Har jag rätt till ersättning när jag fått dålig vård?

2020-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har under snart 5 års tid behandlats för depression. Jag har då varit skriven hos barn och ungdoms psykiatrin. Under en period så kunde vi inte få kontakt med dem, trots att jag var under medicinsk behandling. Jag fick ingen hjälp av dem. Tillslut fick vi en ny tid, då hade det gått nästan 1,5 år. Jag hade fått sluta med mediciner tvärt och blivit sämre. Men när vi kom tillbaka till bup fick vi börja om från början. Varje gång jag kom dit var det nya läkare. Jag är idag fortfarande under medicinering. Skolan har fått tagit konsekvenser då jag inte orkat vara där och hamnat efter. Men det hade gått att förhindra om vården gjort rätt. Har jag någon rätt till ersättning? Vad kan jag annars göra?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du känner dig förbisedd och dåligt behandlad av vården. Som patient har du en hel del rättigheter, men tråkigt nog är dessa ofta svåra att driva igenom i praktiken. Det är trots det alltid viktigt att lyfta fram klagomål om en känner att en fått undermålig vård. Om en är missnöjd med vården finns det ett par vägar att gå, vilka jag kommer att gå igenom nedan.1. En ska alltid börja med att kontakta den aktuella vårdenheten, i ditt fall den barn- och ungdomspsykiatriklinik som du besökt. Det kan såklart kännas jobbigt att höra av sig till dem, men det är ofta ett krav om en vill gå vidare med någonting ytterligare. Vårdenheten har dessutom en skyldighet att lyssna på dig och, om möjligt, åtgärda eventuella problem.2. Om du vill ha hjälp med att kontakta den aktuella vårdenheten kan du höra av dig till Patientnämnden i din region. De kan hjälpa till med att framföra dina klagomål till barn- och ungdomspsykiatrin. Om du vill kontakta Patientnämnden gör du det lättast genom 1177 Vårdguidens e-tjänst eller telefon.3. Ett ytterligare alternativ är att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och framföra ditt klagomål. Jag vill dock understryka att du först måste ha kontaktat vårdenheten och/eller patientnämnden och fått svar från dem. Dessutom utreder IVO enbart allvarligare händelser, så som svåra integritetskränkningar eller bestående skador som orsakats av vården. Utifrån omständigheterna i frågan tror jag därför inte att en IVO-anmälan är rätt väg att gå för dig. Om du vill läsa mer om de olika instituten jag nämnt rekommenderar jag 1177 Vårdguidens hemsida för en bra överblick. 4. Utöver de klagomålsinstitut jag tagit upp ovan finns det även en möjlighet att ansöka om patientskadeersättning. För att du ska ha rätt till patientskadeersättning krävs det att:- du har drabbats av en antingen psykisk eller fysisk personskada, samt - att skadan sannolikt är orsakad av vård och hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt, patientskadelagen 6 §.För att du ska ha rätt till patientskadeersättning måste du alltså 1) kunna visa på en konkret skada och 2) bevisa att skadan uppkommit som en följd av felaktig eller undermålig vård. Att din skolgång drabbats av den bristfälliga vården räknas dessvärre inte som en personskada.SammanfattningI och med att du är uppenbart missnöjd med vården rekommenderar jag dig att rikta ett klagomål mot den aktuella barn- och ungdomspsykiatrikliniken, antingen själv eller med hjälp av Patientnämnden i din region. Även om du inte får någon ekonomisk ersättning kan ett samtal med vårdenheten ofta innebära någon typ av upprättelse, i form av en ursäkt eller dylikt.Utifrån frågans omständigheter verkar det inte som att du har någon konkret skada som orsakats av vården. Även om ditt sjukdomstillstånd sannolikt förlängts på grund av att du inte fick rätt vård tillräckligt snabbt är det troligtvis svårt att argumentera för att det är vården som orsakat din depression. Det är dock gratis att göra en skadeanmälan, vilket i princip innebär att du inte har något att förlora på att åtminstone försöka. De flesta vårdenheter är försäkrade hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och det är till de du skickar din skadeanmälan. Det är ca 40 % av alla anmälningar som i slutändan beviljas ersättning. Som redan nämnt tror jag dessvärre att chansen för att du ska beviljas ersättning är förhållandevis liten.Jag inser att det här inte var svaret du eftersökte. Dessvärre är det, som tidigare nämnt, mycket svårt att genomdriva de rättigheter en har som patient, vilket gör att en kan känna sig väldigt utsatt. Inte minst eftersom en i rollen som patient redan befinner sig i vad som kan uppfattas som en underordnad position. Jag hoppas trots detta att du har fått din fråga besvarad och att du följer mitt råd om att kontakta vårdgivaren för att berätta om din upplevelse. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Andningshjälp och personlig assistans enligt LSS

