Utländska medborgares rätt till hemtjänst

2020-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har en icke svensk medborgare rätt till hemtjänsthjälp om personen är i sent palliativt skede och transport till hemlandet ej är möjligt?
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om hemtjänstRätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL). Det finns två olika typer av bistånd – försörjningsstöd och bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Att få hjälp genom hemtjänst faller in under bistånd för livsföring i övrigt. Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd. Det kan beviljas den som på grund av åldersrelaterad fysisk funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning och sjukdom är i behov av hjälp i hemmet. Målet med biståndet är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att stärka personens möjligheter till ett självständigt liv (4 kap. 1 § fjärde stycket SoL). En förutsättning för att man ska beviljas bistånd är att man inte själv kan tillgodose sina behov och inte heller kan få de tillgodosedda på annat sätt.Har en utländsk medborgare rätt till hemtjänst?Det finns många omständigheter som spelar in för bedömningen av rätten till bistånd, bland annat huruvida personen har uppehållstillstånd eller inte. Det framgår inte i din fråga om personen som behöver hemtjänsthjälp är EU-medborgare som har uppehållsrätt, utländsk medborgare med tidsbegränsat/permanent uppehållstillstånd eller om hen inte har uppehållstillstånd över huvud taget. Jag utgår ifrån att personen i fråga har antingen uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd. Om det exempelvis skulle handla om en person som är papperslös finns det andra bestämmelser som är tillämpliga och därmed kan göra en inverkan på utredningen och beslutet.Utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd har samma rätt som svenska medborgare och ska därför behandlas på samma sätt vad gäller bland annat hemtjänstinsatser. Det är bosättningskommunen som har huvudansvaret för att en person ska få den stöd och hjälp som denne behöver (2a kap. 3 § SoL). Det avgörande för om en person får hemtjänsthjälp är alltså inte om hen är svensk medborgare eller inte, utan det föreligger många andra faktorer som bedömningen grundar sig på.Faktorer som påverkar bedömningen av rätten till hemtjänstDet som är det mest avgörande för bedömningen av rätten till hemtjänst är om den enskilde kan tillgodose sina behov själv eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt, exempelvis genom en huvudman eller någon annan person som vanligtvis har ansvar för den enskilde. Många kommuner prövar vid biståndsbedömningen om anhöriga kan hjälpa den behövande, med andra ord att behov kan tillgodoses på annat sätt. Det finns dock ingen rättslig skyldighet för anhöriga att ge vård och omsorg åt närstående, vilket innebär att anhörigas möjlighet att hjälpa inte ska tas med i bedömningen (med undantag för vårdnadshavares skyldigheter gentemot barn). Kommunen har dessutom ett särskilt ansvar för äldre människor. Där framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden (5 kap. 4 § SoL). Dessutom ska socialnämnden ge äldre människor som behöver stöd och hjälp i hemmet (5 kap. 5 § SoL). Det framgår inte i din fråga hur gammal personen är, men om hen är äldre, kan dessa rättsregler användas som argument för personens rätt till hemtjänst. Just dessa regler kring ålder är dock inte av rättighetskaraktär och det går därför inte att överklaga beslutet endast med stöd av dessa paragrafer, men bestämmelserna kan givetvis ge stöd i ens argumentation för att understryka kommunens skyldigheter. Rätten till hemtjänst bedöms alltså av kommunen helt individuellt i det enskilda fallet. Det krävs inte att man ska ha uppnått en viss ålder för att ha rätt till hemtjänst och annan form av bistånd, men det kan vara en faktor som väger in i bedömningen. Det som är mest avgörande är om personen kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt eller inte. Exakt hur denna bedömning görs kan jag tyvärr inte svara på, då den som sagt görs väldigt individuellt.Ansökan och eventuellt avslagDet jag rekommenderar att göra är att personen i din fråga söker om bistånd i form av hemtjänst och redogör för sina omständigheter. Socialtjänsten ska då inleda en utredning som ska resultera i ett beslut.Om personen får avslag på sin ansökan har hen rätt att överklaga beslutet inom tre veckor från att hen tog emot beslutet. Vid en överklagan kommer handläggaren i ärendet göra en bedömning om det finns skäl att ändra beslutet, annars skickas det vidare till förvaltningsrätten för prövning av domstol. Om fallet blir att personen får avslag och hen vill ha hjälp med överklagan kan hen vända sig till någon av våra jurister på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Anmäla brister i vården och rätt till ersättning för skador i samband med vården?

