Är det olagligt att inte vårdas?

2019-10-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Finns det någon lag om att tvinga en människa att vara på sjukhus?En svärson till min mormor körde henne till KSS pga av att hon var yr. Tester visade att hon hade ett skyhögt blodtryck, för säkerhets skull så fick hon stanna kvar över natten och göra en CT röntgen på huvudet, den visade inget. Dagen efter ville mormor åka hem, överläkaren ansåg att hon var frisk och inte behövde stanna kvar. Svärsonen ringer sjukhuset o säger att dom måste hålla kvar henne för att hon inte klarar sig själv. Hon har hemtjänst och hemsjukvård. Jag hämtar hem henne, och svärsonen blir helt galen. Nu undrar jag om han har brutit mot någon lag?MvhSabina
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I Sverige är sjukvård helt frivilligt och kan inte påtvingas utan samtycke, då det skulle strida mot grundlagen 2:6 och 8 §§ Regeringsformen. Det finns dock undantag där samtycke inte måste inhämtas, exempelvis vid psykiatrisk tvångsvård. Du har alltså inte begått något brott genom att hämta din mormor. Jag hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen

Möjlighet till ersättning vid fel i samband med operation

2019-10-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan jag få skadestånd vid fel utförd operation medFör långa skruvar i vristen?
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL.Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, exempelvis, förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstidPatientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här. Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. Om din skada orsakades före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du fick kännedom om att du kunde anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Om skadan däremot har skett från och med den 1 januari 2015 gäller istället bara att du måste anmäla skadan inom tio år från det att den orsakades. Enligt lagen måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning För skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan. Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt! Med vänlig hälsning,

Får jag kalla min blogg "kostkliniken"?

2019-10-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag är en läkare med särskilt intresse för kost och hälsa. Jag vill starta en blogg/hemsida och skulle vilja kalla den kostkliniken. Jag undrar om det är okej att kalla den för kostkliniken även om jag alltså inte driver någon "riktig" klinik eller om det kan bli några problem med den benämningen (typ vilseledande eller vad vet jag) =)
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I patientsäkerhetslagen (PSL) finns bland annat regler om skyddade titlar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Dessa får bara användas av behöriga personer. Där finns en lista med sådana titlar, där bland annat läkare och tandläkare ingår (PSL 4 kap § 1). I lagen skyddas yrkestitlar, och inte namn på verksamheter. Att kalla sin verksamhet för klinik faller alltså inte inom någon skyddad titel. Till skillnad från till exempel "vårdcentralen" har ordet "klinik" ingen särskild innebörd inom svensk sjukvård, utan förstås i sin allmänspråkliga betydelse. Eftersom du ska ge kostråd kan det vara värt att påpeka att dietist är en skyddad titel, som bara får användas av den som har dietistexamen (PSL 4 kap § 1). Det är alltså inga problem med att kalla din hemsida för kostkliniken. Du kan ge kostråd som läkare, så länge du inte kallar dig dietist.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gäller om tandläkaren glömmer röntgenskydd?

2019-10-03 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag var hos en tandläkare i Nybro de skulle ta röntgen i mina alla tänder de glömde att skydda mig med röntgen skydd de tog flera röntgenbilder utan gummiskydd Vad kan jag göra?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I strålskyddslagen regleras hur verksamhet med bla röntgen ska bedrivas. I 3 kap. 10 § föreskrivs att den som låter bedriva verksamhet med joniserande strålning ska i den utsträckning som behövs från strålskyddssynpunkt och med hänsyn till verksamhetens eller arbetets art och andra förhållanden vidta åtgärder och försiktighet för att skydda människor mot skada (3 kap. 10 § tredje punkten). Troligtvis har tandläkaren i det här fallet bedömt det som så att strålningen i detta fallet var helt ofarlig för dig och således behövs inte ytterligare skyddsåtgärder vidtas. Strålskyddsmyndigheten sätter upp riktlinjer för hur mycket strålning en person får utsättas för per år, detta värde uppstiger till 20 mSv, en tandröntgen utsätter dig för ungefär 0,01 mSv. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Vad kan man göra om man har fått en felaktig diagnos?