2020-02-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hejjag undrar varför LSS reformerades? LSS 9a§ ändrades men varför?? och i förarbetet prop. 2018/19:145 hänvisar man till bla , HFD 2015 ref 46 och HFD 2018 ref 21. vad har dessa med ändringen att göra?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Kort om LSSLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till viss hjälp för de som omfattas av lagen (1 § LSS). I 9 § LSS finns en lista på de insatser som lagen erbjuder rätt till, däribland personlig assistans (9 § 1 p. LSS). 9 a § LSS beskriver vad personlig assistans innebär och i och med lagändringen år 2018 tillades andning som ett sådant grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Ändringen i 9 a § LSSBehovet av lagändringen hade sin grund i avgörandet HFD 2015 ref. 46 då Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att hjälp med andning inte omfattades av dåvarande 9 a § LSS. Innan avgörandet hade Försäkringskassan utgått från att andningshjälp kunde omfattas av det grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" som finns i 9 a § LSS. Men Högsta förvaltningsdomstolen menade att denna behovsgrund "uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionsnedsättningar" (HFD 2015 ref. 46). Efter att domen kom ändrade Försäkringskassan sin tillämpning och hjälpbehov på grund av fysiska funktionsnedsättningar slutade omfattas av detta hjälpbehov (Prop 2018/19:145 s. 8). Därmed såg regeringen ett behov att inkludera andningshjälp i lagen.SondmatningI propositionen tas även sondmatning upp som ett grundläggande behov som bör ge rätt till personlig assistans. I avgörandet HFD 2018 ref. 21 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att hjälp med sondmatning ingår i det grundläggande behovet måltider och därför saknades det skäl att föra in sondmatning som ett separat grundläggande behov i lagtexten (Prop 2018/19:145 s. 8). Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Möjlighet att vägra livsnödvändig vård

2020-02-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min fru har ett amputerat ben och fått en benprotes pga en blodsjukdom (hemolys) som orsakade en blodpropp. Hon har svåra fantombesvär. Hemolysen går i skov så det finns en risk att det kommer nya blodproppar. Fråga: Hon vill/kan inte leva med ev. två amputerade ben i framtiden och vill skriva ett juridiskt bindande papper som stipulerar att hon motsäger sig en ny benamputation, trots uppenbar risk för livet om hon inte medger en operation. Kan hon skriva ett sådant juridiskt bindande önskemål om sitt eget liv?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen hälso- och sjukvårdslagen (HSL).Utredning I 5 kap. 1 § 1 st. 3 p. HSL anges att vård särskilt ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta innebär bland annat en rätt att bli väl bemött, att bli väl informerad om sitt hälsotillstånd och om syftet med en viss behandling, att få se sin egen journal och att vara skyddad mot ingrepp man inte samtycker till. Tvångsvård förekommer inte inom hälso- och sjukvård, vilket innebär att inga åtgärder i detta sammanhang får vidtas utan patientens samtycke. För den som inte önskar erhålla vård finns vissa problem, inte minst att detta måste framgå i nödsituationer och i situationer då patienten ifråga är medvetslös när vården behöver ges. Enligt min uppfattning har alltså din maka rätt att inte vårdas om hon inte vill det, även om vården är nödvändig för att avbryta ett livshotande tillstånd. Som berörts kan det dock uppstå situationer då det är svårt för en patient som inte vill motta akut vård att tydliggöra detta när det väl blir aktuellt. Med anledning av detta framstår det som en god idé att skriftligen tydliggöra din makas inställning till all vård avseende hennes svåra sjukdomstillstånd. Beroende på hur din makas tillstånd påverkar hennes möjligheter att förmedla sin syn på vården till eventuell vårdpersonal kan det vara relevant för henne att bära en kopia av ett sådant dokument med sig, att du och/eller andra närstående har kopior av det, och så vidare. Inte minst vore ett sådant dokument hjälpsamt i fall då du eller någon annan måste bevaka din makas intressen i denna fråga. Enligt min uppfattning bör dokumentet undertecknas av din maka och vittnen för säkerhets skull. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att informera din maka om innehållet i mitt svar och, beroende på de närmare omständigheterna i ert fall, upprätta ett dokument som klargör din makas ovilja att ta emot vård i vissa fall.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Har råkat ut för fysiska skador samt psykiskt lidande på grund av vården. Går det att anmäla detta eller få skadestånd?

