Folkbokföringsadress och eventuella oönskade problem

2020-07-06 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min man har köpt en lägenhet ca 100 kvm. Och två vänner vill bo med mig. Jag ska inte hyra nånting . Men de behöver registrera på min adressen. Jag bor med min man och min bebis. Min fråga är om att har jag rätt att ge de min adress? Eller finns nån problem med min bostadsförvaltning? Eller problem med skatt. Jag är new i Sverige och jag vet inte reglerna. Så jag vill inte ha problemet med min bostad. Hur många personer kan använda min adress?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Om du har bostadsrätt är det tillåtet att ha inneboende i lägenheten utan att behöva be om något tillstånd, så länge de inte stör andra boende i huset. Det är även tillåtet att ha gäster boende gratis hos dig så länge dessa inte stör andra boende. Om du istället hyr ut hela din bostadsrätt i andrahand behöver du tillstånd från bostadsrättsföreningens styrelse. Även i hyresrätt är det tillåtet att ha inneboende utan att det krävs något tillstånd från hyresvärden. Om du hyr ut en hel hyresrätt till någon annan person, krävs det tillstånd från hyresvärden. (se jordabalken 12 kap. och bostadsrättslagen 7 kap.) Det finns även regler om hur mycket man får ta i hyra men jag går inte in på det här.Det finns ingen begränsning för hur många personer som får vara folkbokförda på din adress men man har skyldighet att folkbokföra sig på den plats där man bor och det kan få konsekvenser för dig på olika sätt att flera folkbokförs på din adress.Denna här typen av frågor regleras främst i folkbokföringslagen. En person ska folkbokföras på den adress i den kommun där han eller hon anses bo (folkbokföringsorten enligt 6 § folkbokföringslagen.) En person anses vara bosatt på den adress där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, alltså där man sover. Den som kan anses vara bosatt på fler än en adress anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist enligt 7 § folkbokföringslagen. När en person som tidigare varit folkbokförd i Sverige flyttar, ska denne inom en vecka anmäla flytten till Skatteverket enligt 25 § folkbokföringslagen.Den myndighet som ansvarar för folkbokföringen är Skatteverket, den får besluta att förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lagen, att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring enligt 31 § folkbokföringslagen. Detta kan förenas med vite (böter) för den som inte följer myndighetens uppmaning enligt 37 § samma lag.Översiktligt sett kan det ha påverkan om flera personer folkbokför sig på din adress. Det kan eventuellt påverka vissa beslut från olika myndigheter om till exempel bidrag (inkomster kan sammanräknas i vissa fall) eller beslut om uppehållstillstånd där det kan finnas krav på att bostaden måste vara tillräckligt stor för att kunna husera de ansökande. Om du inte tar betalt för hyra, blir det inga skatterättsliga konsekvenser av att dina vänner bor med dig. Om du däremot tar hyra från dina vänner, kan det vid en viss gräns bli aktuellt att du får betala mer skatt. Det finns information om detta på skatteverkets hemsida. En annan konsekvens kan vara att skatteverket kan komma att utföra kontroller av om dina vänner verkligen bor hos dig eller inte enligt 32 a § folkbokföringslagen. Det finns även regler om folkbokföringsbrott. Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 25-27 §§. Är brottet med hänsyn till att brottsligheten utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars att anse som grovt, döms för grovt folkbokföringsbrott till fängelse i högst två år.I ringa fall ska det inte dömas till ansvar enligt 42 § folkbokföringslagenSammanfattningsvis är det okej om dina vänner folkbokför sig på din adress, om de också bor där. Om du får något stöd från till exempel försäkringskassan eller någon annan myndighet bör du kontrollera om din rätt till bidrag sänks när flera personer folkbokför sig på din adress. Du bör även kontrollera att det inte påverkar eventuella ansökningar hos andra myndigheter som till exempel Migrationsverket att flera personer flyttar in hos er. Jag rekommenderar inte att du låter vänner folkbokföra sig på din adress om de inte ska bo hos dig eftersom det kan vara brottsligt enligt folkbokföringslagen. Det är möjligt att jag har missat att ta upp någon konsekvens i mitt svar rörande andra myndigheter men jag kommer inte på något mer för tillfället.Om något är oklart i mitt svar eller om du vill anlita en jurist är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Kan en underårig få tilläggsavgift i kollektivtrafiken?

