Vad har jag för rättigheter när det kommer till privat tandvård?

2020-08-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad jag har för rättigheter när det kommer till privat tandvård. Jag har haft tandställning hos en privat klinik där jag ur egen ficka betalat över 30 000 kronor. Jag hade inget bettfel utan gjorde behandlingen av kosmetiska skäl. Nu när behandlingen är avslutad är jag missnöjd eftersom mitt bett inte längre går ihop och mina tänder är ojämna vilket de inte var innan behandlingen. Det är mer fel i mitt bett och min tandrad nu, än det var innan. Det finns ingen information om garantier eller dyl på varken hemsidan eller på mitt kvitto. Vad har jag för rättigheter och vad har kliniken för skyldigheter?Vänligen, Klara
Sanaria Saad |Hej, Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som om du besökt en privat klinik för behandling av dina tänder och att du nu är missnöjd med resultatet. Jag ska göra mitt bästa i att svara på din fråga! Du skriver att behandlingen enbart förvärrat din tandrad och inte gjort det bättre, du anser alltså att det är fel i behandlingen. I första hand bör du kontakta vårdgivaren för att ta upp vad det är du är missnöjd med. Skulle det vara så att du inte kommer fram till en lösning med tandläkaren eller annan relevant person, kan du vända dig till Privattandläkarnas förtroendenämnd eller Praktikertjänsts Reklamationsnämnd (om kliniken är verksam i Praktikertjänst). Här kan de bedöma behandlingen och hjälpa dig med ekonomiska frågor. Du kan dessutom anmäla skadan till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Här är det dock mer aktuellt om det är ett allvarligt fel som du blivit utsatt för. Det är svårt för mig att avgöra hur fel det blivit med din behandling varav det är svårt för mig att ge exakta råd på om IVO kan vara aktuellt eller inte. Mitt råd är att du i första hand vänder dig till kliniken och berörd tandläkare för att gemensamt komma överens om en lösning. Du får gärna boka tid med en av våra jurister för vidare rådgivning. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad innebär de förslagna kompetenskraven för utförande av estetiska injektioner?

2020-08-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, det pratas om att det ska bli lagstiftning på att estetiska injektioner ska bara få utföras av legitimerad vårdpersonal och att lagen träder i kraft 1 januari 2021. Innebär det att alla andra som inte har medicinsk legitimation måste sluta jobba med det?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeringen har genom en departementspromemoria, DS 2019:20, föreslagit en ny lag. Precis som du skriver innebär denna lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar bland annat att ett nytt kompetenskrav införs.I lagförslaget anges att "Endast den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska får utföra en estetisk injektionsbehandling.", (6 § andra stycket lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Sida 8 i det länkade dokumentet). Konsekvensen blir då att de som inte har medicinsk legitimation som uppfyller dessa krav antingen måste sluta utföra estetiska injektionsbehandlingar eller gå på dem nödvändiga utbildningarna för att kunna få en licens. Det ska dock nämnas att det fortfarande bara är ett lagförslag och att det måste godtas av riksdagen för att det ska kunna bli en lag. Än så länge har inget sådant beslut kommit från riksdagen.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kan anhörig stämma sjukvården vid dödsfall till följd av felbehandling?