2020-01-02 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag fick genomgå 4 operationer på 6 veckor pga av att 2 venportar ej funkade och blev en blodpropp i halsen vid venporten detta har gett mig flera onödiga ärr och psykiskt lidande och smärtor nog att få ett cancer besked och ska behöva utstå detta innan jag undrar om det är något man kan klaga på och få ersättning för
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis beklagar jag att du behövt gå igenom flera operationer på kort tid och dessutom fått ett cancerbesked. Jag kommer att försöka utreda ifall du kan ha drabbats av en vårdskada, och vilka möjligheter det finns om man har klagomål på vården. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad är en vårdskada?En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. Lex Maria-anmälanVid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO. Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida (här). I ditt fall är det du själv som blivit drabbad och därmed kan göra en anmälan till IVO. Ersättning enligt Patientskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). För att patienten ska kunna få skadestånd ska det finnas en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av vård, alternativt andra situationer som räknas upp i lagrummet. Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här). Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade. Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt. Vad du kan göra nuOm du inte redan har gjort en anmälan till IVO rekommenderar jag att du gör det. Jag rekommenderar att du kollar upp möjligheterna att få ersättning enligt Patientskadelagen. En svårighet rörande att få ersättning enligt Patientskadelagen är dock att man ska kunna visa att det finns en övervägande sannolikhet att skadan har orsakats av vård, undersökning etc. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Möjlighet att få ersättning för tidigare oupptäckt hjärtfel

2020-02-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag har precis genomtgått en hjärtoperation efter att jag fått en hjärtattack. Det visade sig vara att jag hade en extra vägbana i hjärtat som är medfött och som är livshotande. Detta har jag gått runt med mina 26 år.Min fråga är har jag rätt till att stämma eller kräva ersättning för att man missat detta på tidigare undersökningar?Läkarna sa att man har kunnat se redan från tidigare undersökningar att extra banan funnits speciellt från den senaste ekg från 2018 när jag va hos en privat hjärtspecialist i jakobsberg. Då sa dom att jag inte hade något. Medans läkarna på akuten sa att man ser klart och tydligt att jag haft denna extra bana i hjärtat men att det måste varit en "felbedömning"?Jag är i chock fortfarande över det som hänt och är även sjukskriven efter operationen.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar det du har varit med om, och att ditt hjärtfel inte upptäcktes tidigare. Jag kommer att gå igenom vad du har för möjligheter att anmäla det inträffade samt möjligheter att få ersättning. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Definition av vårdskada En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. I ditt fall kan man argumentera att det bör ses som en vårdskada att ditt hjärtfel inte upptäcktes tidigare trots undersökningar, framför allt om hjärtattacken och den påföljande sjukskrivningen var en direkt följd av hjärtfelet. Lex Maria-anmälan Vid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det.Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO (här). Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida. Ersättning enligt Patienskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada i samband med vård, behandling etc., kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare? Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare på skadestånd (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här).Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade.Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt.Vad du kan göra nuJag skulle rekommendera att du börjar med att göra en anmälan till IVO. Du kan ringa till IVO för att få mer upplysningar (kontaktuppgifter här) eller läsa mer på deras hemsida. Om du har en försäkring bör du kolla om ditt hjärtfel samt operationen kan göra att du har möjlighet att få ersättning från försäkringen. Du kan även kolla upp möjligheterna att få ersättning enligt Patientskadelagen, vilket du kan läsa mer om på Patientförsäkringsföreningens hemsida (här). Om du har fler frågor kan du även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Ersättning vid otillräcklig vård

