Om någon är folkbokförd på fel adress kan detta anmälas till Skatteverket

2019-09-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad gör man om en hyresgäst flyttar och vägrar byta sin adress?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En person ska folkbokföras på den fastighet där man är bosatt (6 § folkbokföringslag). Ifall man flyttar till en annan fastighet ska man anmäla detta inom en vecka efter flytten till Skatteverket (25 § folkbokföringslag). En hyresgäst som flyttar har alltså enligt lag en skyldighet att anmäla denna flytt till Skatteverket. Om hyresgästen i fråga inte gör detta är det möjligt att meddela skatteverket att personen inte längre bor på adressen. Detta kan man göra genom att antingen ringa Skatteupplysningen på telefonnummer 0771-567 567 eller använda Skatteverkets tjänst Tipsa om misstänkt fusk. Om man är i kontakt med hyresgästen är det så klart också möjligt att i första hand uppmana personen att själv anmäla sin flytt till Skatteverket. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur fungerar en misstroendeförklaring?

2019-09-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Om vi är en grupp på några tusen människor, kan vi då kräva att regeringen avgår genom en missnöjesförklaring i enlighet mot grundlagen:Regeringsform1 kap. 1§ 2§ Detta då vi anser att Regering och förövrigt även riksdagen olagligt brutit emot dessa lagar?Jag ringde JO och fick hänvisning till vad som menas med Demokrati samt grundlagarna men inget riktigt svar på mina frågor vad de innebär.Rent lagligt är det lagar som bygger upp styret samt systemet efter vad jag förstått och JO säger att de mer är som en portallag som reglerar Sveriges bla rättssystem.Jag hävdar att vi kan använda oss av grundlagen ätt skicka in en misstroendeförklaring då vi anser att regeringen och riksdagen har brutit mot Sveriges demokrati och att vi d vs folket har blivit trampade på och inte har något att säga till om annat än i våra val.Men om jag tolkar grundlagen på det sätt som den står skriven, jag liksom tusentals andra tolkar den som att folket har den yttersta rösten att kunna påverka riksdag och regering utom bara vid valen iom det står att all offentlig makt utgår från folket.Jag hävdar att folket har rätt att säga och göra vad de tycker anser vara det rätt för Sverige.Har jag fel i detta?MivhMikael Eriksson
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga så undrar du om en misstroendeförklaring är ett effektivt (eller möjligt) sätt att avsätta en regering.När det gäller en missnöjesförklaring, så kommer jag inte ta upp detta eftersom det betyder att man uttalar sitt missnöje över ett domstolsbeslut. Jag tolkar det som om du är mer intresserad av den parlamentariska rätten som du har som svensk medborgare att påverka Sveriges styre. Regeringsformen 1 kap. 1 §Helt riktigt – statens makt utgår ifrån folket! Detta innebär att det är vi som svenska medborgare som påverkar och i avgör vilka vi vill ska representera våra intressen.RF 1:1 tydliggör att vår demokrati är parlamentarisk. Detta innebär att regeringen är beroende av riksdagen för att kunna ha kvar sin makt. Detta innebär att en åtgärd som en misstroendeförklaring, måste komma från riksdagen. För att avsätta en hel regering så måste 35 ledamöter i riksdagen rikta ett förslag om misstroendeförklaring mot statsministern.Om detta ska gå igenom, så måste en majoritet av riksdagen stödja misstroendeförklaringen. Detta är ett extremt högt ställt krav och har så vitt jag vet aldrig varit ett framgångsrikt sätt att avsätta en regering i modern politisk historia. Regeringsformen 1 kap. 2 §Du nämner även denna paragraf. Detta är en paragraf som ställer upp olika mål, vilka det allmänna ska försöka efterleva. Dessa mål ska alltid finnas i bakhuvudet när offentlig makt utövas, likaväl när myndigheter fattar beslut, som när ny lag stiftas.Jag är inte säker på om du menade RF 1 kap. 2 § eller om du syftade på RF 1 kap. 1 § 2 stycket. Men nu har jag förklarat båda paragraferna för att vara på den säkra sidan. Sammanfattning och rådDet är riksdagen som kan välja att misstroendeförklara statsministern. Men riksdagen är sammansatt av de representanter som du, jag och alla som är röstberättigade väljer på valdagen. Om du vill att en misstroendeförklaring ska ske, så är det bästa sättet att du och de som tycker som du, framför detta till era valda representanter. Om de väljer att inte fullföra en sådan misstroendeförklaring, trots att det är uppenbart att en majoritet av deras väljare vill det, så vet ni vem/ vilka ni inte ska rösta på nästa i nästa val till riksdagen.Jag förstår att detta inte är svaret du kanske ville höra – demokrati är extremt långsamt och inte heller alltid rättvis, det är enligt mig den bästa lösningen som finns just nu för hur ett samhälle skall styras, men långt ifrån perfekt.Mitt yttersta råd till dig är att bli politiker. Det är det enda sättet att "vara med i matchen" så som du verkar väldigt sugen på. Så länge du angriper detta som en "vanlig" medborgare, så blir det lite mer passivt. Sedan så kan jag även tillägga att det kan kännas som att allting som regeringen gör är fel eller dåligt. Särskilt om man inte håller med om deras politiska ideologi. Jag tycker personligen att det är skönare för en själv att välja att fokusera på det som fungerar bra i samband med att man försöker förbättra det man tycker är bristfälligt. Det är för mycket negativitet i samhället just nu och vi i Sverige har det ändå väldigt bra, det kan vara skönt att påminna sig själv om det ibland. Om du har fler frågor så får du gärna skicka in dem!Med vänliga hälsningar,

