Kan ett arbetstillstånd i annat EU-land påverka en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning i Sverige?

2021-02-28 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag är svensk medborgare och har en fästman som bor i ett icke-EU europeiskt land som ska ansöka om uppehållstillstånd för att flytta till mig i Sverige. Han har däremot också ansökt om arbetstillstånd i Tyskland medan vi har väntat på att jag ska lösa försörjningskravet med bostad och fastanställning, och hans ansökan handläggs fortfarande i Tyskland. Kommer hans ansökan om arbetstillstånd i ett annat EU-land påverka hans ansökan om att flytta till Sverige? Är det nödvändigt att informera om detta när han ansöker om uppehållstillstånd här?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med fråga!Av din fråga tolkar jag det som att din fästman ska ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig som anknytningsperson, 5 kap. 3 § utlänningslag (UtL) (2005:716). Varken denna bestämmelse, 5 kap. 17 § UtL (särskilda mot att bevilja uppehållstånd) eller 6, 9-10 §§ lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd talar för att ett eventuellt arbetstillstånd skulle omintetgöra hans chanser att få uppehållstillstånd i Sverige. Det ska helt enkelt inte beaktas. Fokus ligger snarare på, likt du nämnt, försörjningskravet hos dig som anknytningsperson. Enda potentiella problemet jag kan identifiera är i fall hans arbetstillstånd skulle påverka bedömningen huruvida ni lever tillsammans eller har sådan avsikt, 5 kap. 17 a § andra stycket p.1 UtL. Men det är långsökt under förutsättning att ni kan bevisa ett seriöst förhållande. Tänk på att ansökan i huvudregel ska lämnas före inresan till Sverige, ansökan får, med vissa undantag, nämligen inte bifallas efter inresan, 5 kap. 18 § UtL.Hälsningar,

Kommundirektörens tystnadsplikt

2021-02-28 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej kan en kommunmdirektör , ge ut uppgifter om det samtal till en ledamot i revisionsnämnden, har hon inte tystnadsplikt, det vi e posta om var ju mellen henne och mig. Varmed denna person sms till mig och påstod att jag skulle ha hotat henne. Jag anser att hon brutit mot tystnadsplikten. Detta fall hände här om kväll i Korsnäs.Tacksam om svar.
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du dels vill veta om en kommundirektör har tystnadsplikt och om de får lämna ut uppgifter. Kommunaldirektörer har ingen generell tystnadsplikt, utan tystnadsplikten beror på själva uppgiften. Det innebär att kommunanställda inte kan ge ut uppgifter om exempelvis en enskilds hälsa, missbruk , tidigare ärenden i socialförvaltningen etc. Dessa regler hittar vi i OSL. Om de uppgifter som samtalades om inte är skyddad av sekretess så finns det ingen tystnadsplikt gentemot dem.Sekretessen ska vidare läsas mot offentlighetsprincipen. Det är en central svensk förvaltningsrättslig princip som innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, 2:1 TF. En allmän handling är handlingar som inkommit eller skickats ut av en myndighet samt att de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter.Om ni postat med varandra innebär det att handlingar - brevet - inkommit till myndigheten. Om uppgifterna i brevet inte innehåller sekretessbelagda uppgifter innebär det att handlingen är allmän och i förlängningen att alla kan ta del av innehållet. Jag kan inte ta ställning till huruvida uppgifterna i er brevförväxling innehöll sekretessbelagda uppgifter, men ovan är ramen för kommundirektörens tystnadsplikt. Hoppas det besvarade din fråga!

Kontakt med person i häkte

2021-02-27 i Myndigheter
FRÅGA |HejsanMycket tack för hjälpen. Har lite problem och vill jätte gärna få svar snabbt. Min fråga är om någon man känner är i häktet men polisen inte säger vilket häkte, på vilket sätt kan man få kontakt med den personen?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Anhöriga och nära kan hålla kontakt med en närstående som sitter i häktet genom brev, telefon eller besök. En person som är häktad får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om det är så att åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen kan förhindras. Skickas brev mellan den häktade och dennes anhöriga så kommer dessa att granskas. För att få till ett telefonsamtal så behöver man tillstånd och har man fått tillstånd så kommer även telefonsamtalet att avlyssnas. På grund av sekretess får Kriminalvården eller polisen inte berätta vart en häktad person finns. Om du vill komma i kontakt med personen så kan du skicka brev. Detta gör du genom att lägga ditt brev med personens namn och personnummer på i ett kuvert som du sedan adresserar till Kriminalvården, så vidarebefordrar de brevet till personen Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen

Vad är en allmän handling?

