Får förskolor lägga ut bilder och namn på barn på sociala medier?

2021-04-09 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Om en förskola lägger ut bilder där man kan se delar av barns ansikte och bilder på barns namn på öppna Facebook grupper och instagramkonton. Är det okej enligt GDPR eller går det under något annat?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör behandling om personuppgifter vilket regleras i Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR). Syftet med denna lag är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.PersonuppgiftEn personuppgift är all typ av information som kan knytas an till en identifierbar person (art 4 punkt 1 GDPR). Det kan alltså röra sig om bilder, namn, adress, personnummer osv. Barns personuppgifter är extra skyddade av GDPR eftersom barn kan ha svårare att förutse riskerna med att lämna ifrån sig uppgifter.För att få använda bilder och namn på sociala medier krävs som utgångspunk samtycke (art 6 GDPR). Samtycket ska vara frivilligt och avse just det särskilda syftet som uppgifterna samlas in för - det får inte råda någon tvekan om vad personen samtycker till beträffande hur uppgifterna ska behandlas. Den som samtycker måste alltså ha fått information om vad uppgifterna ska användas till för att kunna ta ställning till och förstå vad den samtycker till.Om barnen är under 13 år krävs att man inhämtar samtycke till barnets vårdnadshavare (art 8 GDPR). Samtycke bör inhämtas inför varje publicering.SammantagetDet är inte tillåtet att publicera bilder på barn på förskolans sociala medier med varken namn och bild utan att inhämta samtycke från föräldrarna först. Har sådant samtycke inhämtas går det alltså bra. Man måste dock också beakta att det kan finnas barn med ett skyddsbehov. Det är alltså extra viktigt att dessa barn inte finns med på bilder.Extra försiktighet iakttas alltså när det handlar om personuppgifter som rör barn. Barns uppgifter har alltså särskilt skydd för att barnets rättigheter ska vara väl skyddade. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur långt tid tar det innan polisen hör av sig efter att man har blivit polisanmäld?

2021-03-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Idag åkte jag fast för snatteri på Ica. Butiksbiträdet sa att dom gjort en polisanmälan.Hur lång tid tar det innan man hör något från polisen, eller hur vet man om ärendet blivit avskrivet?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer efter en polisanmälan?När en brottsanmälan har gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, även kallad brottsundersökning, ska inledas. Det görs bara om det finns möjligheter att klara upp brottet. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.Efter polisanmälan är det alltså det första som polisen ska ta ställning till ifall man ska föra en brottsutredning eller inte. Om man beslutar för att föra en brottsutredning är nästa steg att polisen alternativt åklagaren inleder en förundersökning. Mer om detta kan du läsa här. När det gäller din fråga så är svaret är det beror på hur snabbt polisen har möjlighet att arbeta. Det finns alltså ingen specifikt tidsperiod för när polisen ska höra av sig igen kring polisanmälan, utan det beror helt enkelt på alla faktorer runt omkring ärendet. Du hittar ytterligare information som kan vara av intresse från Polismyndighetens egna hemsida här. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Ändra till utländskt efternamn

2021-03-29 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Min far är född i Chile och hans mor som har gått bort hade efternamn "De la fuente" , min fråga är, kan jag på något sätt ta över det efternamnet? Min far har inte det efternamnet utan han har ett efternamn efter sin far. Min farmor gick bort i Chile cirka 15 år sedan. Jag vet att min farmor bodde i Sverige ett par år men återvände sedan till Chile.
Oscar |hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!jag förstår din fråga som att du vill veta om du kan ändra ditt efternamn till det efternamn din släkt i Chile har. Jag kommer i mitt svar att utgå från lag om personnamn och förarbeten till denna lag.Vad säger lagen?Skatteverket är den myndighet som ansvarar för namn och namnbyte. Om du vill byta efternamn ska du alltså vända dig till Skatteverket (3 § lag om personnamn). Bestämmelser om namnbyte finns reglerat i Lag (2016:1013) om personnamn (namnlagen). 18 § namnlagen säger att en person får byta sitt efternamn till ett äldre släktnamn som funnits i rakt uppstigande led i minst två generationer. Det får dock inte vara längre sedan någon i släkten bar namnet än fyra generationer tillbaka. Det går att byta även till kända utländska efternamn, om namnet är vanligt förekommande (prop. 2015/16:180 s. 108).Vad innebär detta för dig - I och med att efternamnet har funnit i din släkt inom 4 generationer sedan och om detta har burits av din gammelfarmor/gammelfarfar och sedan av din farmor, så har du rätt att ansöka om ändra till detta efternamn. Kravet vad gällande utländska efternamn är att det måste anses som vanligt förekommande och får inte vara hur ovanligt som helst. Med det sagt, bör du kunna ändra ditt efternamn till De la Fuente.Hoppas att det var svar på din fråga!

