Kan jag få ersättning från vården för att mitt barn tog livet av sig?

2020-04-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Min dotter tog livet av sig nyligen pga brist på hjälp från både vårdpersonal och soc. Enligt polisen som hade hand om obduktionen sa till mig att jag kan söka skadestånd med tanke på allt som hänt, men hur ska jag gå tillväga? Tacksam för svar.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skadestånd från vården Om man som patient drabbats av en personskada inom vården har man rätt till ersättning. Med personskada menas fysiska och psykiska men, och också dödsfall omfattas av begreppet. Förutsättning för att ersättning ska betalas är att skadan hade kunnat undvikas om vården i behandlingen av patienten gått tillväga på ett annat sätt (6 § patientskadelagen). Som anhörig har du därmed rätt till ersättning när en närstående dött på grund av fel i sjukvården. Denna ersättning ska vidare vårdgivarens försäkringsbolag stå för (12 § och 13 § patientskadelagen). I fråga om offentliga vårdgivare är det försäkringsbolaget LÖF man ska vända sig till och göra en anmälan. Rör det sig om en privat vårdgivare kan antingen vända dig till vårdgivaren och fråga vad de har för försäkringsbolag eller gå in på Patientförsäkringsföreningen och göra en anmälan, varefter de kan leta upp det rätta försäkringsbolaget. Skadestånd från socialen Utöver detta har man som enskild en rätt att enligt skadeståndslagen få en personskada ersatt om denna orsakats av en myndighets vållande vid myndighetsutövning (3 kap. 2 § skadeståndslagen). Problemet med det här alternativet är att du måste stämma kommunen i en domstol för att kunna få ut skadeståndet. Domstolsprocesser är förenade med kostnader som kan bli så höga att de kan "äta upp" det skadestånd man från början kräver, vilket därmed kan göra att hela poängen med stämningen går förlorad. Det här alternativet är därför inget att beakta i första hand. Vänligen,

Vad gör man om läkare skrivit ut narkotikaklassad medicin till någon med missbruksproblem?

2020-04-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Om en psykiatrisk överläkare struntat i att göra en LVM anmälan till Socialen trots familj försökt få denne å göra det pga beroende patient som nästan dött, fått skador för livet, inte kunnat anmäla pga beroende och förstörd hälsa samt matad med narkotika recept trots vetskapen att patienten svävat mellan liv och död. Vid ett tillfälle hotar patienten ta livet av sig om han inte får mer benzodiazepiner. Överläkaren väljer förskriva mer, inte spärra in till beroende, per definition tjänstefel/inkompetens.Än värre var patienten 19 år gammal utan kunskap som matades med narkotika tills beroende uppstår i många år, dessutom överförskrivning och patienten får därefter utskrivet opiater som fentanyl plåster pga patienten är beroende och söker vård för smärtor som inte finns, dvs utvecklar s k "drug-seeking-behavior" , dessutom nästan som första hands val till en början som ledde till skador pga andningsdepression för att sedan få Oxycontin i flera år pga smärtor som inte finns och ej kontrołleras.Som en röd tråd där man blivit lurad och sen fått sitt liv förstört och levat i ett limbo under tortyr under 10 år.Är ju många läkare inblandade med tragiskt nog. Patienten försöker dessutom ta livet av sig flertal gånger med tabletter även utskrivna, men fortsätter matas med narkotika preparat av sin överläkare.Patienten har alltså inte kunnat göra anmälan pga minnesstörningar, förstörd hälsa och söker droger för patienten är sjuk. För sedan bli frisk på egen hand.Vad kan man göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga anser du att en överläkare begått felaktigheter dels genom att inte göra en LVM-anmälan, dels genom att skriva ut narkotiska preparat till en patient med missbruksproblematik. Det som kan göras är en anmälan till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Anmälan får göras av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till honom eller henne (7 kap. 10 § andra stycket patientsäkerhetslagen). Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän. När anmälan kommer in till IVO görs en bedömning av om det ska utredas inte. Patientsäkerhetslagen styr vad IVO ska utreda. För att IVO ska utreda ett klagomål bör det lämnas inom inom två år från att händelsen inträffat. IVO får avstå att utreda klagomål som ligger längre bak i tiden än så (7 kap. 11 § fjärde stycket patientsäkerhetslagen). IVO kan besluta om att en läkare missbrukat sin förskrivningsrätt ska behörigheten dras in eller begränsas (8 kap. 10 § patientsäkerhetslagen). IVO kan även i vissa fall besluta om återkallelse av läkarlegitimation, om vederbörande varit grovt oskicklig vid utövningen av yrket, om hen gjort sig skyldig till ett allvarligt brott och om hen på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket (8 kap. 3 § patientsäkerhetslagen).I det fall du beskriver förstår jag som att flera händelser ligger långt bak i tiden (10 år), varför det kan vara sannolikt att IVO inte granskar sådan anmälan. Om det däremot har förekommit händelser de senaste två åren är min rekommendation att göra en anmälan om IVO. Givetvis står det dig fritt att göra en anmälan även om äldre händelser, dock har IVO ingen skyldighet att utreda sådan anmälan. För att läsa mer om hur du gör en IVO-anmälan rekommenderar jag att du läser på myndighetens hemsida.Om ni behöver mer hjälp av en av våra jurister eller om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig för ett kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ej önskar HLR eller livsuppehållande behandling

