Kan jag anmäla en läkare för olämpligt bemötande?

2019-07-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag är sjukskriven pga utmattningsdepression och var till en läkare häromdagen för att bl.a. förlänga sjukskrivni gen. Jag försökte berätta hur jag mår och varför jag står i en process gällande omplacering i mitt arbete då stressnivån är för hög på ord. Arbete. Läkaren sa direkt ifrån med höjd röst och sa:" sötebrödsdagarna är över, förstår du!". Hon hotade att ringa fkassan o se till att de inte godkänner min sjukskrivning, att påtala samma till min chef osv. Hon menade att eftersom jag inte hade psykopharmaca insatt så är det inget fel på mig! Och jag kan jobba som vanligt. Jag grät redan när jag började tala och grät så mycket att jag inte ens KUNDE svara på Alla kränkningar. Kräktes när jag kom ut och föll rakt ner i "svarta hålet" jag faktiskt börjat ta mig ur lite innan. Hon påstod att hon känner folk på min arbetsplats, min handläggare på fkassan m.m. jag har aldrig varit med om värre någonsin. Är detta något jag kan anmäla?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill inleda med att beklaga att du har varit med om detta bemötande som är under all kritik och dessutom under en period då du redan mår dåligt. Mitt svar kommer utgå från patientsäkerhetslagen (PSL) samt patientlagen (PL).Utifrån de uppgifter du uppgett i din fråga kan jag inte se att läkarens uttalanden skulle vara brottsliga. Däremot är uttalandena mycket olämpliga och otrevliga. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt (6 kap. 1 § PSL).Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (7 kap. 1 § PSL).För att framföra klagomål kan du vända dig direkt till mottagningen, läkaren eller läkarens chef för att framföra dina synpunkter och berätta vad du varit med om. Om du tycker att du har blivit felaktigt behandlad kan du också anmäla läkaren till IVO. IVO ska efter anmälan pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Anmälan får göras av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till honom eller henne (7 kap. 10 § PSL).Du kan söka stöd hos patientnämnden i den landstingsregion som du hör till. Patientnämnden ska nämligen hjälpa patienter att föra fram klagomål och få svar från aktuell vårdgivare. Patientnämnden ska även hjälpa till att tillhandahålla information eller hjälpa patienten att få information som kan hjälpa patienten att ta tillvara på sina intressen i sjuk- och hälsovården (11 kap. 1 § PL).Jag råder dig att läsa här på IVO:s hemsida för att få mer information om hur du går tillväga med din anmälan mot läkaren. Jag hoppas du kan hitta en annan läkare omgående som kan vara stöttande och ge dig den hälso- och sjukvård du behöver. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Vänliga hälsningar,

Beslut om vård till barn samt sjukvårdspersonals skyldighet att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa

2019-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande vård, eller ja, habilitering i detta fall. Så som jag förstått det är all vård frivillig så länge det inte handlar om ett livshotande tillstånd. Vad jag förstått gällande habilitering och annan vård så ska vårdnadshavare godkänna all vård om barnet själv inte kan tacka ja eller nej till en behandling, och att detta ska vara frivilligt så långt det går att sträcka sig. Stämmer inte detta? I detta fall handlar det om ett barn som är i behov av hjälpmedel från habilitering, men personalen lyssnar inte på förälderns önskan kring hur allt ska planeras. Nu ville vårdnadshavaren ha sommaren "fri" från habilitering för att spendera mer tid med familjen och de kom överens om att ta upp kontakten igen i höst. Men bara några dagar senare kom ett samtal från habiliteringen där vårdnadshavaren blir informerad om att en anmälan om "barn som far illa" ska lämnas in till socialtjänsten för att barnet i fråga inte får den vård det behöver? Min fråga kring detta är om de verkligen får göra så? För i mina öron låter det ganska så onödigt om de har en överenskommelse gällande framtida planering. Och jag undrar även, ska inte vården vara frivillig? Man kan väl ändå inte anmäla någon för att den väljer att avstå nån månad från något som ÄR frivilligt, eller har jag fel?