Ärr efter operation, fråga om ersättning.

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Jag gjorde en operation förra sommaren och har nu ett jätte stort ärr kvar, jag vilka möjligheter till ersättning det finns för mig?
Sonja Najim |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Många försäkringar kan ge ersättning för ärr och en del försäkringar täcker även skador som uppstått till följd av en operation. Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr som uppkommit till följd av behandlingar eller olyckor. Det är därför bra att se över vad ens försäkringar täcker. För att man ska ha rätt till ersättning krävs att ärret är bestående. En bedömning av huruvida ärret är bestående eller inte har enligt försäkringsbolagen ansetts kunna göras tidigast ett år efter skadetillfället. Det är alltså först efter ett år som försäkringsbolagen kan bedöma ärret och eventuellt lämna ersättning om man uppfyller kraven för att ha rätt till sådan ersättning. Viktigt är dock att inte vänta för länge då rätten till ersättning kan gå förlorad. Det är därför bra att vända sig till försäkringsbolaget och höra efter så snart som möjligt. Efter tio år är det alltid för sent att anmäla en sådan skada eftersom rätten till ersättning då har preskriberats.Om det är så att man drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård finns det en möjlighet att man har rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. För att ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska rent objektivt även ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt en medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett mindre riskfyllt sätt, 6 § PSkL. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill patientskada enligt patientskadelagen. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada enligt patientskadelagen. Att en behandling inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation räcker nämligen inte för att få ersättning enligt patientskadelagen utan det krävs alltså att skadan ska ha varit möjlig att undvika. Likaså här är den yttersta tidsgränsen för att anmäla en sådan skada tio år efter det att skadan orsakades. Efter det är möjligheten att erhålla ersättning för en patientskada preskriberad, 23 § PSkL.Sammanfattning Då många försäkringar kan ge ersättning för ärr och övriga vanprydnader rekommenderar jag att du vänder dig till ditt försäkringsbolag omgående och pratar med en skadereglerare om vad som kan gälla i ditt fall. Om det skulle vara så att du drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård, som hade kunnat undvikas om ett medicinskt förfarande utförts på ett annat sätt eller om ett annat tillgängligt förfarande som också var mindre riskfyllt valts, kan du ha rätt till ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Landstingen och regionerna samt privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region har patientförsäkringen tecknad hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). På deras hemsida hittar du mer information om vad som gäller angående eventuella patientskador och där kan man också göra en anmälan, deras hemsida hittar du här.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen

Hur kan närstående gå till väga för att se till att psykiskt sjuk person får hjälp?

2021-06-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej.Hur gör jag för att få min dotter som blir 22 i år att bli inlagd på psyket?Hon skickar väldigt ofta till mig att hon ska ta livet av sig, skär sig själv ofta.Idag sa hon att hon hör röster som säger åt henne att döda nån.Helt ärligt är jag väldigt rädd just nu då hon titt som tätt berättar hur mycket hon hatar mig och att hon hoppas jag dör. Min mamma har ringt akutpsykiatrin och dom säger att dom inte kan göra nåt.Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra, det är precis som att hon lever i en låtsas värld där det har hänt saker som inte alls stämmer. Hur kan jag gå tillväga för att hon ska få den hjälp hon behöver innan det är försent?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).Mitt första råd är att försöka övertala din dotter att söka vård själv. Detta är det minst ingripande man kan göra, och det är alltid bättre om man slipper tvinga personen till vård. Jag förstår dock att det självklart kan vara svårt om din dotter inte själv vill söka hjälp. Därför finns det även en möjlighet att tvinga en person med en allvarlig psykisk störning att få vård mot sin vilja, så kallad psykiatrisk tvångsvård.För att tvångsvård ska kunna bli aktuellt krävs det att patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt har ett oundvikligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges psykiatrisk vård. Det krävs även att patienten motsätter sig denna vård. (3 § LPT). En allvarlig psykisk störning kräver att det rör sig om en varaktig störning. Det kan till exempel vara att patienten är psykotisk och har självmordstankar eller kan utgöra en fara för andra människor. För att kunna ta in en patient för tvångsvård så krävs det att en läkare har undersökt patienten och skrivit ett vårdintyg på att det finns sannolika skäl för att patienten är i behov av psykiatrisk tvångsvård (4 § LPT). Om patienten skulle vägra en sådan undersökning så kan läkaren ta hjälp av polisen för att genomföra undersökningen.Jag kan tyvärr inte avgöra om din dotter uppfyller kraven för psykiatrisk tvångsvård eftersom jag inte är läkare. Därför rekommenderar jag dig att kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du kan även ringa 1177 för att få råd på vad du som närstående kan göra. Då kan de besluta om att ordna så att en läkare kan undersöka din dotter och besluta om tvångsvård om läkaren anser att det är nödvändigt. Det är här du måste börja för att sjukvården ska kunna ge din dotter den hjälp hon behöver. Tyvärr är detta enda alternativet för dig som närstående för att se till att din dotter får vård, om du inte själv lyckas övertala henne att söka vård på egen hand. Behöver du stöd eller råd om mer exakt hur du ska gå till väga så har 1177 en lista på olika stödlinjer och telefonjourer som du kan chatta med, maila eller ringa. Här kan du få hjälp av personer med utbildning och erfarenhet av just denna typ av frågor. Jag vill också hänvisa dig till 1177:s information till närstående till någon som har en psykossjukdom. Hoppas du fick svar på din fråga och att din dotter får den hjälp hon behöver!Med vänlig hälsning,

