Hur återkallas körkortet?

2020-08-05 i Trafik och körkort
FRÅGA |Om man åkt dit för drograttfylla, dvs kört bil några dagar efter att man rökt cannabis, hur återkallas körkortet? För några dagar sedan ringde polisen och bekräftade att blodprovet var positivt för cannabis, därför räknar jag med att körkortet blir återkallat. Men när blir det återkallat? Vågar man åka iväg nu under semestern med bilen? Hur får man reda på att det återkallats?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om man blir tagen för rattfylleri startar två olika processer: den straffrättsliga (tingsrätten) och den körkortsadministrativa (Transportstyrelsen). Regler om den sistnämnda processen finns i körkortslagen (KörkL) och körkortsförordningen (KörkF). Hur går en körkortsåterkallelse till? Jag tolkar det som att polisen inte tog ditt körkort direkt på plats, och då kommer körkortet istället att återkallas när den straffrättsliga processen är klar. Detta innebär att körkortsåterkallelsen kommer att grundas på tingsrättens dom (5 kap. 1 § KörkL). När Transportstyrelsen får vetskap om att man har dömts för rattfylleri kan de alltså välja att starta en egen process som leder till att körkortet återkallas. Precis som du skriver är det i ditt fall troligt att körkortet blir återkallat, eftersom rattfylleri så gott som alltid leder till körkortsåterkallelse (5 kap. 3 § punkten 1 KörkL). Vid drograttfylleri är spärrtiden vanligtvis minst 12 månader. Innan Transportstyrelsen fattar ett beslut om körkortsåterkallelse ska du få möjlighet att yttra dig (5 kap. 4 § KörkF). Du kommer alltså att bli informerad om och när Transportstyrelsen har startat en process om körkortsåterkallelse. Efter att du har fått möjlighet att yttra dig fattar Transportstyrelsen sitt beslut. Om Transportstyrelsen beslutar att återkalla ditt körkort gäller beslutet omedelbart (7 kap. 7 § KörkL). Däremot är Transportstyrelsen skyldig att informera dig så fort beslutet är klart. Avslutande råd Eftersom polisen inte tog ditt körkort direkt på plats borde processen om körkortsåterkallelse inte starta förrän du har fått en dom i tingsrätten. Du kommer dessutom att informeras när Transportstyrelsen startar en process om återkallelse. Transportstyrelsen är också skyldiga att informera dig efter beslutet är klart. Om du inte har fått någon information från Transportstyrelsen om att de har startat en process om körkortsåterkallelse borde det alltså inte vara några problem att åka iväg med bilen under semestern. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Lämnar Lawline ut personuppgifter?

2020-08-04 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Vill veta om NAMN EFTERNAMN i på ADRESS är gift eller skild
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lawline innehar inget register på svenska medborgares civilstånd. Därmed har vi inga uppgifter att lämna ut. För att få ut dessa typer av uppgifter kan du kontakta Skatteverket. Vänligen notera att personuppgifterna du angav i frågan ej har publicerats av säkerhetsskäl. Med vänlig hälsning,

Hur överklagar jag beslut om skolskjuts?

