Vilka resedokument behövs för att resa till Libanon?

2019-03-20 i Myndigheter
FRÅGA |Hej jag och min sambo har gemensam vårdnad över vår son Min sambo är utländsk medborgare Han vill åka med vår son och besöka hans mamma i LibanonMin fråga är hur ska vi göra.Vilka dokument behövs. För att dom ska kunna åka förutom visum ( visum ansöker man från Sverige väl )
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Visum till Libanon kan ges på flygplatsen i Libanon. Detta gäller för en månad. Information om detta hittar du på Libanons ambassad i Sverige. För att vara helt säker på vilka bestämmelser som är aktuella kan du kontakta Libanons ambassad i Sverige via mail eller telefon. Kontaktuppgifter hittar du på ambassadens hemsida. Du kan också ställa andra frågor som du har gällande visum. Er son och sambo behöver också varsitt pass. Om barnet har två vårdnadshavare (som i ert fall) måste båda skriva under en blankett för att passet ska kunna utfärdas. Information om detta hittar du på polisens hemsida. Förutom visum och pass är det viktigt att ni kontaktar ert försäkringsbolag för att kontrollera att det finns försäkring som täcker eventuell skada under resan. Mer tips och checklista över vad som behövs finns på UD:s hemsida och utrikesdepartementets app "UD resklar". Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur länge ligger ringa misshandel kvar i belastningsregistret?

2019-03-04 i Myndigheter
FRÅGA |Ja undrar hur länge ringa misshandel ligger kvar i polisen register....ja har sök pass..därför undrar jag...fick böter för ringa för 13 årsenMvhKjella
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Polisens register över bland annat begångna brott regleras i lagen om belastningsregister. Enligt 17 § punkt 9 så ska en uppgift som rör ett brott gallras bort ur registret fem år efter domen, om domen resulterade i böter. Eftersom du anger att du fick böter för tretton år sedan så borde alltså uppgifterna ha gallrats bort ur registret för cirka åtta år sedan.Med vänliga hälsningar

Var hittar jag Mark- och miljööverdomstolens avgöranden?

2019-02-23 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Finns det möjlighet att kostnadsfritt söka/få hjälp att söka i något register för att hitta rättsfall/domar inom vissa rättsdatabaser/områden som är prövade i landets olika Mark- och miljödomstolar? (Ej Mark- och miljööverdomstolen MÖD). Tack på förhand!
Azra Delkic |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. På Mark- och miljööverdomstolens hemsida publicerar de löpande sina domar från och med 1 juni 2012. Dessa avgöranden har man tillgång till kostnadsfritt.De avgöranden som anses ha en särskild betydelse som vägledning för underinstansernas bedömning av likartade frågor läggs in i Mark- och miljööverdomstolens samling av vägledande avgöranden på Sveriges domstolars hemsida. Även dessa avgöranden har man tillgång till kostnadsfritt. Andra juridiska databaser som man kan kika på är Zeteo, Karnov och InfoTorg Juridik (Rättsbanken). Dessa databaser brukar man vanligtvis få tillgång till genom sitt universitet eller högskola. För att skapa en egen inloggning tillkommer avgift. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Har man samma rätt till hemtjänst om man flyttar, som i sin hemkommun?

2019-02-19 i Myndigheter
FRÅGA |Min mamma börjar bli gammal och lite glömsk. Hon bor 30 mil bort i egen villa. Har hjälp av hemtjänsten med bla dusch. Om hon säljer huset och flyttar in hos mig har hon då samma rättigheter som i sin gamla hemkommun att få hemtjänst och att så småningom komma in på ett äldreboende?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen är Socialtjänstlagen (HÄR). Rätt till bistånd som äldre ansöker om i form av hemhjälp, är ett ansvar som socialtjänsten har inom sitt område (2:1) och även kommunen inom sitt område (5:4-6). Vad din mamma i detta fall verkar vilja ha och behöva är hemtjänst eller ett äldreboende i framtiden, vilket faller in under biståndsbestämmelsen (SoL 4:1) gällande "livsföring i övrigt". Att beviljas detta är en individuell bedömning som prövas specifikt i varje enskilt fall, utav den kommun man är bosatt i.Huvudregeln är alltså att den kommun där man är bosatt ska bistå med denna hjälp, (2a:3). Om din mamma sedan vill flytta till din bosättningskommun, alltså en annan kommun, så får hon istället ansöka om att få dessa tjänster och denna hjälp där. Ansökan kan under vissa särskilda förutsättningar behandlas på samma sätt som för de som bor i kommunen, (2a:8-9).Dessa särskilda förutsättningar är:- På grund av hög ålder (det framfår inte hur gammal din mamma är men detta kan mycket väl vara uppfyllt)- Ha ett varaktigt behov (tillståndet ska inte försvinna inom en överskådlig tid. Då en persons tillstånd är en följd av ålderdom ses detta inte förbättras)- Av omfattande vård eller omsorgsinsatser (här menar man inte vanligen serviceinsatser så som hjälp med handling och städning, utan kontinuerliga insatser som rör personlig omvårdnad. Daglig hjälp med exempelvis påklädning och liknande talar som riktlinje omfattande)Sammanfattning:Din mamma behöver alltså ansöka om att beviljas bistånd i den kommun dit hon vill flytta. Under särskilda förutsättningar kan hennes ansökan komma att behandlas som om hon är bosatt där.Jag rekommenderar din mamma alltså att ta kontakt med den kommun till vilken hon vill flytta och ansöka om bistånd där i form av hemtjänst och liknande hjälp för hennes behov. Är man inte nöjd med ett beslut så finns sedan en möjlighet att överklaga.Jag hoppas att du känner att du fick koll över situationen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma!Lycka till.Vänliga hälsningar,