Får vem som helst ge utbildning inom fillers & botox?

2021-06-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får vem som helst ge utbildning inom fillers & Botox ( ej utbildad läkare ell leg.ssk)????Om jag är leg. Ssk måste jag gå fillers utbildning? Vem får ge mig den? Kan en bekant som inte är vårdpersonal ( läkare ell Ssk) ge mig en internutbildning & därefter får jag ge behandlingar? Lagstöd för detta? Mvh Eva Sköld
Dani Elipas Gobraeel |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.BakgrundÄven om relativ ny lagstiftning är aktuell, är skönhetsbranschen fortfarande relativt oreglerad, vilket kan göra det svårt att veta vem som får utföra estetiska injektionsbehandlingar. I nuläget kan i stort sett vem som helst utföra behandlingar med fillers, eftersom de inte regleras i någon utsträckning. Botox är emellertid ett läkemedel och är därför mer reglerat, därför kan endast läkare, tandläkare och legitimerade sjuksköterskor ge det.Det finns dock ett lagförslag som syftar till stärka patientsäkerheten ytterligare och tydliggöra vem som får utföra estetiska behandlingar med botox och fillers. Lagen kommer att reglera så att endast legitimerad vårdpersonal får utföra behandlingarna och lagförslaget förväntas träda i kraft den 1 juli 2021. Från och med den 1 juli ska alltså endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare kunna göra trådlyft, fillers- och botoxinjektioner som en del av den nya lag regeringen tagit beslut om. Det övergripande målet med lagen är att stärka skyddet för individens liv och hälsa. Regeringen föreslår vidare att det införs kompetenskrav för den som utför behandlingarna, se här lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingarUtbildning med meraI takt med att efterfrågan på injektionsbehandlingar ökar på senare tid kommer det även vara fler personer som vill jobba med det, vilket ökar kraven på kompetens och är också något som behandlades av lagstiftaren i lagförslaget. Det finns flertalet kliniker och institut som erbjuder utbildning inom botox och fillers. Generellt kan sägas att man måste vara legitimerad vårdpersonal för att överhuvudtaget kunna gå på de, dock finns inget krav på tidigare injektionsvana eller liknande.Samtliga utbildningar kräver att man är legitimerad sjuksköterska, tandläkare eller läkare. Beroende på utbildningsform och utbildare kan processen ske på olika sätt, men det finns en grundutbildning benämnd "Botox och Fillers Basic" där flertalet viktiga faktorer ingår såsom anatomi, ansiktets åldrande, materialkunskap, risker och riskhantering, indikation samt själva behandlingen med både fillers och botox, läs mer här Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

När får demenssjuka tvångsvårdas?

