Vad ska jag göra myndigheten inte lämnar ut uppgifter på vem som är min handläggare?

2021-01-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej om man får brev från en offentlig myndighet och det står följande, vid ev. frågor kontakta din handläggare men det står inget namn eller andra uppgifter på någon handläggare och om man ringer och frågar så vägrar man säga vem som skickat breven vad gör man då? Enligt gällande regelverk och ett tidigare beslut från JO så måste alltid namn anges alt. lämnas ut när så efterfrågas men detta struntar avsändare helt i. Nu är min fråga vad man lämpligen gör med detta och för att bokstavligen tvinga fram att namn på vem som skickar brev till mig från myndigheten men under en längre tid vägrat att namnge sig eller lämna ut namn på avsändaren när så skriftligen begärts.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om myndigheters handläggning. Som du själv skriver får myndigheter inte skydda sina anställa genom att anonymisera myndighetsbeslut. Detta har Justitieombudsmannen (JO) klargjort i ärende 8000-2016 "Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att inte ha angett vem som fattat beslut i ärenden om bistånd". I beslutet har JO gjort det klart att det är ett grundläggande krav när myndigheter fattar beslut att den ansvariga beslutsfattaren inte är anonym. En part i ett ärende har alltså ett berättigat intresse att få veta vem som har beslutat i ärendet. Att en beslutsfattare inte får vara anonym innebär också att någon annan inte får anges i den verkliga beslutsfattarens ställe. Regelverket i frågaI 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som syftar till att ge offentliganställda skydd mot hot och trakasserier i personaladministrativ verksamhet. De ger dock inte stöd för att hemlighålla vem som har handlagt ett ärende eller fattat ett visst beslut.Det är ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande att den ansvarige beslutsfattaren inte är anonym. För de statliga myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 21 § myndighetsförordningen. I den bestämmelsen anges att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en handling som visar bland annat vem som har fattat beslutet. För de kommunala myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 6 kap. 35 § kommunallagen (se sidan 3 i JO:s beslut).Vad du kan göraDet första steget är givetvis att försöka kontakta myndigheten och lösa situationen med den, vilket du skrivet att du har gjort. Eftersom du inte har fått någon respons från myndigheten kan du skicka in en anmälan till JO om du anser att du har blivit felaktigt behandlad av myndigheten. Anmälan kan du göra här.JO har i uppdrag att övervaka utövningen av den offentliga makten så att detta sker i enlighet med lagar och regler. I uppdraget omfattas granskning av myndigheterna, inte privata företag eller förtroendevalda politiker. Under JO:s tillsyn står statliga myndigheter (även domstolar), kommunala och regionkommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och regionkommunala myndigheter samt andra som har anförtrotts myndighetsutövning (myndighetsutövning innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande).JO:s beslut är dock inte rättsligt bindande. Det betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid. Ofta använder myndigheten JO:s uttalanden i arbetet med att förbättra interna rutiner och regler, samt utveckla praxis på området. Överklagan av beslutÄr det ett beslut som har fattats är du också välkommen att kontakta våra verksamma jurister på info@lawline.se för att få hjälp att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, och på så sätt begära ut uppgifter på handläggaren.Hoppas att du kan lösa situationen och få reda på vem som är din handläggare!Med vänliga hälsningar,

Kan man ansöka om vårdnadsöverflyttning eller adoption av familjehemsbarn?

