Har jag rätt till ersättning på grund av skador som uppstått till följd av vård?

2019-05-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har en neurologisk sjukdom, och gjorde en operation ihjärnan, s k DBS, Deep Brain Stimulation för flera år sedan, efter några månader blev det infekterat, så läkarna valde att ta bort de två elektroderna ur hjärnan samt eldosa under huden på bröstet. Sen blev mitt liv ett helvete i flera år pga smärta och massa hemska mediciner, bl.a morfin. Jag fick dessvärre ingen information om huruvida jag skulle kunna få någon slags ersättning för mitt lidande. Operationen gjordes för drygt 4-5 år sedan, jag minns ej datum.Tror ni det finns någon möjlighet till ersättning för mig. Jag är inte ute efter min kirurg eller neurolog på något sätt att de ska ha gjort något fel utan vill bara veta om det finns någon chans för ersättning.Jag var redan sjukpensionär innan operationen. Jag misstänker inga fel under operationen eller efter behandlingen. Har blivit erbjuden att göra om operationen, men avböjt pga risken. Jag tappade 20 kg ner till drygt 60 kg, jag är 193 cm lång och många av mina vänner trodde ej jag skulle överleva så illa var det.
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du har drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen. Lagen gäller skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 §. Förutsättningar för rätt till patientskadeersättning Av 6 § framgår det att en skada som uppkommit till följd av en medicinsk åtgärd eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården kan ge rätt till patientskadeersättning. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). I ditt fall framgår det att den operation du genomgick för drygt 4-5 år följdes av en infektion, vilket ledde till åtgärder som, i sin tur, fick allvarliga konsekvenser. För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1, exempelvis, ska skadan rent objektivt ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. För att ha rätt till ersättning för en materialskada enligt 6 § p. 2, exempelvis, ska det ha rört sig om fel hos eller felaktig hantering av sjukvårdsutrustning, såsom instrument, apparater eller andra hjälpmedel inom sjukvården. För att ha rätt till ersättning för en infektionsskada enligt 6 § p. 4, exempelvis, ska det ha rört sig om överföring av ett smittoämne i samband med en undersökning, behandling, vård eller liknande åtgärd. Vid bedömningen ska hänsyn då tas till arten och svårighetsgraden av sjukdomen eller skadan som operationen eller behandlingen avsett, patientens hälsotillstånd samt möjligheten att förutse infektionen. Om grundsjukdomen eller grundskadan varit allvarligare än infektionen föreligger i regel ingen rätt till ersättning. Skador som medger rätt till ersättning enligt Patientskadelagen är alltså sådana som hade varit möjliga att undvika. Skador som inte varit möjliga att undvika, som utgjort "rena komplikationer", medför i regel inte rätt till ersättning enligt Patientskadelagen. Preskriptionstider För skador som orsakats innan den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tre år från det att man fick kännedom om att man kunde göra en anmälan på grund av skadan. För skador som orsakats från och med den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tio år från det att skadan orsakades. Den yttersta tidsgränsen för att kunna få patientskadeersättning är även tio år och räknas från den tidpunkt då skadan orsakades, 23 §.Hur går du tillväga för att göra en skadeanmälan? Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, vilken en vårdgivare är skyldig att ha, 12 §. Det är till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Denna försäkringsgivare är normalt Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Till LÖF anmäls dock inte skador som uppstått i samband med privat vård utan då är patientförsäkringen tecknad hos ett annat försäkringsbolag. Sammanfattning Ersättningsgilla skador enligt Patientskadelagen är, som nämnt, sådana som hade varit möjliga att undvika om vårdåtgärden hade utförts på ett annat sätt. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig till för att göra en skadeanmälan, vilken i regel är LÖF. Väljer du att anmäla till LÖF görs där en bedömning om ersättning enligt Patientskadelagen ska lämnas eller inte samt hur stor en sådan ersättning kan bli. Hoppas du fått klarhet i din fråga och tveka inte att höra av dig igen om svaret var otydligt eller om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Måste en läkare föra journalanteckningar även fast jag inte vill det?