2020-02-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man få ersättning för försummelse? Min bror sökte för magont och svart avföring för ca 4 månader sedan. Hans blodvärde var också lite för lågt. Vårdcentralen skickade honom till sjukhuset direkt för gastroskopi. Väl där fick han vänta i fem timmar och blev sedan skickad till bedömningsavdelning. Där togs han emot av en icke färdigutbildad läkare som skickade hem honom utan åtgärd. Efter fyra månader sökte han igen och hade då gått ner i vikt och hade mycket lågt blodvärde. Nu gjorde man gastroskopi och konstaterade magcancer som han nu behandlas för.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart kan man vända sig för att få ersättning?Det kan vara så att din bror har rätt till ersättning från patientförsäkringen.Bestämmelser kring detta finns i patientskadelagen.Det finns en skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring som täcker ersättning för skador som omfattas av patientskadelagen.(12 § patientskadelagen)De olika regionerna har alla tecknat en patientförsäkring hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Löf. Om din bror har gått till en privat vårdgivare som har vårdavtal med regionen, så gäller denna också.Vad krävs för att få ersättning?Man kan få ersättning för bland annat felaktig diagnostisering. Man kan också få ersättning om undersökning, vård eller liknande åtgärd orsakat skadan och skadan kunnat undvikas genom till exempel val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. (6 § patientskadelagen)I din brors fall kan jag inte utifrån informationen i frågan avgöra om han har rätt till ersättning enligt detta eller inte. Faktorer som kan spela roll är till exempel om han blivit mer sjuk nu på grund av att han inte fick behandling i tid och om han i större utsträckning hade kunnat behandlas om detta gjorts tidigare.Vårdens ansvarAtt utan vidare undersökning skicka hem någon som har ont i magen i kombination med svart avföring framstår som allvarligt då detta kan vara tecken på flera akuta tillstånd till exempel blödande magsår.Din bror kan därför om han vill vända sig till Patientnämnden. En sådan nämnd finns i varje region och är både fristående och opartisk. De tar emot klagomål på vården och har i uppgift att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet.Vad händer nu?Jag rekommenderar din bror att anmäla skadan (den ytterligare skada som han lidit på grund av den bristande vården) till försäkringsbolaget Löf. De utreder skadan, fattar beslut och lämnar ersättning.Mer användbar information finns hos 1177, patientskadenämnden och Löf.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rätt att begära förstöring av journal

2020-01-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Om en läkare på Vårdcentralen skrivit in att man har Personlighetsstörning Ospecificerad och vägrat göra en utredning. Och man sedan på egen remiss kommer in och för göra en utredning som sen visar att man inte har en Personlighetsstörning men Vårdcentralen vägrar skriva in detta i Patientjournalen. Hur gör man då?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur du kan ändra delar i din journal. För att besvara din fråga kommer jag söka ledning i Patientdatalagen (PDL). Varje vårdtagare har rätt att begära rättelse av sin journal, men detta kräver ju att man kommer överens med den som antecknat i journalen. Då du och din läkare inte verkar komma överens på denna punkt kan du kräva att den som för din journal skriver in en notering om att du anser att bedömningen är felaktig. Ett sådant krav från din sida får inte nekas av journalföraren (3 kap. 8 § PDL). I övrigt kan du ansöka om att den del som du är missnöjd med och som bevisligen är felaktig i ditt fall tas bort ur din journal. Förutsättningarna för detta är enligt 8 kap. 4 § PDL att: godtagbara skäl anförs för ansökan, patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, och det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. Då det rör sig om en felaktig, oklar och svagt underbyggd diagnos är min bedömning att de tre punkterna här ovan skulle kunna vara uppfyllda. För att ansöka om förstöring av journal kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (Läs mer här). Om du inte får rätt hos IVO har du rätt att överklaga hos förvaltningsdomstolen (10 kap. 2 § PDL). Hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Rätt till ersättning på grund av infektion efter operation?