2020-03-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min Lillebror ramlade och tog emot sig med handen på en match i August förra året och läkaren sa att det var en blödning och att det skulle gå över efter några dagar. Det har inte gjort det. Han har haft ont i handleden och vid tummen sen dess. Vi har tejpat och lindat och han har klagat till och från. I lördags så ramlade han igen och tog emot sig och igår eftermiddag så var ovansidan på handen jätte svullenDå åkte vi upp till akuten vid 21. Läkaren på jouren röntgade och efter ett tag så ville hon röntga igen. Sen skickade hon ner honom till akuten till ortopeden. Han hade fraktur i båtbenet, som han haft sen i augusti och läkaren tittade på röntgen bilderna från Augusti och säger att frakturen syntes redan då. Gips i 6 veckor nu och måste kanske opereras. Kan man anmäla detta? Och hur går vi tillväga i så fall?Tacksam för svar.Mvh C
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren ni träffade i augusti förra åretFörst och främst bör ni skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som ni besökte i samband med din lillebrors handskada i augusti förra året för att göra de uppmärksamma på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot era synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att ni vill ha stöd med att framföra era synpunkter så kan patientnämnden i ert landsting/region hjälpa er med detta. Här kan ni hitta vilken patientnämnd ni i sådana fall ska vända er till.Anmälan hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Ni kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Ni kan ha rätt till ersättning för den skada som din lillebror lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att ni ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har din lillebror rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan bör ni göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan ni göra här.Jag hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till ersättning när jag fått dålig vård?