2021-06-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min far har blivit misshandlad av sin diagnosterad dementa fru med dokumenterade revbensfrakturer den 27 april. Han har ett flertal nätter ,mornar också blivit väckt med våldsamma knytnävsslag i ansiktet. Frun har viftat och försökt att slå honom m malmljusstake också. Pappa är liten , klen och svag.Frun vägrar flytta till demensakutboende och vägrar flytta in på erbjudet boende.Polisanmälan är gjord och finns registrerad i Varbergs tingsrätt.Min pappa har inte kunnat bo i hemmet på över en månad nu ,då pappa,jag och min syster är rädda för hans liv då hans fru är så våldsam. Pappa har fått bo tillfälligt hos min son men nu när detta inte håller längden så Vet vi inte vad vi ska ta oss till. Pappa och frun har en gemensam hyreslägenhet hos aranäs i Kungsbacka. Pappa betalar hyran på över 8000kr/ mån men kan inte bo där. Frun betalar inget på hyran. Vi vet inte vad vi ska ta oss till då pappa behöver få komma hem till lägenheten igen utan att bli slagen.Vad kan vi göra?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det måste verkligen vara en jobbig situation för samtliga inblandade. Problemet med att bereda demenssjuka personer med tvång är känt. Möjligheten som finns är under lagen om psykiatrisk tvångsvård som inte riktigt passar för personer med demenssjukdomar vilket har ifrågasatts flera gånger men inte föranlett någon lagändring i frågan. Många anhöriga ramlar därför mellan stolarna.Förutsättningen för personer med demens och kommunens ansvar att hjälpa utgår ifrån socialtjänstlagen (SoL) där insatser ska ske på frivillig basis med respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § SoL). Då en person blir demenssjuk har kommunen och socialtjänsten en skyldighet att erbjuda hjälp och stöd men kan inte bereda hjälp eller stöd med tvång. Tvångsvård av demenssjuka faller i stället som sagt under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Enligt 3 § LPT så får tvångsvård endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Av förarbetena framgår att allvarlig psykisk störning i första hand betyder tillstånd av psykotisk karaktär, alltså tillstånd med störd realitetsvärdering, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av en hjärnskada kan en psykisk funktionsnedsättning av allvarlig art (som demens) med störd realitetsvärdering och bristande förmåga till orientering i tillvaron uppkomma. Demens kan alltså räknas som en allvarlig psykisk störning beroende på hur symtomen ter sig och hur allvarliga dessa bedöms vara. Tvångsvård får endast ges om patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning. Som sjukvårdsinrättning räknas sluten vård som kvalificerad dygnetruntvård och omfattar inte halvöppna vårdformer. Patienten ska även motsätta sig sådan vård eller inte kunna uttrycka samtycke alternativt ha misskött behandling så att de upprepade gånger varit föremål för tvångsvård. Anhöriga och närståendes behov beaktas vid bedömningen av patientens vårdbehov, exempelvis om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Till psykisk hälsa hör till exempel hot och trakasserier. Typen av aggressivitet, antalet begångna handlingar, mot vem och på hur kort tid är också sådant som beaktas. Enligt 4 § LPT ska en läkare genom ett särskilt intyg fatta beslut om tvångsvård. En sådan undersökning får bara göras om det finns skälig anledning till det, alltså normalt att omständigheterna ger viss grund att anta att ett sådant intyg kommer att utfärdas. Ni kan själva begära ett vårdintyg, exempelvis till den biståndshandläggare vid kommunen som handhar ärendet eller till hälso- och sjukvården. Det finns inga bestämmelser som dikterar vem som får initiera att en läkarundersökning görs för att få till stånd ett vårdintyg. Det är som sagt dock inte säkert att detta kommer att vara en gångbar väg. Beroende på hur allvarliga symtomen är så kan en bedömning göras att vård med tvång inte kan beredas. Har man otur och ingen förvärring i symtomen sker så hamnar situationen i gränslandet där våldet fortsätter men frun inte är nog sjuk för tvångsvård enligt lagens mening. Om möjligheterna med bistånd har uttömts kan det ändå finnas en chans att tvångsvård kan bli aktuellt, förhoppningsvis sköter hemtjänsten och annan vårdpersonal sitt uppdrag och dokumenterar så att det kan finnas underlag för att bedöma fruns symtom och normalläget som råder i hennes sjukdomsbild. Därför kan det vara en idé att lösa ett nytt boende åt er pappa. Det är förståeligt om han inte vill begära en skilsmässa med allt vad det innebär och det behövs heller inte. Ta upp diskussionen med socialtjänsten/biståndshandläggaren. De har även ett ansvar för er pappa och att se till att han har ett drägligt liv utan våld och ett boende som fungerar för honom. Kanske går det även att samverka med fruns dotter i detta? Det är absolut inte så att han har en skyldighet att ta hand om henne i hennes sjukdom utan det ska kommunen vara behjälpliga med. Dessvärre är detta all hjälp som lagen erbjuder, förhoppningsvis uppdateras lagen under kommande år även om det såklart inte hjälper er i eran svåra situation. Hoppas att ni fått någon hjälp på vägen och ett stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Är en patientjournal sekretessbelagd handling?

