Vart kan man anmäla ett dödsfall till följd av felbehandling inom vården?

2019-12-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag har nu tänkt att jag vill anmäla sjukhus/ambulanspersonal för ett dödsfall. Min 47-åriga mamma fick ett plötsligt hjärtstopp för snart 2 månader sen, ambulansen var redan på plats. De påbörjade HLR så fort hon föll ihop, MEN de kom aldrig ens på tal om någon hjärtstartare. Jag har precis gått HLR-utbildning och utbildar mig till USKA så jag vet att det är något som ska göras vid ett plötsligt hjärtstopp om det finns hjärtstartare på plats. Min mamma hade, enligt statistiken, haft 70% högre chans till överlevnad om hjärtstartare använts inom 3 minuter. Istället dog min mamma, alldeles för ung och kanske helt i onödan. Vad gör jag?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga din mammas bortgång. Jag kommer att gå igenom vilka möjliga sätt man kan få upprättelse på om en anhörig avlidit till följd av en vårdskada. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad är en vårdskada?En vårdskada är en skada som har inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts. Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk. I det här fallet drar jag slutsatsen att hjärt- och lungräddning bör anses som antingen vård eller behandling. Lex Maria-anmälanVid en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren (sjukhuset eller annan vårdinrättning) anmäla sig själva till IVO - inspektionen för vård och omsorg, se mer information på 1177:s hemsida (här). När en vårdgivare anmäler sig själv är det en Lex Maria-anmälan (motsvarande inom äldrevården samt inom verksamhet för funktionshindrade heter Lex Sarah-anmälan). Som anhörig eller drabbad av vårdskada kan man inte själv göra en Lex Maria-anmälan, utan det är enbart vårdgivaren som kan göra det. Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient råkar ut för en vårdskada, kan hen göra en anmälan till IVO. Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan ta ställning till att anmäla får en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän, se IVO:s hemsida (här). Eftersom det var din mamma som avled bör du räknas som nära anhörig, och därmed vara behörig att göra en anmälan. Ersättning enligt Patientskadelagen Om en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se Patientskadelagen 6 § (här). Av lagtextens formulering framgår inte vad som gäller om en personskada har lett till att patienten avlider. Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § (här), gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak- eller personskada ska ersätta skadan. I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, se Skadeståndslagen 4 kap 1 § (här). Sammanfattningsvis är det möjligt att väcka talan om skadestånd mot en vårdgivare, men det kan vara svårt att få skadestånd, då man måste bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade. Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men det är mycket ovanligt. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du gör en anmälan till IVO om du inte redan har gjort det. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Måste båda vårdnadshavarna samtycka till att barnet ges vård?

2019-12-21 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får en 16-17 åring påbörja KBT-behandling hos leg psykolog utan sina vårdnadshavares samtycke, och/eller räcker det med den ena förälderns samtycke?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den behandlande verksamhet som psykologer bedriver, till exempel KBT-behandling, omfattas av begreppet hälso – och sjukvård. Det innebär att psykologer måste följa reglerna i bland annat hälso – och sjukvårdslagen (HSL) och patientlagen (PL). I PL finns det regler om att patienter måste samtycka till vård. I föräldrabalken (FB) finns det regler om vårdnadshavares bestämmanderätt över sina barn.Huvudregeln är att båda vårdnadshavarna måste lämna samtyckeVård får inte ges utan patientens samtyckte (4 kap. 2 § PL). Om patienten är under 18 år så är huvudregeln att båda vårdnadshavarna måste samtycka till vården (6 kap. 11 och 13 § FB). Det innebär i princip att en förälder kan säga nej till att barnet ska få påbörja KBT-behandling. I vissa akuta situationer spelar det dock ingen roll att någon av föräldrarna inte samtycker. Då kan sjukvårdspersonalen ändå ge barnet vård. Det kan till exempel vara om barnet riskerar att dö om barnet inte får vård. I vissa fall räcker det med att den ena vårdnadshavaren samtyckerOm bara den ena vårdnadshavaren samtycker till vård, så kan den föräldern vända sig till socialnämnden och begära att socialnämnden tillåter vården (6 kap. 13 a § FB). Om KBT-behandlingen krävs med hänsyn till barnets bästa så kan socialnämnden tillåta behandling, trots att en vårdnadshavare inte samtycker. Barnets behov av KBT-behandling måste i så fall vara tydligt och påtagligt.Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Vad ska jag göra när socialtjänsten vill placera mig som fysiskt funktionsnedsatt på ett boende för psykiskt funktionsnedsatta?