2019-10-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Min son har fått fel diagnos ADHD den här påverkat honom på alla sätt och viss under fem år, han tog starka medicinerna som inehåller narkotika, sen fick vi veta att det var fel diagnos när läkarna giorde om utredning och alla tester etc. Hur är vägen till.en Anmällan? Jag vill gärna veta. Tacksam för.svar!Mvh
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om jag har förstått din fråga rätt så har din son fått en felaktig diagnos, vilket ni nyss fick reda på. Jag förstår att det är en mycket jobbig situation ni befinner er i och jag ska försöka att hjälpa er så gott jag kan. För att få svar på din fråga så får vi bland annat gå in i Patientskadelagen.1. Vänd dig till vårdpersonalen Det första steget är att vända er till den vårdpersonal som har begått misstaget då de har en skyldighet att ta emot era synpunkter och besvara dessa. Du kan även kontakta chefen för den aktuella enheten om du upplever att kontakten med vårdpersonalen inte fungerar på önskvärt vis. Tänk på du har rätt att få en förklaring till det som har hänt och information kring vad vårdenheten ska göra för att inte begå samma misstag igen. Din son har dessutom rätt att få en ursäkt för det inträffade.2. Kontakta patientnämndenDet kan vara en bra idé att kontakta patientnämnden i er region då de kan ge er stöd och stöttning om ni skulle välja att klaga på vården. De kan hjälpa till med att få fram era åsikter och kräva de svar som ni har rätt att få. Detta är helt kostnadsfritt. För att få kontakt med patientnämnden kan du vända dig till vårdpersonalen som gav din son vård. Det ska också finnas information på regionens hemsida. Du bör enkelt kunna googla "patientnämnden" följt av er region, för att hamna rätt. Det går även att kika i IVO:s lista över Sveriges patientnämnder.3. Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Ni kan även undersöka om det är möjligt för er att vända er till IVO. Detta förutsätter dock att ni först har kontaktat den vårdpersonal som gav din son vård, eller patientnämnden i er region, utan att känna er nöjda. Det är dock viktigt att veta att IVO inte utreder alla typ av ärenden, utan endast händelser som de klassar som "allvarliga". Det kan då handla om exempelvis bestående vårdskador eller personer som har avlidit. De utreder vanligtvis inte händelser som är mer än två år gamla. Om ni tror att det är på tal om en händelse som IVO kommer att kika närmare på, så kan ni anmäla detta till dem. De gör då en utredning kring ärendets sort. Om de kommer fram till att det är något de bör undersöka vidare så utreder de händelseförloppet och omständigheterna i fallet. Om de misstänker att vården har begått en brottslig gärning så gör de även en polisanmälan. IVO dömer dock inte ut några disciplinära åtgärder mot vårdgivare eller dess personal. Ni kan ha rätt till ersättningNi kan även ha rätt till ersättning enligt Patientskadelagen. Ersättning kan exempelvis ges om det föreligger övervägande sannolikhet för att en skada har uppkommit i samband med undersökning, vård eller behandling. Ett exempel på de listade skador som man kan få ersättning för är en felaktig eller försenad diagnos (Patientskadelagen 6 § tredje punkten). När det kommer till ersättning för felmedicinering så är utgångspunkten att felmedicinering inte ger rätt till ersättning, såvida inte inte medicineringen beror på att medicinen har förordnats eller utlämnats i strid mot föreskrifter eller anvisningar (Patientskadelagen 6 § sjätte punkten, 7 § andra punkten) Alla Sveriges landsting och regioner har tecknat en patientförsäkring hos LÖF - Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag. Detta innebär att ni kan vända er till LÖF förutsatt att ni inte har varit hos en privat vårdgivare (försäkringen gäller dock hos privata vårdgivare som har med vårdavtal med en region). Anmälan görs kanske enklast på LÖF:s hemsida, men den kan dessutom göras via en blankett som kan finnas hos antingen vårdgivaren eller patientnämnden. Om du behöver hjälp med din anmälan kan ofta vårdgivarens patientombud hjälpa till. Privata vårdgivare är istället försäkrade hos privata försäkringsbolag. De är skyldiga att informera om vilket detta är, och det är dit ni i