Vem får överklaga bygglovsbeslut och vilken instans prövar beslutet? Också fråga om avtalsrättslig invändning och förtal.

2021-03-27 i Myndigheter
FRÅGA |I ingivet överklagande av beviljat bygglov blir ägarna av fastigheten anklagade för att ha lämnat in felaktiga uppgifter i ansökan om bygglov. Personen som överklagar bygglovet skriver i överklagandet att anmälan om falsk invitelse till myndighet kommer att göras. Personen som överklagar är inte sakägare. (granne eller påverkad av beslutet om bygglov)Vad är rättsläget?I samma överklagande påstår personen som överklagar att nuvarande ägare fått aktuell fastighet i gåva som tillkommit genom Råntvång, tvång i enlighet med Avtl 28,29. Alternativt att gåvogivaren inte varit vid sina sinnens fulla bruk. I realiteten finns gåvobrev utfärdat av Jurist på Advokatbyrå i enlighet med samtliga formkrav och ett flertal vittnen som kan intyga att allt gått rätt till.Kan dessa påståenden från personen som överklagar prövas av Länsrätten överhuvudtaget? Att felaktigt anklaga någon för Råntvång resp tvång enligt Avtal 28-29 är väl brottligt i sig?Tacksam för klargöranden.Mvh,
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Plan- och bygglagen och förvaltningsprocessrättEnligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen överklagas bygglovsbeslut till länsstyrelsen. Utgångspunkten är att kommunallagen tillämpas vid överklagande av en kommunalnämnds beslut, men när specialförfattning som PBL är, innehåller överklaganderegler tillämpas förvaltningslagens besvärsregler i den mån PBL inte innehåller avvikande överklaganderegler (jfr 13 kap. 3 § Kommunallagen och 1 kap. 4 § förvaltningslagen (FL) samt 13 kap. 8 § PBL).Detta aktualiserar 42 § FL (se hänvisningen i 13 kap. 8 § PBL) som har följande lydelse. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Häri föreligger dels ett krav om kontraritet, dels ett krav på saklegitimation. Den som har varit part i förvaltningsärendet eller, har ett intresse i saken som erkänns av rättsordningen, får sin rättsställning påverkad av beslutet eller har ett rättsskyddsintresse (jfr RÅ 2006 ref. 9) innehar saklegitimation. Grannar och andra inom ett visst avstånd från aktuell fastighet har normalt klagorätt. Är inte någon av dessa förutsättningar för handen saknar personen i fråga överklaganderätt avseende bygglovet och därmed ska talan avvisas av länsstyrelsen.AvtalsrättTvångsinvändningarna är rent avtalsrättsliga frågor. Dessa prövas inte i samband med en eventuell rättslig prövning av bygglovet hos länsstyrelsen. Det är den som blivit utsatt för tvånget som ska göra gällande invändningarna, ytterst vid stämning hos tingsrätten. Dessutom verkar det som du nämner ha gått rätt till, eftersom det knappast, om än inte helt otänkbart, kan röra sig om tvång när gåvobrev upprättats med hjälp av en advokatbyrå och därtill vittnen.Angående förtalDen som utpekar någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift ägnad att utsätta denne för andras missaktning riskerar dömas för förtal (5 kap. 1 § brottsbalken (BrB)). Det är emellertid normalt försvarligt att lämna uppgifter, peka på omständigheter, åberopa rättsregler och liknande som tillkommer en rättslig prövning (jfr 5 kap. 1 § 2 st BrB). Svaret är alltså att det kan vara brottsligt men det beror på omständigheterna i enskilda fallet. Åtal väcks inte av allmän åklagare om inte allmän synpunkt påkallar det. Istället faller det på målsäganden att väcka talan (5 kap. 5 § BrB).Hälsningar,