2020-08-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har fått avslag på ansökan om skolskjuts och vill överklaga. Vilken lag stödjer att detta kan/ska göras genom förvaltningsbesvär? Jag har fått till mig att det ska göras genom laglighetsprövning, och att jag då inte har rätt att överklaga pga att jag bor i en annan kommun (dottern är skriven hos sin pappa, i den kommun där hon går i skolan). Men det känns som att jag borde ha rätt att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall har jag inte så mycket bakgrund mer än att du fått avslag på skolskjuts och att barnet är folkbokfört hos sin pappa i en annan kommun. Min utgångspunkt är att det rör förskola, grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola då det är dessa skolformer som regleras i skollagen. För elever i gymnasieskolan finns det inte någon rätt till skolskjuts, som det gör för exempelvis elever i grundskolan. Elevens hemkommun ska dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, om färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt. Skyldigheten för kommunen att ansvara för kostnader för elevresor gäller bara för elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Jag kommer inledningsvis att redogöra generellt om vilka regler som finns, vad som gäller vid växelvis boende och vid boende i olika kommuner. Avslutningsvis besvarar jag din fråga om till vilken instans beslutet ska överklagas.Barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det finns skäl för detEn elev som går i grundskola med offentlig huvudman (t.ex. kommunen) har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Rätten till skolskjuts är beroende av om den behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens ev. funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket Skollagen). Enligt förarbetena till lagen ska förutsättningarna prövas individuellt i varje enskilt fall och det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bl.a. trafikförhållanden (prop. 2009/10:165 s. 381).Regleringen innebär kortfattat att om det finns skäl för det har barnet rätt till kostnadsfri skolskjuts. Det ska göras en bedömning i det enskilda fallet; sådant som vägs in i bedömningen är hur långt barnet har till skolan, hur tung trafik det är på vägen till skolan och om barnet har någon funktionsnedsättning. Det är upp till kommunen att göra bedömningen och att organisera skolskjutsen.Det finns en rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommunI RÅ 2002 ref. 91 prövades huruvida ett barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts när det växelvis bor varannan vecka hos föräldrarna. Föräldrarna i målet bodde inom samma kommun. Prövningen skedde mot 1985 års skollag, dock motsvarar nuvarande reglering i stort vad som gällde enligt dåvarande skollagen varför bedömningen blir densamma.I målet ville kommunen bara bevilja ersättning för busskort för resa till skolan från det hem där barnet var folkbokfört. Domstolen underkände dock kommunens beslut med motiveringen att systemet med växelvis boende är förankrat i föräldrabalken och då det tillämpas får barnet anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan, skulle enligt domstolen strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. Enligt praxis finns det således en rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från båda hemmen, om båda hemmen är inom samma kommun.Det finns ingen rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommunerI HFD 2014 ref. 34 prövades rätten till kostnadsfri skolskjuts då hemmen är belägna i olika kommuner. I målet bodde barnet varannan vecka hos sin far, där det var folkbokfört och gick i skolan. Varannan vecka bodde barnet hos sin mor i grannkommunen. Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om kostnadsfri skolskjuts från moderns bostad som var belägen i en annan kommun.Målet prövades av domstol och hamnade slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen uttalade att skollagen anger på ett uttömmande sätt under vilka förutsättningar en kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts. Endast i några fall är en kommun enligt skollagen skyldig att stå för kostnaden för skolskjuts utanför den egna kommungränsen. Sådana fall är undantagsfall och inga av undantagen var tillämpliga i målet.Domstolens bedömning blev att kommunens ansvar för skolskjuts enligt skollagen inte omfattar situationen att en elev bor växelvis i olika kommuner. Därav avslogs föräldrarnas överklagande och det fastslogs att det som utgångspunkt inte finns en rätt till kostnadsfri skolskjuts när eleven bor växelvis i olika kommuner.Beslut om skolskjuts får överklagas till förvaltningsrättenI skollagen regleras om rätten till skolskjuts för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Beslut av en kommun eller region avseende skolskjuts för någon av dessa skolformer får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen). Möjligheten att överklaga genom förvaltningsbesvär infördes i samband med nu gällande skollag. I den gamla skollagen saknades särskilda överklagandebestämmelser vilket innebar att beslut endast kunde bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. I ditt fall, och utifrån gällande bestämmelser, kan du överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister att överklaga det beslut som gått emot dig är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om man nekar en bot?