får vända er om ni har varit hos en privat aktör.Det kan även vara bra för er att känna till huvudregeln om att en anmälan om ersättning ska göras inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades (Patientskadelagen 23 §). Mina råd till erJag skulle först och främst rekommendera er att kontakta patientnämnden i er region för att se hur de skulle kunna hjälpa er vidare med ärendet och för att få ytterligare rådgivning. När det kommer till frågan om ersättning så råder jag er att vända er till LÖF där en anmälan kan göras direkt på deras hemsida. Hemsidan innehåller dessutom massor av nyttig information, så det kan även vara bra att läsa igenom den noga. Jag kan dock inte göra något uttalande kring hur stora era chanser till ersättning är, då jag tyvärr inte sitter på tillräckligt mycket information för att kunna göra en sådan bedömning.Om ni skulle önska ytterligare juridisk vägledning så skulle jag starkt rekommendera er att ta kontakt med Lawlines kompetenta jurister. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa er en bit på vägen och önskar därmed ett stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Varför föreslås inte tandhygienister få ge estetiska injektionsbehandlingar enligt senaste lagförslaget?

2019-10-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Förra vecka kom ett förslag på en ny lag som ev kommer att börja gälla Januari 2021. Det handlar om vem som får utföra estetiska skönhetsbehandlingar.I regeringens förslag står det att endast leg tandläkare, läkare och sjuksköterskor får utföra behandlingarna. Men i förslaget som socialstyrelsen skrivit så ingår även leg tandhygienister. Förslaget väljer att INTE inkludera tandhygienister. Har samma kompetens för att ge injektioner inom vårt kompetensområde som tandläkarna.Jag försöker tolka texten och undrar om det går att få till ett undantag i lagen då vi är många leg tandhygienister som utför dessa behandlingar i dag." Regiringen ska få meddela föreskrifter om att den som uppfyller andra kompetenskrav än de som anges i lagen får utföra kirurgiska ingrepp eller estetiska injektionsbehandlingar. Dock ska det krävas att det är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal."Vår profession misstänker att vi utsatts för Lobbying av olika intresseorganisationer bla Estetiska injektions rådet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEn lagreglering av vem som bland annat får utföra estetiska injektionsbehandlingar är en fråga som länge varit omdebatterad. I april 2014 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle lämna förslag för att stärka skyddet för den enskilde vid behandlingar som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård. Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)Utredningen antog Skönhetsutredningen och lämnade förslag till en särskild lag om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk (SOU 2015:100). I utredningen föreslogs att kroppsbehandlingar som innefattar injektioner direkt under huden eller djupare endast får utföras av legitimerad läkare, legitimerad tandläkare, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad tandhygienist inom respektive kompetensområde (SOU 2015:100 s. 17f.). Utgångspunkten för utredningens förslag var att kroppsbehandlingar är en konsumenttjänst vilket innebär att de konsumentskyddande reglerna skulle gälla. Flera remissinstanser ifrågasatte om förslaget skulle leda till ett stärkt skydd för individen. Huvudsakligen riktades kritik mot att kirurgiska ingrepp och injektioner skulle utgöra konsumenttjänster, och att hälso- och sjukvårdens regelverk inte skulle bli tillämpligt på behandlingarna. Mot bakgrund av de anförda synpunkterna bedömde regeringen att det inte var möjligt att gå vidare med förslagen.Socialstyrelsens rapport Estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsoriskerI oktober 2017 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur detta i så fall skulle regleras. Socialstyrelsen presenterade sin rapport i september 2018. I rapporten föreslogs att kirurgiska ingrepp och injektioner i estetiskt syfte skulle anses vara hälso- och sjukvård och att ett tillägg skulle göras i definitionen av hälso- och sjukvård i 1 § hälso- och sjukvårdslagen. I Socialstyrelsens