2021-01-17 i Myndigheter
FRÅGA |Är familjehem till ett barn som nu är 4 år och hon har varit hos oss sedan hon föddes (hämtades på BB). Vi väntar och väntar på en utredning om vårdnadsöverflytt men än har inget hänt. Placeringskommunen säger att de ska göra detta (har sagt så i ett år) men de kommer aldrig till skott. Kan vi ansöka om vårdnadsöverflytt eller alt adoption direkt utan att det först föregåtts av en vårdnadsöverflytt? Vi vill gärna ge henne tryggheten att tillhöra vår familj samt snarast få möjlighet att nyttja föräldradagar på henne. Hon har ju ännu inte fått nyttja denna förmån överhuvudtaget vilket inte känns okej.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tre olika sätt att långvarigt ta hand om barn i familjehem:Socialnämnden ansvarar för att barn och unga som inte kan bo med sina föräldrar får en god vård och omsorg i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Huvudprincipen enligt svensk lagstiftning är att barnet så snart som möjligt ska återförenas med sina föräldrar. Barnets bästa ska dock vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård och behandlingsinsatser för barn. De flesta familjehemsplaceringar är kortvariga, men många barn behöver få bo i en annan familj i många år, kanske under hela sin uppväxt. Alternativen i dessa fall är antingen att barnet är långvarigt placerat i ett familjehem, att familjehemsföräldrarna blir särskilt förordnade vårdnadshavare eller att barnets vårdnadshavare samtycker till adoption. Det senaste alternativet är mycket ovanligt.Varför är adoption av familjehemsbarn ovanligt?Ett argument som har lagts fram är att det är svårt att bedöma barnets bästa i samband med ställningstagande om adoption för barn inom familjehemsvården. Adoption är ett slutgiltigt beslut med stora konsekvenser för barnet som kan vara svåra att överblicka. Överväganden måste göras utifrån varje barns behov i dessa ofta komplexa situationer. Ett annat argument är att adoption inte uppfattas som förenligt med lagens intentioner om återförening. Kravet på samtycke från vårdnadshavaren är också ett hinder, liksom svårigheten att bedöma vårdnadshavares framtida föräldraförmåga och föra samtal kring detta.Socialstyrelsens anser dock att adoption kan vara ett alternativ för en liten grupp barn som är familjehemsplacerade. Nämligen barn som saknar föräldrar i livet och barn som placeras som spädbarnsålder och inte kan leva med sina biologiska föräldrar. Socialtjänsten har även kommit fram till att de behöver i större utsträckning undersöka möjligheten till adoption som alternativ för denna grupp. Det pågår just nu en utredning huruvida adoptionsförfarandet kan förenklas för denna grupp av barn men inga nya regler har ännu tillkommit. Hur går adoption till?Det är alltså juridiskt möjligt att adoptera ett familjehemsbarn innan vårdnadsöverflyttning skett. Frågor gällande adoption regleras i föräldrabalken (FB). Vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges största vikt (4 kap 1 § FB). Ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt. Vid bedömningen av om en adoption är lämplig ska barnets behov av adoption och sökandens lämplighet att adoptera särskilt beaktas (4 kap 2 § FB). I övrigt behövs i regel föräldrar som är vårdnadshavares samtycke för att adoptera barnet (4 kap 8 § FB). Samtycke behövs dock inte om föräldern är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande, föräldern vistas på okänd ort, eller det finns synnerliga skäl. Som jag nämnde ovan faller ibland adoption av familjehemsbarn på lämpligheten i och med huvudregeln om återförening. Det har också uttalats att det är svårt att bedöma barnets bästa och att adoptionen ibland kräver