När kan man få ersättning vid en felaktig utförd operation?

2021-01-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har genomgått en ögonlaseroperation för närsynthet. Detta har resulterat väldiga problem med torra ögon som tycks vara kroniska.Innan operationen har jag blivit underrättad om risker, men fått lugnande besked då det är ovanligt med bestående torrhet. Jag blev också undersökt av en optiker, där jag förklarade att jag har haft torra ögon vid linsanvändning. Optikern menade att det inte var något hinder. Det skrevs även under avtal om att man som patient varit medveten om riskerna.På operationsdagen skulle läkaren göra en andra undersökning på mina ögon, men detta skedde inte, utan det var raka vägen till operationsbordet.Jag vill hävda att mina ögonproblem hade kunnat förhindras om inte läkaren frångått rutinerna - denne skulle aldrig ha gjort ingreppet. Därmed anser jag mig ha rätt till ersättning. Jag har även besökt en privatläkare i efterhand som menar att operationen aldrig skulle ha gjorts på mig.Har jag rätt?
Sara Djogic |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill inledningsvis tydliggöra att jag inte kommer kunna besvara frågan om operationen är korrekt utförd eller inte. Detta kräver ingående medicinska kunskaper och är istället en fråga för medicinsk kunnig personal att besvara. Det jag däremot kommer kunna svara på är hur du ska gå tillväga för att ansöka om ersättning samt vilka förutsättningar som krävs för att få den beviljad. Vårdgivare har en skyldighet att teckna patientförsäkringFrågor om rätt till patientskadeersättning regleras i patientskadelagen (PSkL). Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring 13 § PSkL. Alla offentliga och privata vårdgivare har en skyldighet att teckna en patientförsäkring 12 § PSkL. För att ansöka om försäkring är det därmed vårdgivarens försäkringsgivare du ska vända dig till. I det fall vårdgivaren finansieras av regionen är Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) dess försäkringsgivare. LÖFs försäkring omfattar även privata vårdgivare i de fall de har ett vårdavtal med regionen. I annat fall kan andra vårdgivare ha egna patientförsäkringar. Trots skyldigheten, kan det förekomma situationer då vårdgivaren inte har tecknat en försäkring. I ett sådant fall kan du ändå ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Patientförsäkringsföreningen 14 § (PSkL) kan då gå in i stället för ett vanligt försäkringsbolag och betala eventuell ersättning. Förutsättningar för ersättning I 6 § första stycket PSkL framgår vilka skador som ger rätt till patientskadeersättning. Det ska vara tal om en personskada som ska ha kunnat undvikas genom ett annat mindre riskfyllt utförande. Vidare förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, ska skadan vara orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Vidare stadgas att ersättning endast ska ges om skadan kunnat undvikas på något sätt genom ett annat utförande eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Din situationDu kan ha rätt till ersättning för ditt ögonproblem i det fall den uppkommit som en följd av din operation. Jag kan utifrån din fråga inte ge dig en tydlig bedömning då det kräver särskilda medicinska kunskaper. På så vis råder jag dig att vända dig till din vårdgivares försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan. Om det skulle vara så att din vårdgivare trots sin skyldighet saknar patientförsäkring kan du går in på LÖF:s hemsida och anmäla ditt ärende. Anmälan görs på www.lof.se. Hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan läkare utan föräldrars samtycke stänga av respiratorn till ett spädbarn?