2019-12-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej har jag rätt till ersättning när jag fick sjukhussjuka ( infektion) efter en operation i nacken, gick över ett halvår med tunga tabletter. Det var 2018-04-30.
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en infektionsskada, enligt 6 § 1 st p. 4 PSkL, förutsätts det att man drabbats av en skada genom att ett smittämne som lett till infektion överförts i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Om en orsakad skada beror på ett smittämne som finns hos patienten redan innan behandlingen, föreligger ingen rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Om det däremot står klart att smittämnet faktiskt överförts i samband med vårdåtgärden ska därefter bedömas om infektionen ifråga "skäligen måste tålas" eller inte. Om omständigheterna skulle vara sådana att en uppstådd infektion bedöms som en sådan skada som "skäligen måste tålas" föreligger heller ingen rätt till ersättning. Vid en sådan bedömning ska hänsyn tas till vilken typ av sjukdom eller skada samt dess svårighetsgrad som den medicinska åtgärden avsett behandla samt till patientens hälsotillstånd och möjligheten att förutse infektionen ifråga, 6 § 4 st PSkL. Huvudregeln är att ju svårare grundsjukdomen eller grundskadan är, desto större komplikationer kan följa av den medicinska åtgärden utan att det ger rätt till ersättning. Vidare gäller att ersättning inte lämnas om infektionen varit sådan att den är förutsebar för den valda medicinska åtgärden. Om risken för att drabbas av en infektion däremot varit liten och därmed svår att förutse kan förutsättningarna för ersättning vara uppfyllda. Huruvida rätt till ersättning föreligger eller inte avgörs efter en samlad prövning där man bedömer svårighetsgraden av grundsjukdomen eller grundskadan samt om infektionen kunnat förutses eller inte. Detta innebär att infektioner som kunnat förutses ändå kan ge rätt till ersättning om grundsjukdomen eller grundskadan inte varit speciellt allvarlig och det därmed föreligger ett stort missförhållande mellan sjukdomen eller skadan och infektionen som uppstått på grund av behandlingen. Om en infektion följer av en enkel behandling där infektioner är mer ovanliga lämnas i regel också ersättning. Undantag från rätt till ersättning Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstid Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen. För att kunna anmäla en patientskada och därmed kunna ha rätt till ersättning måste en anmälan göras inom tio år från det att skadan orsakades för att inte rätten till ersättning ska gå förlorad, 23 § PSkL. Sammanfattning Om man drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård kan man alltså ha rätt till ersättning från patientförsäkringen. I ditt fall framgår det att du drabbades av en infektion efter en operation som utfördes 2018, vilket innebär att du fortfarande är inom tidsspannet för att kunna anmäla skadan då rätten till ersättning preskriberas först efter tio år från det att skadan orsakades. Huruvida rätt till ersättning föreligger utifrån de enskilda omständigheterna i ditt fall kan inte jag dock inte ge ett exakt svar på utifrån den information jag har. En närmre bedömning måste göras av omständigheterna i det enskilda fallet av vårdgivarens patientförsäkringsgivare. Det är alltså till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det alltså LÖF som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av LÖF:s försäkring.Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan, här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt!