Innebär brottmålsdom återkallelse av vapenlicens?

2018-11-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |hej, jag blev hotad av en man som har jaktlicens o vapenlicens, han körde upp på min gård o hotade mej 3 ggr utan vapen, om att jag hade livet som insats om jag skulle göra om nått som han fått för sej.jag polisanmälde fter ytterligare trakaserier av den samme, mordhotet har jag ett vittne till, då min fru satt på en plats som han inte såg.men frun hörde presis när han hotade mej till livet. vid ev. dom kan han få behålla vapenlicensen ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har du polisanmält mannen och det brott som kan aktualiseras är bland annat brottet olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken). Brottet innebär att man antingen hotar någon med vapen eller hotar vederbörande om att utföra ett brott mot denne, om hotet är allvarligt menat. Då jag inte vet något om omständigheterna i ditt fall kan jag inte göra någon närmre bedömning annat än om vilket brott som kan vara aktuellt. I slutändan är det domstolen som får avgöra om det är ställt utom rimligt tvivel att mannen hotat dig. Vapenlicens kan återkallas vid vissa brottDe författningar som styr såväl vapeninnehav som när sådant får återkallas är vapenlagen, vapenförordningen och RPSFS 2009:13 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).Vapenlicensen ska återkallas bland annat om tillståndshavaren visat sig vara olämplig att inneha skjutvapen (6 kap. 1 § Vapenlagen). I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3) framkommer närmre vilka brott som kan vara aktuella för en återkallelse av vapenlicens. De brott som är aktuella är bland annat våldsbrott som inte är ringa, narkotikabrott och grovt rattfylleri, men även hänsynslöst eller kränkande beteende mot person. I det sistnämnda ingår bland annat olaga hot. Vapenlicensen återkallas inte per automatik vid en brottmålsdom, det ska alltid göras en bedömning i det enskilda fallet med avseende på bland annat gärningens svårighetsgrad (FAP 551-3 s. 52-53).Sammanfattningsvis och som svar på din fråga innebär det att om mannen du polisanmält blir dömd kan det innebära att polisen väljer att återkalla hans vapenlicens. Återkallelse kan ske bland annat om han döms för olaga hot.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan man skydda ett efternamn?

2018-11-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej.Har en liten fråga angående efternamn. Har ett namn som jag vill skydda hur gör jag det? Namnet är B***n och vill ha det som efternamn efter att vi skilt oss. Vill inte att någon annan skall kunna ta det .Mvh Erik
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig så har du för närvarande ett annat efternamn men vill inom en viss framtid byta till efternamnet B***n. Jag kommer därför gå igenom förutsättningarna för att få byta efternamn i Sverige och sedan frågan om ett efternamn kan skyddas.Hur ser reglerna för byte av efternamn ut?Frågor om namnbyte och dylikt regleras i lagen om personnamn, även kallad namnlagen. Enligt lagen så kan man få ett efternamn antingen via födsel eller adoption men även genom byte. Byte av efternamn kan ske på många olika grunder. Utan gå in för djupt på var och en så listar jag här dom viktigaste grunderna enligt vilka man kan byta efternamn.När byte av efternamn får ske1. Man kan byta till ett efternamn som har anknytning till en förälder. Det kan röra sig om namn någon av föräldrarna bär eller har burit. 2. Man kan byta till ett efternamn man redan haft.3. Man kan byta till sin makes efternamn.4. Man får alltid byta till ett efternamn som redan bärs eller nån gång har burits av minst 2 000 personer i Sverige.5. Man kan byta till ett nybildat efternamn. Här gäller flera krav för att byte ska få ske. Bland dom viktigaste kan nämnas att namnet inte redan ska användas som ett förnamn. Namnet ska vara allmänt lämpligt och inte väcka anstöt. Namnet inte får heller vara identiskt med eller för likt någon annans efternamn eller ett allmänt känt utländskt efternamn. Även andra hinder finns.6. Under vissa förutsättningar kan man få byta till ett gammalt släktnamn.Det är Skatteverket som beslutar om namnbyte. En ansökan kan göras via deras hemsida som för övrigt är mycket pedagogiskt upplagd och kan ge ytterligare svar angående förutsättningarna för att få byta efternamn.Kan man skydda ett efternamn?Någon allmän möjlighet att registrera ett efternamn för att hindra andra från att använda det finns inte. Däremot kan ett efternamn i praktiken få ett skydd genom att reglerna för namnbyte hindrar andra från att byta till det. Om man får godkänt av Skatteverket med att byta till ett nybildat efternamn innebär ju det att man är den enda i Sverige som bär namnet. För att ett efternamn ska bli allmänt tillgängligt att byta till måste det bäras av minst 2 000 personer i landet. Innan den punkten kan endast den närmaste familjen byta till det nybildade efternamnet.Enligt SCB är det för närvarande 0 personer i Sverige som bär namnet B***n. Skulle du få namnbytet godkänt innebär det alltså att i princip att ingen annan kan ta namnet.Hoppas detta besvarar din fråga!