2019-05-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har under en längre tid misstänkt att jag är en psykopat. Jag är väldigt påläst när det kommer till ämnet och är rätt så säker. Jag vill göra en utredning hos en privat legitimerad doktor för att få reda på svaret men vill inte att det ska stå registrerat någonstans alls. Är det lagligt för en doktor att hålla en diagnos hemlig dvs att om jag går och frågar honom om han kan göra utredningen men inte skriva ner det någonstans och inte skicka in det till nån. Är detta lagligt för doktorn att göra?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller privatläkares journalföring samt offentlighet och sekretess. Mitt svar kommer därför utgå från patientdatalagen (PDL). Vidare då det rör privat vård gäller patientsäkerhetslagen (PSL) istället för offentlighet- och sekretesslagen. Måste en läkare föra patientjournal? Vid vård av patienter ska det föras patientjournal (3 kap. 1 § PDL). Syftet med att föra en patientjournal är främst att bidra till en god och säker vård av patienten. Vidare är jounalen även en informationskälla för patienten, uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn och rättsliga krav, uppgiftsskyldighet enligt PDL och forskning (3 kap. 2 § PDL). Legitimerade läkare och psykologer är några av de yrkeskategorier som måste föra patientjournal (3 kap. 3 § PDL). Om du går till en privat legitimerad doktor är denne alltså skyldig att föra patientjournal. Vad ska en patientjournal innehålla? En patientjoural ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om uppgifterna finns tillgängliga, ska en patientjournal alltid innehålla uppgift om patientens identitet, väsetliga uppgifter om bakgrunden till vården, uppgift om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder, väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, samt uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och möjligheten till förnyad medicinsk bedömning. Patientjournalen ska också innehålla uppgift om vem som gjort en viss anteckning och när (3 kap. 6 § PDL). Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Vidare ska dokumenterade personuppgifter hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem (1 kap. 2 § PDL). Vem kan få tillgång till min patientjournal? Det råder tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården inom såväl offentlig som privat regi. Uppgifter om patienters personliga förhållanden skyddas därför av sekretess och får bara lämnas ut till andra än de som vårdar patienten om patienten gett sitt samtycke till det. Tystnadsplikt- och sekretessreglerna finns för att skydda patientens personliga integritet och för att patienten ska kunna tala med vårdpersonal utan rädsla för att informationen ska spridas. Det råder dels regler om inre sekretess, dels yttre sekretess. Inre sekretess är den sekretess som råder inom vårdinrättningen medan den yttre sekretessen är den som gäller utåt mot myndigheter och privatpersoner. Den som arbetar hos en vårdgivare får endast ta del av dokumenterade uppgifter om en patient om han eller hon deltar i vården av patienten eller behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete (4 kap. 1 § PDL). Det betyder alltså att enbart den läkare du träffar har rätt att ta del av journalen. Som huvudregel krävs patientens samtycke för att patientjournal eller uppgifter om patienten ska kunna lämnas vidare. Du måste alltså godkänna att detta görs. Den som tillhör eller hr tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso-eller sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilda hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (6 kap. 12 § PSL). Dock är sjuk- och hälsovårdspersonal skyldig att lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgiften i ett särskilt fall begärs av domstol, åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket (se 6 kap. 15 § PSL för några fler sällsynta fall av undantag). Sammanfattning Sammanfattningsvis är det korta svaret på din fråga är nej. En läkare måste föra patientjournal över ditt besök och om det ställs någon diagnos. Enbart att en läkare ställer en diagnos kommer dock inte få några konsekvenser i form av att läkaren skulle rapportera det till någon men att läkaren kanske föreslår olika medicinerings- eller vårdalternativ. En patientjournal ska dessutom vara väldigt skyddad från insyn och din läkare omfattas av tystnadsplikt, varför du kan vara lugn att uppgifterna inte sprids. Enbart att få en diagnos över ens psykiska hälsotillstånd är ingen uppgift som får lämnas ut. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Patientens rättigheter inom hälso- och sjukvården

