Jag har blivit anmäld till IVO, och behöver en jurist. Vad händer nu, och vad ska jag göra?

2019-03-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejJag har blivit falskt anmäld hos IVO då jag jobbar som leg apotekare.Ivo står för inspektion för vård och omsorg. Behöver svara Ivo snarast om några frågor och vill därför ha en jurist som är involverad inom vård anmälan.
Jenny Hedin |Hej! Lawline är inte specialiserade på frågor som rör vård och omsorg, men om du vill anlita en jurist från Lawline kan du boka tid med en jurist genom formuläret här..Om en person som arbetar inom vård och omsorg blir föremål för en anmälan enligt IVO ska personen som klagomålet gäller ha rätt att yttra sig, se information på vårdförbundets hemsida (här). Beslut får inte fattas om inte anmälaren och den som klagomålet gäller har fått möjlighet att yttra sig. När IVO väl har fattat ett beslut är besluten offentliga och går inte att överklaga. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Får man ge bort och ta emot receptbelagda läkemedel?

2019-02-19 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är det i juridisk mening olagligt att ge bort receptbelagda läkemedel (i detta fall Citalopram) som man själv fått utskrivna, till någon annan? Samt är det olagligt att ta emot receptbelagda läkemedel av någon annan även om man aldrig använder dem?Med vänlig hälsning Birgitta
Elin Giding |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller överlåtelse av läkemedel är lag (2003:366) om handel med läkemedel tillämplig. Oavsett om medicinen är narkotikaklassad eller ej är det enligt denna lag inte tillåtet för annan än de som fått tillstånd av Läkemedelsverket att överlåta medicin. Syftet med detta är att skydda dig som konsument eftersom ett receptbelagt läkemedel är ordinerat till en person mot bakgrund av just denna persons hälsotillstånd. Detta eftersom ett läkemedel en person ordinerats kan vara farligt för en annan. Du får därmed varken överlåta eller ta emot receptbelagda läkemedel. Enligt 9 kap 1§ lag om handel med läkemedel kan den som gör just detta, dömas till böter eller fängelse i högst 1 år. Rör det sig om en yrkesmässig verksamhet kan straff uppgå till 2 års fängelse. Är det däremot en överlåtelse som kan anses som ringa, döms inte ansvar ut. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du några fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Min mans ex har läst min journal utan att vara inblandad i vården

2019-02-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej,Jag beställde utdrag från sjukhuset över vilka som tittat i min journal.Som jag misstänkte hade min mans ex loggat in i en dryg minut direkt efter att hon förvånat hejat på mig i väntrummet. Hon har inte varit inblandad i min vård över huvud taget. Jag meddelade högsta chefen på inrådan av Patientnämnden. Exet fick en muntlig varning och säger att hon inte minns att hon varit in i min journal... "Kanske någon bad henne att kolla upp något" säger chefen. Det går inte att utreda mer eftersom "ord står mot ord" säger chefen. Jag är ju bergsäker på att hon snokade, eftersom hon var in i journalen i samma stund som mitt läkarbesök började, och det var en helt annan sköterska som tog blodprov på mig. Chefen hävdar att de from NU har infört att om man har en "relation" med en patient så ska man ha godkännande från patienten. -Är det inte så redan nu? Chefen säger att det inte finns några sådana regler. Och är en muntlig varning i paritet med det hon gjort?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för din frågaI de lagar som berör patientens säkerhet vad gäller sekretess så förespråkas främst patientens integritet i samtliga fall. En patients integritet är därmed starkt skyddad i enlighet med lagen och ska i största möjliga mån följas av vårdpersonalen. Det är säkert många som besöker sjukhuset varje dag och det skulle förmodligen kunna hända att en läkare läser en patients journal och inser senare att denne var en bekant. Jag kan mycket väl förstå att det kan finnas en problematik, men när man inser att det är någon man känner som har ett besök så bör man nog som vårdpersonal genast ställa sig frågan om denne vill träffa dig, man vet ju åtminstone vem som absolut inte vill det. Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården, enligt patientdatalagen (2008:355) 4 kap 1 §. Detta innebär helt enkelt att den som inte har med din vård att göra inte har rätt att titta i din journal. Personal som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan alltså ha rätt att läsa journalen, men då journalerna loggförs idag så bör en sköterska kunna ange orsak till varför denne gjorde besöket i journalen, definitivt om det gäller i en bekants journal, för att inte orsaka en integritetskränkning.En professionell sköterska som möter någon denne känner igen i väntrummet "råkar" inte några minuter senare titta i dennes journal, hon visste att du var där enligt dig och borde varit uppmärksam på ditt namn om någon annan bett henne titta i journalen, väldigt oprofessionellt gjort.Naturligtvis är det viktigt att det sker ett "godkännande" från patienten om det föreligger en relation mellan patient och vårdpersonal, men återigen så är det endast den som faktiskt sköter vården som får ta del av dokumentationen kring dig. Regleringen har funnits sedan 2008, och det kan ha funnits liknande reglering innan, men den är således inte ny.Du vet vilken tidpunkt du var där och mötte henne, du vet vilken tidpunkt hon besökte din journal. Du kan med denna information polisanmäla sköterskan/personen för dataintrång. Det är många som varje år gör sådana anmälningar och det blir då viktigt att den personal som ska svara på en sådan anmälan kan visa att journalen inte besöktes olovligen eller av privata skäl.