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger är utgångspunkten att all sjukvård kräver patientens samtycke (se HSL 5 kap 1§). När det gäller vård till barn så ska barnets bästa särskilt beaktas (se HSL 5 kap. 6§ och Patientlagen 1 kap. 8§). Vad som är barnets bästa måste avgöras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Bedömningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska, beroende på barnets ålder och mognad, utgå från underlag från vårdnadshavare och det som barnet själv ger uttryck för. Som du säger så krävs som regel bägge vårdnadshavares samtycke för att ett barn ska få vård (vilket grundar sig på FB 6 kap. 11§ och 6 kap. 13§). Det finns dock numera möjlighet att ge barnet hälso- och sjukvård med endast en vårdnadshavares samtycke om det är till barnets bästa och socialnämnden beslutar det (se FB 6 kap. 13a§). Samtidigt har sjukvårdspersonal enligt lag skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa (se SoL 14 kap. 1§). Att det bara krävs "misstanke" innebär att det är ett relativt lågt krav. Sjukvårdspersonalen behöver alltså inte ha kunskap om några missförhållanden, utan måste anmäla om de har minsta misstanke om att ett barn kan fara illa. Om sjukvårdspersonalen anser att barnet far illa i utevaro av vården så är de alltså skyldiga att göra en anmälan till socialnämnden.Med det sagt så betyder en anmälan inte till att socialnämnden kommer ingripa. Socialnämnden måste dock göra en bedömning för varje anmälan som inkommer huruvida de ska gå vidare med en utredning (se SOL 11 kap. 1-1a§§).Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Tips för att må bättre

2019-06-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag är en man 40 årJag sover 8tim och vaknar trött jag har också Jag vet inte varför det hänt efter jag smittat med virus som heter Ebv före 4år Jag var efter det jätte pigg man Mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Tråkigt att höra om.Jag förstår ditt problem, men tyvärr är jag ingen läkare och jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med sjukvården alternativt doktor.se för att hitta bästa lösning på ditt problem. Jag hoppas du mår bättre och önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

​Kan jag på egen begäran remitteras till privat vårdgivare i annat landsting?​

2019-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan jag som hörande till Dalarnas läns landsting få en egenremiss godtagen på Sofiahemmets hjärtmottagning ?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!I patientlagen (2014:821) (här förkortad PatL) hittar du bestämmelser som reglerar patientens ställning inom hälso- och sjukvårdsverksamhet. Framför allt syftar lagen till att "främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet" (1 kap. 1 § 1 st. PatL). Du har också rätt att bli informerad om möjligheten att välja behandlingsalternativ samt vårdare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård enligt 3 kap. 2 § 1 p. PatL.I 8 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) står att landstingen ska erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för vården; även i 9 kap. 1 § PatL anges att en patient som omfattas av ett annan landsting ska erbjudas öppen vård. Dessa bestämmelser i HSL och PatL blir aktuella vid tillämpningen av 7 kap. 1 § PatL, var val av behandlingsalternativ och hjälpmedel regleras. Patienten ska nämligen själv få välja vård där behandlingsalternativ "som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet" finns att tillgå, så länge det står i proportion till sjukdomens art och kostnaden för behandlingen. Enligt doktrin gäller detta också när patienten söker öppen hälso- och sjukvård i annat landsting än det egna.Slutsatsen av det ovan sagda är att du kan skriva en egenremiss om vården i fråga definieras som öppenvård i offentlig finansierad regi: det beror alltså på om anledningen till att du vill skriva en egenremiss är att definiera som öppenvård eller slutenvård. Öppen vård definieras i 2:5 HSL definieras öppen vård som är annat än sluten vård. Sluten vård definieras i sin tur i 2:4 HSL, där det anges att "med sluten vård avses i denna lag hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning". Öppenvård är alltså behandling och hälso- och sjukvård etc. som ges till en patient som inte är inneliggande.Det ska påpekas att du kan få remittering till specialistvård i annan region – även till slutenvård – om vården i fråga inte finns att tillgå i Dalarnas län. I förväg förutsedd slutenvård, t.ex. inläggning pga. operation, måste dock godkännas av behörig myndighet och är inget som en enskild kan initiera själv.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag få ersättning i efterhand för felaktigt utförd operation?