Får gatumusikanter i Stockholm använda en förstärkare/ högtalare?

2018-11-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Får man spela fiol med förstärkare/högtalare på Stockholms gator?
Alicia Yngstrand |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka regler ska du förhålla dig till:Stockholms kommun får själva bestämma om regler om gatumusikanter (se 1 § i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)).Så om du rör dig utanför Stockholms kommun, så kan reglerna se annorlunda ut! Som gatumusiker kan du använda en högtalare:Du får använda en högtalare för att spela musik, om du inte samtidigt använder den för att sprida information, reklam, propaganda m.m. Detta kan man se i 13 § i Stockholm kommuns regler för allmän ordning. Om du ska samla in pengar så kan du behöva tillstånd:Du frågade inte om detta men tänkte att det kan vara bra att veta: om du har en liten bössa som du ställer på marken där du spelar så behöver du inget tillstånd. Men om du aktivt försöker samla in pengar genom att gå runt bland publik, så kommer du behöva söka tillstånd! Detta kan du se i 14 § i Stockholm kommuns regler för allmän ordning.Sammanfattning:Du kan lugnt spela din viol och låta folk njuta genom att koppla upp den till en högtalare! Se bara till att ta hänsyn till det som finns runt omkring när du justerar volymen. Jag önskar dig mycket nöje och lycka till och hoppas att mitt svar har hjälpt dig! Med vänliga hälsningar,

Fotografera och filma andra människor?

