Ta betalt för plastpåsar i butiker?

2019-03-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej Lawline,Det går många rykten om att det införts en lag på att alla butiker måste ta betalt för plastpåsar, men allt man hittar när man letar fram är artiklar från diverse mindre pålitliga kvällstidningar och ingen direkt lagtext om det, har letat runt men hittar verkligen ingenting, vi är en mindre nischad butik och för oss är det en relativt löjlig sak att ta betalt för en plastpåse då vi har ett fåtal köp av större summor per dag, vad är det egentligen som gäller kring detta?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! I slutet av 2016 beslutades om förordning (2016:1041) om plastbärkassar med bakgrund av de bestämmelser som införts i EU:s förpackningsdirektiv 94/62/EC. Syftet med lagstiftningen är att minska förbrukningen av plastbärkassar och därmed minska nedskräpningen orsakat av dessa samt att främja ett mer effektivt resursutnyttjande. Mer info angående detta kan du hitta på Naturvårdsverkets hemsida HÄR. Med andra ord finns det en förordning där du hittar info angående detta. Förordningen hittar du HÄR. Förordningen är enligt 1 § meddelad med stöd av - 15 kap. 13 § miljöbalken i fråga om 6 och 7 §§, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.Av 6 § förordning om plastbärkassar följer att den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om 1. plastbärkassars miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning av plastbärkassar, och 2. åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen. Med andra ord är det inte ett måste att ta betalt för plastpåsarna, men man får om man vill. Allting syftar till att minska förbrukningen av plast, och därför finns det också ett krav på att informera om plastpåsarnas miljöpåverkan.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad kan kommunen göra om jag bli av med min bostad?

2019-03-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vi bor helårs på camping kommunen har lovat hjälpa oss men backat mitt i alltihopa bor vi olagligt vi har kontrakt men nya arrendatorn vill ej ha oss vi har ingenstans att ta vägen vad kan vi göra
David Gardell |Hej,Jag beklagar situationen du har hamnat i. Jag har svårt att svara på frågan om campingen och kontraktet med arrendatorn eftersom jag inte har tillräckligt med omständigheter för att besvara dessa frågor. Det jag däremot kan göra är att klarlägga vad kommunen har för ansvar gentemot dig. Utgångspunkten är att kommunen har det yttersta ansvaret för att du får det stöd och den hjälp du behöver, Socialtjänstlagen (SOL) 2 kap 1 §. Det här kan först och främst handla om att avhjälpa akuta situationer, såsom att ha någonstans att bo. Utöver detta kan du förstås söka olika sorters ekonomiskt stöd, såsom bostadsbidrag och försörjningsstöd.Om du är oroad över din situation rekommenderar jag alltså att du hör av dig till socialtjänsten i din kommun, så ni tillsammans kan utreda vad för hjälp och stöd du behöver.Hoppas detta svar har varit till hjälp!Vänligen,

Folkbokföringens påverkan på huslån

2019-03-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag har huslån ihop sedan många år.Hen ska nu folkbokföra sig och bo i en hyreslägenhet istället , men stå kvar på vårat gemensamma lån och fortsätta betala.Jag ska bo kvar i huset.Man behöver väl inte vara folkbokförd på den adress man har huslån på?Det angår väl inte banken , så länge huslånet betalas punktligt?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger i din fråga har inte banken att göra med om din nuvarande sambo är folkbokförd på den fastighet ni har huslån på rent juridiskt. Banker har dock egna regler som man ska följa men jag kan inte tänka mig att vart man är folkbokförd skulle spela någon som helst roll så länge det är inom Sverige. Exempelvis har banken SBAB vissa regler för att få ett lån exempelvis att man måste vara folkbokförd i Sverige vilket du kan hitta här. Exakt vilka regler som gäller för din bank kan jag tyvärr inte uttala mig om då jag inte vet vilken bank du har. Det är dock viktigt att din sambo är folkbokförd där hen har sin huvudsakliga dygnsvila enligt 6-7 § folkbokföringslagen men det är inget som bör påverka ert huslån så länge det betalas i tid. Är du fortfarande osäker på om lånet påverkas rekommenderar jag dig att vända dig till den bank som gett er lånet. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga riksdagens lagar om ersättning till riksdagsledamöter och statsråd med mera?