Kan en advokat göra utdrag ur belastningsregistret?

2019-09-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,har en advokat befogenhet att göra ett utdrag ur belastningsregistret?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om belastningsregistret finns i lagen om belastningsregister. Den som har rätt att få ut information ur belastningsregistret är dels den enskilde som är registrerad (9 §) dels har vissa svenska myndigheter rätt att få ut uppgifter, t.ex. domstolar, Säkerhetspolisen, Skatteverket m.fl. (jfr 6 §). En domstol räknas inte som en myndighet och är inte uppräknad bland de som har rätt att få ett utdrag ur belastningsregistret om någon. Den enda advokaten kan få ut information om ur belastningsregistret är i praktiken sig själv (9 §).Vänligen,

Kan man byta namn i Sverige om man inte är svensk medborgare?

2019-08-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Namnändring innan man blir svensk medborgare. Hej, jag har ansökt om svensk medborgarskap och inte har fått besked än. Min fråga är, blir det problem om jag byter namn nu eller ska jag vänta tills jag blir svensk medborgare? Blir tacksam för ert svar. Mvh,
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utländska medborgare som bor i Sverige får byta namn enligt svenska namnregler. Innan du som är utländsk medborgare byter namn i Sverige är det viktigt att du tar reda på om namnbytet går att få registrerat i ditt utländska pass. Du kan läsa mer om hur du går tillväga när du vill byta namn här. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Kan jag byta tillbaka till mitt efternamn som gift, fast jag är skild sedan länge?