2018-11-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej.Jag är otroligt nyfiken på villa svenska lagar som gäller vid publik fotografering/filmning.Jag har sett en "våg" av folk i USA som testar deras sk. 1st amendment genom att gå ut och fota o filma myndigheter o personal då det är dom - folket - som genom skatter betalar myndighetsfolkets lön o således har rätt att se vart pengarna går.Hur fungerar det i Sverige?Tacksam för utförligt svar då jag själv funderar på att testa detta i Sverige. Förutsatt att jag då ej bryter mot någon lag.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottsbalkens bestämmelserOfredande regleras i 4 kap. 7 § BrB och omfattar hänsynslösa beteenden som riktas mot en eller flera bestämda personer och som för dessa personer innebär en kännbar fridskränkning (detta är ett ganska högt rekvisit). I dagsläget finns också ett krav på omedelbarhet för att det hänsynslösa beteendet ska kunna utgöra ett ofredande. Med omedelbarhet menas att personen som handlingen riktas mot ska uppfatta handlingen medan den sker. Domstolen menar i dagsläget att man inte kan bli ofredad av någonting man inte känner till. Är du inte medveten om handlingen någon gång när den sker kan du heller inte anses ha blivit ofredad av den. Kränkande fotografering regleras i 4 kap. 6a § BrB som är en ganska snäv bestämmelse som omfattar hemlig fotografering på vissa specifika platser. För straffansvar krävs att bildupptagningen görs i smyg och riktas mot person som befinner sig på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna. Platserna är inomhus i en bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme. Bostad omfattar platser där någon stadigvarande bor eller plats där någon bor tillfälligt som exempelvis tält eller hotell. Det krävs inte att personen som fotograferas ska befinna sig i sin egen bostad, utan även fotografering av en person i någon annans bostad omfattas av bestämmelsen. Med annat liknande utrymme avses exempelvis provhytter, duschrum eller bastu. Det vill säga utrymmen som är avsedda för mycket privata förhållanden. Fotograferingen behöver inte ha skett inne i bostaden eller utrymmet utan fotot kan ha tagits utifrån. Så svaret på din fråga är att så länge fotograferingen inte är att anse som ett ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB eller omfattas av bestämmelsen kränkande fotografering 4 kap. 6a § BrB, är det i nuläget, enligt dessa bestämmelser, inte otillåtet att fotografera på allmän plats, även om andra människor uppfångas på bilden. GDPRÄven GDPR bör uppmärksammas. Kortfattat kan det nämnas, att hör någon fotograferad person av sig bör fotografen radera bilden. Detta gäller dock inte om användningen av bilden är för ett journalistiskt eller ett konstnärligt ändamål. I sådana fall går det att bortse från GDPR.Men även om ändamålet inte är journalistiskt eller konstnärligt kan det finnas skäl för en fotograf att inte radera en bild trots påstötning av den avbildade personen, men i sådana fall måste fotografen kunna motivera varför denne inte vill radera bilden, en så kallad intresseavvägning. En sådan avvägning och motivering kan exempelvis vara att hänvisa till yttrandefriheten. Det kan handla om vardagliga bilder som inte avslöjar mer än harmlösa personuppgifter. En bedömning i det enskilda fallet utifrån sunt förnuft rekommenderas. Det är syftet med användningen som styr. Att enbart fotografera för sakens skull bör inte kunna innebära, att det skulle vara tillåtet.Självfallet gäller att man inte kan bryta mot gällande lagar som lagen mot kränkande fotografering eller lagen om namn och bild i reklam.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Jag får inte hämta ut post sänt till mitt smeknamn

2018-11-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Bästa Lawline.Id-fråga troligtvis har den ett enkelt svar.Jag X har arbetat 60 år i nöjesbranschen både bakom scenen och fortfarande på scenen.Mina nöjeskontakter är lika många utomlands som i sverige och de flesta är spontana kontakter runt50-60-talsmusik och många försändelser kommer till mig, Skivor dvd:s musikreservdelar mm och mycket av detta kommer i mindre paket till mig och mitt smeknamn Y som jag kallats i nöjesbranschen i över 60 år. Smeknamn har ju alltid varit vanligt.Nu råkar jag ut för att PostNord inte på något sätt kan acceptera min legitimation på och dom ber mig kontakta mina vänner och att dom ändrar till mitt riktiga namn när dom ska skicka.. Det är omöjligt att kontakta "alla överallt" när 75% av detta kommer spontant. En vän t.ex i England som sänder en skiva och som jag måste hämta ut. Sällan avsändare på utsidan men säkerligen inuti det lilla paketet men då istället för att jag får försändelsen så går den till destruktion(förstörs). På bank och skattemyndighet fungerar mitt smeknamn Y men plötsligt vägrar PostNord som nu tyvärr kostat mig och mina sändande kamrater många tårar.Finns det något att göra åt denna självpåtagna policy som Posten nu har. Skall Y ge X en fullmakt??
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tyvärr har PostNord rätt att neka dig att hämta ut paketen om du inte kan legitimera dig då det är deras villkor. I ditt fall kan du ju inte legitimera dig eftersom du inte har ID-kort i ditt smeknamn. Anledningen till legitimationsreglerna är för att säkerställa att det verkligen är rätt mottagare som hämtar paketet. Jag förstår dock din frustration och att det heller ej är möjligt att kontakta "alla överallt". Tyvärr fungerar det heller ej att du skriver ut en fullmakt från ditt smeknamn till ditt riktiga namn. Enligt PostNords regler krävs i regel att man vid fullmakt kan visa upp dels sin egen legitimation, dels fullmaktsgivarens legitimation.Det alternativ jag kan tänka mig är att du antingen gör ett namnbyte (och ändrar ditt givna namn till ditt smeknamn), eller att du lägger till ditt smeknamn, dvs så du heter både X och Y. När så har skett kan du beställa en ny legitimation som fungerar även för ditt smeknamn. Du kan läsa mer om namnbyte på Skatteverkets hemsida.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Måste föreläggande undertecknas?