2019-04-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejJag blev av med mitt körkort A BE + moped 50 km/timme för fyra år sedan.Orsaken till det var en mindre inflammation i frontalloben förskjuten åt höger sida.Det finns en mycket bra och snabb behandling för detta och det är med kortison i tablettform.Vet det mycket väl för detta är inte första gången det händer mig utan det hände min när jag var 25 år gammal och har nu fyllt 41. Läkarna här i staden vägrar att skriva ut kortison åt mig fastän det är vad jag behöver för att snabbt läka ihop igen.Vad gör man åt detta? För jag vill så gärna ha mitt mycket värdefulla körkort tillbaka igenMed vänlig hälsning
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att veta din rättigheter som patient inom hälso- och sjukvården så är Patientlagen (cit. PL) väldigt bra att vända sig till. Lagen innehåller mycket bra och tydlig information om vilka rättigheter du som patient har. Grundprinciper för vården och patientens rättigheter Svenska vården bygger på frivillighet. Som huvudregel får inga åtgärder vidtas utan patientens samtycke, med undantag för akuta situationer. En viktig del i den svenska vården är dessutom patientens rätt till information, se PL 3 kap. 1§. Som patient ska få man information bland annat om sitt hälsotillstånd och de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. En sista viktig princip är delaktighet och kravet på att vården, samt behandlingen, så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten, se PL 5 kap. 1§. Patientens rätt till samråd får dock inte tolkas så att patienten bestämmer innehållet och omfattningen av vården. Som patient har man ingen rätt att själv kräva vissa tjänster eller behandling. Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, se PL 1 kap. 7§ och Patientsäkerhetslagen 6 kap. 1§. När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet så ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat, se PL 7 kap. 1§. Du bör alltså ha rätt att välja en kortisonbehandling såvida kostnaderna är rimliga och att det är i enlighet med vetenskap att behandla din sjukdom/skada med kortison.Om man har en livshotande eller har en särskilt allvarlig sjukdom/skada så har man även möjlighet att kräva en ny medicinsk bedömning, en s. k. second opinion, se PL 8§ 1 st. Men då krävs alltså att skadan är väldigt allvarlig. Patientens valfrihetVidare ska primärvården organiseras så att varje person kan välja vilken vårdcentral eller motsvarande enhet som man vill tillhöra i det landsting man är bosatt, se PL 9 kap. 1§. Den enskilde har även rätt att välja fast läkarkontakt i primärvården, se Hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 3§. I förarbetena till lagen står det "att denne läkare skall svara för att patienten undersöks, om möjligt ställa diagnos och se till att patienten får den medicinska vård som hans eller hennes tillstånd fordrar eller att andra relevanta åtgärder vidtas. ... Läkaren skall också informera patienten om hans eller hennes hälsotillstånd och om de behandlings-möjligheter som finns tillgängliga och vilken av dessa som ur medicinsk synpunkt bedöms vara bäst lämpad för patienten. Det är en viktig uppgift för läkaren att se till att patienten får en reell möjlighet att samråda om och påverka vården och behandlingen ... Inte minst viktigt är det att patienten kan välja en annan läkare än den som först valts om patienten så skulle önska" Även om du inte kan kräva en viss behandling, som läkaren inte anser passar för sjukdomstillståndet, så har du alltså möjligheten att byta vårdcentral eller byta fast läkarkontakt om du har en sådan. Sammanfattning Om din skada är tillräckligt allvarlig, vilket jag har svårt att besvara, så skulle du kunna ha rätt till en second opinion. Ett annat alternativ kan vara att byta fast läkarkontakt eller vårdcentral, vilket du kanske redan prövat, och på så sätt komma i kontakt med nya läkare som eventuellt gör en annan bedömning.Om inget av dessa alternativ är aktuella för dig så är mitt råd att du vänder dig till patientnämnden i ditt landsting eller region. Det kostar ingenting och de kan erbjuda stöd i samband med att du har synpunkter eller vill klaga på vården. Patientnämnder finns i alla landsting/regioner och är fristående från hälso- och sjukvården. Där kan du också få information om dina rättigheter och få råd om vilka andra myndigheter du kan kontakta eller anmäla till, om det behövs.För att få kontakt med patientnämnden kan du fråga vårdpersonalen där du har fått vård. Det ska också finnas information på landstingets eller regionens webbsida.Hoppas du fått svar på din fråga och att du tillfrisknar snart! Vänligen,

