Vilka värktabletter får man äta när man har fotboja?

2019-07-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, min man har fotboja o har fått utskrivet panacod för sin smärta i foten. Pga av en olycka för ett årsen då han bröt benet på tre ställen o har ett titan rör o massa skruvar genom hela smal benet. Men enligt frivården fick han ej äta dom. Vilka värktabletter är lagliga o äta om man har boja. För treo comp fick han ej heller äta..
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att få ett så tydligt svar som möjligt är min rekommendation att du i första hand kontaktar frivården. Rent generellt får den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller avtjänar straffet i frihet (med fotboja) inte använda narkotikaklassade läkemedel som ej godkänts av Kriminalvården. Treo Comp och Panocod är läkemedel som är narkotikaklassade då de innehåller substansen kodein.I princip bör din man ha möjlighet att använda receptfria läkemedel såsom Ipren, Treo och Alvedon. Min rekommendation är dock, som inledningsvis, att ni dubbelkollar det med frivården.Vänligen,

Kan jag köpa kniv från annat land?

2019-07-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Får man köpa en kniv från ett annat land?Jag har nydligen blivit intresserad av knivar och undrar om jag ska köpa ett par
Felicia Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga om du får köpa en kniv från ett annat land är ja. Dock gäller att vissa knivar, beroende på vad det är för kniv, kräver tillstånd från Polismyndigheten och därmed anmäla den till Tullverket för att få ta in den i Sverige. Tullverket skriver på sin hemsida att exempelvis Butterflyknivar räknas som farliga föremål (enligt Förordning (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål) och kräver därför tillstånd av Polismyndigheten. Vidare att Ljuddämpare räknas som vapen och kräver (enligt Vapenlagen) därför också tillstånd av Polismyndigheten, samt en anmälan och betalning till tull, skatt samt eventuellt andra avgifter. Dessutom har vissa typer av knivar även en åldersgräns, springstiletter får inte ens ägas, användas eller lånas utav en person under 21 år, Knivlagen 1 § 3 st.På polismyndighetens hemsida kan du HÄR hitta mer information, samt exempel på farliga föremål. Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Vänliga hälsningar,

Krävs det spridningstillstånd för filmer eller bilder tagna med vanlig kamera?

2019-07-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Vad jag har fått reda på är att man måste söka om spridningstillstånd via Lantmäteriet om man ska lägga upp filmklipp eller bilder offentligt som är tagen av en drönare. Behövs detta även göras med vanlig kamera på marken? (så länge man inte är på privat område där fotoförbud gäller)
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelsen som innebär att det krävs spridningstillstånd är 9 § i lagen om skydd för geografisk information. Bestämmelsen innebär att det är förbjudet att utan tillstånd att sprida en sammanställning av geografisk information av svenskt territorium om informationen inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Det krävs således ett luftfartyg (vilket drönare räknas som). Om du tar kort med en kamera från marken sker det inte från ett luftfartyg och det krävs inte heller något spridningstillstånd.Vänligen,

Måste vi hålla vår katt inomhus?

2019-07-07 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, vår 15 år gamla katt rök ihop med kopplad hund som gick förbi vårt hem där vi bott i 20 år. Vi bor i villa, ganska tätt mellan husen och hundägaren bor ca en kilometer bort. Hunden blödde lätt efter slagsmålet som vi avbröt då vi var fram och lyfte bort vår katt. Hundägaren kom sedan hem till oss samma kväll och menade t.ex. att han får gå förbi vår tomt och att vi ska hålla vår katt inne. Nu fortsätter han att gå förbi vår tomt med hunden och barnvagn. Såg genom fönstret att hunden är ganska stressad av att passera oss. Det finns ingen som helst anledning att han ska gå förbi just vårt hus då det finns en mängd alternativ, men han fortsätter ändå göra det. Håller vi inte vår katt inne, vilket vi inte gör så kommer det naturligtvis smälla igen. Hur ska man hantera situationen? Vad händer juridiskt om vår katt attackerar hunden igen? Enligt hur vi tolkar lagen så har vi rätt att ha vår katt ute och han rätt att gå förbi. Vi ska ha uppsikt över katten, vilket vi har och han ska ha hunden kopplad, vilket han har.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen lag som främst reglerar vad som gäller i ert fall är lagen om tillsyn över hundar och katter. Enligt lagens första paragraf ska hundar och katter hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (1 §). När det gäller hundar är kraven högre ställda, exempelvis föreligger det ett strikt ansvar för skador orsakade av hundar (jfr 19 §). Det strikta ansvaret innebär att hundägaren alltid ska ersätta skador som en hund orsakar, oberoende av om ägaren själv har vållat skadorna. Liknande ansvar finns inte för katter.Den möjlighet det finns att vidta åtgärder, genom att kräva att en katt måste hållas inomhus, är om en kattägare brister i sin tillsyn så att katten orsakar "olägenhet för människors hälsa" (jfr 9 kap. 3 § Miljöbalken). Det krävs dock ganska långtgående störningar och det har i praxis uttalats att en kattägare i princip inte kan ställas till svars om katten springer på någon annans mark och lämnar sin avföring där. En katt får vara utomhus. Att en katt kommer i konflikt med en hund gör att Miljöbalkens regler inte är tillämpliga.Det finns således inget lagkrav på att en katt måste hållas inomhus. Lagen ställer i regel inget krav på att en hund ska hållas kopplad, däremot finns det ofta kommunala regler om när och var en hund ska vara kopplad. Ni har rätt att låta er katt vara utomhus. Ni har inte heller något strikt ansvar, vilket hundägaren har för skador hunden orsakar. Om er katt skulle anfalla och skada hunden kan i teorin hundägaren begära skadestånd enligt skadeståndslagen. När det inte finns något strikt skadeståndsansvar är det den som påstår sig att ha drabbats av en skada som måste påvisa att skadan uppkommit på ett sätt som kan föranleda skadeståndsansvar. Detta innebär att hundägaren måste visa att det är er katt som orsakat skadan (och att det inte är någon annan katt som gjort det), samt att ni varit oaktsamma och inte utövat tillräcklig uppsyn över katten. Att ni har låtit katten vistas utomhus kan knappast anses vara oaktsamt varför det torde vara svårt för hundägaren att få igenom ett skadeståndsanspråk.Om något är oklart i svaret är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man få lämna blodprov istället för urinprov som drogkontroll på anstalt?

2019-07-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag har en son på salberga anstalt, han har fått 7 år han har snart suttit 1år. Han kan inte göra Urinprov på grund av att när någon tittar på så låser det sej, han har försökt många gånger men det kommer inget han har frågat om dom kan ta blodprov istället det går inte säger dom. Nu får vi inte besöka honom på grund av detta. Han har aldrig använt droger är nykterist, röker inte. Vad kan jag göra. Tacksam för ett snabbt svar. Mvh orolig pappa
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller drogkontroll i kriminalvårdsanstalt vilket regleras av fängelselagen (FäL)och Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (FARK fängelse).Mitt svar kommer därför utgå från dessa lagar.En intagen är, om inte annat motiveras av medicinska eller liknande skäl, skyldig att på begäran lämna urin-, utandnings- , saliv-, svett-, blod- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel (8 kap. 6 § FäL). Det är Kriminalvården som bestämmer vilken form av prov för drogkontroll en intagen ska lämna. Urinprov ska tas av eller lämnas i närvaro av kriminalvårdspersonal. En intagen får dock lämna urinprov enskilt om det finn synnerliga skäl och det kan ske utan risk för att provet manipuleras. Synnerliga skäl att få lämna urinprov enskilt kan finnas till exempel om en intagen har dokumenterade medicinska svårigheter att lämna urinprov i närvaro av personal. Om den intagne har missbruksproblem finns normalt risk för att provet manipuleras. Blodprov på en intagen får endast tas av sjukvårdspersonal (FARK fängelse).Jag kan tyvärr inte med säkerhet säga hur Kriminalvården gör sin bedömning kring när blodprov kan användas vid drogkontroll istället för urinprov. Kriminalvården är troligen restriktiv i sina beslut om att en intagen får göra drogkontroll genom blodprov istället för urinprov då det går att spåra droger i blodet under en kortare tid än i urin. Läs mer här. Om din son inte lämnar urinprov om Kriminalvården avslår hans önskan om blodprov som drogkontroll kan det påverka tidpunkten för hans villkorliga frigivning, beviljande av permissioner och utslussningsåtgärder.Jag skulle råda din son att försöka få en tid hos sjukvården på anstalten som då skulle kunna ge ett intyg på att din son eventuellt har medicinska eller psykiska skäl som gör det svårt att ta urinprov. Kanske kan han få tillstånd att ta urinprov enskilt eller blodprov. Jag råder även att han samtalar med sin kontaktman, handläggare och kriminalvårdsinspektör på hans avdelning för att förklara sin situation. Får han inte ett intyg från sjukvården har jag svårt att se att han skulle kunna komma ifrån att göra drogkontroll genom urinprov. Om din son får avslag på sin hemställan om att få lämna urinprov enskilt eller genom blodprov kan han begära omprövning från i första hand Kriminalvårdens huvudkontor och i nästa skede till förvaltningsrätt. Om han får avslag bör han meddela sin kontaktman eller annan personal omgående att han vill ompröva beslutet i sådana fall. Hoppas du fick svar på din fråga och att det löser sig för din son!Vänliga hälsningar,

Vilka länder har Sverige ingått utlämningsavtal med?

2019-07-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har Sverige utlämningsavtal med Turkiet?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sverige har tillträtt den europeiska utlämningskonventionen, som innebär att Sverige har ingått utlämningsavtal med alla andra EU-länder. Dessutom har Sverige ingått bilaterala utlämningsavtal med Belgien, USA, Storbritannien, Australien och Canada. Genom dessa internationella överenskommelser har Sverige åtagit sig folkrättsliga förpliktelser att utlämna brottslingar under de förutsättningar som anges i överenskommelserna. Således har Sverige inte ingått något utlämningsavtal med Turkiet. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Hur långt sträcker sig allemansrätten?