2020-12-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har läkare rätt att stänga av respiratorn till ett spädbarn mot föräldrarnas vilja, om sjukdomen är obotlig och barnet kanske inte kan komma ur respiratorn?
Hellin Gültekin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 6 kap. 1 § Patientsäkerhetslagen ska sjukvård utföras i samråd med patienten så långt det går. När patienten är ett spädbarn så är vårdnadshavarna oftast legala ställföreträdare åt barnet och tar därför beslut i barnets namn. Därför bör det tolkas som att samråd måste ske med vårdnadshavarna/legala ställföreträdarna innan man gör några drastiska ändringar eller tar nya beslut om vården för barnet. Om vi utgår från att föräldrarna i detta fall även är vårdnadshavare och ställföreträdare för spädbarnet så har dessa både rätt och skyldighet i att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, 6 kap. 11 § Föräldrabalken. Ytterligare står det i 5 kap. 1 § 2 Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvård ska ta hänsyn till patientens självbestämmande och integritet. Eftersom frågan rör spädbarn som inte har förmåga att förstå, ha en åsikt eller ta beslut angående sjukvården de mottar ligger detta ansvaret helt på föräldrarna. Därför gör jag bedömningen att läkaren inte kan stänga av respiratorn utan föräldrarnas samtycke. Dock är inte läkare skyldiga att fortsätta eller påbörja en behandling som är medicinskt verkningslös trots att föräldrarna eller patienten vill detta. Men läkare och annan sjukvårdspersonal måste vara särskilt lyhörda när det gäller palliativ vård som i detta fall och måste visa respekt för föräldrarnas vilja och vänta med att stänga av respiratorn tills föräldrarna är redo (6 kap. 1 § PSL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har smittskyddsläkare juridisk skyldighet att hålla med Folkhälsomyndigheten?

2020-12-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Lyder smittskyddsläkarna under Folkhälsomyndigheten?Under covid-19 epidemin har landets smittskyddsläkare helt och fullt ställt sig bakom Folkhälsomyndighetens åsikter och rekommendationer. Har de någon juridisk skyldighet att göra detta? Som lekman kan jag inte utläsa det ur smittskyddslagen.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Smittskyddsläkare är sådana som organiserar och planerar smittskyddet i sin region. Folkhälsomyndigheten däremot är en myndighet som leds av socialdepartementet. Som jag förstår det samarbetar dessa för att förhindra utbrott av t.ex. covid-19 där folkhälsomyndigheten i samråd med bland annat smittskyddsläkaren i regionen kan besluta att åta extra åtgärder under en begränsad tid. Jag kunde inte, precis som du, hitta något om att de lyder under folkhälsomyndigheten. Det finns artiklar om smittskyddsläkare som har gett Folkhälsomyndigheten kritik kring deras hantering av föreskrifter. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ersättning för ärr

2020-12-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får jag ersättning för ärr efter tarmvredsoperation?
Marija Stevanovic |Hej!Flertalet försäkringar täcker och betalar således ut ersättning för ärr som uppkommer till följd av skada vid olyckshändelser och vissa täcker även sådana som uppstår till följd av en operation. Generellt kan man se att försäkringsbolagen ställer vissa krav på storlek av ärret, att det är bestående under en längre tid såväl som att det ska anmälas inom viss tid för att man ska ha rätt till ersättning. Det är viktig att tänka på att försäkringar ser olika ut och att det därför är viktigt att du kontaktar din försäkring för att ta reda på vad som gäller i ditt fall. En annan möjlighet är rätt till ersättning enligt Patientskadelag (1996:799) (PSkL). Lagen avser skador som uppkommer i samband med svensk hälso - och sjukvård (3§). Ärret kan då i lagens mening anses som en skada som uppstått till följd av operationen. För rätt till patientskadeersättning krävs det dock att det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av någon typ av undersökning, vård, behandling samt att skadan har kunnat undvikas om man utfört behandlingen, undersökningen eller dylikt på annat sätt. Ersättning kan också utgå i fall att det förelegat fel hos en medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning eller om dessa kommit att användas på fel sätt (6§). Att få ersättning på denna väg förutsätter alltså att något "gått fel till", vilket jag inte kan säga har eller inte har skett i ditt fall, men det är bra att veta att det finns ytterligare ett alternativt sätt att få ersättning på.

Vad heter Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter på engelska?

2021-01-12 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad heter Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter på engelska?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter har ingen engelsk motsvarighet. En rak översättning hade varit "Law on coordination efforts for sick-leave patients"Med vänlig hälsning!

Förälder får plats i särskilt boende - vad gör man med hens saker?

2020-12-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Min pappa är 93, har cancer , kommer att få en plats på ett särskilt boende. Hans lägenhet måste tömmas. Vad gör jag med hans saker?Om dom ska magasineras , vem betalar?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din pappa kommer att få plats på ett särskilt boende och att hans lägenhet tömmas, varför du undrar vad du ska göra med hans saker. Det som din pappa inte väljer/behöver ta med sig till sitt särskilda boende brukar bli kvar i bostaden fram tills föräldern avlider och det blir aktuellt med att fördela arvet. Ifall han bott i en hyresrätt som ska sägas upp brukar emellertid sakerna tas hand om barnen tillsvidare. Finns inga barn i bilden eller har dessa inte möjlighet att förvara sakerna rekommenderas att ta kontakt med socialtjänsten som utreder ärendet. De gör då en utredning och fattar beslut om ekonomiskt stöd kan ges för t.ex. magasinering eller liknande.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när min far vägrar vård?

2020-12-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min 87årige far ligger nu utslagen av covid,och en olycka för 11/2 år sedan+att hans fru gickbort helt nyligen annars innan var han mycket vital, nu vill han inte äta eller dricka, han villinte ha dropp,sköterskan i hemvården säger att han själv måste bestämma det (vilket haninte är i stånd till just nu, han måste ju ha mat och dryck för att inte tyna bort eller näringsdropp.Vad göra rent juridiskt???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån att ha läst din fråga ligger din far utslagen dels i covid, dels i sviterna av en olycka för 1,5 år sedan. Hans fru gick nyligen bort med. Han vägrar nu att äkta och dricka och han vill inte ha dropp. Sköterskan i hemvården säger att han själv måste bestämma det. Du undrar vad man kan göra rent juridiskt.Hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (5 kap. 1 § patientlagen). Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras (4 kap. 1 § patientlagen) Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska hen få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att hen samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska hen få information om vilka konsekvenser detta kan medföra (4 kap. 2 § patientlagen).Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, till exempel i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Även i 4 kap. 4 § patientlagen finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan. Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne i stället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken. Lagstiftaren har ännu inte nått fram till en lagreglering i fråga om icke-akut vård och omsorg till beslutsoförmögna. I din fars fall är det tyvärr så att utgångspunkten är att han själv har rätt att välja om han vill äta och om han vill ta emot dropp eller annan vård. Det ligger inom din fars beslutssfär även att vägra vård; trots att det medför risker för hans liv. De undantag som är aktuella är dels ovan nämnda i 4 kap. 4 § patientlagen (medvetslöshet och man inte vet vad patienten vill), dels psykiatrisk tvångsvård. Om någon vårdas med stör av LPT finns det större möjligheter för sjukvården att utföra vård i strid med patientens vilja. För att psykiatrisk tvångsvård ska vara aktuell krävs att patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt (1) har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller (2) behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård) (3 § LPT). Utifrån den information du gett i din fråga förefaller det inte som att psykiatrisk tvångsvård är aktuell, varför din far själv har rätt att välja (och vägra) behandling. Min rekommendation är att, eftersom din far vägrar att ta emot behandling, att du pratar med honom om det. Det är din far som har rätt att välja varför det bästa du kan göra är att övertala honom till att ta emot vård.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert eller vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan den svenska staten tvinga befolkningen till vaccination?

2020-12-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt för staten att tvinga sin befolkning att ta vaccinet mot COVID-19, annars väntar hårda straff i domstolen?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap. 6 § första stycket Regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Denna rättighet får endast begränsas av riksdagen genom lag. Ett exempel på "påtvingat kroppsligt ingrepp" är just vaccination. Vi i Sverige har alltså ett skydd mot att bli tvingade till vaccination.Utöver det regleras skyddet även i Artikel 8 – Rätt till skydd för privat- och familjeliv i Europakonventionen. Europakonventionen är inkorporerad som svensk lag, se lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.Skulle en enskild medborgare anse att en grundläggande rättighet kränkts kan ett klagomål till Europadomstolen göras. Klagomålet måste då rikta sig mot Sverige som stat.Som svar på din fråga kan befolkningen i Sverige alltså inte tvingas till vaccination men däremot kan rekommendationer ges.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,