2021-02-27 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, kan ni förklara vad som avser en allmän handling. Vad exakt innebär det?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varje medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kapitlet 1 § Tryckhetsförordningen (TF). Detta kallas för offentlighetsprincipen - att handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten. Vad som utgör en handling finner vi i 2 kapitlet 3 § TF. Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Det framgår vidare av 2 kapitlet 4 § TF att en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 § eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.Förenklat uttryckt behöver alltså följande kriterier vara uppfyllda för att en handling ska anses vara allmän: 1. Det ska röra sig om en handling enligt 2 kapitlet 3 § TF. 2. Handlingen ska förvaras hos en myndighet. 3. Handlingen ska vara antingen inkommen eller upprättad hos en myndighet.Vänligen,

motiver avslag om beslut att få ut allmän handling?

2021-02-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Det står i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 6 kap. 8 § tredje stycket att beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas till hovrätt. Jag uppfattar 1 kap. 1 § förvaltningslagen på så sätt att förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. motiveringsskyldighet inte är tillämplig på sådana beslut som avses i OSL 6:8.Fråga: Om en tingsrätt avslår en enskilds begäran om att ta del av en allmän handling i domstolens rättskipande verksamhet, ska tingsrätten ange vilken sekretessbestämmelse som beslutet är grundat på?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolens skyldigheter1 kap. 1§ förvaltningslagen är tillämplig även på allmänna domstolars handläggning, så som vid begäran av att ta del av allmänna handlingar. Det innebär att förvaltningslagens regler generellt gäller vad avser serviceskyldighet, motivering av beslut och liknande när någon begärt att få ut en allmän handling vid en tingsrätt. Domstolen ska handlägga frågan skyndsamt så snart som möjligt (2 kap. 15§ tryckfrihetsförordningen, TF). Domstolen ska på begäran av en enskilt lämna ut en allmän handling om den inte är sekretessbelagd (6 kap. 4§ OSL). Domstolen ska då först bedöma om det är en handling, om den är allmän och till sist om den är offentlig. Sen ska de antingen underrätta begäraren om beslutet eller lämna ut handlingen. Detta innebär att domstolen ska motivera sitt beslut enligt 32§ förvaltningslagen, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en motivering har uteblivet ska myndigheten i efterhand lämna en sådan motivering om enskild begär det (32§ 3st. förvaltningslagen). Ett avslagsbeslut måste dessutom lämnas skriftligen av myndigheten, ett muntligt besked räcker inte enligt JO (JO 1999/2000 s. 413).Är det en handling som är allmän och offentlig?Det är svårt för mig att mer precist ange om det är så att du har rätt att få ut handlingen. Först måste handlingen anses vara en handling, vilket typiskt sett skriftliga handlingar, bilder, protokoll, upptagningar och liknande är (2 kap. 3§ tryckfrihetsförordningen). Sedan ska domstolen avgöra om handlingen är allmän - alltså om den förvaras på en myndighet och antingen inkommit eller upprättats hos myndigheten (2 kap. 4§ TF). Handlingen ska förvaras i myndighetens lokaler, eller på servrar eller liknande som domstolen kan läsa med hjälp av tekniska hjälpmedel. Vissa typer av sammanställningar så som e-postlistor, mållistor och liknande kan variera beroende på hur lätt det är att sammanställa dessa (2 kap. 6§ 2st TF). En handling ska dessutom fara inkommen eller upprättat hos myndigheten. Inkommen är den vanligtvis när den anlänt till myndigheten, gjorts tillgänglig på server och liknande. Upprättad är en handling vanligtvis när den expedierats (2 kap. 10§ TF) eller när den slutbehandlats av myndigheten, exempelvis när en anteckning i ett dagboksblad är skriven. Vissa handlingar undantas specifik som allmänna, exempelvis minnesanteckningar från rättegångar, andra arbetsdokument som post-it lappar, utkast, säkerhhetskopior och liknande (2 kap. 12-13§§ TF).Slutligen ska domstolen avgöra om handlingen är offentlig, och då göra denna bedömning mot främst offentlighets- och sekretesslagen (2 kap. 1-2§§ TF). Då kan en handling vara sekretessbelagd med hänvisning till olika omständigheter, så som personliga förhållanden eller vissa utredningsåtgärder hos polisen.Om du är missnöjdOm du har fått avslag på din begäran kan du alltså begära att få avslaget motiverat och då har tingsrätten som utgångspunkt skyldighet att berätta detta för dig, vanligtvis med hänvisning till vissa skyddsvärda intressen utifrån offentlighet- och sekretesslagen, utan att nödvändigtvis precisera alltför mycket vad det är som faktiskt är hemligt. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga det till hovrätten som du skriver, och inget prövningstillstånd krävs (6 kap. 7§ OSL). Överklagandet ska då prövas skyndsamt och tingsrätten ska upplysa dig om hur du överlagar (2 kap. 19§ TF).SammanfattningsvisDomstolen ska alltså som utgångspunkt motivera beslutet, så du ska kunna tillvarata din rätt. Oftast sker detta med hänvisning till vissa sekretessregler i OSL och liknande, så som skydd för persons hälsa och sexualliv, andra personliga förhållanden, eller till skydd för förundersökning och liknande. Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga beslutet till hovrätten. Men för kännedom kan sägas att om tingsrätten avslagit begäran med hänvisning till sekretess, så kommer handlingen inte bli offentlig bara för att den inkommer till hovrätten för prövning. Tilläggas kan även göras att om du är part i målet har du en mer vittomfattande partsinsyn än vad allmänheten har, och kan ibland få ut handlingar trots att de är sekretess, med hänvisning till partsinsynen (10 kap. 3§ OSL). Avslutningsvis vill jag be om ursäkt för att du fått vänta på ditt svar, hoppas det inte kommit försent för dig och att det ändå kan vara till någon hjälp för dig!Vänligen,