2019-12-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag bor på ett korttidsboende. Trots att det är ett korttidsboende är det många, inklusive jag, som är här i flera-många år. Nu har boendets chef sagt upp min plats på boendet, mot min vilja. Jag har fått en plats på ett psykiatriskt boende, trots att jag inte har någon psykisk diagnos eller nedsättning. Mina sjukdomar och funktionsnedsättning är ENBART fysiska, EJ PSYKISKA. Ändå vill de skicka mig till ett boende där det bor folk med psykiatriska diagnoser och funktionsnedsättningar. Jag kan och vill absolut inte åka. Detta kommer bli min död. Jag är alldeles för sjuk och fysiskt svag för en flytt. Det går inte. Jag har fått en plats på det nya boendet och måste flytta redan på torsdag, det är söndag nu! Får de göra såhär?! Är det lagligt att tvinga en svårt sjuk, potentiellt döende, patient?! Det är nog soc tillsammans med chefen på boendet som beslutat detta mot min vilja. Det måste väl gå att överklaga detta beslut? Hur gör man då? Snälla hjälp mig. Detta handlar om liv och död och jag måste få svar så absolut fort som möjligt eftersom de tänker slänga ut mig från boendet redan på torsdag den 20/12. Är 15/12 nu när jag skriver! Flytten kommer bli min död! Får de verkligen göra detta?! Det kan inte vara sant. SNÄLLA HJÄLP MIG!
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Socialtjänsten har en frihet att utforma insatser utifrån det enskilda fallet Enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen ska socialtjänsten verka för att människor med fysiska funktionshinder ska få hjälp för att kunna delta i samhällslivet precis som andra. Detta aktualiserar en rad olika insatser som en kommun måste vidta för att uppnå målsättningen att enskilda individer ska få en skälig levnadsstandard (4 kap. 1 § socialtjänstlagen).I fråga om fysiska funktionshinder kan denna skyldighet uppfyllas på flera olika sätt. Ett alternativ är så kallat korttidsboende enligt socialtjänstlagen, men också boende för särskild service för funktionsnedsatta enligt samma lag samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Lagen detaljreglerar inte exakt vilken åtgärd som är lämplig vid vilken situation, utan det är en bedömningsfråga som är upp till kommunen att avgöra med vägledning av de målsättningar som existerar. Valet av typ av åtgärd beror således på omständigheter i det enskilda fallet. Utformningen av hjälpen ska dock också vara av viss kvalitet, och inte en fråga om att enbart uppfylla grundläggande behov. Lagtext ger dock inte tydliga riktlinjer för hur denna vård exakt ska utformas i varje enskilt fall, utan socialtjänsten har en frihet att kunna utforma vården på det sätt de finner det lämpligt. Beslutet går att överklagaDetta betyder dock givetvis inte att socialtjänstens beslut alltid är att bedöma som lämpliga. Det är därför en bra idé att låta förvaltningsdomstolen pröva socialtjänstens beslut. Att besluta att du ska flyttas till ett annat boende är ett beslut som kan överklagas (16 kap. 3 § socialtjänstlagen). För att kunna göra detta ska du först vända dig till socialtjänsten och be om beslutet i skrift. Därefter skickar du skriftligen in en handling med följande innehåll till socialtjänsten:1. vilket beslut du vill överklaga,2. hur du vill att beslutet ska ändras, och3. gärna även varför du vill att det ska ändras (43 § förvaltningslagen).Överklagandet ska ske inom tre veckor från det att du fick beslutet om att du ska flytta till ett annat boende (44 § förvaltningslagen). Det bör även innehålla information om vem det är som överklagar. I det här fallet bör du i överklagandet påpeka att du inte kan garanteras en skälig levnadsstandard på ett boende som är anpassad för personer med psykiska funktionsnedsättningar eftersom du har en fysisk sådan, att vården av den här anledningen varken kan uppfylla dina grundläggande behov eller anses vara av rimlig kvalité, samt att man inte har tagit hänsyn till din sviktande hälsa i fråga om huruvida du kommer klara av flytten.Förvaltningsdomstolen kan sedan bestämma att beslutet inte ska kunna verkställas under tiden överklagandet prövas eller att det kan verkställas först när tiden för överklagandet gått ut (28 § förvaltningsprocesslagen och 16 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen). I annat fall kan dock socialtjänstens beslut verkställas även under tiden ett överklagande prövas av förvaltningsrätten. Trots överklagandet kan du därmed behöva flytta ändå, men att du i så fall eventuellt kan få chansen att få flytta tillbaka om beslutet ändras. Det är av den anledningen bra om du i överklagandet uppger att du på grund av din hälsa inte kommer klara av flytten. Förhoppningsvis kan då förvaltningsrätten ta beslut om att pausa verkställandet tills vidare. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen,

