Hur länge finns anmärkningar om brott på t.e.x Mr.Koll?

2020-10-29 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HejOm man har en prick i registret som går ut om x antal år, försvinner anmärkningar från hemsidor som t.ex MrKoll då också? Eller kommer anmärkningen om att personen är "tilltalad i brottmål" finnas kvar för alltid?Tack
Sanaria Saad |Hej, Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. Enligt lagar och föreskrifter brukar man gallra offentliga handlingar efter en viss tid, du kan läsa om detta här. Dock gäller detta för den offentliga sektorn och inte för den privata. Mr.koll är en privat aktör och bestämmer själva hur länge de vill ha kvar uppgifter om domar i sina register på sin hemsida. Det är alltså inte kopplat till hur länge du har din prick i ditt register. Jag kan alltså tyvärr inte svara på hur länge en sådan uppgift finns på hemsidor som Mr.koll, utan det är något de själva bestämmer. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

folkbokföra sig på temporärt boende?

2020-10-29 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Måste jag folkbokföra mig på min bostadsrätts adress? Min man och jag provar särboende under en tid.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du ska folkbokföra dig på den adress där du uppehåller dig och har din så kallade dygnsvila (7§ folkbokföringslagen). Du kan folkbokföra dig på en kompis adress om du vill det. Men har du bara flyttat tillfälligt behöver du inte ändra din folkbokföringsadress, om du flyttar kortare tid än ett år (8§ folkbokföringslagen). Kort sagt behöver du alltså inte ändra din adress om du ska bo tillfälligt någon annanstans under ett år, men du får ändå se till så att du kan tillgodogöra dig din post på något sätt!Bäst är om du kontaktar Skatteverket och frågar dem, så du kan få råd i din specifika situation! Du kan läsa mer om det på deras hemsida.Hoppas du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Vad krävs för att kunna få brottsskadeersättning?

2020-10-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan jag få skadeersättning för sexuella övergrepp som barn fast idag är jag vuxen? Den som gjorde det mot mig kan jag inte stämma då den personen lever utomlands och inte heller i vilket land.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten (dvs. staten) med anledning av brottet som begåtts mot dig. Jag kan tyvärr inte ge dig ett konkret ja- eller nej-svar eftersom jag inte känner till alla omständigheter i ditt fall, utan jag får nöja mig med att redovisa förutsättningarna för brottsskadeersättning och säga att det beror på om du uppfyller dessa förutsättningar. Jag utgår från att brottet inte har polisanmälts.Lagregler om brottsskadeersättning finns i brottsskadelagen, BrSkLBrottsskadeersättning betalas ut till den som drabbats av skada till följd av brott, (se 1 § BrSkL). Detta gäller om brottet begåtts i Sverige. Om brottet begåtts utomlands kan brottsskadeersättning (för personskada och kränkning) betalas om den skadelidande (dvs. brottsoffret) hade hemvist i Sverige vid brottstillfället, (se 2 § BrSkL). Brottsskadeersättning betalas inte till den som har så pass svag anknytning till Sverige att det inte är rimligt att staten ska betala ersättning. Detta anknytningskrav gäller dock inte vid våldsbrott om den brottsdrabbade är medborgare eller bosatt i ett EU-land, (se 3 § BrSKL).Nu vet inte jag någonting om vilka skador du lidit till följd av brottet men jag antar att det är fråga om mer psykiskt än fysiskt, dvs. det är nog inte personskador utan mer att gärningsmannen utsatt dig för en allvarlig kränkning. Sådana kränkningsskador är definitivt något som brottsskadeersättning betalas ut för, (se 5 § BrSkL).För att Brottsoffermyndigheten ska kunna pröva en ansökan om brottsskadeersättning måste brottet ha polisanmälts och den skadelidande ska i rimlig omfattning ha varit behjälplig så att brottet kan utredas, (16 § BrSkL). Om det inte polisanmälts ska det finnas en giltig anledning till att det inte polisanmälts.Hur lång tid får ha gått mellan brottstillfället och ansökan om brottsskadeersättning?Som en sista förutsättning gäller att för lång tid inte får ha gått från brottstillfället till den tidpunkt du gör en ansökan om brottsskadeersättning. En ansökan ska göras inom tre år från det att brottet begicks, (15 § första stycket BrSkL). Det finns dock en specialregel som säger att om ett barn drabbats av brott kan denne även om det har gått 3 år från brottstillfället alltid ansöka om brottsskadeersättning fram tills den dagen denne fyller 21 år, (15 § andra stycket BrSkL). Jag känner inte till din ålder så du får själv bedöma om du uppfyller detta krav. Som exempel kan anföras att om brottet begicks när du var 17 eller 14 år gammal har du enligt specialregeln fram till din 21 årsdag på dig att ansöka trots att mer än 3 år förflutit.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