Hur går jag tillväga för att ge min son bestämmanderätt om mitt liv eller om min död?

2019-02-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Skall genomgå en riskfylld operation. OM jag hamnar i Koma och inte kan vakna igen hur går jag tillväga för att ge min son bestämmanderätt om mitt liv eller om min död?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det inte möjlighet ge bestämmanderätt till någon annan avseende behandling eller vård. Se denna lawline-fråga. Vad du kan göra är att utforma vårddirektiv eller livstestamente om vilken vård du önskar om du hamnar i koma eller om någon annan livshotande eller allvarlig vårdsituation uppstår. Sådana dokument om hur man vill att vården ska utformas är inte juridiskt bindande men används av hälso- och sjukvårdspersonalen när de måste ta ställning till en aktuell vårdsituation. Jag hänvisar dig att även förmedla din vilja om vården till sjukvårdspersonalen, t.ex. för det fall det skulle uppstå en livshotande situation eller liknande under operationen. Likaså kan du förmedla dina önskningar till din son som därigenom kan uttrycka vad han känner till om din inställning i en aktuell fråga, t.ex. om livsuppehållande behandling.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Anmälan om felaktig journalhantering

2019-02-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejHar upptäckt vid flera tillfällen att kollegor tittar i andra kollegors journaler om de kommer in akut på sjukhuset där vi jobbar. Kan jag anmäla detta? Hur går jag tillväga i så fall?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355) finns det som du säkert vet ett krav på att sjukvårdspersonal endast får ta del av en patients journal om han eller hon deltar i vården eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Denna regel gäller även när kollegor är patienter. Skulle någon i verksamheten bryta mot sådana bestämmelser kan du ta upp detta på arbetsplatsen och försöka lösa problemet. Skulle detta inte vara möjligt, kan du anmäla det till Datainspektionen. De har ingen skyldighet att agera efter alla anmälningar som kommer in till dem, utan de utgår främst mer allvarliga brister som de inte redan har utrett förut. Du kommer dock att få veta om de kommer att utföra tillsyn eller inte. Du kan läsa mer om hur man går till väga för att anmäla till Datainspektionen här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man anmäla en misslyckad operation tre år efter det att den utfördes?

2019-02-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej gjorde en misslyckat stel operation i foten för 3 årsen går de å anmäla det ńu
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förutsättningar för rätten till patientskadeersättningOm man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen. Lagen gäller endast skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 §. Förutsättningarna för att kunna få patientskadeersättning regleras i 6 §. Det krävs att skadan ifråga ska ha uppkommit till följd av en medicinsk åtgärd eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården, att skadan ska ha kunnat undvikas samt att skadan ska vara av en sådan typ som beskrivs i bestämmelsen. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). Enligt 6 § p. 1 krävs det, exempelvis, att det finns en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av den vård, undersökning, behandling eller liknande åtgärd som gavs - under förutsättning att man kunnat undvika skadan genom att ha utfört den valda proceduren på annorlunda sätt eller genom att ha valt ett annat tillgängligt mindre riskfyllt förfarande. Enligt 6 § p. 5 krävs det, exempelvis, att skadan har orsakats av olycksfall i samband med undersökning, vård, behandling eller likande åtgärd. Undantag från rätten till patientskadeersättning Om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller en skada som utan behandlingen hade varit direkt livshotande eller svårt invalidiserande har man inte rätt till patientskadeersättning, 7 § p. 1.Försäkringsgivare och preskription Ersättningen betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, vilket det finns en skyldighet för vårdgivare att ha, 12 §. Det är just till vårdgivarens försäkringsgivare som man vänder sig till om man vill göra en skadeanmälan. Denna försäkringsgivare är normalt Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - när det är offentligt finansierad vård det rör.Det som gäller för den som har krav på ersättning är att; för skador som orsakats innan den 1 januari 2015 gäller en tidsgräns på tre år från det att man fick kännedom om skadan och för skador som orsakats den 1 januari 2015 eller efter gäller en tidsgräns på tio år från tidpunkten då skadan orsakades. Tidsgränsen för att kunna få patientskadeersättning enligt Patientskadelagen är att talan måste väckas inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades, 23 §. I övrigt om man vill anmäla eller klaga på vården kan man vända sig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Innan man anmäler ett klagomål till IVO ska man dock ha framfört klagomålet till den verksamhet där man fick vård, vilka är skyldiga att ta emot och svara på eventuella klagomål. Klagomål som kommer in till IVO bedöms utifrån Patientsäkerhetslagen - om de ska utredas eller inte. IVO - bedömer dock inte frågor som rör ekonomisk ersättning och händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden bedöms i regel inte. SammanfattningFör att ha möjlighet att få ersättning för en skada enligt Patientskadelagen måste man alltså anmäla en sådan inom tio år från det att skadan orsakades.I ditt fall skulle det alltså vara möjligt att anmäla och eventuellt kunna få ersättning enligt Patientskadelagen - under förutsättning att kraven enligt 6 § är uppfyllda, eftersom operationen skedde för tre år sedan. Hoppas du fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Samtycke Hälso-sjukvård