Har man rätt till ersättning om man skadas vid en operation?

2019-04-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag gick i genom en huvudoperation och fick en nervskada som går till tungan med mycket lidande och som är permanent. Har jag rätt till ersättning?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man har drabbats av en skada vid en operation kan man ha rätt till så kallad patientskadeersättning. I mitt svar kommer jag att kortfattat gå igenom de grundläggande kraven som måste vara uppfyllda för att du ska få rätt till patientskadeersättning. Patientskadeersättning - hur fungerar det? Man behöver inte bevisa att läkaren har gjort något fel för att kunna få patientskadeersättning. Det man måste visa är istället att skadan är en sådan skada som ger rätt till ersättning. Bestämmelser om vilka skador som ger rätt till patientskadeersättning finns i patientskadelagen. Man kan ha rätt till patientskadeersättning på flera olika grunder. Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av t.ex. en viss behandling om skadan hade kunnat undvikas om en annan typ av behandling hade valts, eller om medicin eller sjukvårdsutrustning använts på ett felaktigt sätt eller vid rena olycksfall i samband med vård eller behandling. Om något av dessa krav eller de övriga krav som ställs i lagen är uppfyllda skulle du alltså kunna ha rätt till ersättning. I patientskadelagen 6 § hittar du fler grunder som kan ge rätt till ersättning.Det finns också undantag från rätten att få patientskadeersättning. Sådan ersättning lämnas inte om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet. Dessa undantag finns i patientskadelagen 7 §. Slutsats och rekommendationerDet är möjligt att du har rätt att få patientskadeersättning, men eftersom jag inte vet något om omständigheterna i ditt fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av detta. Om du vill göra en skadeanmälan ska du vända dig till din vårdgivares försäkringsgivare. På följande hemsidor hittar du massor av användbar information om patientskadeersättning, hur mycket ersättning du kan få och hur du ska göra om du vill anmäla en skada.https://www.pff.se/patient/https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/ersattning-vid-patientskada/Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Får vårdcentralen ta ett urinprov utan tillåtelse

2019-05-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får vårdcentralen ta ett urinprov utan tillåtelse?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att du med "utan tillåtelse" menar ifall vårdcentralen får ta ett urinprov utan att patienten samtyckt till detta.Det finns en uttrycklig bestämmelse i lag om att patienten ska samtycka, vilket framgår av 4 kap. 2 § patientlagen (2014:821) (PL). Paragrafen beskriver att hälso- och sjukvård inte får ges utan att patienten har samtyckt. Detta gäller ifall inget annat följer av PL eller en annan lag. Det följer också av 4 kap. 2 § PL att samtycket kan lämnas muntligt, skriftligt eller på ett annat sätt som visar att patienten samtycker till den aktuella åtgärden. Vårdgivaren har även en informationsskyldighet att ge patienten information om bl.a. hälsotillstånd och de undersökningsmetoder som finns för behandling och vård, 3 kap. 1 § 1 st. 1-2 punkterna PL.Undantag finns från denna samtyckesregel. Det första undantaget finns i 4 kap. 4 § PL och handlar om nöd. Skulle vårdgivaren behöva avvärja en fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa får vård ändå ges, fastän patientens vilja pga. medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Detta kan exempelvis vara fallet då en patient kommer till sjukhuset akut så att det inte är möjligt att ta reda på dennes vilja, eller om patienten är narkotikapåverkad.Det andra undantaget från samtycke är ifall annat framgår av en tvångslag. Tvångslagarna är smittskyddslagen (2004:168), lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.Eftersom jag inte har några omständigheter att utgå ifrån kan jag som övergripande svar på din fråga säga att det beror på vilka omständigheter som finns i ditt fall.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rätt till ersättning på grund av behandlingsskada i samband med tandvård?

2019-05-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejAnmälde tandläkaren till IVO fick preliminärt beslut att han gjorde fäll behandling av implantat och kronor.Har fåt problem måste ta bort boda implantat och 4 porslin kronor.Kan jag stämma honom att han betalar mina kostnader. Och får micke problem som jag hade sista året på grund av dåligt jobb som han gjorde.
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av din fråga framgår det att du fått fel behandling i samband med tandvård samt att en IVO-anmälan skett och att du fått ett preliminärt beslut om att den behandling du fått varit felaktig.Möjligheter till ekonomisk ersättning vid fel vid tandvård Om du blir skadad vid tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Denna betalas ut ur patientförsäkringen som alla tandvårdsmottagningar måste ha. Skador som skett i samband med en undersökning eller behandling kan du alltså ha rätt att få ersättning för. Lagen som reglerar rätten till patientskadeersättning är Patientskadelag (1996:799), 1 §. Den gäller endast skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 §, och gäller även tandläkarvård, 5 §. Av 6 § framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att skadan ifråga ska ha uppkommit till följd av en medicinsk åtgärd eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården, att skadan ska ha kunnat undvikas samt att skadan ska vara av en sådan typ som beskrivs i bestämmelsen. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). I ditt fall framgår det du fått fel behandling. För att man ska ha rätt till ersättning för en behandlingsskada förutsätts det att skadan objektivt sett kunnat undvikas om åtgärden utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts. Folktandvården eller privat mottagning Om skador uppkommit i samband med tandvård inom Folktandvården kan du anmäla dessa till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här.Om skador uppkommit i samband med tandvård på en privat tandläkarmottagning vänder du istället dig till det försäkringsbolag vårdgivaren har. För att ta reda på vilket försäkringsbolag du då ska lämna en anmälan till kan du antingen fråga din tandläkare eller vända dig till Patientförsäkringsföreningen (PFF) för att få den informationen. Om det skulle vara så att din tandläkare är verksam i Praktikertjänst kan du vända dig dit direkt och göra en anmälan. Vid avsaknad av försäkring för vårdgivare är det till PFF som du vänder dig. Preskriptionstider För skador som orsakats innan den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tre år från det att man fick kännedom om att man kunde göra en anmälan på grund av skadan. För skador som orsakats från och med den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tio år från det att skadan orsakades. Den yttersta tidsgränsen för att kunna få patientskadeersättning är även tio år och räknas från den tidpunkt då skadan orsakades, 23 §.Sammanfattning För skador som uppstått i samband med tandläkarvård kan du alltså ha rätt till ersättning. Det ska då röra sig om skador som kunnat undvikits genom att åtgärden ifråga utförts på ett annat sätt, till exempel. Eftersom det i ditt fall rör sig om felaktig behandling samt då du fått ett preliminärt beslut som också bekräftat det, talar det för rätt till ersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkring som du då vänder dig för att göra en anmälan. Hoppas du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Vänligen,

Tandläkaren drog ut fel tand- hur gör jag?