2020-06-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan en 14 åring få tilläggsavgift på UL/SL . Vad sker om man inte betalar den kan den rikta sig mot vårdnadshavaren?
Emil Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt av trafikbolaget att ta ut en tilläggsavgift från alla personer som åker kollektivtrafik utan att kunna uppvisa giltig biljett. Detta inkluderar även någon som är under 15 år gammal 1 § Lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Det finns ett undantag i 2 § samma lag som anger att tilläggsavgift ej får tas ut avsaknaden av giltig biljett är ursäktlig med hänsyn till bland annat den resandes ålder. I motiven till lagen har framhållits att utfärdaren av tilläggsavgifter inte bör utfärda en tilläggsavgift på en person som är under 15 år gammal och som inte har vårdnadshavare närvarande. Således kan alltså en tilläggsavgift påföras någon som är 14 år gammal även om detta inte bör göras.Skulle en tilläggsavgift utfärdas till en 14-åring så har vårdnadshavaren ett ansvar att försörja för barnet.

Får ett företag som är under rekonstruktion neka mig att använda mitt presentkort?

2020-06-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Har ett presentkort på 5 000 kronor hos Resia som går ut i sommar. På grund av UD:s reseavrådan har jag inte kunnat använda det under våren. Den 15 juli går presentkortets giltighetstid ut. Har fått besked från Resia om att presentkortet inte gäller under deras företagsrekonstruktion, och att det inte heller går att förlänga giltighetstiden.Det innebär i praktiken att jag blir blåst på 5 000 kronor.Får de verkligen göra så? Att presentkort blir ogiltiga vid en konkurs kan jag förstå, men jag hittar inget som stödjer deras linje att de även blir ogiltiga vid en företagsrekonstruktion.Tacksam för svar!Vänliga hälsningar
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I lagen om företagsrekonstruktion så återfinns reglerna som är aktuella för din fråga.Ett presentkort som är köpt innan ett företag hamnade i företagsrekonstruktion ses som att företaget har en gammal skuld till dig som kund. Enligt 2 kap.15§ i lagen om företagsrekonstruktion så får inte företaget betala tillbaka den skulden utan rekonstruktörens samtycke. Rekonstruktören är den som sköter företagets rekonstruktion och bestämmer över hur den ska gå till. I ditt fall så innebär det för företaget att de inte får låta dig nyttja presentkortet (betala tillbaka skulden) om inte rekonstruktören gett sitt samtycke till att presentkort får användas även under rekonstruktionen. Det är även därmed det i vissa fall går att handla med presentkort under en pågående rekonstruktion och i andra fall inte.Därmed måste jag tyvärr meddela att det är lagenligt att inte låta dig använda presentkortet om inte rekonstruktören bestämt att presentkort skall gälla under denna tid. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Kan jag komma in i USA trots att jag dömts för innehav av marijuana?

2020-06-25 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan jag komma in till USA trots att jag har en prick i registret för innehav av marijuana?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sverige omfattas av Visa Waiver Program vilket innebär att medborgare från vissa länder (inklusive Sverige) får resa in i USA utan visum. Det krävs dock ett inresetillstånd vilket man får genom att göra en så kallad ESTA-ansökan. Mer information om Wisa Waiver Program finns på U.S. Embassy in Sweden's hemsida. En ESTA-ansökan görs på Department of Homeland Security's officiella hemsida. När en ESTA-ansökan görs måste man besvara ett antal frågor, däribland frågan om man någon gång har brutit mot någon lag som rör innehav, användning eller distribution av olagliga droger. Eftersom du har dömts för innehav av marijuana, som är en olaglig drog, kommer du alltså att behöva svara ja på denna fråga. Det finns därför en risk att du inte kommer att beviljas inresetillstånd. Skulle det vara så att du inte beviljas inresetillstånd kan du istället ansöka om turistvisum. Då kommer du få komma på en intervju till den amerikanska ambassaden och efter det kommer de besluta om du får visum eller inte. Mer information om hur du ansöker om visum hittar du via USA:s ambassads hemsida. SammanfattningDet finns en risk att du inte får resa in i USA på grund av du dömts för innehav av marijuana, men det är svårt för mig att svara på hur stor denna risk är. Skulle du nekas inträde via ESTA-ansökan kan du dock istället ansöka om turistvisum. Tänk på att göra ESTA-ansökan i god tid innan du planerar att resa till USA så att du hinner ansöka om turistvisum om du får avslag på ESTA-ansökan.Hoppas svaret har varit till hjälp! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline. Mvh

Kan jag få hjälp med bostad eller boende efter utmätning av bostad?

