Min mamma är född och uppvuxen i Ryssland. Jag och min yngre syster är inte ryska medborgare, kan vi ansöka om ryskt medborgarskap?

2020-07-06 i Myndigheter
FRÅGA |Hej min mamma är född och uppvuxen i Ryssland. Mamma fixade rysk medborgarskap åt min stora syster, men tyckte processen var allt för jobbig och beslutade sig för att hon inte orkade fixa det för varken mig eller min yngre syster. Vi är myndiga båda två och undrar om det finns möjlighet att söka rysk medborgarskap. Finns det möjlighet för det?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att försöka besvara vad som gäller om man vill söka ryskt medborgarskap samt ge råd om vad du kan göra nu. Vad gäller om man vill söka ryskt medborgarskap? Jag utgår från att du är svensk medborgare, men att du och din syster utöver svenskt medborgarskap vill söka ryskt medborgarskap. Sverige tillåter att svenska medborgare också har medborgarskap i andra länder, så när det gäller svensk lagstiftning finns inget hinder mot att du och din syster utöver svenskt medborgarskap även söker ryskt medborgarskap. På Regeringskansliets hemsida (här) kan du läsa mer information om vad som gäller om man har dubbelt medborgarskap. Om du och din syster kan ansöka om att bli ryska medborgare beror på hur rysk lagstiftning ser ut. Jag skulle rekommendera att du och din syster börjar med att kontakta Ryska ambassaden i Sverige (länk till ambassadens hemsida här). Vad du kan göra nu Jag rekommenderar att du och din yngre syster kontaktar Ryska ambassaden i Sverige för vidare rådgivning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Får närstående delta i socialtjänstens samtal med barn?

2020-06-30 i Myndigheter
FRÅGA |https://lagen.nu/2001:453#K1P2S1Hejsan!Det är så här att vi har fått en orosanmälan om våra barn. Min fråga är: Får man verkligen inte ha med någon person som står barnen nära på orosanmälans samtalet som man får? Jag har nämligen en särbo som jag varit tillsammans med i 2 år och han känner både mig och barnen mycket väl. Jag skulle vilja ha med honom på samtalet, dels för han ska få ta del av vad som sägs och att han ev. kan berätta ur hans perspektiv om de undrar. Huvudsaken för mig är att han är med o lyssnar på vad de har o säga. Kan de verkligen neka honom att följa med till samtalet? När jag frågade min handläggare så kändes hon osäker på sitt svar och jag hittar ingenstans på nätet vad som gäller. Hon sa att han kan få sitta i väntrummet och att det bara är vårdnadshavarna/föräldrarna som får vara med i samtalet. Jag vill bara veta om vi inte har någon rätt att få ta med någon på ett sådant samtal.
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om socialtjänsten finns i socialtjänstlagen (2001:453). Vid åtgärder inom socialtjänsten som rör barn ska principen om barnets bästa alltid beaktas (1 kap. 2 §). Det innebär att barnets bästa alltid ska sättas i första rummet. Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till skydd för ett barn får socialnämnden genomföra en utredning för att klarlägga behovet av insatser (11 kap. 2 §). Vid en sådan utredning får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (11 kap. 10 § 3 st.). I enlighet med principen om barnets bästa är det nämligen viktigt att låta barnets åsikter och inställningar komma fram utan yttre påverkan från vårdnadshavare eller annan närstående. Det är alltså möjligt för socialtjänsten att neka er till att delta i samtalet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Har man rätt att ta del av en nedlagd polisutredning?