förälders samtycke. Däremot har det på senare tid getts uttryck för att adoption av familjehemsbarn ska underlättas. Ansöka om vårdnadsöverflyttning:När ett barn varit placerat i samma familjehem under tre år så ska frågan om vårdnadsöverflyttning särskilt övervägas av socialnämnden (6 kap. 8 § Socialtjänstlag (SoL)). En förälder eller familjehemmet kan också lyfta frågan om vårdnadsöverflyttning. Den ansvariga handläggaren gör då en bedömning om det finns förutsättningar för att flytta vårdnaden. Om det bedöms vara förenligt med barnets bästa att flytta vårdnaden, och om familjehemsföräldrarna kan tänka sig ett sådant åtagande, öppnar socialtjänsten en utredning som ska vara klar inom 4 månader.Från och med första mars så tillkommer ett stycke i nämnda bestämmelse i SoL som anger att frågan om vårdnadsöverflyttning ska övervägas årligen och att man bland annat ska beakta "barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning" och "barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt". Detta tyder starkt på att ett övervägande av socialnämnden inte får ta ett år som det har gjort i ert fall. Begäran om avgörande:Enligt 9 § förvaltningslagen (FL) ska ett ärende hos en myndighet handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. En enskild kan även i vissa fall begära att en fråga ska avgöras av en myndighet i första instans om detta inte gjorts inom sex månader. Ett sådant avgörande ska då göras inom fyra veckor, eller så kan myndigheten avslå begäran (12 § FL). Tyvärr gäller inte detta för ärenden som kan laglighetsprövas (2 § FL) vilket beslut från socialnämnden kan göras. Bestämmelsen kan dock ändå ge vägledning i hur lång tid ett beslut från en myndighet bör ta. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är det möjligt att ansöka om adoption av familjehemsbarn innan beslut om vårdnadsöverflyttning skett. Detta har varit ovanligt men det finns uttryck för att dessa adoptioner ska förenklas. För att en adoption ska godkännas måste barnets bästa beaktas. Domstolen tar även hänsyn till om adoptionen är lämplig. Slutligen är huvudregeln att föräldrarnas samtycke krävs men undantag kan göras om föräldern är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande, föräldern vistas på okänd ort, eller det finns synnerliga skäl. När det kommer till överflyttning av vårdnad ska detta övervägas av socialnämnden. Ni kan lyfta frågan om vårdnadsöverflyttning och handläggaren ska då göra en bedömning. Om vårdnadsöverflyttning är förenligt med barnets bästa ska socialtjänsten öppna en utredning som ska vara klar inom 4 månader. Snart tillkommer även ett stycke i bestämmelsen som anger att socialnämnden ska pröva frågan om vårdnadsöverflyttning varje år. Utredningen ska alltså inte ta ett år som det har gjort i ert fall. Jag rekommenderar att ni kontaktar handledaren om påminner hen om att socialnämnden är en förvaltningsmyndighet som enligt lag är bundna att avgöra ärenden så snabbt och enkelt som möjligt. Vidare kan ni meddela handledaren att beslut om vårdnadsöverflyttning från och med första mars ska omprövas varje år och att det därmed är oacceptabelt att låta utredningen dröja så långt som den har gjort. Ni kan även påpeka att det handlar om ett ungt barn och att bedömningen är av vikt för barnets bästa. Om handledaren ändå inte påbörjar bedömningen eller fortsätter att dra ut på tiden finns det alltså en möjlighet för er att ansöka om adoption i tingsrätten. Huruvida adoptionen kommer godkännas kan jag dock inte uttala mig om eftersom jag inte har all information. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när jag anser att en myndighet skrivit olämpligt i en allmän handling?