2018-11-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Finns det något lagkrav på att ett föreläggande ska vara fysiskt (eller elektroniskt) underskrivet av den person som handlägger ärendet? Tex föreläggande om åtgärd efter brandskyddstillsyn eller föreläggande om åtgärd efter miljötillsyn? Samma fråga för tjänsteskrivelser där handläggare idag undertecknar med sitt namn, är det egentligen ett lagkrav? Är namn och titel tillräckligt? Organisationen i fråga är ett kommunalförbund, som därigenom räknas som en egen kommun, men som idag inte har några egna föreskrifter innehållande krav på undertecknande av vissa allmänna handlingar.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av förklarliga skäl är det inte möjligt att redogöra för alla lagar som kan aktualiseras i och med frågan. Däremot kan följande anges.FöreläggandeBeträffande brandskyddstillsyn och miljötillsyn, finns det inte någon reglering avseende undertecknande av förelägganden, varken i lag (2003:778) om skydd mot olyckor respektive miljöbalk (1998:808). Inte heller i förvaltningslag (2017:900) eller i kommunallag (2017:725) stadgas sådana krav. Det bör dock noteras, att undertecknande bör förekomma, med hänsyn till rättssäkerheten för de som åläggs föreläggande. Det bör nämligen anses rättsosäkert, att individer skulle åläggas föreläggande, utan att tillerkännas information om vilken tjänsteman som – i egenskap av myndighetsutövning – ålagt denne föreläggande.TjänsteanteckningTidigare gällde, att anteckningarna borde dateras och undertecknas av den tjänsteman som gjort dem (prop. 1985/86:80 s. 66). I förarbetena till den nya förvaltningslagen (år 2017), omnämns inte detta. Det kan dock tillägas, i enlighet med ovan nämnda, att undertecknande inte är till men. Justitieombudsmannen har nämligen uttalat, att "tjänsteanteckningen bör vara daterad, innehålla namnet på uppgiftslämnaren, innehålla de nya uppgifterna och vara undertecknad av den som gjort anteckningen". SlutsatsDet finns sålunda inte några uttryckliga krav, varken avseende undertecknande eller tjänsteanteckningar. Av förklarliga skäl kan dock inte varje relevant lagstiftning redogöras för i detta skede. Jag rekommenderar sålunda, att relevant lagstiftning konsulteras i varje enskilt fall, för att avgöra huruvida de efterfrågade kraven ställs upp.Det bör även vara relevant att granska dem föreskrifter, vilka kan komma att omfatta kommunalförbundet.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Sälja alkohol från ambassad?