Har jag rätt till ersättning på grund av skada som orsakats av en onödig operation?

2019-12-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! För drygt 8 år sedan åkte jag akut in till sjukhus för magsmärtor, man gjorde knappt några undersökningar innan man beslutade att operera för blindtarmsinflammation. När jag vaknade konstaterade läkaren att operationen ej vart nödvändig då det inte var något fel på min blindtarm, utan hade istället njurbäckensinflammation som givetvis hade kunnat behandlas utan operation. Nu 8 år senare har jag blivit inlagd vid 2 tillfällen, också dessa akut, på grund av tarmvred som läkarna konstatetar har med min tidigare operation att göra.Nu är min fråga följande. Har jag rätt till ersättning för att de felbedömde, samt tog bort min blindtarm utan att det var något fel på den? Ärrbildningen som blivit på tarmen orsakar nu dessutom livshotande åkommor (tarmvred) i och med att tarmarna "fastnar/kläms åt vid ärret" Hur går jag till väga isåfall?Mvh
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att du genomgick en operation på grund av misstänkt blindtarmsinflammation som sedan visade sig inte vara nödvändig. Du beskriver även att du, på grund av denna operation, i efterhand fått problem som orsakar åkommor som kräver akut vård. Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen. Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att rätt till ersättning för en behandlingsskada, enligt 6 § p. 1 PSkL, ska föreligga förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska även, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Kravet som ställs på det alternativa förfarandet är först och främst att det faktiskt varit tillgängligt. Att det alltså stått till buds i den aktuella vårdsituationen. Själva bedömningen av om skadan hade kunnat undvikas genom ett alternativt förfarande ska, som ovan nämnt, göras i efterhand med utgångspunkt i den kunskap om patientens tillstånd som finns vid skaderegleringstillfället, oavsett om sådan kunskap funnits vid behandlingstillfället eller inte. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada. Däremot kan en ersättningsgrundande skada anses föreligga om en skada uppstår vid ett visst medicinskt förfarande och det sedan kan konstateras att skadan hade kunnat undvikas om förfarandet utförts något annorlunda. Ersättning kan också ges vid felaktig diagnostisering, 6 § p. 3 PSkL. Vid bedömningen av om en ersättningsgill diagnostiseringsskada föreligger utgår man dock bara från den kunskap som fanns vid själva diagnostiseringstillfället. Om den diagnos som ställdes vid diagnostiseringstillfället var riktig mot bakgrund av de kunskaper som fanns då, är skadan inte ersättningsgill även om diagnosen, vid en efterhandsbedömning, skulle visa sig vara felaktig. Undantag från rätt till ersättning Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstid Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen. Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. I ditt fall framgår det att operationen, som orsakade den skada som visat sig nu i efterhand, genomfördes för åtta år sedan. Då en patientskada orsakats före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du som patient fått kännedom om att du kan anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Vad som närmre menas med detta är att du måste anmäla skadan inom tre år från det att du fått kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt till vilken försäkringsgivare som ersättningskravet ska ställas till. Den yttersta gränsen för att kunna anmäla en patientskada är, enligt lagen, 10 år från den tidpunkt som skadan orsakades, för att rätten till ersättning inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning I ditt fall genomgick du alltså en operation som visade sig vara onödig, vilken sedan lett till komplikationer som kräver akut vård. Dessa senare komplikationer har även konstaterats ha ett samband med operationen ifråga. Min bedömning är att det absolut verkar kunna finnas en möjlighet till ersättning i detta fall men en närmre bedömning måste dock göras av omständigheterna i det enskilda fallet av vårdgivarens patientförsäkringsgivare. Det är alltså till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det alltså LÖF som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av LÖF:s försäkring.Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan, här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänlig hälsning,