2020-07-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej.För några veckor sedan var jag och mina kompisar på väg hem från en fest då vår bil blev stoppad av polisen.Jag var inte den som körde men polisen såg på mig att mina pupiller såg stora ut och misstänkte därför att jag tagit någon form av narkotika. I panik så nekade jag men blev tvungen att lämna pissprov.I efterhand så ångrar jag att jag nekade då jag tidigare är ostraffad och det känns enklare att erkänna och godkänna bötern som påföljden hade blivit än att ta det till domstol då provet med största säkerhet kommer vara positivt.Kommer jag få en chans till att erkänna och godkänna bötern när provet är analyserat eller kommer det gå direkt till domstol eftersom jag nekade brottet?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar de som att du har kört bil med narkotika i kroppen vilket innebär att du kan ha gjort dig skyldig till brottet drograttfylleri.Brottet kan ge böter eller fängelse. Det är troligt att det i ditt fall kan bli böter med hänsyn till vilken sorts narkotika du brukade och att du säger att du är ostraffad sedan tidigare. Dock påverkas straffet också av hur mycket narkotika du hade i blodet.Eftersom brottet kan ge böter så kan åklagaren välja att utfärda ett strafföreläggande istället för att åtala dig för brott i domstol. Det är åklagaren som beslutar om att ta upp brottet genom strafföreläggande och detta är valfritt för åklagaren, RB 48 kap 1 §. Om åklagaren beslutar detta och du godkänner strafföreläggandet så innebär det att du erkänner brott, RB 48 kap 2 § 2 st. Genom att godkänna strafföreläggandet gäller det som en dom, RB 48 kap 3 § 2 st.Sammanfattningsvis kan åklagaren välja att utfärda ett strafföreläggande vilket du kan godkänna (erkänna) och betala direkt eller så blir det rättegång. Med vänliga hälsningar,

Kan andra än föräldrarna ta över vårdnaden om ett barn som vårdas med stöd av LVU?