rapport nämndes aldrig direkt att tandhygienister skulle tillåtas utföra injektionsbehandlingar. I rapporten föreslogs att enbart hälso- och sjukvårdspersonal yrkesmässigt skulle få ge injektioner i estetiskt syfte. Med hälso- och sjukvårdspersonal avsågs i sammanhanget främst de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, exempelvis undersköterskor (Socialstyrelsens rapport Estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker, s. 62f.). Som synpunkt till förslagen uttalade bland annat Estetiska injektionsrådet att det i Socialstyrelsens förslag saknades en tydlighet av vilken kompetens som ska krävas för estetiska injektionsbehandlingar. Enligt rådets mening räcker det inte med en legitimation utan det anser att bara läkare, tandläkare och sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att utföra injektionsbehandlingar. Enligt rådet ingår det i grundutbildningen för att erhålla medicinsk legitimation inte någon specifik utbildning i estetiska injektioner och risker skulle kunna undvikas genom att mer specificerade krav krävs för verksamheten (aa s. 93f.). Stärkt skydd för den enskilde vid estetiska behandlingar (Ds 2019:20)En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har efter att Socialstyrelsens rapport presenterades analyserat dels den, dels andra utredningar. Arbetsgruppen har tagit del av de remissvar som inkommit med anledning av underlagen. Arbetsgruppen har även hållit möten med företrädare från branschen och berörda myndigheter. Utifrån det underlaget har arbetsgruppen tagit fram ett förslag om reglering som nu lämnats i en departementspromemoria (Ds 2019:20). I promemorian föreslås av arbetsgruppen, precis som du observerat, att endast den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar (Ds 2019:20 s. 72). I promemorian presenteras även vilka alternativa överväganden som gjorts. Ett av dessa överväganden var att införa en bestämmelse om att hälso- och sjukvårdspersonal ska få göra kirurgiska ingrepp och ge injektionsbehandlingar i estetiskt syfte, utan att närmre kompetenskrav anges. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses främst de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som i annat fall vid hälso och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare, exempelvis undersköterskor. Lösningen bedöms dock enligt promemorian inte säkerställa adekvat skydd för enskilda då det f.n. finns 22 legitimationsyrken och inte all hälso- och sjukvårdspersonal har den medicinska grundkompetens som krävs för att utföra kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. Enligt promemorian bör rätten att utföra bland annat injektionsbehandlingar vara förbehållen ett fåtal legitimerade yrkesgrupper då inte all hälso- och sjukvårdspersonal kan anses ha rätt kompetens att på ett korrekt sätt utföra behandlingar. Det bedöms att det endast är legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor som har den medicinska kompetensen att utföra de injektionsbehandlingar som omfattas av lagen. Enligt promemorian har dessa tre yrkeskategorier genom sin yrkesutbildning kompetensen att utföra injektionsbehandling. Därutöver har yrkesgrupperna kunskap om anatomi, känsliga vävnader och strukturer i kroppen, sjukdomstillstånd eller läkemedelsbehandlingar som innebär att särskild försiktighet ska iakttas eller som kan utgöra hinder för behandlingsåtgärden. Vidare ska de genom sin utbildning ha de förutsättningar och förmågor som krävs för att hantera olika typer av komplikationer och biverkningar som kan uppträda som en följd av behandlingen (Ds 2019:20 s. 73ff.).Sammanfattningsvis går det inte att ge ett exakt svar om huruvida din yrkesgrupp utsatts för lobbying av olika intresseorganisationer, såsom t.ex. Estetiska injektionsrådet. Dock är min uppfattning att Estetiska injektionsrådet är väldigt restriktivt i sin syn om vilka yrkesgrupper som bör ges en rätt att utföra injektionsbehandlingar. Det är exempelvis endast dessa yrkesgrupper som de erbjuder certifiering. Det kan mycket väl vara så att arbetsgruppen lyssnat på vad bland annat Estetiska injektionsrådet framfört. Jag får dock uppfattningen att arbetsgruppen är väldigt snäv vad gäller vilka yrkesgrupper som bör få utföra injektionsbehandlingar. En