2020-06-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej ska utmätas vart vänder man sig gör att få bostadJsg blir skuldfri när fogden har sålt
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör var du kan och bör vända dig för att få boende efter utmätning kommer vi kika närmare på socialtjänstlagen (SoL) och relevanta rättsfall.Hur jag uppfattar din frågaJag uppfattar din fråga som att din egendom, inklusive bostad, snart kommer att utmätas, varför du behöver hjälp med bostad eller boende.Du bör vända dig till socialkontoret i din stadsdelSocialtjänsten kan under vissa särskilda omständigheter hjälpa dig med bostad eller tillfälligt boende, om du själv har stora svårigheter med att skaffa bostad eller boende, men ansvaret ligger ändå ytterst på dig att lösa din situation (2 kap. 1 § socialtjänstlagen).Det finns nämligen ingen ovillkorlig rätt till hjälp med bostad eller boende, även om du är bostadslös, men du kan ansöka om bistånd (4 kap. 1 § SoL).Krav för rätt till bistånd i form av bostadDet krav som uppställts i praxis för rätt till bistånd i form av bostad är att du ska ha särskilda svårigheter att på egen hand tillgodose ditt behov av bostad genom att tillhöra en särskilt utsatt grupp, men vad som avses med detta eller särskilda svårigheter preciseras inte närmare i domarna, utan här måste en prövning ske i varje enskilt fall, om kravet uppfylls eller inte, se (RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130).Rätt till akut eller tillfälligt boende i vissa fallOm du befinner dig i akut behov av boende på grund av bostadslöshet, så har ett annat rättsfall slagit fast att du kan vara tvungen att nöja dig med ett boende med lägre standard under en övergångsperiod på cirka en vecka, men efter det ska du alltså erbjudas ett bättre boende, se (RÅ 1994 not 574).Detta boende avser främst ett korttidsboende, exempelvis ett rum på ett vandrarhem eller ett härbärge, men är inte tänkt att utgöra en permanent bostad.För att akut boende ska bli aktuellt har i domstolspraxis uttalats att du dels måste vara helt bostadslös, dels att det inte finns några alternativa lösningar, i vilket fall socialnämnden exempelvis kan se till att du får ett boende eller hjälper dig med kostnaden för ett lämpligt boende, se (Rå 1990 ref. 119).Utan att veta mer om din situation, så kan det däremot tänkas att du åtminstone kan få hjälp under en kortare period, om utmätningen skulle lämna dig helt och hållet utan tillgångar, samt att du helt saknar vänner och familj som kan erbjuda dig husrum och ett jobb som skulle kunna betala för en bostad.Väldigt stränga krav för biståndKraven för bistånd är i de båda fallen oerhört stränga, och det har exempelvis inte bedömts vara omöjligt ens för en person med skulder hos Kronofogdemyndigheten att hyra en bostad i andra hand eller ordna ett inneboendeavtal. Det är således inte säkert att du kan få hjälp med bostad eller boende, men en prövning kommer ske i det enskilda fallet.Några avslutande ordSituationen du befinner dig i är beklaglig, men förhoppningsvis löser det sig för dig snart.Kontakta som sagt Socialkontoret i din stadsdel, och ansök om bistånd. Hör dig även för bland eventuell familj och vänner om de kan hjälpa dig under en period. Se också över alla andra möjligheter du har att potentiellt få rätsida på situationen, eftersom det boende du får via socialen oftast endast är temporärt.Läs gärna också debattartikeln tillgänglig via https://www.svd.se/socialtjansten-gor-fel--hemlosa-har-ratt-till-hjalp om gällande rätt och hur kommunernas egna regelverk förhåller sig till den rätt som redogörs för i artikeln och som jag redogjort för ovan.Jag önskar dig lycka till i fortsättningen.Med vänliga hälsningar,