2020-08-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Har en fråga ang vårt barnbarn som är omhändertagen Lvu sedan tre år tillbaka.Och är på ett boende.Han är 13 år och har diagnosen adhd, har gjortStora framsteg sedan han kom dit och vi anserAtt han snart är färdig där..Men föräldrar har också en hel del att jobba med fortfarande och har inte inte kommit lika långt i sin behandling och som vi ser på saken och även Socialen har gjort den bedömningen.Vi har haft och har väldigt bra kontakt med vårtBarnbarn som är hos oss på alla skollov mm ochDet fungerar väldigt bra på alla sätt.Har vi någon möjlighet att ta över vårdnaden närHan anses klar på boendet och när föräldrarna inte ligger i fas med ang vårdnaden.Vi har haft diskussioner med socialen men jag tycker att vi inte får något direkt svar.Kan vi vända oss till domstol och söka vårdnaden?Hoppas på svar//
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna regelverket kring din fråga och slutligen försöka förklara vad som gäller i ditt fall.Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om ni på något sätt kan ta över vårdnaden om ert barnbarn mot bakgrund av att barnets föräldrar inte kommit lika långt i sin behandling. Jag tolkar det även som att ni undrar hur ni kan gå tillväga för att ansöka om vårdnaden om barnbarnet. Därför kommer jag i huvudsak använda mig av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (nedan förkortad LVU), föräldrabalken (nedan förkortad FB), socialtjänstlagen (nedan förkortad SoL) och socialtjänstförordningen (nedan förkortad SoF).Vårdnaden om barnetHuvudregeln är att barnet från födseln står under vårdnad av båda föräldrarna, om de är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam (6 kap. 3 § stycke 1 FB). Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill de gemensamt utöva vårdnaden ska rätten på talan av dem besluta om detta (6 kap. 4 § stycke 1 FB). Jag tolkar det som att ert barnbarn står under vårdad av båda hans föräldrar då det inte framgår någon information som tyder på något annat.Anledning till att ändra i vårdnaden om barnetRätten kan besluta om ändring i vårdnaden, om en förälder vid utövandet av vårdnaden om barnet, gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet. Detta ska medföra en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling (6 kap. 7 § stycke 1 FB). Om det aktuella barnet står under båda föräldrarnas vårdad och gäller bristen en av dem, ska rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam. Men brister även denne i omsorgen om barnet, ska rätten istället flytta vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 7 § stycke 2 FB). För att en överflyttning av vårdnaden ska kunna aktualiseras krävs det i allmänhet att barnet varit föremål för vård enligt LVU, men det är inte alltid nödvändigt.I ditt barnbarns fall verkar han som sagt stå under båda föräldrarnas vårdnad. Till detta har och är barnet fortfarande föremål för vård enligt LVU. Eftersom jag inte känner till de exakta omständigheterna och anledningarna till vården, kan jag enbart utgå ifrån de omständigheter som du nämner i din fråga. Jag tolkar det som att ert barnbarn omhändertagits och beretts vård till följd av förhållanden i hemmet eftersom du i omständigheterna nämner att hans föräldrar också befinner sig i en behandling. För att vård enligt 2 § LVU ska beslutas så krävs det att barnet utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande i form av sexuellt utnyttjande av olika slag, brister i omsorgen där barnet utsätts för vanvård eller något annat förhållande i hemmet (2 § LVU). Dessa är alla faktorer som spelar in i rättens beslut om att ändra i vårdnaden eftersom föräldern vid utövandet av vårdnaden antigen ska ha gjort sig skyldig till misshandel, försummelse eller i övrigt brustit i omsorgen om barnet.Föräldrarna verkar av omständigheterna att döma "ingå" i behandlingen för barnets LVU-vård. Därför borde ovanstående bestämmelse gällande överflyttning av vårdnaden kunna appliceras på detta fall. En sådan överflyttning får inte ske annat än om det finns någon annan lämplig person som är villig att ta över och utöva vårdnaden (6 kap. 10 a § stycke 1 FB). Det krävs också att barnet har ett såpass gott förhållande till denne att han rimligen bör kunna acceptera denne som vårdnadshavare. Det kan vara både till barnets för- och nackdel att placeras hos dess släktingar. Det kan antingen främja barnets samhörighet med dess anhöriga och andra närstående samt dess kontakt med hemmiljön. Men det kan också medföra att barnets kontakter med andra närstående försvåras, exempelvis om det föreligger konflikter mellan dessa grupper eller om förhållandet mellan grupperna är ansträngt. Detta är något som avgörs i varje enskilt fall.Det vi ovanför kan konstatera är att det kan finnas anledning att anta att ändring i vårdnaden om ert barnbarn kan komma att genomföras. Det är däremot svårt för mig att kunna göra en fullständig och mer ingående utredning kring detta eftersom jag inte har tillräckligt med omständigheter. Jag kommer därför fortsättningsvis förklara vem som äger talerätt i fråga om ändring i vårdnaden.Talerätt i fråga om ändring i vårdnadenDet är socialnämnden som har talerätt och kan föra talan vid domstol om vårdnaden ska tas ifrån en förälder som är olämplig som vårdnadshavare enligt ovanstående. Det är nämnden i den kommun där barnet bor som ska göra framställan eller ansökan till domstolen, om nämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnaden om barnet (6 kap. 7 § stycke 4 FB). Väcker nämnden talan agerar den som part i domstol. Talan väcks genom att socialnämnden lämnar in en stämningsansökan.Får socialnämnden veta att en eller båda föräldrarna är olämpliga vårdnadshavare är nämnden skyldig att ta upp frågan om ändring av vårdnadsförhållandet vid domstol (5 kap. 2 § stycke 1 SoF). Det är enbart socialnämnden som får besluta om att väcka en sådan talan vid domstol. Detta eftersom nämnden inte kan delegera sin beslutanderätt i dessa fall (10 kap. 5 § stycke 1 SoL).Detta innebär därför att ni inte på egen hand kan väcka talan vid en domstol gällande er vårdnadsfråga. Det är upp till socialnämnden att göra. Men om en förälder brister i omvårdnaden på ett sådant sätt att ett ingripande med stöd av 2 § LVU görs, så kan denne komma att riskera att fråntas vårdnaden om sitt barn.SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att barnet som huvudregel står under en eller båda föräldrarnas vårdnad. Rätten kan däremot besluta om ändring i vårdanden om en förälder vid utövandet av vårdnaden om barnet gör sig skyldig till diverse handlingar, som kan bedömas medföra bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Socialnämnden har talerätt i sådana fall. Det innebär att det enbart är nämnden som kan föra en sådan talan vid domstol.Av de begränsade omständigheter som du framför kan sägas att ni verkar ha ett gott förhållande gentemot varandra. Mot bakgrund av att han är hos er under samtliga skollov så borde det vara sannolikt att han själv borde kunna acceptera er som vårdnadshavare. Det är dock upp till nämnden och rätten att ta ställning till er lämplighet och vilja att ta över och utöva vårdnaden om barnbarnet.Jag hoppas du fick svar på dina frågor och funderingar, trots att det inte finns så mycket jag kan råda er att göra mer än att vara ihärdiga och ha tålamod. Skulle ni vara i behov av ytterligare juridisk hjälp, kan ni komma i kontakt med någon av våra jurister via info@lawline.se.Jag får önska er ett varmt lycka till. Ha en fortsatt fin sommar!Med vänlig hälsning,

