Sanktioner mot kommuner vid anlitande av kriminella företag
• Vilka skyldigheter har en kommun att anmäla vid misstanke om brott, ex vid konstaterade skattebrott utförda av en leverantör som fått ersättning ett antal gånger med flera 100 tkr, troligen mnkr ? I det fall jag refererar till handlade det inte bara om "misstanke" om brott utan tydligt visat att de begåtts. Personen dömdes senare till 1 år och 4 månader fängelse för skatte- och momsbedrägerier. Kommunens ovilja att polisanmäla bidrog också till att den brottsliga karriären kunde fortsätta under lång tid. • Revisorer har, som bekant, en laglig skyldighet att anmäla vid misstanke om brott. Vad blir följden om revisorer inte fullgör detta på ett adekvat sätt? • Är det lagligt för en kommun, att vid upprepade tillfällen, använda sig av personer, företag, konsulter som inte sköter moms, skatt osv? • Är ovanstående jämförbart med att vi, som privatpersoner, använder oss av ex ”svarta hantverkare osv ” ? Vilka sanktionsmöjligheter finns gentemot en kommun som - utan upphandling - köper från "svart" leverantör vid upprepade tillfällen? Vilka sanktionsmöjligheter finns gentemot en kommun som inte polisanmäler vid mycket tydliga brottsmisstankar?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Skyldigheter för en kommun att anmäla brottsmisstankar
Det finns ingen lagstadgad skyldighet för en kommun att anmäla brott generellt. Lämpligheten i en kommuns agerande är dock en helt annan sak. En kommun har ett övergripande ansvar att agera för det allmännas bästa och att se till att skattepengar hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Om en kommun upptäcker att en leverantör har begått brott (som skattebrott eller momsbedrägerier), bör de åtminstone överväga en polisanmälan, särskilt när brott har en direkt koppling till kommunens verksamhet. Det främsta sättet att hålla kommuner ansvariga för deras agerande är genom kommunalvalen - att rösta på andra partier och politiker.
Skyldigheter för en revisor att anmäla brottsmisstankar
Enligt 19 § Revisorlagen (RvL) skall en revisor iaktta god revisorssed. En revisor skall utföra sina uppdrag med partiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden (20 § RvL). Revisorn har en skyldighet att inför varje uppdrag pröva om denne är olämplig för uppdraget. Skulle revisorn inte vara lämplig för uppdraget ska denne avböja eller avsäga sig uppdraget (21 § RvL).
Enligt 9 kap. 42-44 §§ Aktiebolagslagen (ABL) ska en revisor underrätta styrelsen och åklagaren vid misstanke om specifika brott som uppräknas i 9 kap. ABL. Skyldigheten att anmäla brottsmisstankar gäller enbart avseende styrelsens ledamöter och VD.
Styrelsesuppleanter och vice VD omfattas bara av revisorns anmälningsplikt då de agerat för bolagets räkning inom bolagets verksamhetsramar som ordinarie styrelseledamot eller VD enligt 9 kap. 42 § ABL. Anmälningsplikten omfattar inte särskild firmatecknare som inte är styrelseledamot eller VD.
Enligt 3 § RvL utövar Revisorinspektionen tillsyn över revisorer och prövar frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer. Revisionsinspektionen kan upphäva auktorisation eller godkännande för en revisor, ge varning eller erinran till en revisor som inte uppfyller sitt uppdrag enligt vad jag ovan beskrivit (32 § RvL). En varning kan även förenas med en sanktionsavgift eller tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet (32 a § RvL).
Om en revisor i din beskrivna situation haft en skyldighet att anmäla brott men inte gjort det kan revisorn bli föremål för dessa disciplinära åtgärder av Revisionsinspektionen.
Legaliteten hos en kommuns val av icke-lämpliga leverantörer
När en statlig eller kommunal myndighet eller beslutande församling i en kommun anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt blir lagen om offentlig upphandling (LOU) tillämplig (1 kap. 2 § LOU). LOU stadgar specifika rutiner vid anskaffning av exempelvis leverantörskontrakt i syfte att kontrakten ska tilldelas rättvist och inte bli föremål för ofördelaktiga förmåner eller korruption.
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
En upphandling får inte heller utformas för att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt (4 kap 2 § LOU).
Innan en upphandlande myndighet tilldelas kontrakt ska den kontrollera att kontraktsanbudet uppfyller de krav, villkor och kriterier som anges i upphandlingsdokumentet, om leverantören ska uteslutas från att delta i upphandlingen på grund av att leverantören enlig en dom som fått laga kraft är dömd för brott och att leverantören uppfyller andra krav och kriterier som myndigheten ställt (4 kap. 10 § LOU).
Brott som avses är involvering i organiserad brottslighet, olika former av korruption, bedrägeri, penningtvätt eller finansiering av terrorism, terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet eller människohandel (13 kap. 1 § LOU). Vidare ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll eller på annat sätt får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter och det har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som fått laga kraft (13 kap. 2 § LOU). Det finns undantag från detta med det är den generella huvudregeln.
Sanktioner
Det är inte lagligt för en kommun att vid upprepade tillfällen använda sig av personer, företag eller konsulter som inte sköter skatt m.m. I sådana fall kan kommunen komma att behöva betala upphandlingsskadeavgifter vilket kan vara allt från 10 000 kr till 20 000 000 kr (21 kap. 6-9 §§ LOU). Ett sådant beslut är upp till tillsynsmyndigheten (Konkurrensverket) att ta.
Vissa beslut inom kommunen kan överklagas av medlemmar inom kommunen. Dessa typer av beslut består av beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund, beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och vissa beslut av revisorer (13 kap 1-2 §§ Kommunallagen).
I vissa fall kan det även sluta med att individuella personer inom kommunen blir åtalade för brott, men för kommunen och de kommunala myndigheterna är det ovan beskrivna sanktioner som gäller.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt.
Med vänlig hälsning,