2021-01-04 i Myndigheter
FRÅGA |Hejsan, I en allmän handling, beskrivande förslag till husförsäljning, anförs bland annat följande. Citat: "Byggnaden har tidigare använts för både nyanlända samt sociala kontrakt". Slut citat.Förklaring1. Med facit i hand, förstås ovan citerat betyda att; svensk medborgare, som bott i landet mer än ett halvt sekel, hyrt bostad med ordinärt hyreskontrakt tillsvidare, varav bott i nämnd bostad under närmare tre decennier, i ett hyreshus med bostäder per definition. För att efter utflyttning, och av allt att döma, paradoxalt nog, under antaget samma period och i sådant fall ska ha administrerats som endera, nyanländ, eller bott med socialt kontrakt. 2. Alternativt att den nämnda byggnaden rimligen inte var ämnad att användas för dylika ändamål, under motsvarande period, då den nämnda bygganden ska vara en hyreshusenhet med bostäder, med så kallad typkod 320 för fastigheter.Inga namn på nämnd personer har dock angivits, utan enbart fastighetsbeteckning i, och väl beskriven adress i annan allmän handling. I båda fallen dock uppenbarligen beskrivande vilken adress och byggnad som åsyftas, då det bara finns ett sådan hus i området. Ett ytterligare tillägg är att; den enskilt nämnda personen inte anses vara direkt okänd lokalt, efter att ha bott och verkat i nejden över ett halvt sekel, varav betydande del också vet var den samma har bott, under redan beskriven och antagen period.Hur får ovan beskrivet tolkas i mer kortfattad form?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag poängtera att din fråga är något oklar. För det fall att missförstått dig eller om du vill lägga till något som du inte skrivit är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för vidare korrespondens. Kontaktuppgifter finns sist i svaret.Som jag förstår det har det av någon anledning upprättats en allmän handling enligt vilket en fastighet beskrivs. Syftet är att sälja fastigheten. I beskrivningen anges att "Byggnaden har tidigare använts för både nyanlända samt sociala kontrakt". Som jag förstår det av din fråga är du däremot kritisk till den citerade beskrivningen.Jag har utifrån den information du delgett oss lite svårt att förstå exakt vad du menar. Om det helt enkelt är så att du anser att beskrivningen är felaktig (dvs. att den varken använts för nyanlända eller för sociala kontrakt). Din invändning mot beskrivningen om "nyanlända" förstår jag det som att du opponerar dig mot då personen bott i landet mer än ett halvt sekel och därför inte kan anses som nyanländ. Jag förstår det även som att du opponerar dig mot beskrivningen om "sociala kontrakt". Tyvärr har jag inte möjlighet att göra någon närmre bedömning därom då jag har väldigt lite information att gå på.Om du är part och har delgetts informationen för att yttra dig är min rekommendation att du opponerar dig och begär att det inte skrivs så som du beskriver det i frågan. Eftersom handlingen är allmän är den upprättad inom en myndighet. Anser du att en myndighet har gjort fel som skrivit detta (bland annat genom skrivelsen om "sociala kontrakt" och att personen i fråga lätt kan identifieras) är ditt alternativ att anmäla myndigheten till justitieombudsmannen (JO). Du kan läsa mer på JO:s hemsida om hur du gör en anmälan. JO kan inte ändra en upprättad handling, däremot kan du få någon form av upprättelse genom att ombudsmannen uttalar kritik mot myndigheten om den anser att myndigheten handlat fel.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kontakt med person i häkte

2020-12-31 i Myndigheter
FRÅGA |Om någon man känner är i häktet men polisen inte säger vilket häkte, på vilket sätt kan man få kontakt med den personen?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Anhöriga och nära kan hålla kontakt med en närstående som sitter i häktet genom brev, telefon eller besök. En person som är häktad får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om det är så att åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen kan förhindras. Skickas brev mellan den häktade och dennes anhöriga så kommer dessa att granskas. För att få till ett telefonsamtal så behöver man tillstånd och har man fått tillstånd så kommer även telefonsamtalet att avlyssnas. På grund av sekretess får Kriminalvården eller polisen inte berätta vart en häktad person finns. Om du vill komma i kontakt med personen så kan du skicka brev. Detta gör du genom att lägga ditt brev med personens namn och personnummer i ett kuvert som du sedan adresserar till Kriminalvården, så vidarebefordrar de brevet till personen Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen,

Kan man folkbokföra sig på flera adresser?

2021-01-18 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Lawline.Jag har sökt en lgh i Uppsala och en lgh i sthlm. Kommer med största chans få båda två. Jobbar i båda städerna. Nu till min fråga, vilken adress ska jag skriva mig på, för jag kan väl inte stå skriven på två ställen?Hur skall jag göra?PS. Tack för bra sajt!