2021-06-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej - är en sjukjournal från sjukvården en sekretessbelagd handling, alltså en offentlig handling som är sekretessbelagd? Eller är det inte en offentlig handling utan en sekretessbelagd handling?Tack
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med sjukjournal antar jag att du menar detsamma som patientjournal.Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall en patientjournal är allmän handling som alla kan ta del av, eller ifall det är en sekretessbelagd handling. Tillämplig lag för din fråga är Tryckfrihetsförordningen (TF) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL).Framställningar i skrift räknas som allmän handling och en patientjournal är skriftlig och uppfyller därför detta krav (2 kap. 3 § TF). För att en handling ska vara allmän krävs även att den är förvarad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF) samt antingen upprättad eller inkommen hos en sådan. Enligt lagen blir journaler och andra förteckningar som förs löpande, allmänna när de färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 10 § andra stycket TF). Det vill säga, en patientjournal är en allmän handling när den är färdigställd.Huvudregeln i svensk rätt är att allmänheten får ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF).Dock finns det undantag, framförallt i offentlighet- och sekretesslagen (OSL). För uppgifter om personers hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inom sjukvården, gäller sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för personen eller någon närstående (25 kap. 1 § OSL). Andra stycket i paragrafen hänvisar till andra paragrafer där denna sekretess kan brytas, men som huvudregel gäller sekretess för patientjournalen. Sekretessen gäller i högst 70 år (25 kap. 1 § tredje stycket OSL). SammanfattningPatientjournaler är allmänna handlingar när de har färdigställts. I vanliga fall får allmänheten ta del av allmänna handlingar, men när det handlar om patientjournaler är de skyddade av sekretess (25 kap. 1 § OSL).Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor om sekretess eller patientjournaler, skulle jag rekommendera dig att kontakta en av våra jurister på lawline.se/boka. Du är även välkommen att ställa fler frågor i frågerutan ovanför.Vänliga hälsningar,

Ersättning för patientskada

2021-06-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Om bedövning slutade verka under kejsarsnitt och gav upphov till hemska smärtor under operationen, har man rätt till skadestånd då? Mvh Tomas Eriksson
Gabriella Zako |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Om en person drabbas av skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Denna lag gäller bara för skador som inträffats i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige enligt 3 § PSkL.Ersättning enligt patientslagenEnligt 6 § PSkL framgår vilka typer av skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6).För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, exempelvis, förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada.Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser.Preskriptionstiden förpatientsförsäkringenPatientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här.Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till.Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här.Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. Om din skada orsakades före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du fick kännedom om att du kunde anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Om skadan däremot har skett från och med den 1 januari 2015 gäller istället bara att du måste anmäla skadan inom tio år från det att den orsakades.Enligt lagen måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL.SammanfattningsvisFör skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan.Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Rätt att ta del av pationtjournal hos privat rådgivare

2021-06-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag undrar om patienter inom den privat hälso- och sjukvården har rätt att få ta del av sin patientjournal?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har som huvudregel rätt att ta del av din egen patientjournal, oavsett om du har en privat eller offentlig vårdgivare. (8 kap. 2 § patientdatalag). Från detta finns i praktiken två undantag. Det första är hälsotillståndsuppgifter där någon har tystnadsplikt och det dessutom är synnerlig vikt att uppgiften inte ges ut till dig. Det skulle kunna vara uppgifter som försämrat en eventuell psykisk sjukdom eller likande. (6 kap. 12 § patientsäkerhetslag)Det andra undantaget är då det finns risk att anta att den som lämnat uppgiften eller någon till denne närstående utsätts för våld eller allvarligt men om uppgiften skulle ges ut. Det vill säga att du skulle vilja komma åt en eventuell anmälare. (6 kap. 13 § patientsäkerhetslag)Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Ersättning för feldiagnos?

2021-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hejsan när jag va runt 14 år gammal så konstaterade BUP att jag inte hade adhd .. men när jag senare vid 19 års ålder gjorde utredningen på en sista institution så fick jag diagnosen adhd.. kan man ersättas för allt lidande som detta har påverkat mig genom min skolgång samt hela min ungdom? Mvh
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården kan man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Med allvarliga skador menas exempelvis att vården leder till att någon får bestående skador, ett ökat behov av vård, eller att någon avlider. På IVOs hemsidahittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. I din anmälan bör du vara tydlig med om du enbart vill anmäla sjukhuset eller även läkaren. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp tillhandahåller IVO en upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan: 010-788 50 00.Kan du få ersättning?Den lag som reglerar om en patient har rätt till ersättning är Patientskadelagen. För att kunna få ersättning enligt lagen krävs att någon form av skada har uppkommit i samband med sjukvård. Skadan ska även ha uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i en punktlista i 6 § Patientskadelagen. Punkt 3 handlar om just felaktig diagnostisering. Har du alltså fått en felaktig diagnos och dessutom lidit skada på grund av detta bör du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Vill du kräva ersättning för skadan ska du göra en anmälan till LÖF. På LÖFs hemsida finns utförlig information om hur en anmälan ska göras. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända hos oss på LawlineVänligen,