Att överklaga socialtjänstens beslut

2021-03-31 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Om socialtjänsten beslutat att pappan inte får träffa sin son obevakat, går det på något sätt att överklaga ett sådant beslut?Jag och mitt ex ska flytta isär. Hon har en dotter på 8 år sedan tidigare och tillsammans har vi en son på 3 år. Hon har tidigare sagt till mig att hon vill att sonen bor hos mig men att hon har daglig umgänge med honom samt att han sover över vissa dagar hos henne. Det var en bra överenskommelse tyckte båda då hon tycker det blir för mycket själv med båda barnen samt att jag alltid vart den som tar hand om sonen mest på grund av jobb. Nu har den lilla flickan på 8 år ljugit för sin psykolog och sagt att jag slagit min son flertal gånger tills han blöder. Vilket självklart inte är sant. Förskolan har aldrig sett ett blåmärke på min son eller att han far illa. Många som kan intyga det. Men då flickans pappa talat så illa om mig till henne har vi haft problem med en bra relation hon och jag. Kanske därför hon hittat på detta, jag vet inte riktigt. På grund av denna lögn kommer jag inte få ha min sin, han får alltså inte vara ensam med mig. Ingen utredning har gjorts utan so socialtjänsten säger att dom måste tro på flickan. Hur kan jag gå tillväga. Min värld rasar just nu. Tacksam för svar.
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande, du undrar om det går att överklaga socialtjänstens beslut om umgänge med din son. För att du ska kunna överklaga beslutet, krävs det att du har fått ett beslut, det har du fått i ditt fall. överklagan ska lämnas in till ditt socialkontor. En överklagan måste göras inom tre veckor från det att du fått beslutet. Om det har gått mer än tre veckor sedan du har fått beslutet, har du inte längre rätt att överklaga. Har du fortfarande rätt att överklaga, ska du meddela din handläggare om att du vill överklaga beslutet, förklara varför och sedan skriva under med ditt namn. Din handläggare kommer då att bedöma om det går att ändra beslutet. Om inte handläggaren ändrar beslutet, ska kommunen skicka ditt överklagande till förvaltningsrätten, se ( 16 kap 3 § Socialtjänstlagen och 37–40 §§ förvaltningslagen.) Skulle förvaltningsrätten inte heller ändra beslutet, kan du överklaga vidare till kammarrätten och till sist till högsta förvaltningsdomstolen, men för de två sistnämnda instanserna krävs ett så kallat prövningstillstånd, se (33–35 §§ förvaltningsprocesslagen). Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kommunens beslut