av anledningarna till så torde vara att syftet med lagförslaget är att stärka skyddet för den enskilde vid estetiska behandlingar. Tyvärr kan jag inte avgöra huruvida din yrkesgrupp har samma kompetens; däremot är uppenbarligen inte arbetsgruppen av uppfattningen att så är fallet.Precis som du noterat föreslås det att regeringen ska få meddela föreskrifter om att även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal än legitimerad läkare, tandläkare och sjuksköterska ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar. Skrivelsen öppnar således upp för att regeringen i föreskrift kan tillåta även andra yrkesgrupper att utföra behandlingar. Närmre än så beskrivs det däremot inte i promemorian. Det är inte otänkbart att bestämmelsen kan användas för att antingen inkludera fler yrkesgrupper om man finner det lämpligt, eller mer rimligt enligt mig, att den som genomgår någon form av godkänd särskild utbildning/certifiering kan ges en rätt att utföra injektionsbehandlingar trots att vederbörande inte är läkare, tandläkare eller sjuksköterska.Tyvärr går det inte att ge ett närmre svar om vilka yrkesgrupper eller kompetenser som kan aktualiseras med den möjlighet som finns för regeringen att föreskriva om att även annan personal ska ges möjlighet att utföra estetiska injektionsbehandlingar. Ds 2019:20 är en departementspromemoria och endast ett förslag om hur lagen kan se ut. Det är fler steg kvar innan den i praktiken antas till lag. Det återstår således att se om det blir fler ändringar innan det lämnas en proposition till riksdagen.Hoppas du är nöjd med svaret enligt ovan, tyvärr går det i nuläget inte att ge ett klarare svar. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ersättning vid skada efter operation

2019-10-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man begära skadestånd för felopererad höftled? Gluteusmedius-muskeln på vänstra höften blev så dåligt fastsydd så att den gick upp.Först gjordes den första operationen i mitten av september förra året. All rehab på den muskeln fungerade inte alls!Därför blev den omopererad igår nu först drygt ett år efter på ett sjukhus i Göteborg.Vad göra I skadeersättningsfrågan? Hälsningar!
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL.Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, ska skadan ha orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskription Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. Vad gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här. Vidare måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning För skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. För det fall vårdgivaren skulle sakna en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan. Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Är det okej att uppsöka en person och behandla denne med terapi (som dessutom inte fungerar) mot personens vilja?

2019-09-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Människor har hackat min ip-adress. De låter mig aldrig vara ifred och påpekar ständigt deras närvaro. Detta är väldigt distraherande då jag just nu studerar. De påstår att jag inte lämpas för mitt valda yrke som jag studerar till, kallar mig sjuk och äcklig. Det påverkar min självkänsla och min sinnesfrid. Och jag var tvungen att göra omprov för deras skull. En av dessa människa har ljugit om att vara en annan än han är, jag vet att han inte är en amerikansk författare/läkare, de ljuger trots att de vet jag vet att det är falsk. De vägrar lyssna på något av vad jag säger, det verkar som att de får lön för att "vårda" mig. Då jag menar att de har noll god effect på mig och att de är uppenbarligen olämpliga och oförmågna att behandla mitt tillstånd menar de att de "måste" vara i min personliga sfär, och nämner min sjukdom i negativt ljus. De kallar mig sjuk, dum och äcklig jag mår dåligt över detta. Detta har pågått under sju år, då de har uttalat hot om jag nämner det. Min fråga är har man rätt att ge "behandling" på detta sätt? Får man praktisera verkningslös terapi på någon mot dennesvilja?