När är en anställd hos byggnadsnämnden att anse som jävig?

2019-03-08 i Myndigheter
FRÅGA |Fråga om jäv. Kommunanställd tjänsteman vars uppgift är att som ensam i kommunen godkänna bygglovsansökningar, bedriver aktivt samtidigt arkitekt-bolag tillsammans med anhörig i samma kommun. Onekligen är situationen stickande och frågan om jävsituation uppstår. Hur bedömer Lawline detta faktum.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jävsreglerna i bland annat kommunallagen är en viktig förutsättning för att säkerställa att anställda hos myndigheter agerar opartiskt vid handläggning av ärenden. Enligt 12 kap. 5 § plan- och bygglagen gäller bestämmelserna om nämnder i kommunallagen även för byggnadsnämnden. Bestämmelserna om jäv för anställda i kommunala nämnder återfinns i 6 kap. 28-32 § kommunallagen (se 7 kap. 4 § kommunallagen). I denna bestämmelse framgår de s.k jävsgrunderna. En anställd i en nämnd är jävig om: saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående, han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till, han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet. Huruvida en anställd inom en kommunal nämnd är jävig beror alltså på om personen i fråga kan anses vara opartisk eller inte i ett enskilt ärende hos nämnden. Att en anställd som fattar beslut om bygglov inom byggnadsnämnden är delägare i ett företag som bedriver arkitektverksamhet kan alltså inte i sig utgöra en omständighet som medför att denne anses som jävig i samtliga bygglovsärenden. Det kan dock föreligga jäv om den anställde hanterar ett enskilt bygglovsärende där dennes delägda företag på något sätt är involverat. En sådan situation skulle exempelvis kunna vara om den anställdes delägda företag ansöker om bygglov hos byggnadsnämnden, som sedermera handläggs av den anställde själv.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Kan en styrelseordförande i en svensk myndighet också vara styrelseordförande i ett privat bolag om det finns ekonomiskt intresse?

2019-02-23 i Myndigheter
FRÅGA |En styrelseordförande i en svensk myndighet är också styrelseordförande i ett privat bolag som är mycket beroende av bidrag från myndigheten. Lämpligt, olämpligt, hanterbart, olagligt?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det korta och enkla svaret på din fråga är ja. MEN det finns många omständigheter som måste tas i beaktande, t.ex. ev. jäv som du antyder i din fråga. Det har – såvitt jag vet – förekommit att ordföranden i privata bolag har varit ordförande i t.ex. universitets/högskolestyrelser. Universitetsordföranden tillsätts av regeringen och då tar man säkert upp frågan om lämpligheten att förena olika uppdrag i privat verksamhet med det offentliga uppdraget. Om det finns kopplingar som du anger med ekonomiska samband, är det inte lämpligt, men det behöver inte vara rättsligt omöjligt. Personer som kombinerat uppdrag som du anger är t.ex. Carl Bennet. Alltså, är det inte olagligt att en styrelseordförande i en svensk myndighet också är styrelseordförande i ett privat bolag trots att det finns ekonomiskt intresse.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Sälja CBD-olja

2019-02-22 i Myndigheter
FRÅGA |Är det olagligt att sälja CBD olja som är helt utan THC.
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Läkemedelsverket har tagit flera beslut rörande CBD (cannabidiol). Enligt Läkemedelsverket är det förbjudet att sälja CBD-produkter. Läkemedelsverket bedömer att produkter som innehåller CBD som ska tas via munnen eller andas in vanligtvis omfattas av läkemedelslagen. Därför måste de utvärderas och godkännas som läkemedel innan de får säljas.Läkemedelsverket har belagt flera företag med försäljningsförbud då de sålt produkter som innehåller CBD-olja. Flera av dessa beslut har överklagats och väntar på rättslig prövning.Sammanfattningsvis är det enligt Läkemedelsverket förbjudet att sälja CBD-produkter. Läkemedelsverkets beslut gäller beredningar för oralt bruk eller inhalation som innehåller CBD från extrakt av hampa. Ett exempel på sådan beredning är så kallad CBD-olja.På Läkemedelsverkets hemsida kan du läsa mer om vanliga frågor kring CBD, klicka här. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Felaktigt meddelat antagningsbeslut till gymnasium