​Är ingenjör en skyddad titel?

2020-10-26 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Så vem som helst kan kalla sig ingenjör? Är detta rättvist mot de som har studerat och jobbat hårt för att få titeln och sen kommer en apa som kallar sig för ingenjör flirtar med chefen och får jobbet? Finns ingen skydd mot de profedionella som måste stå ut med detta händelser till exampel
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Är ingenjör en skyddad titel?Termen ingenjör används som yrkesbenämning, men även som beteckning för utbildningsexamen. Termen ingenjör riktar sig mot en viss utbildningsnivå och det kan vara vilseledande att kalla sig för ingenjör, trots avsaknad av sådan examen. För att en titel ska vara skyddad måste det dock vara lagstadgat vilket inte är fallet med ingenjör. Ett annat exempel på något som inte är en skyddad titel, är jurist. Avsaknaden av lagstöd i detta fall gör att vem som helst får kalla sig ingenjör.Hoppas du fått svar på din fråga!

Vart ska barn som bor växelvis hos föräldrarna folkbokföras?

2020-10-29 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo ska separera. Vi har en treåring tillsammans. Hon kommer att bo kvar på samma adress och jag kommer att flytta till nytt då vi hyr av henne föräldrar i dagsläget. Dottern kommer att bo måndag-onsdag samt lördag eftermiddag och söndag hos sin mamma och övrig tid hos mig dvs onsdag-fredag samt varannan helg och varannan lördag förmiddag. Jag kommer att flytta 10min bort (med bil) från där vi bor idag.Min fråga är vart kommer dottern att folkbokföras?Mvh
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först berätta allmänt om reglerna för folkbokföring av barn med dubbel bosättning, för att sedan besvara frågan om vad som gäller i ert fall. Regler om folkbokföring hittas i folkbokföringslagen.Allmänt om folkbokföring av barn med dubbel bosättning.Utgångspunkten är att ett barn under 18 år ska folkbokföras enligt samma regler som gäller för vuxna, d.v.s. det avgörande är var barnet regelmässigt vistas. Frågan om var ett barn ska vara folkbokfört avgörs därmed med utgångspunkt i de faktiska vistelseförhållandena. Exempelvis folkbokförs ett barn hos den förälder som barnet faktiskt bor tillsammans med, även om den andra föräldern är ensam vårdnadshavare.När ett barn regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på mer än en fastighet har barnet dubbel bosättning. Ett barn som har dubbel bosättning ska folkbokföras i första hand enligt föräldrarnas överenskommelse, i andra hand enligt dom eller avtal och i tredje hand enligt bedömning av egentligt hemvist.Enligt föräldrarnas överenskommelseHuvudregeln är att barn får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de tillsammans kommer överens om. Förutsättningarna för detta är enligt 7 a § folkbokföringslagen är att:1. Föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, och2. Barnet har ett växelvis boende hos båda sina föräldrar.Med uttrycket växelvis boende menas ett boende där barnet tillbringar sin dygnsvila hos sina vårdnadshavare i "ungefär samma omfattning".Enligt dom eller avtalOm det finns en dom eller ett avtal om ett barns boende ska detta ligga till grund för var ett barn ska vara folkbokfört. Förutsatt att:1. Domen har vunnit laga kraft2. Föräldrarna följer det som är beslutat eller överenskommet3. Det inte finns uppgifter som motsäger innehållet i domen eller avtalet.I första hand gäller folkbokföring enligt dom eller avtal när Skatteverkets prövning sker i nära anslutning till tidpunkten för domen eller avtalet och omständigheterna därför är desamma.En annan förutsättning är att den fastighet och adress som barnet folkbokförs på är samma adress som framgår av domen eller avtalet. Om vårdnadshavarna är överens om en annan bosättning för barnet än som framgår av domen eller avtalet, har de