2019-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag gjorde en bukplastik 2015. Efter operationen blev jag väldigt dålig - mådde fruktansvärt illa, kräktes upprepade ggr, svimmade, kunde inte behålla någon mat och jag minns att de behöll mig på kliniken i två nätter samt att de gav mig sex påsar blod under första dygnet. Jag minns också hur läkaren skrek på sköterskor och personal och undrade "vem i --- ska stå till svars för det här?!?!". Jag skickades hem men illamåendet höll i sig och likaså kräkningarna. Efter 8 dagar var jag helt förstörd, både fysiskt och psykiskt. Jag åkte in akut till landstinget, fick dropp och medicin som hjälpte mot illamåendet.Detta är något som jag fortfarande mår psykiskt dåligt över.Ärret på magen såg bedrövligt ut.När jag drygt ett halvår efter detta gjorde ett återbesök på kliniken för ärrkorrektion bad jag om min journal. Svaret jag fick var "Vill du verkligen det? Det är bättre att lägga det här bakom sig!"Ärret blev inte mycket bättre och idag har jag ett vanprydande ärr som dagligen påminner mig om det inträffade. Min fråga är - kan jag få någon form av ersättning? Vänliga hälsningar
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar att du behövde råka ut för det inträffade. Reglerna om det här hittar du i patientskadelagen. Vad kan du göra om du har blivit felbehandlad inom sjukvården?Har du drabbats av en skada inom sjukvården kan du ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Kraven som ställs är att det ska finnas övervägande sannolikhet för att skadan har orsakats av den vård, behandling eller liknande som gavs (6 §). Eftersom den mesta sjukvård innebär risker krävs det i praktiken i princip att skadan skulle ha varit möjlig att undvika. Klinikens uttalanden om din journal m.m. tyder på att något med din vård gick fel och att du med andra ord har bra grund för din talan.Hur går en anmälan om patientskadeersättning till?Anmälan om ersättning görs hos vårdgivarens försäkringsbolag så det bästa är att du vänder dig till vårdgivaren i första hand för mer information. För de vårdgivare som finansieras av regionerna är det Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) som anmälan görs till. Skulle du sedan inte vara nöjd med försäkringsbolagets beslut kan du kräva ett yttrande i frågan från Patientskadenämnden eller vända dig till allmän domstol.Preskriptionstiden är 10 år så för att kunna få ersättning enligt patientskadelagen måste du alltså väcka talan inom 10 år räknat från den tidpunkt då skadan orsakades (23 §). Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när en feldiagnostisering leder till en allvarlig vårdskada och vårdgivaren har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter?