Sara Djogic |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i din situation.Folkbokförd där du spenderar din dygnsvilaI 6-13 §§ folkbokföringslagen (FoL) finns bestämmelser om var en person ska folkbokföras. En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon är att anse som bosatt 6 § FoL. En person ska anses vara bosatt där denne har sin huvudsakliga dygnsvila 7 § första stycket FoL. Med regelmässig dygnsvila menas att en person tillbringar sin dygnsvila minst en gång i veckan 7 § andra stycket FoL.Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till vilken personen med hänsyn till samtliga omständigheter anses ha sin starkaste anknytning 12 § FoL. Omständigheter som är viktiga för bedömningen är till exempel den inflyttandes familjesituation, sociala liv, vart huvuddelarna av ens ägodelar förvaras etc.Folkbokföra sig på fel adressVärt att ha i åtanke är att i de fall du inte fullgör din anmälningsskyldighet alternativt anger felaktiga uppgifter till Skatteverket riskerar du att dömas till folkbokföringsbrott 42 § FoL. Detta gäller dock under förutsättning att det inneburit en fara i bevishänseende, dvs. att det föreligger en risk att felaktiga uppgifter registreras i folkbokföringen.SammanfattningsvisAvgörande för vart du ska folkbokföra dig är där du regelmässigt sover. I den mån du kommer tillbringa lika mycket tid i båda städerna ska en helhetsbedömning göras till den plats du har starkast anknytning till. Om det enda som knyter dig till exempelvis Stockholm är jobbet medan din familj och umgängeskrets är bosatt i Uppsala är det svårt att hävda att du ska folkbokföras i Stockholm. För att se till att du blir korrekt folkbokförd föreslår jag att du vänder dig till Skatteverket. Du är självklart även välkommen att höra av dig till oss igen om det uppstår ytterligare funderingar. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har Försäkringskassan skyldighet att kontakta mig innan de fattar beslut?

2021-01-13 i Myndigheter
FRÅGA |Jag ansökte om sjukpenning från försäkringskassan för 3 månader sedan och nu fick jag hem ett brev om att de hade fattat ett beslut i ärendet, och beslutet var ett avslag. De hade inte kontaktat mig under dessa 3 månader, förutom en gång då de begärde mina inkomstuppgifter. Jag blev därför väldigt chockad när jag fick hem beslutet. Har försäkringskassan gjort någonting fel och finns det någonting jag kan göra??? Väldigt tacksam för svar!!
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svenska myndigheter har en kommuniceringsskyldighet, vilket följer av 25 § förvaltningslagen (2017:900). Kommuniceringsskyldigheten innebär att myndigheterna har en skyldighet att underrätta den som är part i ett ärende om allt material som är av betydelse för beslutet och även ge parten tillfälle att yttra sig över materialet. Detta innan ett beslut i frågan fattas. Kommuniceringen behöver inte ske om det anses vara uppenbart obehövligt. Kommunicering kan vara uppenbart obehövlig om den avser material som parten själv har lämnat in (dock inte alltid) eller om den avser uppgifter som helt och hållet saknar betydelse för beslutet. Försäkringskassan är en myndighet och omfattas därför av denna bestämmelse. Det finns även en specialreglerad bestämmelse rörande kommunicering i sjukpenningsärenden. Bestämmelsen återfinns i 110 kap 13 a § socialförsäkringsbalken (2010:110) och anger att ett ärende om sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall inte får avgöras till den försäkrades nackdel utan att denne har underrättats om innehållet i det kommande beslutet och fått tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över det. Det finns dock undantag från denna bestämmelse och det är om det är uppenbart att den försäkrade inte kan komma in med uppgifter som kan påverka avgörandet. Undantaget ska tillämpas restriktivt och omfattar endast situationer där det står helt klart att parten inte kan komma in med uppgifter som kan påverka avgörandet. Bestämmelsen i socialförsäkringsbalken är ett komplement till den allmänna kommuniceringsskyldigheten i förvaltningslagen. Detta eftersom den medför att Försäkringskassan, utöver kommunicering under handläggningens gång, innan ett avslagsbeslut även måste underrätta parten om själva beslutet, dess innehåll samt motivering.I ditt fall verkar det inte ha skett någon kommunicering under handläggningen och inte heller innan avslagsbeslutet fattades, vilket innebär att Försäkringskassan har åsidosatt sin kommuniceringsskyldighet. Jag kan inte ta ställning till avslagsbeslutet i sig, men skulle råda dig att överklaga beslutet om du känner dig missnöjd med det. Du har i första hand rätt till en omprövning av beslutet från Försäkringskassan, vilket följer av 113 kap 7 § socialförsäkringsbalken. Därefter har du enligt 113 kap 10 § socialförsäkringsbalken, rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer efter fängelset?