möjlighet att vända sig till socialnämnden och begära att nämnden godkänner ett nytt avtal.Ursprungsbostad - Om det inte finns en överenskommelse, avtal eller domOm inte huvudregeln är tillämplig och det inte heller finns en dom eller ett avtal om ett barns boende som följs, ska barnet folkbokföras hos den förälder där Skatteverket anser att det har sin egentliga hemvist, utifrån samtliga omständigheter.Med ursprungsbostad menas den bostad där familjen senast var bosatt och folkbokförd tillsammans. När ett barn får dubbel bosättning genom att en förälder flyttar från den gemensamma bostaden bör det förhållandet att barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den förälder som flyttat inte anses medföra att barnets folkbokföring ska ändras så länge barnet tillbringar minst 40 % av sin dygnvila i ursprungsbostaden. Detta gäller så länge det finns en ursprungsbostad.Om barnet tillbringar mindre än 40 % av sin dygnsvila i ursprungsbostaden ska barnet i stället folkbokföras där det tillbringar flest dygnsvilor.Vad gäller i ert fall?I ert fall kommer dottern bo växelvis hos dig och hos mamman. Det innebär att huvudregeln är att ni två får bestämma vart dottern ska folkbokföras. När ni har kommit överens så anmäler ni det till skatteverket. Ni behöver bara anmäla till skatteverket om dottern ska folkbokföras på en ny adress. Finns det en dom eller ett avtal som reglerar boendet ska det vara grund för folkbokföringen.Kommer ni inte överens och det inte finns dom eller avtal kommer troligen regeln om ursprungsbostad användas. Det skulle innebära att dottern folkbokförs hos mamman eftersom att hon bor kvar (i ursprungsbostaden) och du flyttar. Regeln om ursprungsbostad kan användas så länge dottern tillbringar i alla fall 40 % av sin dygnsvila hos mamman.Hoppas du fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Kan man bli portad från en butik?

2020-10-29 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HejMin far har blivit portad från en butik då de säger att han snattat men det är inte han på bilderna säger han. Han har inte gjort något sådant. Får man göra så? Hur skall han göra för att reda ut detta och rentvå sig?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En butik har i dagens läge inget lagstöd för att porta en kund från butiken, vilket har prövats i praxis.I NJA 1995 s.84 så kom domstolen fram till att en affärsinnehavare får be att en kund lämnar butiken, men om kunden går in ändå så är det inget brott av kunden. Därmed är din far fri att gå in i butiken även om de hävdar att han är portad. Det känns dock olyckligt att de anklagar din far för stöld om han inte har stulit. Jag skulle även rekommendera din far att försöka föra ytterligare en dialog med butiken för att försöka lösa dispyten. Om du känner att du vill och kan även du följa med för att höra vad butiken säger och se om ni kan hjälpas åt att komma fram till en lösning där alla parter är nöjda. Då skulle jag även be butiken att visa de bilder de har och be de att jämföra med din far och hur han ser ut. Då bör det gå att påvisa för butiken att det inte är din far på bilderna, ifall bilderna är tydliga. Jag skulle även be om datum och tidpunkt för den påstådda stölden. Ifall din far befann sig någon annanstans den dagen och tiden och kan bevisa det så kan han då visa för butiken att det inte är han. Allt detta är dock ingenting han på något vis är skyldig att göra, utan detta är bara om det är något din far vill och känner sig bekväm med. Om butiken väljer att polisanmäla så bör din far följa sin försvarares rekommendationer kring hur han ska bevisa sin oskuld istället. Jag hoppas att det löser sig för din far och att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga eller att ringa våran gratis telefonrådgivning.Med vänlig hälsning,

Kan jag överklaga kommuns fastighetsförsäljning?