Tillstånd för vernissage

2020-06-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man behöver söka tillstånd för att ha vernissage. Det är ju en tillställning som är öppen för allmänheten. Följdfråga: Behöver man söka alkoholtillstånd om det serveras (gratis) alkohol? Tack på förhand!
Majken Thörn |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man behöver inte söka tillstånd för att ha vernissage om tillställningen inte kommer äga rum på en offentlig plats. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är endast tillståndspliktiga om de anordnas på offentliga platser.När det kommer till servering av alkohol så blir alkohollagen aktuell. Som huvudregel krävs tillstånd vid servering av alkohol, enligt 8 kap. 1 § alkohollagen. Undantag görs från kravet på serveringstillstånd om: Serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, serveringen sker utan vinstintresse och serveringen äger rum i lokal där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol, 8 kap. 1a § alkohollagen.I ditt fall är det tveksamt det rör sig om servering eftersom begreppet syftar på en transaktion där någon tillhandahåller alkoholhaltiga drycker mot ersättning. Utanför bestämmelsen faller alltså situationer då det inte är fråga om tillhandahållande av dryck mot ersättning, detta gäller i detta fall då ni tänker bjuda på alkoholdryck och inte sälja det. Detta innebär alltså att bestämmelsen i 8 kap. 1 § inte gäller i ert fall och att serveringstillstånd inte krävs. När det kommer till att bjuda allmänheten på alkohol gäller att alkoholdrycker inte får användas vid försäljning av andra varor som ett slags "lockbete", enligt 7 kap. 2 § 2 st alkohollagen. Regeln hindrar dock inte en arrangör att bjuda på alkoholdrycker vid ett vernissage. Summering: Lagen utgör inget hinder för att ni, som inte har alkoholtillstånd, bjuder på alkoholdrycker i samband med ett vernissage under förutsättning att ni inte tillhandahåller drycken mot ersättning. Att ni bjuder på alkoholhaltiga drycker under ert vernissage är alltså tillåtet. Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återkomma till oss!

Vems ansvar är det att utföra kontroll av ventilationssystemet i byggnader enligt PBL?

2020-06-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vi är en nybildad bostadsrättsförening, vems ansvar är det att göra en OVK, säljaren eller bostadsrättsföreningen?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att du med OVK menar en obligatorisk ventilationskontroll. Om jag har missuppfattat dig eller om fler frågetecken dyker upp så är du välkommen att ställa en ny gratisfråga.Regler gällande detta hitta du i Plan- och byggnadslagen (PBL) och i plan och byggnadsförordningen.Enligt 8 kap 25§ PBL som handlar om ventilationssystem så är det ägaren av byggnaden som är ansvarig för att funktionen hos ventilationssystemet kontrolleras. Därmed är det ägaren av byggnaden som är ansvarig för att kontrollen utförs och att den utförs av en sakkunnig funktionskontrolland. I 5 kapitlet av plan och byggnadsförordningen så återfinns fler regler kring kontrollen om du vill läsa på mer detaljerat kring frågan.Det avgörande för er blir om ni äger byggnaden när en kontroll ska utföras, då är ni ansvariga att kontrollen utförs. Medan säljaren var ansvarig för att kontroll utfördes under tiden som den var ägare av bostaden. Därmed bör rimligen säljaren ha utfört den första kontrollen, om inte byggnaden såldes innan den skulle göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Byta till efternamn som inte finns i Sverige

2020-06-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Jag hade tänkt att byta efternamn då jag längre inte vill bära det jag har.Namnet jag har tänkt på finns inte i Sverige men det finns tydligen 106 personer i afrika som har det och även ett mindre klädesmärke i italien med samma namn, kommer det här göra att jag inte kan välja det då?Hittade inga konkreta svar på skatteverkets hemsida.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Byte av efternamn regleras i lag (2016:1013) om personnamn, hädanefter "namnlagen" (Namnlagen 2§). Jag utgår från att du inte vill ändra ditt efternamn på grund av anknytning till förälder/make eller liknande utan bara generellt vill byta namn. Du kan byta efternamn till ett namn som inte tidigare finns i Sverige men för detta gäller vissa krav (Namnlagen 13§ 1st). Namnet du vill byta till får inte används som förnamn, bestå av mer än ett ord, kunna väcka anstöt, kunna antas leda till obehag för dig eller av någon annan anledning vara olämpligt som efternamn (Namnlagen 14§). Namnet du vill ha får inte heller kunna förväxlas med (1) ett efternamn som någon annan lagligen bär, (2) ett historiskt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt, (3) ett allmänt känt utländskt efternamn, (4) någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, (4) en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller en liknande sammanslutning, (5) någon annans i Sverige skyddade näringskännetecken eller varukännetecken eller (6) något som finns i ett litterärt eller konstnärligt verk och som kränker någon annans upphovsrätt till verket (Namnlagen 15§ 1st). Det finns vissa undantag där du kan få använda ett namn trots att det finns risk för förväxling (t.ex. om dina föräldrar/morföräldrar haft det) men utifrån din beskrivning verkar inget undantag vara relevant. Alltså utgör det inget hinder att efternamnet inte finns i Sverige eller att klädmärket i Italien har samma namn (om inte detta märke är varumärkesskyddat i Sverige). Jag hoppas detta svarar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!