2020-12-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej jag har en dotter som är hemlös och missbrukare av narkotika. Hon har nu blivit dömd till fängelse för första gången i sitt liv. Min fråga är vad som händer efter fängelset. Finns det någon hjälp att få för henne?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Såsom jag har förstått din fråga så undrar du vad som händer med din dotter när hon kommer ut ur fängelset och om det finns någon hjälp för henne. Är man dömd till fängelse så får man planer för när man blir fri igen av frivården. Den planen som frivården gör kallas för verkställighetsplanering. I den planen kommer det bland annat att stå om din dotters ekonomi, hennes liv och om varför hon begår brott. I planen kommer din dotter tillsammans med frivården att undersöka om hon har skulder, om hon har någon utbildning, vart hon bor, om hon har familj eller om hon missbrukar sprit eller droger. Din dotter kommer tillsammans med sin kontaktperson i fängelset arbeta tillsammans för göra det som är viktigt för henne under den tid hon sitter i fängelset. Under perioden kan man till exempel göra upp planer med kronofogden om det finns skulder som behöver betalas och så vidare.Din dotter kommer medan hon avtjänar sitt straff att ha möten med sin kontaktperson och under dessa möten kommer de att följa upp planen. Frivården kommer också se till så att din dotter inte börjar med brott eller missbruk igen. Därför kan det hända att de föreslår att hon ska gå på ett program eller en behandling. När din dotter kommit ut ur fängelset så kommer en övervakare under den första perioden kontrollera att hon sköter sig, ge henne råd och stöd. När din dotter blir fri och hon inte har pengar så kan Kriminalvården ge henne pengar för en resa. Om din dotter inte heller har kläder som passar för den tid på året så kan fängelset hjälpa till med kläder. Om din dotter får någon mer hjälp när hon blivit fri, så får hon det av myndigheter som hon kommer i kontakt med under den period hon avtjänar sitt fängelsestraff. Hur mycket hjälp en person får är individuellt, det beror bland annat på vad man själv gör. Är man exempelvis villig att ändra på sitt liv så får man oftast mer hjälp av myndigheter. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Hur överklagar man beslut av Länsstyrelsen?

2020-12-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Om länsstyrelsen fattar ett beslut om att freda ett område i skärgården från fiske, kan man bestrida eller överklaga det beslutet? Hur går man i så fall till väga?Mvh, Dave
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om man kan överklaga ett beslut som Länsstyrelsen har fattat och hur man i sådana fall går tillväga.Förvaltningslagen (FL) är tillämplig på länsstyrelsens beslut (1 § FL). Den som beslutet angår och påverkar får överklaga beslutet (22 § FL). Överklagande prövas då av allmän förvaltningsdomstol. Det skriftliga överklagandet ska lämnas in till den myndighet som meddelat beslutet, alltså länsstyrelsen i detta fall. Det ska ha kommit in till den beslutande myndigheten senast tre veckor från det att den klagande fick del av beslutet (23 § 2 st. FL). Om överklagandet inkommit för sent kommer det däremot att avvisas (24 § FL). Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,