Missnöjd med vård och omsorg

2019-12-22 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hej min mamma blev dåligt behandlad på en akutmottagning i göteborg, hon var svårt sjuk och fick vänta i mer än åtta timmar utan mat och vatten, min pappa fick köpa detta till henne. detta besök på akuten bidrog mer eller mindre till att hon dog, hur gör jag för att anmäla detta
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att redogöra för hur man går tillväga för att lämna synpunkter eller göra en anmälan om man inte är nöjd med den vård eller behandling som man fått.Kontakta mottagningenInledningsvis kan man kontakta den mottagning där vården mottogs. Man ska då närmare ta kontakt med den vårdpersonal som man blev behandlad av. Detta kan göras såväl skriftligen som muntligen. På detta sätt kan man berätta om sin erfarenhet på sjukhuset och det problem eller den oklarhet som uppstått.PatientnämndenOm man vill kan man istället direkt ta kontakt med patientnämnden i den region man tillhör. Man behöver alltså inte först ha kontaktat den mottagning där man fick vård. Patientnämnden fungerar som ett stöd i ärendet och kan hjälpa patienten eller den närstående att göra en klagan samt få tillfredsställande svar på sina synpunkter. Patientnämnden kan även redogöra för vilka andra myndigheter som man eventuellt ska ta kontakt med eller göra en anmälan till om behovet finns. Kontaktuppgifter till patientnämnden kan fås av vårdpersonalen på den berörda mottagningen eller på regionens hemsida. Kontakt med patientnämnden kan göras både skriftligen och muntligen och kostar ingenting.Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Slutligen kan man även behöva kontakta IVO. Innan man går vidare till IVO och gör en anmälan, ska man dock först ha tagit kontakt med vårdpersonalen på den mottagning där man fick vård alternativt patientnämnden. IVO utreder fall som är av allvarligare karaktär. Till exempel kan det vara händelser som har resulterat i att patienten fått en skada eller avlidit. Kontaktuppgifter till IVO återfinns på deras hemsida.Vad bör du göra härnäst?Det du först behöver göra är att antingen kontakta akutmottagningen i Göteborg (där din mamma fick vård) eller kontakta patientnämnden. Där kan du framföra er erfarenhet på akutmottagningen. Eftersom du skriver att din mamma har avlidit till följd av besöket på akutmottagningen, kommer du troligen också att behöva kontakta IVO för att göra en anmälan. Om IVO bedömer att ärendet är allvarligt, kommer de att påbörja en utredning och se vad som gäller i just ert fall. Om du börjar med att kontakta patientnämnden, kommer de säkerligen att vägleda och förklara för dig vad du behöver göra.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vad innebär lämplighetskravet i 23 § LSS, och vilka måste uppfylla kravet?

2019-12-19 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Vad innebär lämplighet i övrigt enligt 23 paragrafen LSS?Ska både bolaget och företrädare uppfylla detta krav?Om ett bolag har skatteskulder och hela styrelsen avgår är bolaget fortfarande olämpligt då?Tacksam för svar
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vilka omfattas av tillståndsplikten i LSS?23 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) handlar om tillstånds- och anmälningsplikt. Enligt 23 § första stycket LSS får inte en enskild person utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg bedriva verksamhet med stödinsatser på ett yrkesmässigt sätt. Tillståndsplikten omfattar både fysiska och juridiska personer. En fysisk person är en människa, medan en juridisk person är en personsammanslutning som har egen rättskapacitet, det vill säga som kan skaffa sig rättigheter och ta på sig skyldigheter, exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.Stödinsatserna som inte får bedrivas utan tillstånd räknas upp i 9 § 2-10 punkten LSS, och är till exempel personlig assistens, ledsagarservice, boende i familjehem eller korttidstillsyn.Enligt 23 § andra stycket LSS krävs också kunskap om andra regler kring verksamheten är vad som bestäms i LSS, till exempel arbetsrättsliga regler, eller regler som styr vilken i bolagsform verksamheten bedrivs. I fråga om en juridisk person ska prövningen inrikta sig på VD och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i företaget, Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, Bolagsmännen, om verksamheten bedrivs genom handelsbolag eller kommanditbolag, och Personer som direkt eller indirekt har ett väsentligt inflytande över verksamheten, exempelvis en aktieägare, om personer har väsentligt inflytande över verksamheten. Vad menas med lämplig i övrigt, och vilka måste uppfylla lämplighetskravet?Enligt 23 § tredje stycket LSS krävs att personen bedöms vara lämplig i övrigt. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga personer som är utpekade i 23 § andra stycket LSS bedöms lämpliga. Detta innebär att VD, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, bolagsmän, och alla andra som direkt eller indirekt kan tänkas ha en väsentligt inflytande över verksamheten måste uppfylla lämplighetskravet.Vid bedömningen av lämplighet ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, övrig laglydnad och andra omständigheter av betydelse beaktas (23 § tredje stycket LSS). Vid bedömningen ska ekonomisk skötsamhet vägas in, det vill säga att de uppräknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och arbetsgivaravgifter med mera, eller om de till exempel blivit utsatta för näringsförbud eller försatta i konkurs. Hänsyn ska också tas till brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär, exempelvis bedrägeribrott, eller skattebrott. Även vålds- och sexualbrott borde kunna vägas in vid en prövning. Enbart det faktum att en person dömts för ett brott ska inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllts utan man får göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall, med utgångspunkt i den verksamhet som ska bedrivas.Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Ärr efter operation - möjlighet till ersättning