2020-04-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Är ett "Living will" giltigt i Sverige? Alltså: Skulle jag kunna skriva ett testamente/instruktioner där jag stadgar att jag ej önskar bli återupplivad om mitt hjärta stannar eller att jag vill att min respirator ska kopplas ur om jag någonsin hamnar i koma? Jag vet att living wills är vanliga och accepterat i USA men hur ser regleringen ut i Sverige? MVH
Sandra Rust |Hej!Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen så grundar sig svensk hälso- och sjukvård på att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Se 5 kap 1 § punkt 3 i Hälso- och sjukvårdslagen samt 4 kap 1, 2 och 4 §§ Patientlagen. Har man kunnat förstå konsekvenserna av att neka vård så har man således den rätten.När det kommer till exempelvis HLR så gäller som följer: Dokumentation av ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningAll hälso- och sjukvårdpersonal ska omedelbart påbörja hjärt–lungräddning (HLR) på personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. Ställningstagande om att avstå från HLR (»Ej HLR«) ska dokumenteras i patientens journal.Ett ställningstagande om att avstå från HLR gäller på sjukhus endast under ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde. Under förutsättning att det finns säkra rutiner för hur ställningstagandet kommuniceras mellan berörda verksamhetsområden kan ställningstagandet även gälla när patienten tillfälligt undersöks eller behandlas inom ett annat verksamhetsområdetSkäl som kan motivera ställningstagande om att avstå från hjärt–lungräddningPatienten vill inte ha behandling med hjärt–lungräddning (HLR) vid ett eventuellt hjärtstopp.Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en liten möjlighet att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.När det kommer till livsuppehållande behandling som respiratorvård gäller även här att patientens självbestämmanderätt ska respekteras. Det innebär att det är en skyldighet enligt svensk grundlag att lyssna på patientens önskemål att inte få livsuppehållande behandling. Detta gäller också om en patient avsagt sig annan behandling som kunnat rädda dennes liv.I samband med inläggning på intensivvårdsavdelning för ett livshotande tillstånd eller under pågående vård med försämring, kan det bli aktuellt med behandlingsbegränsning – antingen att avstå från (inte inleda) eller avbryta pågående (inte fortsätta) livsuppehållande behandling. Grunderna för ett sådant beslut (ställningstagande) kan vara patientens egen viljeyttring (autonomi), akuta eller kroniska sjukdomens prognos samt terapisvikt trots pågående behandling.Val av behandlingsstrategi baseras på etiska principer samt medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen betonar respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården så långt som möjligt ska utformas, och genomföras i samråd med patienten. En läkare får inte ge en behandling som patienten inte vill ha, med undantag för till exempel vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Hoppas du fått lite vägledning kring dina funderingarMed vänlig hälsning

Hur gör jag för att få min patientjournal raderad?