2019-09-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |När jag gifte mig tog jag min makes efternamn. Behöll det i några år sedan jag skilt mig. Sedan bytte jag mitt namn som gift till ett nytt namn. Det fungerade dǻligt och jag bytte tillbaka till mitt flicknamn igen.Nu tilll min fråga: Kan jag byta tillbaka till mitt namn som gift, fast jag är skild sedan länge?Kan jag behålla mitt flicknamn och lägga till min exmakes namn (det som var min identitet under närmare 10 år). Sett i efterhand skulle jag ha behållit mitt namn som gift, punkt slut.Men det känns inte bra att vara tillbaka på ruta ett igen.Jag har tittat på regelverket men inte hittat den här namnsituationen.Vad säger ni?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått dig rätt så undrar du följande:- Kan du byta tillbaka till din exmakes efternamn, trots att ni inte är gifta längre?- Kan du behålla ditt flicknamn och lägga till din exmakes efternamn? Jag kommer att hänvisa till lagen om personnamn, som innehåller regler om efternamnsbyten.Du kan byta tillbaka till din exmakes efternamnDu kan byta tillbaka till din exmakes efternamn, eftersom du har burit det tidigare (19 § första stycket lagen om personnamn). Det spelar alltså ingen roll att du och din exmake är skilda idag – du har rätt att bära efternamnet igen om du vill det. En förutsättning för namnbytet är dock att du inte förlorade efternamnet på grund av att en domstol bestämde att du inte fick bära det (19 § första stycket och 21 § lagen om personnamn). Eftersom du skriver att du själv bytte till ett annat efternamn förutsätter jag att något sådant inte har hänt dig.När du byter ditt efternamn på det här sättet kallas det för ett administrativt namnförvärv, eftersom det sker utan koppling till exempelvis ett aktuellt äktenskap eller en föräldrarelation (13 § första stycket lagen om personnamn). Om ett namnbyte inte är administrativt kallas det för ett familjerättsligt namnförvärv istället.Du bör kunna lägga till din exmakes efternamn till ditt nuvarandeDu bör kunna behålla ditt flicknamn och lägga till din exmakes efternamn, så att det blir ett dubbelnamn. Det beror åter igen på att du har rätt att bära hans namn om du vill, eftersom du har burit det förut (13 § första stycket och 19 § första stycket lagen om personnamn).Även om du bara lägger till namnet räknas det som ett byte av efternamn.Ansök hos SkatteverketDu ansöker om namnbytet hos Skatteverket (3 § lagen om personnamn). Det kan vara bra för dig att veta att en ansökan om att byta till ett tidigare efternamn kostar 1 800 kronor när detta skrivs (september 2019).Skatteverket handlägger inte din ansökan förrän du har betalat avgiften. Betalningen innebär tyvärr inte någon garanti för att du får lov att byta ditt efternamn.SammanfattningDu kan byta tillbaka till din exmakes efternamn, trots att ni inte är gifta längre. Det beror på att du har burit hans namn tidigare.Du bör också kunna behålla ditt flicknamn och lägga till din exmakes efternamn, så att du får ett dubbelnamn. Även detta beror på att du har burit hans namn tidigare. När du lägger till efternamnet räknas det som ett byte av efternamn.Jag vill råda dig att kontakta Skatteverket för att få veta vilken blankett som du ska använda för att ansöka om efternamnsbytet, om det är aktuellt för dig att göra en ansökan. På Skatteverkets hemsida kan du också läsa deras information om namnbyten.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till med ditt eventuella efternamnsbyte!Med vänliga hälsningar,

Vilken lagstiftning gäller på ett flygplan i luften?

2019-09-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Vad gäller om ett brott begås i luften på ett passagerarflygplan? Om jag tex blir misshandlad av en medpassagerare. Med vänlig hälsning,
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga är mycket intressant och svaret finns i Tokyo konventionen som trädde i kraft den 14 september 1963. Denna utformades av ICAO som är en förgrening ur förenta nationerna (FN). Således omfattas alla länder i FN samt de som skriver under konventionen av dess författningar. För de flesta typer av brott som begås på ett flygplan i luften är det landet som flygplanet är registrerat i som får applicera sin lagstiftning (Art. 3). Skulle däremot planet stå på marken är det den nationella lagstiftningen som gäller, oavsett landet flygplanet är registrerat i. Under tiden planet är i luften får flygkaptenen vidta frihetsberövande åtgärder för att säkerställa säkerhet och ordning ombord. Han kan dessutom auktorisera passagerare att ingripa för att säkerställa ordning i kabinen (Art 6). Så fort planet landar ska passageraren som begått brottet utlämnas till planets registrerade land, däremot har landet som omhändertar passageraren ingen skyldighet att lämna ut gärningsmannen enligt konventionen (Art 16.1-2). Hoppa du fick svar på din fråga, MVH

Kan man förlora ett svenskt medborgarskap om man jobbar utomlands?