2019-04-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej.Jag bet isönder en kindtand, ringde privattandläkare och fick en tid.Gick dit, har panik inför tandlökar besök, så jag skakade och grät omvartannat.På plats så visar jag tandläkaren vilken tand jag menar, han tar två stycken röntgenbilder och berättat att det är antingen lagning eller itdragning av tanden som gäller.Då jag har min rädsla för tandläkare så valde jag att dra ut tanden då den var så pass sönder.Får bedövning och jag startar min HÖGA musik i öronen för att kunna koppla bort tandläkaren å vad han gör så att säga.Tanden dras ut och jag tar mig hem.När bedövningen släpper och jag känner mig relativt normal så tittar jag efter i min mun, bara för att upptäcka att tandläkaren dragit ut fel tand!Så nu saknar jag en tand plus att min itubitna tand sitter kvar i munnen.Jag har dessutom diabetes, vilket jag berättade för tandläkaren.Diabetes försvårar både tandvården och läkningen i tandköttet, och försämrar mina tänder.Hur gör jag?Vad har jag rätt till? Klaga hos tandläkaren?Få ett nytt besök där de lagar rätt tand kostnadsfritt?Hjälp!
Ceda Imranova |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag beklaga situationen! Jag tycker att du ska börja med att gå till tandläkarkliniken och prata med din tandläkare eller klinikansvariga. Med hänsyn till att tandläkaren har gjort ett ganska grovt fel borde de erbjuda dig ersättning eller en behandling för att kunna åtgärda detta. Annars…Om kliniken skulle motsätta sig att hjälpa dig kan du vända dig till Privattandläkarnas förtroendenämnd i och med att du fått vård av en privattandläkare (se här). Om man har fått permanenta eller oföränderliga besvär, ett ökat vårdbehov eller liknande kan man anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som sedan utreder händelsen. Med tanke på att denna händelse påverkar din munhygien väldigt mycket i samband med din diabetes så kan det vara så att IVO väljer att utreda ditt ärende. Hör av dig till dem och se om de kan hjälpa till (se här).ErsättningEnligt patientskadelagen har man rätt att få ersättning för de patientskador man får pga. fel i vården. Det kan röra sig om att man har fått fysiskt eller psykiskt lidande och extra tandvårdskostnader. Eftersom att det har skett i privat regi så ska du vända dig till det försäkringsbolag som kliniken har. Vilket försäkringsbolag de har kan du reda på (här). Hoppas du har fått svar på din fråga. Annars får du jättegärna återkomma till oss på Lawline. Önskar dig lycka till!Allt gott,

Patientskadeersättning för ärr?

2019-04-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har haft en fetknöl på min armbåge och med en liten operation tog de bort det, men nu har jag 3-5 cm ärr kvar efter operationen, jag undrar om jag kan få ersättning för det? om ja, hur kan jag söka?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Patientskadeersättning utges enligt 6 § patientskadelag (1996:799) till patient för personskada om det finns en övervägande sannolikhet att skadan skett genom:undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd om skadan kunnat undvikas genom att välja ett annat sätt som är mindre riskfylltfel hos medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning felaktig diagnostiseringöverföring av smittämne som lett till infektion olycksfall förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningarDet är du som patient som har bevisbördan för att skadan har orsakats genom någon av de ovanstående alternativen. Notera dock undantaget i 7 § PSL att patientskadeersättning inte lämnas om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet. Detta betyder att om knölen skulle vara livshotande om den var kvar, så kan du inte få ersättning för skadan. Du kan heller inte få skadeersättning ifall de som utförde operationen gjorde som de skulle ha gjort, och skadan var en följd av detta. Alla vårdgivare är skyldiga att inneha en patientskadeförsäkring (12 § PSL). Patientskadan ska anmälas till försäkringsgivaren (13 § PSL). Om din operationen utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen eller landstinget, anmäler du patientskadan på www.lof.se. Om din vårdgivare inte är ansluten till denna försäkring eller någon annan försäkring, så kan du anmäla till patientförsäkringsföreningen https://www.pff.se/ enligt 14-15 § PSL.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,