2019-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag fråga er nu om det finns stöd i lagen att på något vis anmäla en verksamhetschef på ett sjukhus. Jag blev vård skadad, kom till sjukhus med en remiss för att en läkare på jouren misstänkte en tiaattack som skulle innerligen utredas. (Förstadiet till stroke)Men på sjukhusets akutmottagning bytte de bort mitt personnummer så jag fick en annans EKG-registren på mig. Detta EKG tog de 20 minuter innan jag kom in på akuten. Som följd av detta blev jag hemskickad med fel diagnos och kom åter 4 dagar senare med en fullt utvecklad stroke och var medvetslös i fyra dygn jag blir aldrig återställd.Hela denna vårdskada har jag stridigt om i sju år till Socialstyrelsen, IVO, Patientskadenämnden, LÖF med många överklagande. Men har förlorat på grund av att verksamhetschefen på sjukhuset aldrig Lex Maria händelsen som enligt lag skall göra. Verksamhetschefen har också ljugit för alla dessa instanser som jag anmälde händelsen till, därför har jag heller inte fått den ersättning jag hade rätt till.Nu för ett halvår sedan polisanmälde jag verksamhetschefen för tjänstefel mm. men de bara lägger ner det hela jag har även överklagat ända upp till riksåklagarmyndigheten, men får bara samma svar. En verksamhetschef på ett sjukhus betraktas i lagen som en läkare, en läkare kan man inte polisanmäla.Alltså kan en sådan person gömma sig bakom lagen.Nu är min frågeställning. Hur ska jag komma åt en sådan verksamhetschef som jag betrakta som en tjänsteman, så att jag kan gå vidare i livet
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag har förstått din fråga rätt så har sjukhuset gjort ett gravt misstag genom att blanda ihop dig med en annan patient, vilket har lett till att du har fått en allvarlig vårdskada. Du har dessutom försökt att vända dig till Socialstyrelsen, IVO, Patientskadenämnden, LÖF och Polisen utan några resultat, vilket beror på att sjukhusets verksamhetschef aldrig har lex Maria-anmält händelsen och denne vid flera gånger har ljugit om situationen. Du undrar därmed hur du skulle kunna gå vidare med situationen och "komma åt" verksamhetschefen. Jag vill börja med att beklaga allt det som du har blivit utsatt för. Jag förstår också att det har varit en lång och jobbig process. För att försöka få klarhet i situationen så får vi gå in i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen (PSL), Patientskadelagen, Patientlagen, Brottsbalken (BrB) och Skadeståndslagen (SkL). Jag vill redan nu förvarna om att svaret är ganska långt, och att jag kommer att börja med att övergripligt berätta om de principer som gäller inom hälso- och sjukvården. Jag kommer även att redogöra för vad som gäller när det kommer till skador inom vården, för att sedan mer gå in på om det är möjligt att ställa verksamhetschefen till svars personligen. Svaret kommer att avslutas med några råd.Det finns krav på att verksamheter inom hälso- och sjukvården ska uppfylla krav på "god vård"Inledningsvis så kan det vara värt att nämna att det är vårdgivaren som bedriver hälso- och sjukvården. Exempel på vårdgivare är kommunen, landstinget, egenföretagare eller aktiebolag, och ett sjukhus är förstås ett exempel på en verksamhet. När det kommer till driften av en verksamhet så är det viktigt att kraven på "god vård" uppfylls. Detta innebär bland annat ett ansvar för vårdgivaren att se till så att vården är av god kvalitet, och att dina behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Det är dessutom vårdgivaren som har ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 1 §). Vårdgivaren har dessutom en skyldighet till att främja patientsäkerhet och att kontinuerligt jobba mot att minska antalet vårdskador (PSL 3 kap 1-4 §). Det låter som att du har drabbats av en allvarlig vårdskadaDet låter utan tvekan som att du kan ha råkat ut för en vårdskada, då skadan har inträffat inom vården och