2018-11-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kära juridiska genier!Mitt namn är [borttaget av personuppgiftsskäl] och jag har en något underligt fråga till er. Jag och en gammal bekant satt och diskuterade en fråga igår, och eftersom vi båda vill få svar på denna bestämde jag mig för att fråga er på detta eminenta kontaktformulär.Nu till frågan: Skulle en utländsk ambassad, vi kan förslagsvis i denna tes använda den tyska ambassaden belägen i Stockholm, rent hypotetiskt få kringgå de svenska alkohollagarna på sin ambassadsmark och sälja alkoholhaltiga drycker under samma premisser och skattebestämmelser som dessa får säljas under i Tyskland?Jag har nämligen hört kuriosa om att islänningar använde ambassader för att införskaffa alkohol när detta var förbjudet på ön, så därför väcktes en tanke om liknande skulle kunna utföras inom Svea rike.Det vore väldigt angenämt om ni skulle kunna se förbi detta som ett skämt och på ett seriöst och laghänvisande sätt kan besvara min tes.Med vänliga hälsningar[borttaget av personuppgiftsskäl]
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och för sig är jag inget geni, men lyckligtvis behöver man inte vara det för att konstatera att mottagarlandets (i ditt exempel Sverige) lag gäller även på ambassaden. Om något annat skulle vara fallet måste det innebära att mottagarlandet på något sätt överlåtit sin suveränitet, eller i vart fall jurisdiktion, till det sändande landet (i ditt exempel Tyskland), och därmed till det landets ambassad. Hur skulle det gå till? Ja, antingen förklarar man bara, i internationellt traktat eller i inhemsk lag, att så ska vara fallet. I annat fall kan man tänka sig – och det är det vanligt att man gör – att det sändande landets lag gäller på dess ambassad till följd av att ambassaden anses tillhöra det sändande landet på så sätt att ambassaden utgör en del av landets territorium. Vi har i sådana fall en uppsjö enklaver i Stockholm. Sådana saker skulle – om de någonsin varit på tapeten – ha reglerats i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, men det gör de alltså inte. Det framgår inte heller någon annanstans att Sverige, eller något annat land för den delen, skulle ha överlåtit sin suveränitet eller jurisdiktion på det sätt jag redogjorde för i ovanstående stycke. Man kan också bl.a. ur artikel 21 utläsa att det inte är fråga om att avsäga sig en bit av sitt territorium, eftersom artikeln stipulerar att mottagarlandet ska bistå med lokaler på sitt område (territory i den engelska versionen). Mot bakgrund av detta finns det inget stöd för uppfattningen att någon annan lag än mottagarlandets ska gälla på ambassaden. Det förekommer inga sådana fall i internationell praxis heller, särskilt inte sedan alla länder med undantag för Sydsudan på ett eller annat sätt antagit Wienkonventionen. Det finns ytterligare skäl som talar emot en sådan ordning, som jag inte finner det nödvändigt att gå in på. Svaret på din fråga är med andra ord: Nej!Missförståndet beror antagligen på den i artikel 22 stadgade okränkbarheten för ambassadslokalerna. Företrädare för Sverige får inte bereda sig tillgång till dem utan beskickningschefens medgivande. Lokalernas inredning och övrig egendom får inte heller bli föremål för husrannsakan, utmätning etc. Det är till exempel därför Storbritannien inte gått in på Ecuadors ambassad och plockat Julian Assange. Dessutom är diplomater straffrättsligt immuna enligt artikel 31. Inga av dess skyddsregler lär dock hjälpa den som vill starta en bordershop på tyska ambassaden eftersom artikel 41.1 stipulerar att det åligger alla som åtnjuter diplomatisk immunitet att iaktta mottagarlandets lagar. Enligt artikel 41.3 får inte heller lokalerna utnyttjas "på ett med beskickningens verksamhet oförenligt sätt". Skulle ambassadpersonalen ändå trotsa Sverige lär vi bara förklara personalen persona non grata och skicka hem dem.

Måste jag informera om dataskyddspolicy?

2018-11-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag har sett att många appar ofta har med en text vid inloggningssidan i stil med:''När du loggar in godkänner du våra regler och villkor samt dataskyddspolicy''Om jag ska göra en app där man ska logga in med mobilt bankID, måste detta då vara tillgängligt att läsa för alla användare?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I det fall du ska lagra personuppgifter i appen eller i samband med dess nyttjande, ska du informera kortfattat i köpvillkoren och sedan på annat ställe ha mer utförlig information. Det övergripande syftet är att informationen ska vara klar och tydlig. De flesta läser inte sina köpevillkor, varför Datainspektionen ger rådet att separera dem från övriga villkor. Alla användare ska ha tillgång till informationen.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!