2019-03-09 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan man överklaga Riksdag/Regering deras egna lagar om Pension, lönesättning, fallskärmsavtal. Förstår inte att dom har rätt att sätta sina egna löner
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är inte möjligt för en enskild medborgare att överklaga eller annars begära överprövning av riksdagens beslut om ersättning till riksdagsledamöter, statsråd, m.m. Regler om ersättning till riksdagsledamöter finns i lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Enligt 3 kap 1 § denna lag har varje riksdagsledamot rätt till ett månatligt arvode, vars storlek bestäms av Riksdagens arvodesnämnd. Samma sak gäller i princip för statsråden, med den skillnaden att deras rätt till ersättning stadgas i lag om arvode till statsråden m.m. Det är alltså riksdagen som genom lag bestämmer grundvillkoren kring ersättningen till riksdagens ledamöter och statsråden. Det saknas helt och hållet rättsliga möjlighet för en enskild medborgare att överklaga eller annars begära överprövning av riksdagens beslut om arvode, eller Riksdagens arvodesnämnds/Statsrådsarvodesnämndens beslut om arvodenas storlek.Detta är alltså vad som gäller juridiskt. Huruvida det är lämpligt att riksdagsledamöterna får sätta sin egen lön, eller huruvida denna befogenhet använts på ett försvarligt sätt, är politiska frågor som jag inte kan uttala mig om inom ramen för detta svar.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om jag missförstått dig eller om du har fler funderingar så får du gärna ställa fler frågor i stil med den du just ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Har jag som maka rätt att bestämma var min man ska begravas?

2019-03-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Min man gick bort och jag vil att han ska begravas i Marieholm eftersom hans barn bor där och det vill dem gärna och min man och jag fick aldrig prata om hans begravning.Men hans mamma och sister bor i S. Sandby och dem vill att han begravas där. Dem rent ut sagt påsto att min mans sista vilja var att begravas i S. Sandby. Enligt dem, dem har rätt att gå genom rättegången och att jag har ingenting att säga om de eftersom dem är många och dem kommer att vinna. Är det verkligen sant? Få jag ingen rätt att begrava min man i lung och ro så att han kan vila i fred?! Med vänlig hälsning,
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga situationen du har hamnat i. Det händer att familjemedlemmar och andra närstående till en person som är avliden inte är överens om var personen ska begravas. Vissa grundläggande bestämmelser som gäller i detta fall finns i begravningslagen (BegrL), som jag kommer att hänvisa till nedan i mitt svar. Din mans sista vilja ska respekterasOm din man hade en önskan om var han ville begravas ska detta respekteras och i första hand vara vägledande för gravsättningen (BegrL 5 kap. 1 §). Tyvärr är det svårt att bevisa vad din mans önskan var om han inte har tecknat ned detta, exempelvis i ett testamente. Det kan vara bra att veta att det inte är brott mot lagen eller är straffbart om ni anhöriga tar ett gemensamt beslut om att avvika från vad din man har önskat. Anhöriga som inte är överens om gravsättningen har rätt att få hjälp genom medling Tyvärr har du som maka inte någon lagstadgad rätt att bestämma var din man skall begravas, utan du och din mans barn måste komma överens med din mans andra anhöriga eller närstående. Eftersom du och din mans släktingar inte är överens kan du begära att få hjälp att medla mellan er. Medling kan då genomföras tillsammans med den som är ansvarig för begravningsverksamheten i den ort som din man var folkbokförd i (BegrL 5 kap. 3 §). I de flesta orter är det Svenska kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten. Länsstyrelsen kan besluta om vem som ska bestämma över gravsättningen Om medlingen skulle misslyckas ska Länsstyrelsen fatta ett beslut om gravsättningen. Länsstyrelsen gör då en bedömning av de önskemål som din man kan ha haft, bland annat om vem som ska bestämma över gravsättningen. I prövningen läggs stor vikt vid sammanlevnad, släktskap eller annan anknytning samt det personliga förhållandet din man har haft till er (BegrL 5 kap. 4 §). Tyvärr kan jag inte ge dig ett säkert svar på hur Länsstyrelsens beslut skulle se ut i detta fallet, men enligt min bedömning har du som maka, tillsammans med din mans barn, goda möjligheter att få bestämma var din man ska gravsättas.Om Länsstyrelsens beslut överklagas kan ärendet tas upp i förvaltningsrätten Du skriver i din fråga att din mans släktingar sagt att de ska ta detta ärendet till domstol och skulle ha ett övertag där på grund av att de är många personer till antal. Men, när det gäller tvister om gravsättning ska man i första hand gå igenom processen jag beskrivit ovan, med medling och eventuellt beslut från Länsstyrelsen. Ärendet kan efter den processen tas upp i förvaltningsrätten, men sannolikt ej i tingsrätten såsom vid en vanlig tvist mellan privatpersoner. Ärendet kan i vissa fall tas till förvaltningsrätten, och det sker via en överklagan av det beslut som tagits av Länsstyrelsen. Mina råd Begravningsbyråer har stor erfarenhet i sådana här frågor. De kan hjälpa dig att komma vidare och få kontakt med rätt person för en eventuell medling. Om du tror att du behöver mer ingående juridisk hjälp med exempelvis ett överklagande kan du kontakta Lawlines juristbyrå. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp!Med vänlig hälsning,