stroken möjligtvis hade kunnat undvikas om du inte hade blandats ihop med en annan patient. I bedömningen om det rör sig om en vårdskada så är det alltså av yttersta vikt att skadan skulle ha kunnat undvikas om rätt åtgärder hade satts in. Vårdskadan skulle dessutom kunna klassas som som en allvarlig vårdskada med tanke på att du skriver att du aldrig kommer att bli återställd och att detta därmed kommer att påverka dig resten av livet (PSL 1 kap 5 §). Vårdgivaren har en skyldighet att göra en lex Maria-anmälan vid en allvarlig vårdskadaVårdgivaren har först och främst en skyldighet att göra en utredning vid alla typer av vårdskador (PSL 3 kap 3 §). Vid allvarliga vårdskador så måste dock vårdgivaren även göra en anmälan till IVO, alltså en lex Maria-anmälan. Du nämner i din fråga att det som du råkade ut för inte har lex Maria-anmälts. En vårdgivare är dock skyldig till att göra en sådan anmälan, och ska dessutom ha en anmälningsansvarig som har som ansvar att rapportera in till IVO. Den anmälningsansvarige är den som vårdgivaren utser, och kan t.ex. vara administrativ personal, verksamhetschefen eller chefsläkaren. Jag antar att det är verksamhetschefen som är ansvarig i ditt fall, då du främst nämner denne i din fråga. Anmälan ska vara inne hos IVO så snabbt som möjligt, men i regel senast inom två månaders tid. Det är alltså med andra ord så att vårdgivaren har en anmälningsskyldighet till IVO, som denne har underlåtit sig att göra i ditt fall (PSL 3 kap 5-7 §). Du har rätt att bli underrättadDu ska bli underrättad när du har blivit drabbad av en vårdskada. Vårdgivaren ska då dessutom informera om:- vad man tänker göra för att en liknande händelse inte ska inträffa igen- möjligheten att anmäla till IVO- möjligheten att begära ersättning- patientnämndernas verksamhetOm vårdgivaren beslutar att göra en lex Maria-anmälan så ska du informeras om det likaså (Patientlagen 11 kap 2 §, PSL 3 kap 5 & 8 §). Om du önskar att delta i patientsäkerhetsarbetet så ska vårdgivaren också ge dig möjlighet att göra det (Patientlagen 11 kap 4 §, PSL 3 kap 4 §).Patientskadenämnden kan främja kommunikation mellan patienten och vårdgivarenNär man inte upplever att kontakten mellan en själv som patient och vården fungerar, så kan man vända sig till landstingets eller regionens patientnämnd/förtroendenämnd. Detta förutsätter jag att du redan har gjort med tanke på att du har försökt att reda ut denna situation under så många år nu. Det är dock dit du kan vända dig när upplever att den vård som du har fått inte har varit som den ska. Det är kostnadsfritt, men de gör å andra sidan inte heller några medicinska bedömningar eller ställningstagande huruvida vården har varit korrekt eller inte. Nämnden kan däremot bidra till en främjas kommunikation mellan dig och vårdgivaren, och ge dig den information som du behöver för att kunna tillvarata dina intressen på bästa sätt. Enskilda personer kan göra anmälningar till IVONär man har varit i kontakt med vårdgivare eller patientnämnden, så kan man i vissa fall även vända sig till IVO om man fortfarande inte upplever att man får sina intressen tillvaratagna. IVO utövar nämligen tillsyn över bland annat hälso- och sjukvården (PSL 7 kap 1 §). Du har helt rätt i att endast vårdgivaren kan lex Maria-anmäla. Du kan dock som privatperson själv lämna in tips och göra en anmälan om klagomål till IVO (PSL 7 kap 10 §). IVO utreder nämligen anmälningar från privatpersoner så länge de är av en mer allvarlig karaktär. Ett exempel på sådana "mer allvarliga händelser" är som i ditt fall där patienten har fått permanenta besvär. IVO kan även på eget initiativ inleda utredningar mot hälso- och sjukvården, om de upplever att det behövs (PSL 7 kap 19 §).När IVO har fått in din anmälan så gör de i regel en bedömning utifrån Patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. De ser bland annat till varför det har