2020-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har under snart 5 års tid behandlats för depression. Jag har då varit skriven hos barn och ungdoms psykiatrin. Under en period så kunde vi inte få kontakt med dem, trots att jag var under medicinsk behandling. Jag fick ingen hjälp av dem. Tillslut fick vi en ny tid, då hade det gått nästan 1,5 år. Jag hade fått sluta med mediciner tvärt och blivit sämre. Men när vi kom tillbaka till bup fick vi börja om från början. Varje gång jag kom dit var det nya läkare. Jag är idag fortfarande under medicinering. Skolan har fått tagit konsekvenser då jag inte orkat vara där och hamnat efter. Men det hade gått att förhindra om vården gjort rätt. Har jag någon rätt till ersättning? Vad kan jag annars göra?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du känner dig förbisedd och dåligt behandlad av vården. Som patient har du en hel del rättigheter, men tråkigt nog är dessa ofta svåra att driva igenom i praktiken. Det är trots det alltid viktigt att lyfta fram klagomål om en känner att en fått undermålig vård. Om en är missnöjd med vården finns det ett par vägar att gå, vilka jag kommer att gå igenom nedan.1. En ska alltid börja med att kontakta den aktuella vårdenheten, i ditt fall den barn- och ungdomspsykiatriklinik som du besökt. Det kan såklart kännas jobbigt att höra av sig till dem, men det är ofta ett krav om en vill gå vidare med någonting ytterligare. Vårdenheten har dessutom en skyldighet att lyssna på dig och, om möjligt, åtgärda eventuella problem.2. Om du vill ha hjälp med att kontakta den aktuella vårdenheten kan du höra av dig till Patientnämnden i din region. De kan hjälpa till med att framföra dina klagomål till barn- och ungdomspsykiatrin. Om du vill kontakta Patientnämnden gör du det lättast genom 1177 Vårdguidens e-tjänst eller telefon.3. Ett ytterligare alternativ är att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och framföra ditt klagomål. Jag vill dock understryka att du först måste ha kontaktat vårdenheten och/eller patientnämnden och fått svar från dem. Dessutom utreder IVO enbart allvarligare händelser, så som svåra integritetskränkningar eller bestående skador som orsakats av vården. Utifrån omständigheterna i frågan tror jag därför inte att en IVO-anmälan är rätt väg att gå för dig. Om du vill läsa mer om de olika instituten jag nämnt rekommenderar jag 1177 Vårdguidens hemsida för en bra överblick. 4. Utöver de klagomålsinstitut jag tagit upp ovan finns det även en möjlighet att ansöka om patientskadeersättning. För att du ska ha rätt till patientskadeersättning krävs det att:- du har drabbats av en antingen psykisk eller fysisk personskada, samt - att skadan sannolikt är orsakad av vård och hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt, patientskadelagen 6 §.För att du ska ha rätt till patientskadeersättning måste du alltså 1) kunna visa på en konkret skada och 2) bevisa att skadan uppkommit som en följd av felaktig eller undermålig vård. Att din skolgång drabbats av den bristfälliga vården räknas dessvärre inte som en personskada.SammanfattningI och med att du är uppenbart missnöjd med vården rekommenderar jag dig att rikta ett klagomål mot den aktuella barn- och ungdomspsykiatrikliniken, antingen själv eller med hjälp av Patientnämnden i din region. Även om du inte får någon ekonomisk ersättning kan ett samtal med vårdenheten ofta innebära någon typ av upprättelse, i form av en ursäkt eller dylikt.Utifrån frågans omständigheter verkar det inte som att du har någon konkret skada som orsakats av vården. Även om ditt sjukdomstillstånd sannolikt förlängts på grund av att du inte fick rätt vård tillräckligt snabbt är det troligtvis svårt att argumentera för att det är vården som orsakat din depression. Det är dock gratis att göra en skadeanmälan, vilket i princip innebär att du inte har något att förlora på att åtminstone försöka. De flesta vårdenheter är försäkrade hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och det är till de du skickar din skadeanmälan. Det är ca 40 % av alla anmälningar som i slutändan beviljas ersättning. Som redan nämnt tror jag dessvärre att chansen för att du ska beviljas ersättning är förhållandevis liten.Jag inser att det här inte var svaret du eftersökte. Dessvärre är det, som tidigare nämnt, mycket svårt att genomdriva de rättigheter en har som patient, vilket gör att en kan känna sig väldigt utsatt. Inte minst eftersom en i rollen som patient redan befinner sig i vad som kan uppfattas som en underordnad position. Jag hoppas trots detta att du har fått din fråga besvarad och att du följer mitt råd om att kontakta vårdgivaren för att berätta om din upplevelse. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Andningshjälp och personlig assistans enligt LSS

2020-02-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hejjag undrar varför LSS reformerades? LSS 9a§ ändrades men varför?? och i förarbetet prop. 2018/19:145 hänvisar man till bla , HFD 2015 ref 46 och HFD 2018 ref 21. vad har dessa med ändringen att göra?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Kort om LSSLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till viss hjälp för de som omfattas av lagen (1 § LSS). I 9 § LSS finns en lista på de insatser som lagen erbjuder rätt till, däribland personlig assistans (9 § 1 p. LSS). 9 a § LSS beskriver vad personlig assistans innebär och i och med lagändringen år 2018 tillades andning som ett sådant grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Ändringen i 9 a § LSSBehovet av lagändringen hade sin grund i avgörandet HFD 2015 ref. 46 då Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att hjälp med andning inte omfattades av dåvarande 9 a § LSS. Innan avgörandet hade Försäkringskassan utgått från att andningshjälp kunde omfattas av det grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" som finns i 9 a § LSS. Men Högsta förvaltningsdomstolen menade att denna behovsgrund "uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionsnedsättningar" (HFD 2015 ref. 46). Efter att domen kom ändrade Försäkringskassan sin tillämpning och hjälpbehov på grund av fysiska funktionsnedsättningar slutade omfattas av detta hjälpbehov (Prop 2018/19:145 s. 8). Därmed såg regeringen ett behov att inkludera andningshjälp i lagen.SondmatningI propositionen tas även sondmatning upp som ett grundläggande behov som bör ge rätt till personlig assistans. I avgörandet HFD 2018 ref. 21 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att hjälp med sondmatning ingår i det grundläggande behovet måltider och därför saknades det skäl att föra in sondmatning som ett separat grundläggande behov i lagtexten (Prop 2018/19:145 s. 8). Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Anmälan av fel i vård