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom ifall det är tillåtet att vårda någon mot personens vilja, om personerna som stör dig kan ha utsatt dig för något brott samt ge råd om vad du kan göra nu. Är det tillåtet att vårda någon mot dennes vilja? Tvångsvård, alltså att vårda en person utan dennes samtycke är tillåtet i vissa speciella fall. Det är möjligt att tvångsvårda en person som missbrukar enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (förkortad LVM), (här). Det är möjligt att i vissa särskilda fall tvångsvårda psykiskt sjuka människor enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (förkortad LPT), (här). Om ett barn eller en ungdom far illa kan tvångsvård enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (förkortad LVU), (här), vara aktuellt. Då du skriver att personerna utger sig för att vara vårdare, ska jag försöka utreda om det i ditt fall kan vara fråga om vård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).Vård enligt LPT, vilket är tvångsvård, ska endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård), vilket framgår av 3 § LPT (här). Tvångsvård enligt LPT ges som sluten psykiatrisk tvångsvård eller, efter sådan vård, som öppen psykiatrisk tvångsvård. Vård som ges när patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning benämns sluten psykiatrisk tvångsvård. Annan vård enligt denna lag benämns öppen psykiatrisk tvångsvård, se 2 § LPT (här). I ditt fall verkar du vara i ditt hem, och alltså inte på någon vårdinrättning, vilket innebär att det inte är fråga om sluten psykiatrisk tvångsvård. Enligt vårdguidens hemsida (länk här) innebär öppen psykiatrisk tvångsvård att man fortfarande får behandling från psykiatrin utan att vara inlagd på sjukhuset. Syftet är att man ska få stöd att bygga upp en bra struktur i sitt liv, kanske sedan man tvångsvårdats i slutenvården under en längre period. Det kan handla om att man ska komma på regelbundna besök till en mottagning för samtal och för att ta sin mediciner. Man kan alltså vårdas med öppen psykiatrisk tvångsvård när man befinner sig i sitt hem, men att personerna ständigt uppsöker dig i ditt hem, hackar din IP-adress, samt ljuger om vilka de är verkar stämma dåligt överens med hur öppenvård ska gå till. Dessutom har personerna kallat dig för kränkande ord, vilket inte är okej.Finns det inte några ytterligare omständigheter än de du nämnt i frågan drar jag slutsatsen att det inte verkar finnas lagstöd för de här personerna att vårda dig mot din vilja. Kan personerna som kontaktar dig mot din vilja ha utsatt dig för något brott? Du skriver att personerna säger till dig att du är " sjuk, dum och äcklig". Det kan utgöra brottet förolämpning, som regleras i 5 kap 3 § Brottsbalken (här). Förolämpning innebär att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan person. Gärningen ska vara ägnad att kränka den utsatta personens självkänsla eller värdighet. En förolämpning skall vara ägnad att såra någon. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är vem meddelandet riktas till, vid förolämpning lämnas meddelandet direkt till offret medan den som förtalar pratar skit om någon annan med syfte att såra den personen pratar om. Förolämpningen kan ske genom att kalla någon för kränkande saker, beskylla personen kränkande eller bete sig på ett skymfligt sätt. I ditt fall har personerna sagt kränkande saker till dig, och du mår dåligt över detta, varför jag drar slutsatsen att de gjort sig skyldiga till förolämpning mot dig. Du skriver att personerna inte låter dig vara ifred. Det gör att jag funderar på om brottet ofredande kan vara aktuellt. Ofredande regleras i 4 kap 7 § Brottsbalken (här), och innebär att gärningspersonen fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Gärningen ska vara ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, vilket innebär att beteendet ska vara något som folk typiskt sett blir störda av eller känner sig kränkta av. Exempel på ofredande är t.ex. att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror, spotta på någon, fälla någon genom att sätta krokben, fönstertitta samt även mobba för att ta några exempel, någon måste bli störd. Ofredande kräver uppsåt, vilket innebär att den som ofredar måste veta att det hen gör är fel. Om du har bett personerna att sluta, men de ändå fortsätter att kontakta dig mot din vilja kan det vara ofredande. Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,