2020-10-27 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag är företagare i en kommun och ville köpa en fastighet av dom och dom meddelande att dom skulle göra en värdering av den och att det fanns en till spekulant på samma fastighet.Jag hade i maj redan sagt att vi kunden tänka oss att köpa fastigheten för en värdering som gjordes 2018 på 1,2 miljoner men dom valde att den skulle göras om och den vart då värderad till 1,1 miljoner +- 100000krSedan har jag legat på för att kunna titta på hela fastigheten och kommunen har på vissa mejl struntat att svara och återkoppla till mig.Förra veckan ringde jag upp kommunen och hörde då att kommunen sålt fastigheten för 1 miljon till den andra spekulanten som ej är skriven i kommunen utan bor i Stockholm.Vi bägge har samma syfte med fastigheten och vi bägge är seriösa företagare med god ekonomi så det finns inget för kommunen att hänga upp sig på.Sedan kan jag tycka att man skall som kommun se till kommunen bästa rent ekonomiskt och vi som verkar i kommunen och betalar skatt här borde gå före och bevisligen fått mer betalt av oss.Finns det något som ni anser min kommun gjort fel ?Deras motivering var att han visade intresse först "först till kvarn" och så borde man inte kunna leka med kommunen fastigheter/Pengar när det finns bevis på att dom fått mer betalt av oss.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en kommun beslutat om försäljning av en fastighet. Du anser att det inte gått rätt till dels eftersom den sålts billigare än vad ditt företag erbjudit sig att betala, dels eftersom du anser att de kommunala invånarna bör gynnas före ett företag utanför kommunen.Kommuner och landsting har i fråga om försäljningar och köp av fast egendom att beakta kommunallagens regler om bland annat kompetens, vari ingår ett förbud att ge understöd åt enskild utan stöd av lag, likställighetsprincipen samt förbudet att ge individuellt inriktat näringslivsstöd om det inte föreligger synnerliga skäl för det. Kommuner ska även ha en god ekonomisk hushållning av kommunens tillgångar. I praktiken har kommuner och landsting en avsevärd frihet att i sin verksamhet sälja och köpa fast egendom. Vid försäljning och köp av fast egendom är lagen om offentlig upphandling inte tillämplig.Det kan, utifrån den information du delgett i din fråga, argumenteras för att det strider mot att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning av dess tillgångar om den sålts till någon som betalat mindre än vad ni erbjudit er att betala. Om så är fallet är det möjligt att överklaga beslutet genom en laglighetsprövning. Laglighetsprövning kan ske av den som är medlem i kommunen, antingen genom att vara boende där eller genom att äga fastighet (13 kap. 2 § kommunallagen). Beslutet överklagas skriftligt och ska ges in till förvaltningsrätten (13 kap. 4 § kommunallagen). Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats (13 kap. 5 § kommunallagen). Ett överklagat beslut ska upphävas bland annat om det inte har kommit till på ett lagligt sätt (13 kap. 8 § kommunallagen). Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som fattat beslutet se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt (13 kap. 15 § kommunallagen). I det fall du beskriver kan det således eventuellt vara möjligt att angripa genom en laglighetsprövning, om du är inom tidsrymden om tre veckor från att beslutet om försäljningen tillkännagavs på kommunens anslagstavla. Om beslutet är lagstridigt ska kommunen se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett problem kan då uppkomma om fastigheten redan är såld, papperen är skrivna och den nya ägaren erhållit lagfart. Köpeavtalet mellan kommunen och köparen är civilrättsligt och återgången måste därmed bedömas i enlighet med för situationen aktuella civilrättsliga regler. I det fall du beskriver är det därmed jordabalkens regler om köp och försäljning av fast egendom som är av intresse. Påföljder enligt jordabalkens regler är hävning av fastighetsköpet, återgång på grund av ogiltighet eller skadestånd. Dessa påföljder förutsätter dock någon form av avtalsbrott, vilket gör att det i den aktuella situationen saknas rättsmedel för att framtvinga någon civilrättslig rättelse då avtalet fullgjorts i enlighet med sin lydelse. Det som i sådana fall återstår är att försöka få avtalsparterna att på frivillig grund betala ett högre pris än det avtalade. Kommunen måste i så fall inleda förhandlingar om ett frivilligt tillbakaträdande från fastighetsköpet, varefter kommunen skulle kunna sälja fastigheten till högstbjudande. En sådan lösning torde dock vara orealistisk, om inte avtalsparterna på någon annan grund skulle vilja träda tillbaka från fastighetsköpet. I enlighet med vad som sägs i förarbetena torde en återgång därför vara utesluten på civilrättslig grund. Genom att åtminstone inleda förhandlingar med avtalsparterna, torde kommunen däremot ha uppfyllt det kommunalrättsliga kravet på att "i den utsträckning det är möjligt" försöka vidta rättelse. Det finns således en risk att om fastigheten redan sålts och att det skett i strid med kommunallagen är det ändå inte möjligt för dig att få upprättelse. Det kan vara en god idé, om du vill gå vidare, att du anlitar en jurist som är behjälplig i utredningen av ärendet.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på torsdag, den 29 oktober, klockan 9.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Kan jag förlora mitt svenska medborgarskap?