2020-04-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vart kan man anmäla läkare som hanterat ett dödsfall fel, och försummat att berätta för anhöriga att personen hittats död? Obs gäller inte något corona-fall, utan en person som var känt missbrukare och som dog hemma när hjärtat plötsligt gav upp.
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med frågan.För att anmäla en läkare för fel i tjänsten ska man vända sig till Inspektionen för vård och omsorg(IVO). De kommer sköta din anmälan, och hjälpa dig reda ut situationen.Jag hoppas du har fått svar på sin fråga,Med vänlig hälsning,

Hur regleras smittsjukdomar och isolering?

2020-03-01 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag undrar kring de lagar som reglerar att människor låses in nu pga Corona viruset, vilka lagar aktualiseras när de bestämmer att de ska låsa in/isolera ett flertal personer osv? Och hur funkar det då flera olika länder har olika lagar mest troligt som reglerar detta på olika sätt när det är en smitta som är farlig för liv och hälsa?Tacksam för svar
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagI Sverige regleras olika smittsjukdomar och åtgärder att vidta för att förhindra spridning i smittskyddslagen (1 kap. 2 § smittskyddslagen). Isolera personerMöjligheten att isolera personer finns, men får enbart nyttjas om det finns en påtaglig risk för att andra människor smittas (5 kap. 1 § smittskyddslagen). Övriga förutsättningar för att den som bär på en allmänfarlig sjukdom ska få isoleras är om det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig de åtgärder som krävs för att förebygga eller så långt som möjligt minska risken för smittspridning, eller det finns grundad anledning anta att den enskilde inte följer de förhållningsregler som har beslutats (5 kap. 1 § smittskyddslagen). Smittskyddsläkaren kan även fatta ett beslut om tillfällig isolering om någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom och genom sitt beteende utsätter någon annan för omedelbar risk att smittas (5 kap. 3 § smittskyddslagen). Utöver isolering får även smittskyddsläkaren besluta om att den som har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av sjukdomen ska hållas i karantän i en byggnad, i en viss del av byggnaden eller inom ett visst område (3 kap. 9 § smittskyddslagen). Om en samhällsfarlig sjukdom har eller misstänks ha fått spridning inom ett avgränsat område utan att smittkällan eller smittspridningen är fullständigt klarlagd, får dessutom Folkhälsomyndigheten besluta att ett visst område ska vara avspärrat (3 kap. 10 § smittskyddslagen). Andra länders lagar Precis som du skriver kan olika länder ha olika befogenheter, både mer eller mindre omfattande än Sveriges, vad gäller isolering m.m. då en person bär på en allmänfarlig sjukdom. Generellt sätt har dock många länder någon form av reglering som ger dem möjlighet att isolera människor/sätta dem i karantän då sådana här situationer uppstår. Sammanfattning I svensk lag finns stöd för att isolera människor. Man måste dock ha i baktanke att detta kostar en hel del pengar och även i praktiken kan medföra svårigheter. Historiskt sett har det varit svårt att isolera ett geografiskt område för att förhindra smittspridning, men lättare att isolera en byggnad. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Möjlighet att få ersättning för tidigare oupptäckt hjärtfel