blivit som det har blivit, och hur vårdpersonalen har agerat. Vårdgivaren får dessutom också en chans att kommentera utredningen. Om IVO anser att en vårdgivare inte fullgör sina lagstadgade skyldigheter och på så sätt exempelvis äventyrar patientsäkerheten så kan IVO förelägga vårdgivaren att uppfylla de underlåtna skyldigheterna. Föreläggandet kan dessutom förenas med vite, för att säkerställa så att det följs (PSL 7 kap 24 §). IVO kan utöver detta också komma med förslag på vad man bör gå vidare med det hela, och hur man ska kunna undvika en liknande händelse även i framtiden. Om IVO bedömer att personal inom hälso- och sjukvården inte bör jobba därinom, så görs även där en utredning som sedan exempelvis kan utmynna i en ansökan om indragen licens hos HSAN - Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (PSL 7 kap 29-30 §). Om sjukvårdspersonal i sin yrkesutövning är skäligen misstänkt för brott så ska IVO dessutom anmäla detta till åtal.Feldiagnostisering kan ge rätt till patientskadeersättningDu skriver dessutom att du har varit i kontakt med LÖF - Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, och att du inte upplever att du har fått all den ersättning som du har rätt till. Det är svårt för mig att uttala mig ordentligt på denna punkt då jag inte har all den information jag behöver för att kunna göra det. Det är givetvis skillnad på om du exempelvis inte har fått någon ersättning, eller helt enkelt bara inte har fått så mycket som du anser dig ha rätt till.Utgångspunkten är oavsett att man har rätt att vända sig till det försäkringsbolag där vårdgivaren har sin patientförsäkring, om man önskar söka ersättning för sin vårdskada. Just Patientförsäkringen LÖF ansvarar i regel för vård som bekostas av landstinget, och arbetar bland annat för en ökad patientsäkerhet. I ditt fall så tycks det vara så att du blev feldiagnostiserad, vilket är en post som generellt ger dig rätt till ekonomisk ersättning. (Patientskadelagen 6, 12-13 §). Ersättning kan exempelvis ges för- Nödvändiga eller skäliga merkostnader- Nödvändiga eller skäliga merkostnader- inkomstförlust- psykiskt och fysiskt lidande under läkningstiden.- bestående besvär och begränsningar, eller utseendemässiga förändringar (SkL 5 kap 1-5 §). Patientskadenämnden kan lämna rådgivande yttrandenDu kan få ärendet prövat av Patientskadenämnden, om du har fått ett besked från försäkringsbolaget som du inte är nöjd med. De kan nämligen lämna rådgivande yttranden. Det måste dock vara frågan om ett "aktivt" ärende, och ska göras inom ett år från det att LÖF meddelade sitt beslut (Patientskadelagen 17-17 a §). Du kan även ansöka om skadestånd enligt SkadeståndslagenPatientskadelagen hindrar dig dock inte från att ansöka om skadestånd enligt Skadeståndslagen. Vårdgivaren kan då behöva betala skadestånd om skadan kan anses vara ett resultat av att personalen har agerat försumligt (SkL 3 kap 1 §). Vad som dock kan vara bra att vet är att detta alternativ kan ses som mer riskfyllt och du kan bli tvungen att betala höga rättegångskostnader. Det kan också bli en lång och utdragen process. Har verksamhetschefen begått tjänstefel?Att "komma åt" verksamhetschefen i dennes arbete verkar med andra ord vara svårt i ditt fall. Detta med tanke på att tanken är att man i första hand ska gå genom patientnämnden, IVO m.m, vilket du redan har försökt med. Det finns någonstans en grundidé om att vården ska rätta till sina egna fel, vilket gör att dina möjligheter i detta läge blir knapphändiga. Du nämner dock att du betraktar verksamhetschefen som en tjänsteman, och jag ska därför utreda om man exempelvis skulle stämma verksamhetschefen för tjänstefel.För att det ska röra sig om ett eventuellt tjänstefel så krävs det att det ska röra sig om myndighetsutövning (BrB 20 kap 1 §). Det kan vara svårt att avgöra när det rör sig om myndighetsutövning, och när det kommer till hälso- och