2020-04-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har blivit feldiagnostiserad med fel sjukdomar, skulle behöva hjälp med journalförstöring om det går att göra det. Har varit på en egen psykiatrisk utredning och fåt intyg att jag har ej haft eller att jag ej har dessa sjukdomar. Läkaren har skrivit en hel del lögner till Försäkringskassan att jag har mångårig kontakt med psykiatriker, psykologer, kuratorer, stresshantering, m.m. Fick pension på fel sjukdomar, jag sökte för min arbetsskada som jag har fått godkänt 1996-11-25. Har skrivit om detta till patientnämnden,och försökt få kontakt med Läkaren och verksamhetschefen som är läkarens man på vårdcentralen. Jag behöver hjälp att driva detta. Och jag vill ha ett kostnadsförslag. Detta tär på mig otroligt mycket att jag ska vara diagnostiserad med fel sjukdomar. Har börjat med hjärtmedicin Okt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet finns tre olika vägar för dig som patient att påverka innehållet i din journal: rättelse, notering i journalen och genom en ansökan om journalförstöring. Förfarandet regleras i patientdatalagen.Om det handlar om oriktiga eller missvisande journaluppgifter ska sådana i första hand rättas. För begäran om rättelse kan du vända dig till vårdgivaren, dvs. där journalen upprättats. Om vårdgivaren inte går med på din begäran har du rätt att begära att det sker en notering i journalen om att du som patient anser att uppgifterna i journalen är oriktiga eller missvisande. Begäran om notering är en rättighet du har som patient och kan inte nekas dig (jfr 3 kap. 8 § patientdatalagen).För journalförstöring är kravet högre ställt än vid rättelse eller notering. Journalförstöring innebär en möjlighet till radering av uppgifterna i din journal och är tänkt att användas i undantagsfall. Det är endast du som patient, eller någon annan som omnämns i patientjournalen, som har rätt att ansöka om att hela eller delar av journalen ska förstöras. Din begäran om journalförstöring ska ställas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).För att din ansökan om journalförstöring ska beviljas finns det tre krav som måste uppfyllas. De krav som måste uppfyllas finns angivna i 8 kap. 4 § patientdatalagen: (1) Det ska finnas godtagbara skäl för ansökan (2) Patientjournalen eller den del av den som ansökan avser ska uppenbarligen inte behövas för din vård (3) Det ska från allmän synpunkt uppenbarligen inte finnas skäl att bevara journalenSom exempel på vad som kan utgöra allmänna skäl att bevara journalen kan vara om uppgifterna t.ex. ligger till grund för olika beslut och åtgärder hos myndigheter och domstolar eller behövs för forskning och statistik. Annat som kan utgöra allmänna skäl att bevara journalen är om du klagat på vården i samma ärende som där du vill ha journalförstöring. När du ansökt om journalförstöring kommer IVO att göra en bedömning om din ansökan behöver kompletteras. Det kan även krävas att IVO begär in din patientjournal och vårdgivaren ges då möjlighet att komma in med ett yttrande. Handläggningstiden för journalförstöringsärenden är cirka 12 månader.Sammanfattningsvis finns det i ditt fall tre möjligheter för dig att påverka innehållet i din patientjournal; rättelse, notering och journalförstöring. Min rekommendation är att du låter en jurist gå igenom ditt ärende och få en djupare insikt i vad som hänt och om det bör begäras rättelse eller journalförstöring (och om det är möjligt eller om det finns skäl som talar emot det). Vill du inte själv begära journalförstöring kan givetvis en av våra jurister hjälpa dig vidare. Om du är intresserad av ett kostnadsförslag och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Våra jurister erbjuder möten dels per telefon, men även per e-post och Skype. Det som passar dig bäst. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

är det olagligt att ge bort (och inte sälja) receptbelagd medicin till en kompis?

2020-04-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har nyligen hjälpt en vän som, precis som jag själv, har problem med att somna om nätterna. Jag har införskaffat mig sömntabletterna Melatodin 5mg som jag ska kunna sova med och gett ca 35 piller av de till min vän så att han också får hjälp med sömnproblemen. Jag är under 18 så det betyder att min pappa, som är läkare, har skrivit ut tabletterna till mig. Häromdagen blev han tagen av polisen när han hade dessa piller på sig och blev tagen för narkotikabrott eftersom det inte var han som skrev ut pillrena. Jag är nu mycket orolig om vad jag nu kan stå inför, kan jag bli åtalad för något? Isåfall, vad och varför?Tack på förhand.
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du skriver att du fått utskrivet Melatodin – men jag misstänker att du menar Melatonin. Vad jag kan se så är Melatonin inte narkotikaklassat – vilket gör att det inte omfattas av narkotikalagen. Jag tycker därför att det är något konstigt att din vän skulle bli åtalad för narkotikabrott på grund av innehavet av Melatonin. Du kan inte heller göra dig skyldig till något narkotikabrott – då Melatonin som sagt inte är ett narkotikaklassat preparat. Det är dock väldigt olämpligt att ge bort receptbelagd medicin till andra personer.Det förhållandet att du ger bort din medicin – och inte säljer det – gör saken lite knepig.Då du inte säljer medicinen omfattas du förmodligen inte av lagen om handel med läkemedel (här). Enligt lagen är det otillåtet att sälja medicin – oavsett om den är narkotikaklassad eller inte – om man inte fått ett tillstånd av läkemedelsverket. Enligt 9 kap. 1 § lag om handel med läkemedel är straffet för detta böter eller fängelse i högst ett år.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Har du några andra frågor är du välkommen att skriva en kommentar!