Råder yttrandefriheten fortfarande i Sverige och får den begränsas?

2019-03-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag läste preics att FN sedan många år tillbaka har gjort det förbjudet att kritisera religioner, vet inte hur väl det stämmer. Jag undrar om yttrandefriheten fortfarande råder i Sverige eller om jag faktiskt kan bli dömd för något då jag kritiserar religioner och diverse doktriner som jag tar starkt avstånd från. Jag vill klargöra att jag inte kritiserar individer i sig utan religioner överlag.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att yttrandefriheten fortfarande råder i Sverige och är en av våra grundlagar enligt 1 kap. 3 § Regeringsformen (RF). Det stämmer också att var och en är tillförsäkrad att i tal och skrift uttrycka sina tankar, åsikter och känslor fritt, enligt 2 kap. 1 § första punkt RF. Dock kan yttrandefriheten i 2 kap. 1 § första punkt RF begränsas, då den är en relativ rättighet, enligt 2 kap. 20 § första punkt RF och får begränsas för att tillgodose de ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, enligt 2 kap. 21 § RF. Detta innebär att ett yttrande som kan kränka andra och som är emot vårt demokratiska samhälle kan begränsas enligt lag, för att se till rikets säkerhet och enskildas avseende, enligt 2 kap. 23 § RF. Så i ditt fall kan ditt yttrande om religioner begränsas enligt lag, om yttrandet riktar sig på ett sätt som kan kränka andra eller vårt demokratiska samhälle. Något som i ditt fall också kan vara bra att veta är att religionsfriheten i Sverige är en absolut rättighet och får därmed inte begränsas, enligt 2 kap 1 § sjätte punkt RF. Sammanfattningsvis får du tycka och tänka som du vill. Men att dina yttranden om dina tankar kring religion kan begränsas enligt lag, vilket beror på att religionsfriheten är en absolut frihet och får därmed inte begränsas, medan yttrandefriheten kan begränsas för vårt rikes och enskildas säkerhet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Framföra synpunkter till riksdag och regering

2019-03-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Om jag är missnöjd med regeringen/riksdagens beslut kan jag inte överklaga, men jag borde kunna skicka in synpunkter. I så fall, hur gör jag?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med myndigheters handläggning kan du vända dig till Justitieombudsmannen (JO). HÄR finns ett formulär för hur du går tillväga om du vill göra en JO-anmälan. Dock är det inte möjligt att göra en JO-anmälan mot riksdagen eller regeringen. Det är riksdagen som har i uppgift att kontrollera hur regeringen sköter sitt arbete. På regeringens respektive riksdagens hemsida finns det kontaktuppgifter till olika personer/poster. Förhoppningsvis kan du hitta någon där som du finner passande att kontakta för ditt framförande av synpunkter.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Är det tillåtet för min motpart i en lantmäteriförrättning att lägga upp mina inlagor på sin hemsida?