2020-10-25 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är född till en dansk far och en svensk mor i Frankrike 1999. Innan lagändringen 2001, har jag alltså haft både svenskt och danskt medborgarskap vid födseln. Nu när jag snart fyller 22 och ska söka om att bevara mitt medborgarskap inser jag att det innan 2001 endast var tillåtet att ha ett medborgarskap. Kan jag isådanafall riskera att förlora mitt svenska medborgarskap eller kan jag behålla det då de båda medborgarskapen förvärvadrs vid födseln? Min mor är såklart svensk medborgare. Tack!
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer svara på din fråga gällande det svenska medborgarskapet utifrån svensk lag. Om du är eller har varit bosatt i Sverige Enligt 2 kap. 7 § regeringsformen kan ingen svensk medborgare som är eller varit bosatt i Sverige fråntas sitt medborgarskap, det är ett absolut förbud. Om du inte bor eller har bott i Sverige Om en person med svensk medborgarskap är född utomlands, aldrig bott i Sverige och inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet förlorar han eller hon sitt medlemskap vid sin tjugoandra födelsedag, enligt 14 § lag om svensk medborgarskap. Saker som kan tyda på samhörighet är att du regelbundet besökt Sverige, tex för att hälsa på släkt. I bestämmelsens andra stycke finner vi att en person som riskerar att förlora sitt medlemskap kan ansöka om att få behålla sitt medlemskap efter han eller hon fyllt 18 år och innan han eller hon fyller 22 år, precis som du planerat att göra. Men det ska uppmärksammas att en ansökan inte måste beviljas, utan det är just en ansökan.Dubbelt medborgarskap Sverige erkänner sen länge dubbelt medborgarskap. Att det tidigare inte varit så spelar ingen roll utan det som är reglerat i lag idag är det som gäller. Det vill säga att det inte finns något hinder från åtminstone Sveriges sida att ha dubbelt medborgarskap. Sammanfattningsvis betyder detta att du riskerar att förlora ditt svenska medborgarskap om du aldrig bott i Sverige och inte heller har någon samhörighet med landet, om du inte ansöker om att få behålla medborgarskapet. Ansökan behöver inte göras om du under någon tid har bott i Sverige eller om du regelbundet har besökt Sverige. Att du har medborgarskap i annat land hindrar inte de svenska myndigheterna att godkänna din eventuella ansökan. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Vänligen,