2021-03-29 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Vi ligger i tvist med en kommun gällande vårt barn, som vi anser inte fått det stöd hon är brättigad till. Samt att kommunen inte svarar på våra frågor kring insatser de gjort eller bristen på dessa (Diskriminering?). Vår dotter har intellektuell funktionsnedsättning, ADD, orossyndrom m.m. Nu till våra två frågor: Fråga 1: - Kommunen har i skrivelser för underlag kallat oss för otillförlitliga, trots ljudinspelningar som stödjer våra utsagor. Faller detta under Brottsbalken som förtal? Vi jobbar otroligt mycket med våra barn och få detta kastat på oss känns fruktansvärt kränkande. Fråga 2: -Kommunen har ändrat i ett beslut i efterhand efter det att det kommunicerats till oss, får man göra det? Vi har många fler frågor där vi tillsammans med vårdande enhet anser att kommunen/skolan bemött oss och vår dotter på ett anmärkningsvärt sätt. Men vi börjar med dessa frågor.
Oscar |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Jag ska så utförligt jag kan besvara dina två frågor nedan. Jag kommer använda mig av Förvaltningslagen (FL) och Brottsbalken vid mitt besvarande av dina frågor.Svar fråga 1Förtal regleras i brottsbalken i 5 kap 1 §. 5 kap 1 § anger att följande utgör förtal:1:Den som utpekar någon såsom brottslig 2: eller klandervärd i sitt levnadssätt 3: eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Förtalsbrottet omfattas som regel inte av allmänt åtal, något som framgår av 5 kap. 5 § BrB. Detta innebär att du som målsägande, eller brottsoffer, i princip garanterat kommer behöva väcka åtal själv utan stöd av åklagare.Att uttala att ni är otillförlitliga är inte ett uttalande om brottslighet eller klandervärd ( med klandervärd menas att man gör något djupt omoraliskt men som inte är olagligt, exempelvis sälja sexuella tjänster). Uttalandet kan vara uppgift som är lämnat att väcka missaktning (väcka missaktning = få andra personer att anse att ni är dåliga föräldrar eller omoraliska människor). Det kan dock vara svårt att motivera att uttalandet har detta syfte, då det mer syftar till att återge kommunens reflektion kring er tillförlitlighet i det enskilda ärande. Uttalandet är inte tänkt att väcka missaktning utan är en del av motiveringen till kommunens beslut. Motiveringen kan anses oriktigt eller icke relevant i situationen i fråga, men den syftar inte till att väcka missaktning. Uttalandet bör inte falla in under ämnet förtal i min mening dessvärre, även om jag förstår att det upplevs som en stor kränkning. Svar fråga 2 Din fråga handlar om gynnande besluts negativa rättskraft och regleras i förvaltningslagen (FL). Ett beslut kan fattas av en eller befattningshavare, såsom den handläggare som meddelade dig beslutet (28 § FL). Några särskilda krav på beslutets form finns inte i förvaltningslagen, men det står att för varje skriftligt beslut som meddelas ska det finnas en handling som visar den dag då beslutet fattades, vad beslutet innehåller och vem eller vilka som deltog vid beslutsfattandet (31 § FL). Det har dock i rättspraxis kommit fram till att beskedet ska vara skriftligt eller på något vis dokumenterat, trots att det inte finns specifika formkrav för ett beslut. Detta är eftersom det annars blir svårt att överklaga muntliga eller konkludenta uttalanden (RÅ 2004 ref 8). Av beslutet ska det även följa en klargörande motivering som innebär en beslutsmening, beslutsmotivering, och koppling mellan meningen och motiveringen (32 § FL). Slutligen ska det finnas en överklagandehänvisning längst ner (33 § FL).Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft. Med detta menas att ett gynnande beslut som utgångspunkt är orubbligt och därför inte får ändras. Däremot har denna regel precis som varje huvudregel några undantag.36 § FL anger att om skrivfel, räknefel eller liknande fel har uppkommit å myndighetens sida ska rättelse göras. Som jag skrev ovan, så är utgångspunkten att gynnande beslut inte får ändras. Det finns dock tre alternativa undantag (FL 37 § andra stycket) och dessa är:1: Om beslutet innehåller ett (återtagandeförbehåll) 2: att gynnande beslut får ändras omedelbart om det finns tvingande säkerhetsskäl 3: eller att gynnande beslut får ändras om parten har givit oriktiga eller vilseledande uppgifter. Nu vet jag inte om någon situation som nämnts i 37 § FL är aktuellt för er situation. Om dessa inte är det dock, så får inte ett beslut ändras. Har dock inte beslutets kommunicerats skriftligt först till er, innan ändring, utan det har skett muntligt kan det vara svårt att bevisa. Men utgångspunkten är, ändring av beslut får inte ske. Hoppas att det var svar på era frågor!

Dödsfallsintyg

2021-03-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag är född i Sverige och jag är svensk medborgare. Min mamma är från Azerbaijan hon är medborgare där och här. Jag vill nu ansöka om medborgarskap där. Min pappa gick bort när jag var liten och de kräver något slags dödsbevis eller något slags intyg. Vad motsvarar ett dödsbevis i Sverige? Kan vi få ut ett och isåfall hur går vi tillväga. Tack.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns något som heter dödsfallsintyg med släktutredning, vilket jag antar är det som de efterfrågar. Dödsfallsintyg beställs via skatteverket (information här). Om din far gick bort innan 1 juli 1991 beställs det via Riksarkivet.

Gäller förvaltningslagen trots att specialförfattning anger annat?

2021-03-21 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. En fundering gällande förvaltningsrätt kontra speciallagstiftning. Går ett beslut som enl t e x SoL inte går att överklaga, att överklaga med stöd i FL 40? T e x om en person nekats bistånd enl SoL 4:2 vilket inte enligt samma lagstiftning är ett beslut som går att överklaga?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningslagen (FL) gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna (1 § FL). Förvaltningslagen är dock subsidiär, vilket innebär att om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen, tillämpas den bestämmelsen i stället (4 § FL). Vad som sägs i specialförfattning gäller framför förvaltningslagen.Om det framgår av specialförfattning (t.ex. socialtjänstlagen) att ett visst beslut inte kan överklagas gäller det framför vad som sägs i förvaltningslagen. Det är alltså inte möjligt att angripa beslutet med stöd av förvaltningslagen i ett sådant fall.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,