sjukvården så är det inte uppenbart. Enligt ett rättsfall från 2016 så kan det sägas vara beslut från det allmännas sida som är ett uttryck för att utöva makt över medborgarna. Exempel som däremot anses vara myndighetsutövning är rättspsykiatrisk tvångsvård och smittskydd. De flesta åtgärderna inom sjukvården faller dock inte inom ramen för vad som räknas som myndighetsutövning, men hänsyn ska tas till om vård sker under tvång eller om det finns en särskilt stark beroendeställning mellan parterna (RH 2016:85). Detta innebär med andra ord förmodligen att du inte kan stämma verksamhetschefen för tjänstefel eller liknande, då det antagligen inte rör sig om någon myndighetsutövning i detta fall.Personal inom hälso- och sjukvården kan dömas till straffrättsligt ansvarPersonal inom hälso- och sjukvården kan dock dömas till straffrättsligt ansvar. Det finns exempelvis ett rättsfall från 2006 där en sjuksköterska dömdes för vållande till annans död (NJA 2006 s 228). På samma vis har du möjlighet att exempelvis anmäla behörig personal för vållande till kroppsskada som inte är ringa, om du skulle önska det (BrB 3 kap 8 §). Vållande till kroppsskada kräver inget uppsåt, utan det krävs endast att någon genom oaktsamhet har orsakat dig sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa. Det är dock mycket sällan anmälningar liksom dessa leder till något åtal.SammanfattningSom jag i svaret nämnde så finns det en grundidé att vården ska göra egna utredningar och någonstans även rätta sina egna fel. Som tillsynsmyndighet så finns bland annat IVO, och man har även möjlighet att vända sig till Patientnämnden för att få hjälp. När det kommer till ersättningsanspråk så ser man vid feldiagnostisering främst till patientskadeersättningen, och det är LÖF som ansvarar för den vård som bekostas av landstinget. Om man inte är nöjd med deras beslut så kan man vända sig till patientskadenämnden, eller slutligen till domstol.Som jag tidigare har nämnt så är möjligheterna till att "komma åt" verksamhetschefen därmed mycket begränsade. Att anmäla för tjänstefel är förmodligen fruktlöst, då det antagligen inte handlar om någon myndighetsutövning. Även sjukvårdspersonal har dock ett straffrättsligt ansvar, och skulle exempelvis kunna dömas för vållande till kroppsskada.Mina råd till digVi brukar vanligtvis ge rekommendationen att man i ett sådant här läge först och främst ska försöka reda ut situationen med vårdgivaren och behörig personal (alltså exempelvis verksamhetschefen), men jag uppfattar det som att du redan har försökt att göra detta under upprepade tillfällen under flera års tid. Du skriver att du dessutom redan har varit i kontakt med IVO, LÖF och patientskadenämnden, och jag förutsätter även att du har kontaktat patientnämnden. Det är svårt att ge råd angående detta då jag inte vet vilka beslut du har fått, eller om IVO exempelvis överhuvudtaget har prövat ditt fall. Det låter dock som att hela situationen i högsta grad är mycket komplicerad och svår, och som att du därför skulle behöva adekvat, juridisk rådgivning från en utbildad jurist som är expert inom ämnet. Detta för att du med säkerhet ska kunna veta att alla dina vägar framåt är ordentligt utforskade, eller om det finns något specifikt kvar att göra som jag inte har kunskap nog att känna till. Det finns flera olika juristbyråer där det finns jurister som specialiserar sig på frågor såsom patientskador, jag skulle därför råda dig att försöka ta kontakt med någon av dessa.Jag hoppas att jag har kunnat klargöra åtminstone några saker i hela denna svåra situation. Eftersom du även har köpt till telefonrådgivning så kommer jag att ringa upp dig på måndag den 1 juli kl 10:00. Om denna tid inte passar så får du gärna kontakta mig på mikaela.berglind-makinen@lawline.se. Stort lycka till!

Hur går jag tillväga för att söka om ersättning på grund av skada i samband med tandvård?

