Får man bli kroppsvisiterad eller ytligt kroppsbesiktigad på en avdelning för psykiatrisk tvångsvård?

2021-09-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har tvingats genomgå kroppsvisitation inom psykiatriska slutenvården utan att någon läkare fattat beslut om att denna tvångsåtgärd skulle genomföras. Det är inte en eller två gånger utan det rör sig om ett hundratal gånger. Vissa gånger har det skett under fasthållning. Jag har varit tydlig med att säga att jag inte vill, men personalen har sagt att jag inte har något val, att de vet att jag inte har några otillåtna föremål på mig, men det är en rutin de måste följa. Många gånger har det utlöst ångestattacker. Avdelningen har haft som rutin att visitera alla patienter oavsett sjukdomsbild eller riskbild. Som jag förstår det är det en grundläggande mänsklig rättighet att skyddas från kroppsvisitation (europakonventionen artikel 8), och verksamheten har vid upprepade tillfällen brutit mot denna konventionen. Hur ska jag gå vidare för att få ersättning eller på något sätt ställa verksamheten inför rätta?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du ett flertal gånger fått genomgå en kroppsvisitation under din psykiatriska tvångsvård. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för under vilka förutsättningar vårdpersonal får göra tvångsingrepp av denna karaktär. Din fråga regleras i regeringsformen (RF) samt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Är det en männsklig rättighet att slippa tvångsvård? Enligt 2 kap. 6 § RF är var och en skyddad mot kroppsligt ingrepp från det allmänna (staten). Detsamma gäller för frihetsberövande enligt 2 kap. 8 § RF. Däremot får dessa rättigheter begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF). Sådana begränsningar i lag ska vara proportionerliga och godtagbara i ett demokratisk samhälle (2 kap. 21 § RF). Får vårdpersonal kroppsvisitera dig? enligt 6 § LPT får en patient efter beslut att tas in på vårdinrättning kroppsvisiteras. Det är chefsöverläkaren som beslutar om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning (23 § LPT). Syftet med kroppsvisitationen är att säkerställa att patienten inte bär med sig exempelvis narkotika, injektionsspurtor eller andra föremål som kan skada patienten själv eller sin omgivning (21 § LPT). Det kan även finnas föreskrifter om allmän inpasseringskontroll på vårdinrättningen som ger rätt till kroppsvisitation. Det gäller för inrättningar med förhöjd säkerhetsklass (23 b § LPT). Vad kan du göra om du anser att personalen brytit mot lagen? Om du anser att du har blivit felaktigt behandlad har du möjlighet att vända dig till IVO (inspektionen för vård- och omsorg). IVO utreder sedan om vårdinrättningen agerat enligt deras föreskrifter. Om vårdinrättningen agerat utanför lagens ramar kan du anmäla till justitekanslern med en begäran om skadestånd. Slutsats Att det förekommer kroppsvisitation och kroppsbesiktning på en tvångspsykiatrisk vårdinrättning är vanligt, däremot ska inte ingreppen vara orportionerliga sett till den kräkning de innebär för individen. Om du anser att du har blivit felaktigt behandlad ska du vända dig till IVO. I andra hand kan du vända dig till justitekanslern med ett skadeståndsanspråk. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig imorgon, fredag (09/24) klockan 10:00. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Får regioner kolla upp patientjournaler och skicka kallelser till ovaccinerade?