2019-07-10 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Har folk rätten att gå in på min privatägda mark där jag har hus,tomt samt bedriver verksamhet med väldigt dyra saker runt om?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Allemansrätten regleras i grundlagenRätten att få tillgång till naturen regleras i 2:15 regeringsformen (1974:152) (RF). Bestämmelsen tar i första hand sikte på egendomsskyddet, men i 4 st. samma paragraf sägs att "[a]lla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan".Det finns i svensk rätt ingen egentlig definition av vad allemansrätten innebär, mer än att alla har en rätt att få tillgång till naturen. I praktiken innebär det en inskränkning av markägares äganderätt eftersom det ger andra rätten att utnyttja hans fastighet utan att behöva ersätta honom för detta. Hemfridszonen begränsar allemansrättenAllemansrätten möjliggör att alla kan röra sig fritt i skog och mark och t.ex. rida, gå och cykla också på enskilda vägar. Det kan tom. vara förbjudet att utan tillstånd från kommunal myndighet sätta upp skyltar som ger intryck av att det inte är tillåtet att passera eller vistas på privata områden, se 5 och 12 § lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Naturvårdsverket (NVV) utkommer med riktlinjer för vad du får göra i naturen, se exempelvis här.Däremot är det t.ex. inte tillåtet att gå över annans tomt. Den sk. hemfridszonen måste respekteras, dvs. området som närmast omger ett bostadshus, vilket betraktas som ett privat område. Hemfridszonen utgör alltså i sin tur en inskränkning av allemansrätten och du har rätt att få vara ostörd i detta område. Det kan däremot vara svårt att fastställa hur stort område närmast ett bostadshus som anses omfattas av hemfridszonen och detta är inte uttryckligen lagreglerat. Det görs en bedömning av vad som är rimligt att betrakta som hemfridszon i det enskilda fallet. Du får t.ex. sätta upp ett staket som markerar hemfridszonen, så länge detta är fastställt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur gör man för att laglighetspröva ett beslut i en kommun man inte bor i?

2019-07-06 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,har en fråga ang. laglighetsprövning. En behörig lärare som som sökt en tjänst i samma kommun som han bor i har rätt att göra en laglighetsprövning hos förvaltningsrätten ifall en kommun anställt en obehörig lärare istället för honom, t.ex. i detta fallet: https://www.hd.se/2007-12-23/larare-fick-ratt-mot-kommunenHur går man tillväga för att göra liknande om man inte bor i kommunen? Kan ju inte vara meningen att man inte har något skydd om man inte bor i kommunen?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterSåsom jag förstår din fråga, undrar du under vilka omständigheter någon som inte bor i en kommun ändå kan angripa ett kommunalt beslut genom en så kallad laglighetsprövning i förvaltningsrätten. Laglighetsprövning förutsätter medlemskap i kommunenAv 13 kap 1 § kommunallagen (hädanefter KL) framgår att varje medlem av en kommun har rätt att få kommunens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Som du mycket riktigt påpekar omfattar denna bestämmelse även kommunala beslut i stil med att anställa en obehörig lärare.1 kap 5 § KL definierar vem som är att anse som medlem av en kommun, och som därmed har klagorätt. Enligt 1 kap 5 § KL är följande personer att anse som medlemmar i en kommun:1. Personer som är folkbokförda i kommunen,2. Personer som äger fast egendom (en fastighet) i kommunen,3. Personer som skall betala kommunalskatt i kommunen.Tillhör en viss person inte någon av dessa tre kategorier, så är personen inte medlem av kommunen och har därmed inte klagorätt.Det går dock att kringgå reglerna genom att leta upp en sympatisk kommunmedlem och be denne överklaga "åt" enSom framgår av redogörelsen ovan är rätten att överklaga ett kommunalt beslut begränsad till en relativt liten skara intressenter. I situationer som rör anställning med mera, kan det dock förstås finnas ett intresse även för andra att överklaga ett kommunalt beslut.Lyckligtvis finns det sätt att kringgå reglerna i ett sådant här fall. Det förmodligen enklaste att kontakta en vän som är folkbokförd i den ifrågavarande kommunen, och som kan vara beredd att ställa upp som "bulvan" och hjälpa dig att överklaga. Denna person är ju medlem i kommunen, och har därför rätt att överklaga. Du kan då skriva hela överklagandetexten, skicka den till din vän i kommunen och därefter be honom skicka in den i sitt eget namn. På detta sätt kan du i praktiken få en laglighetsprövning av det kommunala beslutet, fastän du inte bor i kommunen.Detta sätt att kringgå reglerna är fullt lagligt, och kommer resultera i att överklagandet tas upp till prövning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och om du har fler frågor eller om jag missförstod dig är du välkommen att återkomma med fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,