Får läkare ge vård till ett sjukt barn trots att dess vårdnadshavare motsätter sig det?

2020-04-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Om föräldrar nekar sitt barn akutsjukvård på grund av religiösa skäl har läkaren rätt att vidta åtgärder?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vård ska vara frivilligHuvudregeln i svensk vård är att patienter har rätt att välja om de vill få behandling eller avstå (4 kap. 1-2 § patientlagen). Om patienten är ett barn ska barnets inställning till vården ges betydelse i förhållande till hens ålder och mognad (4 kap. 3 § patientlagen). Det är endast i ett fåtal situationer där vård får ges utan patientens samtycke, så kallad tvångsvård. Det är strikt reglerat när och hur tvångsvård ska bedrivas. Vårdnadshavare eller barnet själv kan inte avsäga sig tvångsvård. Vårdnadshavares beslutsfattande över sina barnEtt barns vårdnadshavare har rätt att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter vilket inkluderar beslut om vård. Ju äldre barnet blir desto mer ska barnet få bestämma själv (6 kap. 11 § föräldrabalken). Barn som behöver akutsjukvårdOm ett barn behöver livräddande behandling som inte kan vänta och vårdnadshavaren motsätter sig det kan behandling ändå inledas av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att beakta barnets bästa (5 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen). Om hälso- och sjukvårdspersonal misstänker att ett barn far illa eller att barnets behov inte tillgodoses har de en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling föreligger kan socialnämnden besluta att tillfälligt tvångsomhänderta barnet för att säkerställa att barnet får den vård som behövs (2 och 6 § lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). SammanfattningJa, läkare har både en rätt och en skyldighet att vidta åtgärder om ett barn är i behov av akutsjukvård. Med vänliga hälsningar,

Måste patienter samtycka till vård vid smittsamma sjukdomar?

2020-04-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag jobbar i ett Lab och en av mina grannar har kommit in med en remiss för provtagning som läkaren beställde den.Jag känner honom att han injicerar narkotiker med sina vinner.Enligt smittsskyydslagen kan jag tillägga HIV analys utan att säga eller måste jag få hans samtyck? Eller gör inget?Tack
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SmittskyddHumant immunbristvirus (hiv) klassas som en allmänfarlig sjukdom (bilaga 1 smittskyddslagen). Det innebär att konstaterade fall ska anmälas utan identitet till den aktuella regionens smittskyddsläkare och folkhälsomyndigheten. Hiv är även smittspårningsskyldig vilket innebär att en person som får hiv konstaterat måste träda fram och hjälpa till med att kartlägga vilka andra som kan vara smittade. Smittskyddsåtgärder får inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt och de ska utföras med respekt för alla människors lika värde och personens personliga integritet (1 kap. 4 § smittskyddslagen). En person som själv misstänker att den bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra, till exempel att testa sig och påbörja behandling (2 kap. 2 § smittskyddslagen). Anmälningsplikten när en allmänfarlig sjukdom som hiv misstänks eller konstateras ligger i första hand på den behandlande läkaren (2 kap. 5 § första stycket smittskyddslagen). Denna anmälningsplikt gäller även läkare vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik, den som är ansvarig för ett sådant laboratorium och läkare som utför obduktion (2 kap. 5 § andra stycket smittskyddslagen) Svensk sjukvård är frivilligEn mycket stark utgångspunkt är att svensk sjukvård är frivillig. Vård mot någons vilja, så kallad tvångsvård, får endast ske i några få situationer och det finns då strikta regler om hur det ska gå till. En person som har en allmänfarlig sjukdom kan vårdas mot sin vilja för att förhindra spridning av sjukdomen, det kallas isolering. Ansvaret för isolering ska tillfalla en chefsöverläkare med specialistkompetens (4 kap. 3 § Hälso- och sjukvårdslagen). Beslutet om isolering fattas av förvaltningsrätten efter en ansökan av smittskyddsläkaren (5 kap. 2 § smittskyddslagen). All annan vård av personer med misstänkt eller konstaterad hiv ska därför ske enligt huvudregeln om frivillighet. SammanfattningUtgångspunkten i Sverige är att samtycke krävs för att bedriva sjukvård. Sjukvård inkluderar tester för diagnostisering av sjukdomar. Det är främst personens behandlande läkare som är ansvarig och anmälningsskyldig vid misstänkt eller konstaterad hiv. Tvångsåtgärder mot en person får endast ske i specifika fall och de måste följa stränga regler. Du får alltså inte lägga till analyser utan din grannes samtycke. Med vänliga hälsningar,