2019-02-13 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, min dotter fick erbjudande av om att hon äntligen kommit in på sitt förstahandsval på ett gymnasie. Hon har redan påbörjat gymnasieutbildning på annan skola. Min dotter tackade ja och blev kallad till den " nya" gymnasieskolan där hon av studievägledaren fick klasslista, schema samt skolbytesblankett ( som inte är signerad av min dotter, mig eller studievägledaren men som övrigt fylldes i av studievägledaren till min dotter). Min dotter kunde om hon så önskade starta på den nya skolan två dagar efter möte om hon ville, men min dotter valde att börja den 8/1 istället, vilket framgår av skolbytesblanketten som skickades med min dotter för mig att signera.Helgen avlöpte ( detta inträffade på fredagen), på måndag såg min dotter att hon mottagit ett mail från nya skolan där det framkom att skolan begått ett misstag och att hon inte alls kommit in på linjen som hon valt. Jag skrev till rektorn och studievägledaren att det inte var acceptabelt att min dotter ska klä skott för ett misstag som skolan begått. Min dotter blev då erbjuden att gå en annan linje på skola och en förklaring att dom inte kan ta emot mer än 32 elever per klass och att det därför inte finns något mer att göra.Är det lönt att ta upp fighten med den nya skolan? Mvh Lotta
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte om gymnasieskolan är en friskola eller inte. Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att det inte är det, men skulle jag ha tagit fel är du välkommen att kommentera nedan eller ställa en ny fråga. Regelverken kring detta hittar du i förvaltningslagen (2017:900), nedan förkortat FL.En grundläggande princip inom förvaltningsrätten är principen om negativ rättskraft, vilket handlar om gynnande besluts orubblighet (37 § 2 st. FL). Mer preciserat innebär det att när en myndighet meddelar ett positivt beslut (att din dotter kommit in på skolan) ska hon kunna förlita sig på att beslutet är korrekt och kunna rätta sig efter det, t.ex. genom att sälja sin bostad för att kunna flytta närmare skolan etc. En myndighet får alltså som huvudregel inte ändra ett positivt meddelat beslut, om det skulle vara till nackdel för den enskilde. De undantag från huvudregel hittar du i även i 37 § 2 st. FL som stadgar att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får endast ändras till dennes nackdel om (1) beslutet är förenat med någon form av återkallelseförbehåll där myndigheten förbehåller sig rätten att ändra beslutet, (2) tvingande säkerhetsskäl kräver det eller (3) felet beror på att den enskilde (din dotter) lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter varpå beslutet grundar sig på, exempelvis om hon lämnat oriktiga betyg som inte gör henne behörig att bli antagen. Troligtvis är inget av undantaget ovan aktuellt i ditt fall. Detta innebär att skolan har en skyldighet att göra plats för en extra elev. Något regelverk kring hur stora klasser man får ha finns överhuvudtaget inte och även om kommunen kanske har en riktlinje så står den inte över lagtexten. Att ni inte skrivit under alla papper är inte heller av betydelse. Nu till mindre goda nyheter: förutsättningarna för att din dotter ska kunna överklaga beslutet är visserligen uppfyllda enligt 41 och 42 §§ FL då beslutet gått din dotter emot och en ändring av beslutet kan tänkas påverka henne på "ett inte obetydligt sätt" som lagtexten säger. Å andra sidan är överklagandefristen tre veckor från och med det att din dotter fick beslutet att det hela var ett misstag från skolans sida (44 § FL). Utifrån när du skickat in din fråga ser jag att längre tid passerat än så, vilket gör att möjligheterna att ändå överklaga är mycket begränsade. Det innebär att ni måste ha haft beaktansvärda skäl för att ni inte haft möjlighet att överklaga som ni inte haft möjlighet att förutse eller förhindra (37 c § förvaltningsprocesslagen) eller att myndigheten inte lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar (45 § 3 st. 1 p. FL). Undersök om det senare alternativet skulle kunna stämma i ert fall. Att din dotter blivit underrättad om att hon i själva verket inte kommit in är ett beslut i sig, oavsett om det skickats via e-post.Mitt råd är att ni vänder er till skolan och påpekar att de har en skyldighet att göra plats för din dotter, och att en riktlinje på 32 elever per klass inte står över lagen och förvaltningsrättsliga principer. Hoppas ni fått svar på er fråga och lycka till! Vill ni att jag förtydligar någonting är ni välkomna att kommentera nedan eller ställa en ny fråga. Vänligen,