2021-09-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är det lagligt att regionen går in i patientregister och kollar om man vaccinerat sig mot covid 19. Och därefter skicka inbjudan till ovaccinerade.
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är, ja. Det finns inget uttryckligt förbud mot att använda patientjournaler för att kunna erbjuda hälso- och sjukvård till enskilda eller särskilda grupper, t ex. för vaccin eller screeningprogram. Utgångspunkten är att behandla personuppgifter utifrån något eller några av de ändamål som räknas upp i 2 kap. 4 och 5 §§ patientdatalagen (PDL). Inom ramen för detta är det sedan upp till vårdgivaren att bestämma mer konkreta specifika ändamål för sin personuppgiftshantering. Det framgår av 2 kap 4 § PDL att personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvård om det behövs för t ex. statistik, utvärdering eller tillsyn av verksamheten. Det saknas idag bestämmelser för hur riktade kallelser ska organiseras till hela befolkningsgrupper som själva inte sökt vård. Det innebär att regionerna idag har huvudansvaret för att följa de formella krav som gäller för all medicinsk verksamhet. Sammanfattningsvis, har Sveriges Kommuner och Regioner bedömt att vårdnadsgivare får skicka erbjudanden om vaccin till enskilda patienter som enligt patientjournalen inte tidigare fått en dos. Det finns heller inget uttryckligt förbud mot att göra det enligt lag.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Finns det någon rätt till ersättning för ärr efter operation?

2021-08-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hejsan2016 fick jag en cysta på min bukspottskörtel och dom opererade bort den, Och har ett ärr på magen som inte är speciellt roligt att ha där. Har jag rätt till nån typ av ersättning för detta.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen allmän rätt enligt lag att få ersättning för ärr efter en operation. Möjligheterna till ersättning för ärr, återfinns vanligen i olika personförsäkringar beroende på vad försäkringens villkor föreskriver. Om du har en personförsäkring, rekommenderar jag därför att vända dig till ditt försäkringsbolag. Det kan också finnas viss möjlighet att begära ersättning av patientförsäkringen (LÖF) om du skadats i samband med hälso- och sjukvård. LÖF ersätter dock enbart skador som hade kunnat undvikas (se 6 § Patientskadelagen). I och med att det är svårt att undvika ett ärr vid operation, är det nog sannolikt att det inte skulle omfattas av patientskadeförsäkringen. Lycka till! Vänliga hälsningar,

Gäller proportionalitetsprincipen vid fastspänning?

2021-07-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag blev fastspänd med bälte då jag vårdades på LPT. Under fastspänningen drog man i mina armar så jag hade ont i 3 dygn efteråt. Enligt läkaren gjorde jag inget motstånd och det fanns ingen orsak att använda våld. Jag blev tvångsmedicinera med Lorazepam och Haldol trots att jag upplyste om att jag får paradoxalreaktioner av de preparaten, jag blir manisk av Lorazepam och psykotisk på Haldol. Vidare gav man mig injektionerna genom kläderna trots den ökade infektionsrisken, jag var då fastspänd och kunde inte skada någon. Jag mår mycket psykiskt dåligt av detta. Jag har behövt heldygnsvård 2 gånger och behöver hjälp av en psykolog för att kunna hantera traumat. När jag ifrågasätter förfarandet kring själva fastspänningen får jag till svar att man följt gällande rutiner vilka generaliserar patienter som en homogen grupp och inte ger utrymme för reflektion och bedömning av hur mycket tvång och våld som behövs för att uppnå resultatet utifrån individen. Gäller inte proportionalitetsprincipen i den situatilnen och ska den i så fall inte gälla mig som individ?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara huruvida proportionalitetsprincipen gäller för dig som individ i en tvångsvårdssituation där fastspänning är inblandat används lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Under vilka förutsättningar får fastspänning ske?Om det finns en omedelbar fara för att en patient allvarligt skadar sig själv eller någon annan, får patienten kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning. Då ska hälso- och sjukvårdspersonal vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd. Om det finns synnerliga skäl, får det beslutas att patienten ska hållas fastspänd under en längre tid än "kortvarigt" (LPT 19§). Detta ska endast ske i vissa extrema situationer. Innan ett beslut fattas om fastspänning med bälte i mer än fyra timmar ska den beslutande läkaren själv undersöka patienten (SOSFS 2008:18). Proportionalitetsprincipen gäller vid fastspänningar och val av medicinerPsykiatrisk tvångsvård ska endast användas i situationer där ett tvångsmässigt omhändertagande är en förutsättning för att frivillig vård ska komma till stånd (LPT 2 §). Inom den slutna psykiatriska tvångsvården kan s.k. tvångsåtgärder användas. Som tex. fastspänning. Tvångsåtgärder får dock endast användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden i fråga. Detta är ett uttryck för proportionalitetsprincipen. Det innebär att det tvång som aktualiseras ska utövas så skonsamt som möjligt och med största hänsyn till patienten (LPT 2 a §). Det ska göras en avvägning mellan tvångsåtgärdernas positiva effekt för patienten och den integritetskränkning som behandlingen innebär. Det betyder i fallet med fastspänning att ingreppet i patientens självbestämmande och integritet ska vägas mot tex faran som patienten kan utsätta sig själv för om fastspänning ej används. Proportionalitetsprincipen är alltså tillämplig under pågående tvångsvård och ska tillämpas tex när fastspänning aktualiseras. Frihetsberövande och tvångsåtgärder är integritetskränkande och ingrepp i de mänskliga fri- och rättigheterna (Europakonventionen artikel 5). Därför är proportionalitetsprincipen viktig när ett sådant ingrepp sker. Du beskriver även att vissa av de preparat som användes ger mycket negativa biverkningar för dig. Proportionalitetsprincipen ska tillämpas även vid val av tex mediciner. Bestämmelsen innebär bla att stor hänsyn ska tas till vilka biverkningar som patienten får av en viss medicin. SammanfattningsvisProportionalitetsprincipen ska gälla vid fastspänningar inom LPT. Du kan göra en anmälan till IVO om det du varit med om, eftersom den patient som klagomålet gäller får anmäla till IVO. IVO utreder bland annat klagomål från patienter som tvångsvårdats. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Återkallelse av legitimation och ansökan om ny legitimation