2019-12-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan jag få ersättning för ärr och försämrad rörlighet efter en operation?
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Många försäkringar kan ge ersättning för ärr och en del försäkringar täcker även skador som uppstått till följd av en operation. Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr som uppkommit till följd av behandlingar eller olyckor. Det är därför bra att se över vad ens försäkringar täcker. För att man ska ha rätt till ersättning krävs att ärret är bestående. En bedömning av huruvida ärret är bestående eller inte har enligt försäkringsbolagen ansetts kunna göras tidigast ett år efter skadetillfället. Det är alltså först efter ett år som försäkringsbolagen kan bedöma ärret och eventuellt lämna ersättning om man uppfyller kraven för att ha rätt till sådan ersättning. Viktigt är dock att inte vänta för länge då rätten till ersättning kan gå förlorad. Det är därför bra att vända sig till försäkringsbolaget och höra efter så snart som möjligt. Efter tio år är det alltid för sent att anmäla en sådan skada eftersom rätten till ersättning då har preskriberats.Om det är så att man drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård finns det en möjlighet att man har rätt till ekonomisk ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. För att ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska rent objektivt även ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt en medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett mindre riskfyllt sätt, 6 § PSkL. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill patientskada enligt patientskadelagen. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada enligt patientskadelagen. Att en behandling inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation räcker nämligen inte för att få ersättning enligt patientskadelagen utan det krävs alltså att skadan ska ha varit möjlig att undvika. Likaså här är den yttersta tidsgränsen för att anmäla en sådan skada tio år efter det att skadan orsakades. Efter det är möjligheten att erhålla ersättning för en patientskada preskriberad, 23 § PSkL.Sammanfattning Då många försäkringar kan ge ersättning för ärr och övriga vanprydnader rekommenderar jag att du vänder dig till ditt försäkringsbolag omgående och pratar med en skadereglerare om vad som kan gälla i ditt fall. Om det skulle vara så att du drabbats av en skada i samband med hälso- och sjukvård, som hade kunnat undvikas om ett medicinskt förfarande utförts på ett annat sätt eller om ett annat tillgängligt förfarande som också var mindre riskfyllt valts, kan du ha rätt till ersättning från den så kallade patientförsäkringen. Landstingen och regionerna samt privata vårdgivare som har vårdavtal med ett landsting eller en region har patientförsäkringen tecknad hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). På deras hemsida hittar du mer information om vad som gäller angående eventuella patientskador och där kan man också göra en anmälan, deras hemsida hittar du här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänliga hälsningar,

Finns det rätt till hemtjänst trots att man är gift?