2019-03-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är markägare och äger en Gård. Till den har det funnits flertal arrendetomter, dvs. hus på ofri grund. Dessa är nu friköpta. Stugägarföreningen, min motpart, har ansökt om att bilda gemensamhetsanläggningar av vägarna i området totalt 3 kilometer väg. Lantmäteriförrättning pågår och alla inlagor, dokument mm som ligger till grund för kommande lantmäteribeslut läggs upp på lantmäteriets hemsida och både jag och berörda kan komma åt dokumenten på LM:s hemsida med hjälp av bankid eller kod. Nu har Stugägarföreningen lagt upp en av mina inlagor på sin hemsida, öppen för alla. Information om att hur det går i förhandlingarna läggs inte upp på hemsidan utan skickas till stugägarföreningens medlemmar via mail. Jag undrar: Har de laglig rätt att ta dokument från LM:s hemsida som ligger bakom lås och lägga ut helt öppet på sin egen hemsida? Om de inte har det hur kan jag då beivra det hela? Jag har också sparat sidan som skärmdump.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förbud för din motpart att lägga upp inlagor från lantmäteriförrättningen skulle bara kunna vara möjligt baserat på följande förutsättningar:1. Inlagorna har getts ut med sekretessförbehåll2. Det föreligger immaterialrättsliga hinder3. Det är straffbart enligt brottsbalkenVad är sekretessförbehåll?Sekretess gäller som huvudregel endast för myndigheten och är alltså inget som privatpersoner ska behöva ta hänsyn till. Det finns däremot ett undantag i form av så kallade sekretessförbehåll, vilket innebär att en myndighet ger ut en offentlig handling till en privatperson med vissa villkor om att denne måste iaktta sekretess, dvs tystnadsplikt (10 kap. 14 § offentlighet- och sekretesslagen).För att sekretessförbehåll ens ska kunna bli aktuellt krävs det dock att handlingen för det första är allmän, och att den är sekretessbelagd med relativ sekretess. I fråga om inlagorna är de inkomna och därmed allmänna handlingar (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen). Det finns dock inte någon tillämplig sekretessregel i offentlighet- och sekretesslagen,vilket gör dem offentliga och inte sekretessbelagda. I det här fallet verkar det dessutom som att det är själva föreningen som fått ut inlagorna, och inte en enskild. Ett sekretessförbehåll kan bara rikta sig mot en privatperson, och inte en juridisk person. Slutsatsen blir därmed att sekretessförbehåll inte kommit på fråga i det här fallet. Vad är immaterialrättsliga hinder? Framställning i bild och skrift kan vara skyddade av upphovsrätten (1 kap. 1 § upphovsrättslagen). Skyddet begränsar i sin tur hur en obehörig får befatta sig med verket (1 kap. 2 § upphovsrättslagen). För att ett verk ska skyddas av upphovsrätten krävs det dock att det har "verkshöjd", vilket innebär att det ska ha en viss särprägel eller originalitet. Kravet på verkshöjd är dock inte högt ställt, och därmed är det en hel del saker som kan omfattas, även inlagor till myndighet.Det finns däremot inskränkningar i upphovsrätten. Det är exempelvis tillåtet att återge det som muntligen eller skriftligen framförts inför myndigheter, även när det skyddas av upphovsrätten (2 kap. 26 § upphovsrättslagen). Det förutsätter dock att det återges i syfte att redogöra för själva ärendet och endast i den omfattning som motiveras av syftet med redogörelsen (2 kap. 26 § tredje stycket upphovsrättslagen). I det här fallet gör jag bedömningen att stugägarföreningen inte gått utöver vad som är tillåtet enligt den nyss nämnda undantagsbestämmelsen. Immaterialrättsligt intrång blir därmed inte aktuellt. Vilka straffregler? Enligt brottsbalkens regler kring förtal kan det vara straffbelagt att sprida uppgifter som utsätter någon för andras missaktning (5 kap. 1 § brottsbalken). Hade inlagorna innehållit några sådana uppgifter hade det därmed kunnat vara förbjudet, men eftersom de varken rör rör känsliga uppgifter eller ett känsligt ärende, blir förtal inte aktuellt.Sammanfattning Det finns ingenting som juridiskt hindrar din motpart från att i det här fallet lägga upp inlagorna. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se! Vänligen