Hur ska du gå tillväga om ett barn utsätts för mobbning i skolan?

2021-02-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |Min systers dotter går i 2an och blir mobbad av en kille som går i 6an. Han har sparkat på en stol som flög på henne och hon ramlade och slog huvudet i marken och fått sår i pannan. Tydligen har det här pågått och pågår fortfarande då han senast idag har sparkat på henne. Skolan har inte gjort något och vi blir mer frustrerad för varje dag som går. Vad kan vi göra ? Självklart har vi tagit bilder på skador på kroppen och blåmärken. Tacksam för svar!
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag beklagar att din systers dotter blir behandlad på detta sätt och ska göra mitt bästa för att förklara för er vad ni kan göra för att få stopp på detta. Skolans skyldigheterReglerna om skolans skyldigheter finns i Skollagen (SkolL).Skolpersonalens anmälningspliktNär en lärare, eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan är läraren/personalen skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och i förekommande fall vidta de åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10 § SkolL). Disciplinära åtgärderVilka disciplinära och andra åtgärder som skolan kan vidta för att tillförsäkra trygghet för din systers dotter framgår av 5 kap. 6-22 §§ SkolL. Eftersom den andra eleven hade skadat din systers dotter på ett sådant sätt att hon slog i huvudet i marken och fick ett sår på pannan måste det betraktas som en allvarligare förseelse som innebär en plikt för rektorn att utreda saken (5 kap. 9 § första stycket SkolL). Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid utredningen ska rektorn därefter se till att åtgärder genomförs för att få killen att ändra sitt beteende (5 kap. 10 § SkolL). Rektorn kan exempelvis besluta att tilldela killen en skriftlig varning eller att tillfälligt omplacera honom om killen, trots utredningen och varningen, inte ändrar sitt beteende (5 kap. 11-12 §§ SkolL). SkadeståndOm huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter, att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkningarna mot din systers dotter och att fullgöra sin anmälningsplikt, kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig (6 kap. 12 § första stycket SkolL). Hur ska ni gå tillväga?Skolan har en skyldighet att se till att din systers dotter inte utsätts för kränkande behandlingar. Ni kan i första hand ta kontakt med skolan igen och påminna dem om deras skyldigheter att utreda och vidta åtgärder för att se till att denna typ av beteende inte fortsätter. Om ni märker att skolan trots allt inte fullgör sina skyldigheter och din systers dotter fortsätter att bli utsatt för kränkande behandlingar kan ni vända er till huvudmannens klagomålshantering. För att ta reda på hur ni kommer i kontakt med ansvarig för huvudmannens klagomålshantering kan ni titta på huvudmannens eller skolans webbplats, alternativt fråga någon i personalen på skolan. Om även det inte hjälper kan ni anmäla till Skolinspektionen. För att komma till webbformuläret för att anmäla: klicka här! Jag hoppas att mitt svar har varit till er hjälp och att situationen kommer att lösa sig snart för er. Återkom gärna om ni har ytterligare frågor! Med vänliga hälsningar,