2019-06-01 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag hade en bro i överkäken med två tänder, en av tänderna var dålig då läkare bestämd tar bort den. Istället löser hon bort hel bro, hon har sågat en av de att kunna tar bort. Då förstörde hon den andra, som börja röra sig från botten. Vem ska ersätta mig nu för att måste göra inplantat istället?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Möjligheter till ekonomisk ersättning vid fel vid tandvård Om du blir skadad vid tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Denna betalas ut ur patientförsäkringen, som alla tandvårdsmottagningar måste ha. Skador som skett i samband med en undersökning eller behandling kan du alltså ha rätt att få ersättning för. Lagen som reglerar rätten till patientskadeersättning är Patientskadelagen, 1 §. Den gäller endast skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 §, och gäller även tandläkarvård, 5 §. Av 6 § framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att skadan ifråga ska ha uppkommit till följd av en medicinsk åtgärd eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården, att skadan ska ha kunnat undvikas samt att skadan ska vara av en sådan typ som beskrivs i bestämmelsen. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). En förutsättning för att ha rätt till patientskadeersättning är att skadan hade kunnat undvikas. Komplikationer som var omöjliga att undvika ger inte rätt till ersättning. Folktandvården eller privat mottagning Om en skada uppkommit i samband med tandvård inom Folktandvården kan du anmäla den till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här.Om en skada uppkommit i samband med tandvård på en privat tandläkarmottagning vänder du istället dig till det försäkringsbolag som den vårdgivaren har. För att ta reda på vilket försäkringsbolag du då ska lämna en anmälan till kan du antingen fråga din tandläkare eller vända dig till Patientförsäkringsföreningen för att få den informationen. Om det skulle vara så att din tandläkare är verksam i Praktikertjänst kan du vända dig dit direkt och göra en anmälan. Vid avsaknad av försäkring för vårdgivare är det till Patientförsäkringsföreningen som du vänder dig. Sammanfattning För skador som uppstått i samband med tandläkarvård kan du alltså ha rätt till ersättning. I ditt fall skulle det kunna röra sig om en behandlingsskada, men för att ge ett mer exakt svar behövs mer information. För att man ska ha rätt till ersättning för en behandlingsskada förutsätts det att skadan objektivt sett hade kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att göra en skadeanmälan och väl där görs en bedömning om rätt till patientskadeersättning föreligger eller inte.Hoppas du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Vänligen,

Får en läkare skriva remiss utan samtycke?

2019-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har varit på vårdcentral på läkarbesök, där läkaren var kränkande mot mig i sin bedömning. Hon nästan omyndighetsförklarade mig. Jag hade en anhörig med mig som hade synpunkter på hennes agerande, det struntade hon i, utan när vi hade gått därifrån rådgjorde hon med sin handledare att skriva en remiss till utredningsenhet utan att vi visste någonting. Jag läste det på mina journaler. Man kan väl inte skicka remiss utan att patienten varit med o samtyckt. När jag sedan ringde till läkaren, sa hon att man inte behöver samtycke.Vi har nu gått ifrån denna vårdcentral, och listat oss på en annan, där vi fick en annan bedömning utan krav på någon utredning, men läkaren på den första vårdcentralen vill inte släppa taget om mig.Med vänlig hälsningCarl-Axel o Marita Moberg
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina rättigheter som patient regleras i Patienlagen (https://lagen.nu/2014:821). Sjukvård får inte ges utan ditt samtycke (https://lagen.nu/2014:821#K4P2S1) och du ska även få information om det förväntade vård-och behandlingsförloppet (https://lagen.nu/2014:821#K3P1S1). Det finns ytterligare bestämmelser som säger att sjukvård ska utformas och genomföras i samråd med patienten så långt som det är möjligt (https://lagen.nu/2014:821#K5P1S1), läkaren verkar i detta fall ha gått utanför sin behörighet. Om du vill lämna klagomål kan du gå till väga på flera sätt: Du kan kontakta den mottagning där du fick vård, kontakta patientnämnden i din region eller anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Inspektionen för vård och omsorg har en skyldighet enligt lag att pröva klagomål mot hälso-och sjukvård och dess personal (https://lagen.nu/2010:659#K7P10S1). Om läkarens agerande blir diskriminerande eller brottsligt kan du även anmäla händelserna till Diskrimineringsombudmannen eller polisen, men jag skulle råda dig att i första hand kontakta vårdcentralen där läkaren jobbar eller patientnämnden i din region. Lycka till!