Kan jag söka till grundläggande militär utbildning om jag blivit dömd för brott?

2020-08-04 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vill söka till grundläggande militär utbildning. Men för mer än 8 år sen blev jag dömd men har inte sen dess hittat på några dumheter och undrar om det fortfarande är möjligt för mig o söka denna utbildning?
Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att söka till GMU finns det antagningskrav som Försvarsmakten har publicerat på sin hemsida (se länk här). Det framgår här att det inte är möjligt att gå vidare i rekryteringstesten om man tidigare blivit dömd för ett brott, eftersom att alla som går vidare efter rekryttest och antagningsprövning kontrolleras i polisens belastningsregister. Det går att läsa mer om detta i Försvarsmakten föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning. Av detta framgår det att anledningen till varför man inte kan bli antagen om man är dömd för ett brott är att laglydnad är ett av kriterierna som finns för att kontrollera om den som sökt är lämplig för Försvarsmakten (4 § Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning). Sammanfattning Nej, har man blivit dömd för ett brott kan man inte bli antagen till grundläggande militär utbildning. Hoppas du fått hjälp med din fråga! Hälsningar,

Anmälan av polisen

2020-07-31 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Vill anmäla polisen för bristande arbete på grund av att inte tar ansvar en död hund bara skiter i
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga/avsikt, går polisens handlande att anmäla hos JO Här./Vänligen

Kan man ta bort sina uppgifter från Mr Koll?

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Om jag upplever ett hot pga mitt yrke men ej har någon juridisk process pågående. Kan jag ta bort mig från mrkoll då? Mvh
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du begära att Mr Koll tar bort dina uppgifter?Svaret är tyvärr nej på den frågan. Webbsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis (vilket regleras i 1 kap 5 § yttrandefrihetsgrundlagen) vilket innebär att de är grundlagsskyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. I och med detta har de rätt att publicera uppgifterna i fråga. Det du kan göra är att du kontaktar webbsidan och ber dem att ta bort uppgifterna, men ha i åtanke att de inte är skyldiga att göra det. Finns det något annat sätt som du kan skydda dina uppgifter på?Den information som publiceras på Mr Koll har sitt ursprung hos myndigheterna och är tillgänglig för allmänheten via offentlighetsprincipen (alltså de uppgifter som allmänheten har rätt att ta del av från stat och kommun). Folkbokföringsuppgifter är normalt offentliga (men ibland kan de omfattas av sekretess). Det du kan göra är att ansöka om skyddade personuppgifter hos skatteverket, vilket innebär att webbsidor som Mr Koll inte får tillgång till dem (I vart fall inte lika enkelt). Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: Skyddad folkbokföring, sekretessmarkering eller fingerade personuppgifter (ansöks hos polisen). Information angående detta finns här: https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.htmlSammanfattningDet jag skulle råda dig till i första hand är att du tar kontakt med Mr Koll och ber dem att de tar bort dina uppgifter. I andra hand, om du upplever ett stort hot skulle jag råda dig till att du ansöker om skyddade personuppgifter (hos skatteverket eller hos polisen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,