2021-09-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |HejHur går man tillväga för att ansöka om att återfå sjuksköterskelegitimation? Kan jurist vara behjälplig i detta?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Den som har fått sin legitimation återkallad kan ansöka om en ny enligt 8 kap. 12 § Patientsäkerhetslagen, förutsatt att kraven i lagens 4 kapitel är uppfyllda. Det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som prövar frågan om att få en ny legitimation och det är dit man får skicka sin ansökan.Det finns ingen lagstadgad tid som anger när man får ansöka om en ny legitimation. På HSAN:s hemsida kan man läsa att ett beslut om att återkalla legitimationen gäller tills vidare och att en ansökan om ny legitimation i regel får ske tidigast inom tre år från det att att beslutet meddelades. (se här) Tiden kan dock vara längre, även kortare, men det är fråga om en bedömning i det enskilda fallet.Hoppas ovanstående information besvarar din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en ny!Vänligen,

Kan man få ersättning för operationsärr?

2021-08-12 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Fult ärr på magen efter canceroperation
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dessvärre kan jag inte utläsa av din fråga exakt vad det är du vill ha hjälp med. Jag misstänker dock att du undrar om det finns en möjlighet till ersättning för ärr till följd av operation. Jag kommer därför att försöka besvara denna frågeställning. Bestämmelser om patientskadeersättning finns i patientskadelagen (1996:799) varför jag kommer att utgå från denna i mitt svar.När kan patientskadeersättning utbetalas?Vid skada som har uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan så kallad patientskadeersättning utgå (3 § patientskadelagen (1996:799)). Patientskadeersättning kan utgå för en personskada på en patient om det "föreligger övervägande sannolikhet att den är orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd" (6 § första punkten patientskadelagen (1996:799)). Detta förutsätter emellertid att det hade varit möjligt att undvika skadan om vården istället hade utförts på ett annat sätt eller genom en annan tillgänglig metod, om denna "enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt" (6 § första punkten patientskadelagen (1996:799)). Detta får till följd att en skada inte är ersättningsgill i det fall den enda möjligheten att undvika den hade varit genom ett mer avancerat men samtidigt mer riskfyllt ingrepp. Detta innebär dessutom att ett ärr till följd av en operation som i efterhand bedöms vara medicinskt motiverad inte är en ersättningsgill skada utan en oundviklig följd av vården. Skulle det, däremot, bedömas ha funnits en alternativ metod vilken hade varit mindre riskfylld så ska patientskadeersättning utges av försäkringsgivaren (13 § patientskadelagen (1996:799)). Observera att anmälan, i det fall det rör en patientskada till följd av offentlig vård, görs till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf). Det är de som utreder skadan och som fattar beslut om eventuell ersättning. Vilka andra möjligheter till ersättning finns det?I den mån patientskadeersättning inte är ett alternativ så finns det ytterligare möjligheter till ersättning. Dels finns det en möjlighet att kräva skadestånd från vårdgivaren i en civil skadeståndsprocess (där skadeståndslagen (1972:297) åberopas) och dels finns det, allt som oftast, en möjlighet att begära ersättning för ärr och utseendemässig förändring från det egna försäkringsbolaget (i det fall du har en personförsäkring).Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I det fall något är oklart eller du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Det är även möjligt för dig att boka tid med vår juristbyrå eller kontakta oss på telefon för att, på så sätt, få ytterligare hjälp i ditt ärende.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Vänligen,