2020-06-22 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Har jag som målsägande rätt att få ut handlingar till en polisutredning som är färdig men åklagaren valt att inte väcka åtal när det råder sekretess?Har försökt hitta svar på detta och fått väldigt olika svar. När jag till sist begärde ut förhöret med den misstänkta fick jag svaret att utredningens innehåll kan anses känsligt. Men det handlar om en våldtäkt och det är mig det skulle vara känsligt för och det är jag själv som begär ut handlingarna. Tycker att det inte verkar stämma och har även hört att jag har rätt att få ta del v det om polisutredningen är färdig.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Polismyndigheten omfattas av både Förvaltningslagen och Offentlighets- och sekretesslagen eftersom det är en statlig myndighet. Av TF 2 kap. 1 § följer att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Är förundersökningen en allmän handling? För att det ska räknas som en handling ska det t ex vara en framställning i skrift enligt TF 2 kap. 3 § vilket en förundersökning passar in på. Handlingen är därefter allmän om den förvaras hos myndigheten enligt TF 2 kap. 4 § (vilket den gör i ditt fall) och om den är upprättad på myndigheten enligt TF 2 kap. 10 § då den expedierats, alltså färdigställts vilket den kan anses ha gjort när förundersökningen avslutats och antingen då lett till åtal eller lagts ner. Under tiden förundersökningen pågår så är den belagd med sekretess eftersom att dela information i en brottsutredning kan förstöra utredningen och möjligheten att väcka åtal. I regel kan man alltså säga att en förundersökning blir en allmän handling då den är avslutad. Är handlingen offentlig? Enligt TF 2 kap. 2 § får rätten att ta del av allmänna handlingar endast begränsas om: - det krävs med hänsyn till något av de intressen som lagrummet nämner. - begränsningen noga anges i en bestämmelse i särskild lag - vilken är offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Det betyder alltså att man endast får belägga en allmän handling med sekretess för att skydda vissa intressen. Det kan väl vara fullt förståeligt att känslig information om en person som inte dömts för brott ska florera i allmänhetens sfär. Däremot finns något som heter partsinsyn vilket jag finner något intressant i ditt fall och därför tänkte utveckla.Partsinsynen Vad en part är finns inte reglerat i lag men det kan förstås som den som ärendet gäller eller är direkt länkat till den. I ditt fall kan man säga att parterna i ärendet är målsäganden, alltså du, och personen som står anklagad. I förvaltningslagen 10 § står att part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som tillförts ett ärende. Det innebär alltså att man som part har rätt att ta del av allt som rör det ärendet som man är part i, till och med det som är hemligt. Begränsningen finns i OSL 10 kap. 3 § som säger att rätten endast får begränsas om det finns synnerliga skäl vilket är ett högt ställt krav. Myndigheten kan "maska" delar av en förundersökning, alltså de delar som är särskilt känsliga, t ex namn eller personnummer, adresser osv. Det finns även en möjlighet för myndigheten att lämna ut förundersökningen med förbehåll om sekretess enligt OSL 10 kap. 4 §, alltså att du inte får föra informationen vidare till obehöriga. Det finns med andra ord sätt att lösa det och offentlighetsprincipen, alltså principen att få ta del av allmänna handlingar ska sättas högt, särskilt om du är part i ärendet! Jag har därför svårt att förstå vilka skäl de skulle kunna ha att inte lämna ut förundersökningen i sin helhet mer än att de möjligtvis inte förstått att du är part. Förundersökningen ska vem som helst kunna begära ut och i synnerhet du som är part. Självfallet ska du kunna granska vad som framkommit i ditt ärende och se till att de fått allt rätt och driva ärendet vidare om det inte är så. Rätt att överklagaDu ska även få ett beslut som säger att du inte får ta del av förundersökningen och varför. Det beslutet behöver du för att du har enligt OSL 6 kap. 7-8 §§ rätt att överklaga det beslutet till kammarrätten som kan ta ett nytt beslut om att du har rätt att ta del av ditt ärende i sin helhet. Hoppas du fått svar på din fråga och begär ut din förundersökning på nytt! Lycka till!

Kan jag överklaga min grannes bygglov till att måla om huset?

2020-05-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Vi bor i ett villakvarter. Våra närmaste grannar har målat om sitt hus. Tidigare färg var vit med blåa knutar. Nu har de valt att måla huset i stark orange färg. Vi som närmaste grannar fick reda på deras planer då de testat olika nyanser på väggen. Vi pratade med grannarna och sa att de behöver söka bygglov om de ska måla i en så skarp färg som skiljer sig från ursprungsfärgen. Är flertalet hus på gatan som är i nyansen grå. Trodde att kommunen skulle avslå deras bygglov då den skiljer sig så från ursprungsfärgen och det skär sig nog andra intilliggande hus. Kommunen har nu beviljat denna skarpa orangea färg. Kan jag som granne överklaga beslutet? Nu är stora delar av huset redan ommålat. Enligt kommunen har de börjar måla innan prövotiden/ tiden för överklagan för bygglovet gått ut. Vad har jag som granne för möjlighet att påverka kommunens beslut enligt lag?Spontat tycker jag att våra grannar inte visar respekt mot oss andra grannar. Framförallt när de varken informerar oss eller inte inser att deras färgval drabbar hela kvarteret och framförallt de närmaste grannarna.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett beslut om bygglov får överklagas av den som beslutet angår om beslutet gått honom eller henne emot (42 FL). Jag tolkar det som att du är rågranne med det ommålade huset, det vill säga att ni delar en gemensam tomtgräns. Rågrannar anses i stort sett alltid vara berörda av ett beslut om bygglov och får därför överklaga ett sådant beslut. Jag gör därför bedömningen att du har rätt att överklaga kommunens beslut.Om du vill överklaga bygglovet så är det länsstyrelsen som prövar överklagandet (13 kap. 3 § PBL). Överklagandet ska vara skriftligt och ange vilket beslut du vill ska ändras och på vilket sätt du vill att det ska ändras. Du ska lämna överklagandet till din kommun som fattat beslutet om bygglovet (43 § FL). Om du vill överklaga beslutet måste du göra det inom tre veckor från den dag du fick reda på beslutet från kommunen (44 § FL). Kommunen kommer då först pröva om överklagandet inkommit i tid, och om det har gjort det kommer den sedan lämna över överklagandet till länsstyrelsen som gör en prövning av beslutet (45 och 46 § FL). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Retroaktiva myndighetsbeslut?