2020-02-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag har precis genomtgått en hjärtoperation efter att jag fått en hjärtattack. Det visade sig vara att jag hade en extra vägbana i hjärtat som är medfött och som är livshotande. Detta har jag gått runt med mina 26 år.Min fråga är har jag rätt till att stämma eller kräva ersättning för att man missat detta på tidigare undersökningar?Läkarna sa att man har kunnat se redan från tidigare undersökningar att extra banan funnits speciellt från den senaste ekg från 2018 när jag va hos en privat hjärtspecialist i jakobsberg. Då sa dom att jag inte hade något. Medans läkarna på akuten sa att man ser klart och tydligt att jag haft denna extra bana i hjärtat men att det måste varit en "felbedömning"?Jag är i chock fortfarande över det som hänt och är även sjukskriven efter operationen.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar det du har varit med om, och att ditt hjärtfel inte upptäcktes tidigare. Jag kommer att gå igenom vad du har för möjligheter att anmäla det inträffade samt möjligheter att få ersättning. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Definition av vårdskada En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. I ditt fall kan man argumentera att det bör ses som en vårdskada att ditt hjärtfel inte upptäcktes tidigare trots undersökningar, framför allt om hjärtattacken och den påföljande sjukskrivningen var en direkt följd av hjärtfelet. Lex Maria-anmälan Vid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det.Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO (här). Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida. Ersättning enligt Patienskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada i samband med vård, behandling etc., kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare? Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare på skadestånd (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här).Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade.Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt.Vad du kan göra nuJag skulle rekommendera att du börjar med att göra en anmälan till IVO. Du kan ringa till IVO för att få mer upplysningar (kontaktuppgifter här) eller läsa mer på deras hemsida. Om du har en försäkring bör du kolla om ditt hjärtfel samt operationen kan göra att du har möjlighet att få ersättning från försäkringen. Du kan även kolla upp möjligheterna att få ersättning enligt Patientskadelagen, vilket du kan läsa mer om på Patientförsäkringsföreningens hemsida (här). Om du har fler frågor kan du även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Ersättning vid otillräcklig vård

2020-02-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man få ersättning för försummelse? Min bror sökte för magont och svart avföring för ca 4 månader sedan. Hans blodvärde var också lite för lågt. Vårdcentralen skickade honom till sjukhuset direkt för gastroskopi. Väl där fick han vänta i fem timmar och blev sedan skickad till bedömningsavdelning. Där togs han emot av en icke färdigutbildad läkare som skickade hem honom utan åtgärd. Efter fyra månader sökte han igen och hade då gått ner i vikt och hade mycket lågt blodvärde. Nu gjorde man gastroskopi och konstaterade magcancer som han nu behandlas för.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart kan man vända sig för att få ersättning?Det kan vara så att din bror har rätt till ersättning från patientförsäkringen.Bestämmelser kring detta finns i patientskadelagen.Det finns en skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring som täcker ersättning för skador som omfattas av patientskadelagen.(12 § patientskadelagen)De olika regionerna har alla tecknat en patientförsäkring hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Löf. Om din bror har gått till en privat vårdgivare som har vårdavtal med regionen, så gäller denna också.Vad krävs för att få ersättning?Man kan få ersättning för bland annat felaktig diagnostisering. Man kan också få ersättning om undersökning, vård eller liknande åtgärd orsakat skadan och skadan kunnat undvikas genom till exempel val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. (6 § patientskadelagen)I din brors fall kan jag inte utifrån informationen i frågan avgöra om han har rätt till ersättning enligt detta eller inte. Faktorer som kan spela roll är till exempel om han blivit mer sjuk nu på grund av att han inte fick behandling i tid och om han i större utsträckning hade kunnat behandlas om detta gjorts tidigare.Vårdens ansvarAtt utan vidare undersökning skicka hem någon som har ont i magen i kombination med svart avföring framstår som allvarligt då detta kan vara tecken på flera akuta tillstånd till exempel blödande magsår.Din bror kan därför om han vill vända sig till Patientnämnden. En sådan nämnd finns i varje region och är både fristående och opartisk. De tar emot klagomål på vården och har i uppgift att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet.Vad händer nu?Jag rekommenderar din bror att anmäla skadan (den ytterligare skada som han lidit på grund av den bristande vården) till försäkringsbolaget Löf. De utreder skadan, fattar beslut och lämnar ersättning.Mer användbar information finns hos 1177, patientskadenämnden och Löf.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,