2019-12-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja veta vart jag kan vända mig för att få tillgång till dom lagar som gäller hemtjänst och biståndbedömning av äldre?Min far är kroniskt sjuk i KOL och efter 19år med denna sjukdom har han även fått följdsjukdomar som påverkar hans hjärta med mera. Jag har vid två tillfällen nu ringt deras kommuns biståndsbedömmare då han behöver hjälp i hemmet . Efter varje samtal har dom som dom ska återkommit till honom inom 2 arbetsdagar. Men varje gång har dom börjat tala om avslag utan att faktiskt talat med honom om varför han söker eller vilka problem han har. Deras motivering har varit att han är gift, men hans maka (min mor) jobbar fortfarande så hon kan inte ta hand om honom när hon är på jobbet. Till följd av den hårda stress hon lever under med att sköta ett heltidsjobb, ta hand om ett helt hushåll (som dom innan han blev så här sjuk delade 50/50) samt hjälpa honom med dom problem han har när hon väl är hemma har gjort att hon fått hål i tarmen pga stress. Detta är ett akut tillstånd som uppstår när hon stressar för mycket och läkarna vill att hon går ner i varv för att det inte ska bli permanent. Kan man verkligen som gift inte få rätt till hemtjänst? Bör även tillägga att senaste gången han skrevs in på sjukhus konstaterade läkaren att han hade dött hemma av syrebrist om slumpen inte varit så att min mor råkade vara hemma sjukskriven, allt detta och mer har kommunen fått intyg på av avdelningen han senast var inlagd på.Tack på förhand
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om hemtjänst och bistånd finns i socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten är en ramlag vilket innebär att den i princip inte reglerar rättigheter för den enskilde utan beskriver vilka skyldigheter kommunerna har. Lagen reglerar all social verksamhet i kommunerna, innefattande t.ex. hemtjänst och bistånd. Då SoL är en ramlag finns inte detaljerat beskrivet när bistånd eller hemtjänst ska ges, mycket har därför fått växa fram genom praxis eller vad som uttalats i förarbeten. Praxis bildas genom att en enskild fått avslag och överklagar beslutet för prövning av domstol. Det finns i lagen ett undantag från principen om ramlag; i 4 kap. 1 § SoL finns en rättighetsparagraf som stadgar:"Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv."Det är inom ramen för stödet till livsföringen i övrigt som t.ex. hemtjänst kan beviljas. Insatserna är dock inte specificerade utan det enda som sägs är att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. För vissa grupper har socialtjänsten dessutom ett särskilt ansvar, bland annat för äldre (jfr 5 kap. 4-5 § SoL). I bestämmelserna om äldre anges en värdegrund som innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det ska vara möjligt att bo hemma i första hand genom hjälp av t.ex. hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm m.m. Exakt vad begreppet skälig levnadsnivå innebär är dock svårt att precisera. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen ska begreppet inte preciseras allt för snävt med anledning av att det ska göras en individuell bedömning i det enskilda fallet. Av förarbeten till den tidigare socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och stöd. Detta gäller främst i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL. Däremot kan inte mera omfattande vårdbehov anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det finns andra vuxna i familjen (prop. 1996/97:124 s. 168 och prop. 2008/09:82 s. 12). Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte att det inte finns någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens situation ser ut. Socialnämnden kan inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning till att andra anhöriga än make/maka eller sambo kan tillgodose hjälpbehovet. Detta innebär att nämnden inte kan väga in andra anhörigas (till exempel vuxna barn) möjlighet att hjälpa till i bedömningen om behovet kan tillgodoses på annat sätt (prop. 2005/06:115 s.156).Min rekommendation i ditt fall är att din pappa ansöker om bistånd i form av hemtjänst. Socialtjänsten ska i sådana fall utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. I utredningen ska det göras en helhetsbedömning i det individuella fallet, i vilket det även ska tas hänsyn till din mammas mående. Att dina föräldrar är gifta innebär således inte per automatik att bistånd inte ska medges. Då det ska göras en individuell helhetsbedömning kan det vara en god idé att redan vid ansökan redogöra för din mammas mående.Om din pappa får avslag på ansökan har han rätt att få det skriftligt. Avslaget kan överklagas inom tre veckor från att han tog emot beslutet. Vid en överklagan kommer biståndshandläggaren först göra en bedömning av om det finns skäl att ändra beslutet, i annat fall skickas det vidare till förvaltningsrätten för prövning av domstol.För det fall att din pappa får avslag på sin biståndsansökan och ni önskar hjälp med överklagan av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Det går även bra att kontakta mig om något i svaret är oklart. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,