2019-09-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HejJag är en svenskt medborgarskap. Men nu jag jobbar i Tysland mer 3 år. Men jag besökte inte sverige i 3 år. Kan man förlora svenskt medborgarskap?Tack så mycketMed vänliga hälsninga
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om svenskt medborgarskap finns i Lag om svenskt medborgarskap.Det är möjligt att förlora ett svenskt medborgarskap Ja, det är möjligt att förlora ett svenskt medborgarskap. Med det sker endast utifrån följande samlade kriterier: 1. Personen är född utomlands2. och aldrig har haft sin hemvist i Sverige, 3. personen har inte heller vistats i Sverige under förhållanden som tyder på samhörighet med landet. Exempelvis räcker det inte att personen har varit på semester i Sverige. Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan du bli av med ditt svenska medborgarskap när du fyller tjugotvå år. Det är dock möjligt att genom en ansöka om att behålla medborgarskapet, om ansökan om det görs före det att medborgaren fyller tjugotvå. (Se 14 § Lag om svenskt medborgarskap). Ett undantag från ovan nämnda huvudregel om förlust av svenskt medborgarskap är att medborgarskapet ska bestå om förlusten resulterar i att personen blir statslös. Du kommer sannolikt att behålla ditt medborgarskap Om du är född i Sverige, eller tidigare har bott i Sverige ser jag det som osannolikt att du skulle förlora ditt svenska medborgarskap enbart på grund av att du har jobbat i Tyskland och därför inte besökt Sverige på tre år. Det finns inte någon anledning att oroa dig om du inte uppfyller ovan samtliga kriterier. Någon tidsgräns på hur länge du får vistas utomlands finns inte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss, om det är något annat du funderar på.Med vänlig hälsning,

Om en granne riktar övervakningskamera mot ens egna bostad

2019-08-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har en granne med övervakningskamera riktat mot vårat hus. Han påstår att han filmat när jag tavot upp thuja plantor som sitter mellan oss och en massa andra saker. Han skriver att han har en liten kamera i köksfönstret och att han ska lägga ut videoklipp på mig på internet. Skräp har slängts på vår gård från han och ja jag har skickat tillbaka det till dom. Men då påstår han att det bara är jag. Jag orkar inte ha det så här och vill inte bli filmad på min gård. Har han rätt att göra så?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft fick vi en ny kamerabevakningslag där viss typ av kamerabevakning utförd av privatpersoner blev undantagen från tillståndskrav. Undantaget gäller dock om kameran inte bevakar platser som allmänheten har tillträde till, och att syftet med bevakningen är av rent privat natur eller att det finns samband med ens egna hushåll. T.ex. bevakning av insidan av ens egna bostadshus, eller av eget garage eller förråd kan anses falla in under undantaget. Du kan även hitta en sammanfattande definition av vad som är en plats som allmänheten har tillträde till, som min kollega skrev på denna länk. Vid bedömningen om bevakningen ska falla in under undantaget är det platsen som är under bevakningen och själva avsikten med bevakningen avgörande. Till min kännedom har likande fall som ditt ännu inte prövats i domstol sedan GDPR och nya kamerabevakningslagen trätt i kraft. Min egna bedömning är dock att det är svårt för din granne att motivera att en bevakning av privata byggnader eller bostäder, som inte är hans egna, är behövlig eller motiverar det intrång som bevakningen orsakar i din personliga integritet som undantaget tar sikte på. Din grannes bevakning av er bostad bör idag anses som olaglig. Du kan uppmana grannen att upphöra med bevakningen. Om det skulle visa sig fruktlöst kan du anmäla din grannes bevakning till Datainspektionen här. Datainspektionen har även möjlighet att påföra din granne en administrativ sanktionsavgift för det brott mot GDPR som han har begått, det gäller nämligen även för privatpersoner. Du kan även polisanmäla grannen för att han utför kränkande fotografering i och med att om han har smygfotograferat (i vart fall utan ditt samtycket) dig inomhus i din bostad, enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken. Att din granne hotar med att sprida det han har filmat på dig på internet är varken godkänt av GDPR eller kamerabevakningslagen och han bör avstå från det. Beträffande skräpet finns det en regel i miljöbalken om att man inte får skräpa ner utomhuspå en plats som allmänheten har tillträde till eller insyn till, enligt 15 kap. 26 § miljöbalken. Om man ser in från gatan till den plats på din tomt där granne har skräpat ner så har han gjort sig skyldig till nedskräpning som är straffbelagt med böter eller fängelse, enligt 29 kap. 7 § miljöbalken. Du kan då polisanmäla grannen även för skräpet. Skräp brukar även räknas till egendom är inte har ägare, vilket i praktiken innebär att du har rätt att slänga skräpet. Men om du är osäker på om det är skräp eller ej, alltså om man kan anse att det finns en ägare till sakerna, så kan du lägga tillbaka sakerna på grannens tomt.Det kan även tilläggas att det kan vara en god idé att först föra en diskussion med grannen och upplysa om dennes skyldigheter innan man vänder sig till polisen för grannsämjans skull.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,