Anmäla en läkare.

2021-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Min far avled i januari 2021. Läkaren som senast skrev ut honom från sjukhuset tio dagar innan hans död skrev i sina journaler att "patienten kommer inte att överleva särskilt länge med detta leverne". Min pappa hade ett långvarigt alkoholmissbruk. Den dagen hans sökte hjälp hade han över 2,8 promille i blodet och togs in som en intox. Dagen efter skrevs han felaktigt ut enligt mig samt enligt LÖFS utredning där vi anhöriga nu fått skadestånd pga att enligt deras utredning så skulle mina pappa ha tvångsvårdats omedelbart. Min fråga är nu om det finns möjlighet att även polisanmäla den här läkaren och har han begått en brottslig handling i sin tjänsteutövning? Detta fall är även anmält till ivo som just nu bedriver utredning kring detta.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Det finns alltid en möjlighet att polisanmäla en läkare om man anser att gärningen är brottslig. Men för att anmälan ska leda vidare måste det gå att bevisa att läkaren med avsikt har velat skada. Däremot är läkaren skyldig att rapportera till sin verksamhetsansvarig. Verksamhetsansvarig ska inom två månader efter att vårdskadan inträffat göra en Lex Maria- anmälan. En anmälan enligt lex Maria ska utföras då en händelse inträffat där en patient drabbats av, eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller allvarlig sjukdom enlig Patientsäkerhetslagen. Anmälan ska inkomma till IVO så fort som möjligt. Utgångspunkten är att det sker en IVO anmälan så snart som möjligt. Jag hoppas du fick svar på din fråga.

Måste jag fortfarande äta mediciner mot min vilja, efter att tvångsvård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård upphört?

2021-07-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har haft öppen psykiatrisk tvångsvård, och då var två villkor att jag skulle bo på ett boende, och ta mediciner. Nu har jag inte ÖPT längre, och undrar, vad gäller nu? Måste jag fortfarande ta mediciner, och bo på ett boende mot min vilja?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir bestämmelserna i Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) tillämpliga. Enligt 3 § LPT får tvångsvård ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt och verkligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt, eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård, det som också kallas öppen psykiatrisk tvångsvård.enligt 27 § LPT ska tvångsvården upphöra omedelbart när det inte längre finns sådana förutsättningar. Det är chefsöverläkaren som beslutar om omedelbart upphörande. I ditt fall har tvångsvården nu upphört, vilket innebär att du inte längre lyder under lagstiftningen i fråga.Huruvida du måste inta mediciner på grund av eventuellt psykiskt tillstånd kan jag inte besvara på, däremot är det inte längre aktuellt att tvångsvårda dig, vilket innebär att några åtgärder mot din vilja inte längre kan vidtas.Med vänlig hälsning!