Hjälp i fängelse?

2021-02-27 i Myndigheter
FRÅGA |Kan man få någon hjälp i fängelse? Om det är första gången man sitter?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Är man dömd till fängelse så får man planer för när man blir fri igen av frivården. Den planen som frivården gör kallas för verkställighetsplanering. I den planen kommer det bland annat att stå om den personens ekonomi, dennes liv och om varför han eller hon begår brott. I planen kommer den intagne tillsammans med frivården att undersöka om han eller hon har skulder, har någon utbildning, boende, har familj, missbrukar sprit eller droger. Den intagne kommer tillsammans med sin kontaktperson i fängelset arbeta tillsammans för göra det som är viktigt för denne under den tid hon eller hon sitter i fängelset. Under perioden kan man till exempel göra upp planer med kronofogden om det finns skulder som behöver betalas och så vidare.När den intagne kommit ut ur fängelset så kommer en övervakare under den första perioden kontrollera att han eller hon sköter sig, ge henne eller honom råd och stöd.Om personen får någon mer hjälp när han eller hon blivit fri, så får denne det av myndigheter. Hur mycket hjälp en person får är individuellt, det beror bland annat på vad man själv gör. Är man exempelvis villig att ändra på sitt liv så får man oftast mer hjälp av myndigheter. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Kan ordningsvakter utfärda kontrollavgifter?

2021-02-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |jag har fått ett nytt jobb som ordningsvakt på pendeltåg och en av frågorna under intervjun var om jag hade några problem att utfärda kontroll avgift till personer som reser utan giltigt färdbevis. så min fråga är får ordningsvakter utfärda kontrollavgifter eller går det emot deras huvuduppgift att upprätthålla allmänna ordningen?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! På uppdrag av offentligt samfund som beviljats rätt att ta ut kontrollavgift, kan bistånd ges av ordningsvakter vid kontrollen av biljetter enligt 6a § Lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. Detta innebär att ordningsvakter ibland kan ge bistånd till kontrollörer vid kontroll av biljett. En passagerare måste visa upp sin biljett på begäran av en ordningsvakt som bistår vid kontrollen, enligt 8§ lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. Om passageraren inte visar upp giltig biljett, kan ordningsvakten anmäla saken till kontrollören för påförande av kontrollavgift. Ordningsvakten får dock själv inte påföra kontrollavgiften. En ordningsvakt som bistår vid kontrollen har rätt att också lämna behövlig hjälp vid gripande, avlägsnande eller överlämnade till polisen, enligt 11§ lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. En ordningsvakt som bistår vid kontrollen kan också avlägsna en passagerare utan biljett från ett trafikmedel. Sammanfattningsvis innebär detta att ordningsvakter kan bistå vid kontrollen av biljett, men får själva inte påföra kontrollavgifter. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,