Utländska medborgares rätt till hemtjänst

2020-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Har en icke svensk medborgare rätt till hemtjänsthjälp om personen är i sent palliativt skede och transport till hemlandet ej är möjligt?
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om hemtjänstRätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL). Det finns två olika typer av bistånd – försörjningsstöd och bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Att få hjälp genom hemtjänst faller in under bistånd för livsföring i övrigt. Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd. Det kan beviljas den som på grund av åldersrelaterad fysisk funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning och sjukdom är i behov av hjälp i hemmet. Målet med biståndet är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att stärka personens möjligheter till ett självständigt liv (4 kap. 1 § fjärde stycket SoL). En förutsättning för att man ska beviljas bistånd är att man inte själv kan tillgodose sina behov och inte heller kan få de tillgodosedda på annat sätt.Har en utländsk medborgare rätt till hemtjänst?Det finns många omständigheter som spelar in för bedömningen av rätten till bistånd, bland annat huruvida personen har uppehållstillstånd eller inte. Det framgår inte i din fråga om personen som behöver hemtjänsthjälp är EU-medborgare som har uppehållsrätt, utländsk medborgare med tidsbegränsat/permanent uppehållstillstånd eller om hen inte har uppehållstillstånd över huvud taget. Jag utgår ifrån att personen i fråga har antingen uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd. Om det exempelvis skulle handla om en person som är papperslös finns det andra bestämmelser som är tillämpliga och därmed kan göra en inverkan på utredningen och beslutet.Utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd har samma rätt som svenska medborgare och ska därför behandlas på samma sätt vad gäller bland annat hemtjänstinsatser. Det är bosättningskommunen som har huvudansvaret för att en person ska få den stöd och hjälp som denne behöver (2a kap. 3 § SoL). Det avgörande för om en person får hemtjänsthjälp är alltså inte om hen är svensk medborgare eller inte, utan det föreligger många andra faktorer som bedömningen grundar sig på.Faktorer som påverkar bedömningen av rätten till hemtjänstDet som är det mest avgörande för bedömningen av rätten till hemtjänst är om den enskilde kan tillgodose sina behov själv eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt, exempelvis genom en huvudman eller någon annan person som vanligtvis har ansvar för den enskilde. Många kommuner prövar vid biståndsbedömningen om anhöriga kan hjälpa den behövande, med andra ord att behov kan tillgodoses på annat sätt. Det finns dock ingen rättslig skyldighet för anhöriga att ge vård och omsorg åt närstående, vilket innebär att anhörigas möjlighet att hjälpa inte ska tas med i bedömningen (med undantag för vårdnadshavares skyldigheter gentemot barn). Kommunen har dessutom ett särskilt ansvar för äldre människor. Där framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden (5 kap. 4 § SoL). Dessutom ska socialnämnden ge äldre människor som behöver stöd och hjälp i hemmet (5 kap. 5 § SoL). Det framgår inte i din fråga hur gammal personen är, men om hen är äldre, kan dessa rättsregler användas som argument för personens rätt till hemtjänst. Just dessa regler kring ålder är dock inte av rättighetskaraktär och det går därför inte att överklaga beslutet endast med stöd av dessa paragrafer, men bestämmelserna kan givetvis ge stöd i ens argumentation för att understryka kommunens skyldigheter. Rätten till hemtjänst bedöms alltså av kommunen helt individuellt i det enskilda fallet. Det krävs inte att man ska ha uppnått en viss ålder för att ha rätt till hemtjänst och annan form av bistånd, men det kan vara en faktor som väger in i bedömningen. Det som är mest avgörande är om personen kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt eller inte. Exakt hur denna bedömning görs kan jag tyvärr inte svara på, då den som sagt görs väldigt individuellt.Ansökan och eventuellt avslagDet jag rekommenderar att göra är att personen i din fråga söker om bistånd i form av hemtjänst och redogör för sina omständigheter. Socialtjänsten ska då inleda en utredning som ska resultera i ett beslut.Om personen får avslag på sin ansökan har hen rätt att överklaga beslutet inom tre veckor från att hen tog emot beslutet. Vid en överklagan kommer handläggaren i ärendet göra en bedömning om det finns skäl att ändra beslutet, annars skickas det vidare till förvaltningsrätten för prövning av domstol. Om fallet blir att personen får avslag och hen vill ha hjälp med överklagan kan hen vända sig till någon av våra jurister på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,