2019-02-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har fått bröstcancer och ska opereras men undrar om jag verkligen måste lämna blodprov innan om jag inte vill ?
Anneli Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Var och en är enligt svensk grundlag skyddad mot kroppsliga ingrepp (vilket bland annat innefattar blodprov) (2:6 Regeringsform). Undantag till detta är om det framgår annat av lag (2:20 Regeringsform), exempelvis psykiatrisk tvångsvård (LPT) vilket i enlighet med din fråga inte kommer vara relevant för dig, det rör istället frivillig vård. I patientlag (PL) framgår att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras (4:1 PL). Även i Hälso- och sjukvårdslag (HSL) framgår det att hälso-sjukvården ska bedrivas så att god vård uppfylls, vilket bland annat innefattar en respekt för patienters självbestämmande och integritet (5:1 3p HSL).Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd med dig som patient (5:1 PL). Hälso-sjukvård har en skyldighet att inhämta patientens samtycke, detta sker skriftligen, muntligen eller genom att det på annat sätt visas att du samtycker till den aktuella åtgärden. Du får när som helst ta tillbaka sitt samtycke, avstår du från vård ska du även få information om vilka konsekvenser det kan medföra (4:2 PL). Innan detta ska du som patient även få information som gör att du kan fatta ett beslut i frågan (om ditt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling) (3:1-3:2 PL).Undantag till samtycke, det vill säga tillfällen då de inte behöver be om lov är bland annat i nöd, då vården måste förhindra en akut fara som allvarligt hotar patientens liv/hälsa. Det ska handla om en sådan nödvändig vård som inte kan vänta tills patienten själv kan ta ställning i frågan. Det avser situationer då patienten är medvetslös eller annars okontaktbar (4:4 PL).Om du istället är orolig för vad som därefter kan hända med provet (att det skulle sparas eller användas till forskning eller dylikt), måste du samtycke till att provet ska sparas i en biobank. (3:1 Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.) Sammanfattningsvis;• Du har en rätt att lämna samtycke. Sedan, kan det finnas medicinska konsekvenser till att vägra detta, något din läkare närmare får förklara för dig. Du ska få information av din läkare och kunna se över dina eventuella val.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Mvh

Yrkeslegitimation trots prick i registret

2019-01-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag dömdes för två år sedan till böter för narkotikainnehav och fick därmed prick i registret. Jag studerar till sjuksköterska och undrar därför om jag kommer kunna få ut min legitimation då Socialstyrelsen begär utdrag från belastningsregistret. Har aldrig dömts för något innan eller efter.
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att Socialstyrelsen gör en kontroll mot belastningsregistret vid prövning av om yrkeslegitimation ska meddelas. De uppgifter som Socialstyrelsen får tillgång till vid en kontroll mot belastningsregistret rör vissa brott (t.ex. narkotikabrott) som har lett till en annan påföljd än böter. Eftersom du endast har blivit dömd till böter för narkotikainnehav, så kommer det inte synas i Socialstyrelsens kontroll. Du behöver därför inte oroa dig. Du kommer i det här fallet kunna få din yrkeslegitimation trots din prick i registret.Har man begått andra brott, som har lett till en annan påföljd än böter, så är det inte heller automatiskt uteslutet att man kan få sin legitimation. Socialstyrelsen gör nämligen en individuell prövning av varje ansökan. Syftet med denna kontroll är att öka patientsäkerheten.Vill du läsa mer om Socialstyrelsens riktlinjer och fall där legitimation inte får utfärdas så kan du klicka HÄR.Vänligen,