2020-07-01 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Får ett myndighetsbeslut gälla retroaktivt?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan förklara vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Myndigheternas arbete regleras huvudsakligen i förvaltningslagen. Får ett myndighetsbeslut gälla retroaktivt? Först och främst stadgas ett förbud mot retroaktiv straff- och skattelagstillämpning i 2 kap. 10 § regeringsformen. Detta tillämpas analogt på flera rättsområden, med andra ord gäller principen även på de områden som inte uttryckligen omfattas. Det enkla svaret på om ett myndighetsbeslut får gälla retroaktivt är således nej. Juridiken är dock, som du säkert vet, sällan så enkel och tydlig som ja/nej, och därför går jag nedan igenom ett annat sätt att se det på utifrån din frågeställning. Har en myndighet fattat ett beslut får den som huvudregel inte ändra beslutet till den enskildes nackdel. De undantag som görs är om det framgår av beslutet eller föreskrifter som det har grundats på att det får ändras, om tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller om felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter (37 § förvaltningslagen). Sammanfattning Det beror alltså på om en myndighets beslut får gälla retroaktivt eller inte, och för att avgöra mer specifikt i det enskilda fallet skulle jag behöva mer information om vad beslutet gäller och omständigheterna i övrigt. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får jag reda på vem som har ett visst personnummer?

2020-06-22 i Myndigheter
FRÅGA |Vem har personnummer XXXXXX-XXXX
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.För att få reda på vem som har ett visst personnummer kan du kontakta skatteverket, dom ansvarar för folkbokföringen i Sverige och har uppgifter om vem som har vilket personnummer. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Kan försäkringsbolaget skylla på autism när min son har depression?

2020-06-22 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. En son nu 24 år som vi tecknat barnförsäkring på som nyfödd. Han fick depression i 18 års ålder med sjukskrivning och aktivitetsersättningen från Fk. Efter 3 månader fick han varje månad från barnförsäkringen periodisk sjukersättning prisbasbeloppet. Som 23 åring fick han diagnos autism. Vilket innebär indragen ersättning från försäkringen, där de skyller depression på autismen. Sonen har inte tidigare varit deprimerad dessutom sätter de bak startdatum på depressionen till 4 års åldern då han fick diagnos språkstörning. Vi har överklagat. Finns det möjlighet att vinna mot bolaget ? Kan de verkligen skylla allt på autism framöver ?
Binh Tran |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. OrsaksbedömningenNär det gäller försäkringar så är orsaksbedömningar väldigt viktiga. Om autism inte grundar ersättning så är tydligt att försäkringsbolaget vill skyllda på autismen och åberopa att det är autismen som har orsakat depressionen - följaktligen behöver inte försäkringen ge ut ersättning. Tyvärr är det på detta vis försäkringsbolag och försäkringskassan gör. Orsaksbedömningen är dock väldigt teknisk och måste göras av en eller flera läkare. Oftast har försäkringar egna "oberoende" läkare som gör orsakssambandet, det är dock utan tvekan så att läkarna är partiska. Under en snabb internetsökning så kan jag dock se att det finns ett orsakssamband mellan autism och depression - detta betyder nödvändigtvis inte att det är så i detta fall. Om de har grundat sitt påstående på deras egna "oberoende" läkares utlåtande så kan det finnas skäl att ifrågasätta deras beslut. Rekommendationer och rådAv naturliga skäl kan jag inte göra denna orsaksbedömning eftersom det krävs expertis inom depression och autism. Men som sagt, så kan det finnas skäl att tvivla på deras bedömning. Jag rekommenderar att du ber en läkare (som du har valt själv) att göra en egen orsaksbedömning. Om läkaren kommer fram till en annan bedömning finns det skäl att ta det till domstol. Det finns rättsfall där privatpersoner har använt sina egna läkare (som har en annan åsikt) gentemot försäkringskassan och andra försäkringsbolag och har vunnit. Om andra läkare kommer fram till samma sak som försäkringsbolagets läkare så är det tyvärr osannolikt att ni kan vinna ärendet. Har du några följdfrågor så kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

Hur ansöker jag om förstörelse av uppgift i journal?

2020-05-03 i Myndigheter
FRÅGA |Jag vill få mina journaler borttagna ur systemet finns det något som jag kan bestämma med hjälp av gdpr?Har saker jag inte vill ha på journalerna som är ifrån barndom
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna fråga regleras främst av patientdatalagen. Förstörande av patientjournal På ansökan av patienten eller någon annan som omnämns i en patientjournal får Inspektionen för vård och omsorg (IVO) besluta att journalen helt eller delvis ska förstöras. Förutsättningarna för detta är att:1. Godtagbara skäl anförs för ansökan,2. patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, och3. det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen (8 kap. 4 § patientdatalagen).Detta är ett relativt högt ställt krav, varför myndigheten är restriktiv med beviljandet av denna typ av förfrågan. I det fall att du skulle få avslag på din ansökan till IVO så kan du överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol (10 kap. 2 § patientdatalagen). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med Lawline igen. Med vänlig hälsning,