2020-08-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min pappa dog av cancer för 2år sedan. Blev felbehandlad i ca 6månader innan dem tog hans symtom på allvar. Kan man stämma sjukvården?
|Inledningsvis vill jag beklaga din pappas bortgång. Det är naturligtvis en väldigt jobbig upplevelse när en nära anhörig har gått bort och att försöka reda ut juridiken i en sådan situation är allt annat än lätt, jag ska försöka underlätta detta för dig. Jag kommer att gå igenom vilka möjliga sätt man kan få upprättelse på om en anhörig avlidit till följd av en vårdskada. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra hädanefter.Krav på "god vård"Inledningsvis så kan det vara värt att nämna att det är vårdgivaren som bedriver hälso- och sjukvården. Exempel på vårdgivare är kommunen, landstinget, egenföretagare eller aktiebolag, och ett sjukhus är förstås ett exempel på en verksamhet.När det kommer till driften av en verksamhet så är det viktigt att kraven på "god vård" uppfylls. Detta innebär bland annat ett ansvar för vårdgivaren att se till så att vården är av god kvalitet, och att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Det är vårdgivaren som har ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador, 5 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren har dessutom en skyldighet till att främja patientsäkerhet och att kontinuerligt jobba mot att minska antalet vårdskador, 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL).Vid en uppkommen vårdskada är det främst vårdgivaren som är skyldig att utföra en utredning, 3 kap. 3 § PSL. Vid allvarliga vårdskador så måste dock vårdgivaren även göra en anmälan till IVO, alltså en lex Maria-anmälan. Det framkommer inte i din fråga om en sådan lex Maria-anmälan gjorts, det kan dock vara värt att veta att en vårdgivare är skyldig att göra en sådan anmälan, och dessutom ska ha en anmälningsansvarig som har som ansvar att rapportera in till IVO. Vad är en vårdskada?Enligt 1 kap. 5 § PSL utgör en vårdskada ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.Skadan eller risken för skadan kan ha uppstått i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. Vårdskadan anses vara av allvarlig art om 1) den är bestående och inte ringa, eller 2) har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit.Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Om en patient drabbats av en vårdskada, kan hen göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Om patienten har avlidit eller av annan anledning inte kan anmäla får istället en närstående till patienten anmäla händelsen. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän. Anmälan och mer information hittar du via denna länk.När IVO har fått in din anmälan så gör de i regel en bedömning utifrån Patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. De ser bland annat till varför det har blivit som det har blivit, och hur vårdpersonalen har agerat. Vårdgivaren får dessutom också en chans att kommentera utredningen. Om IVO bedömer att personal inom hälso- och sjukvården inte bör jobba därinom, så görs även där en utredning som sedan exempelvis kan utmynna i en ansökan om indragen licens hos HSAN - Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 7 kap. 29-30 § PSL. Om sjukvårdspersonal i sin yrkesutövning är skäligen misstänkt för brott så ska IVO dessutom anmäla detta till åtal.Ersättning enligt PatientskadelagenOm en patient har råkat ut för en personskada kan hen få ersättning enligt Patientskadelagen, se 6 § Patientskadelagen. Viss ersättning berättigas även anhöriga vid dödsfall. För att ha rätt till ersättning ska din anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkten då skadan inträffade, 23 § Patientskadelagen.Är det möjligt att driva en skadeståndsrättslig process mot en vårdgivare?Enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen gäller att den som uppsåtligen eller av vållande orsakar sak -eller personskada ska ersätta skadan.I Sverige har arbetsgivaren ett principalansvar för sina anställda, 3 kap 1 § Skadeståndslagen. Det innebär att det inte finns möjlighet att stämma en enskild arbetstagare (i det här fallet en vårdanställd) utan då får man väcka skadeståndstalan mot arbetsgivaren, i detta fall vårdinrättningen. En enskild arbetsgivare kan enbart bli skadeståndsskyldig om det finns synnerliga skäl, 4 kap 1 § Skadeståndslagen, exempelvis i fall då man kan bevisa att det finns ett samband mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan som inträffade.Det är möjligt att en enskild läkare eller sjuksköterska kan hållas straffrättsligt ansvarig, men detta är mycket ovanligt.Mitt råd till digJag rekommenderar inledningsvis att du gör en anmälan till IVO om detta inte redan gjorts. Jag skulle dessutom rekommendera dig till att kontakta patientnämnden i ditt landsting/region. Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar och avgör heller inte om vårdgivaren gjort rätt eller fel utan hjälper till att reda ut oklarheter och rådgör med dig om vad du bör göra och hur du tar dig vidare. Har du övriga funderingar är du även välkommen att boka telefonrådgivning med någon av våra jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga

På vilken nivå kommer jag att få föräldrapenning, om jag endast jobbat i tre månader?

2020-08-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har tillsvidareanställning avtal och jag har bara jobbat 3 månader! och har inte jobbat innan det. Jag vill ta en 1 dag foräldrarledig. Jag undrar om jag ska få hög ersättning. Jag pratade med en handläggare fk som säger att jag har rätt att få 80% även om jah har inte jobbat minst 6 månader.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrapenning kan, under de första 180 dagarna lämnas på antingen sjukpenningnivå eller grundnivå, enligt 12 kap. 35 § SFB.Du anger att du har jobbat dina tre första månader. Regeln i 12 kap. 35 § SFB innebär att du i 240 dagar i följd före barnets födelse ska ha varit berättigad för sjukpenning enligt 24 - 25 kap. SFB, för att få föräldrapenning på sjukpenningnivån.Sjukpenningnivån är enligt 28 kap. 7 § SFB 80% av den försäkrades SGI sedan man multiplicerat SGI:n med 0,97 - det vill säga runt 77,6% av din inkomst.Eftersom du inte arbetat 240 dagar i följd före ditt barns födelse kommer din föräldrapenning istället att ges ut på grundnivån, i enlighet med 12 kap. 35 § 2p. SFB.Grundnivån ligger på 250 kr om dagen för hel föräldrapenning, enligt 12 kap. 23 § SFB. Med vänliga hälsningar!

Kan en vårdcentral neka mig att träffa en läkare?

2020-08-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |har en vårdcentral rätt att neka mig att träffa en läkare
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör dina rättigheter som patient i Sverige, mer specifikt vad den så kallade vårdgarantin innebär. De lagar som är aktuella är därför patientlagen (PtL) och hälso-och sjukvårdslagen (HSL).VårdgarantiJag kommer att utgå från att din fråga rör offentligfinansierad primärvård och att du är listad vid en vårdcentral i landet (9 kap. 1 § PtL).Alla patienter har rätt till vårdgaranti i det landsting de är folkbokförda i. Rent konkret innebär detta att du som patient har rätt att få vård inom en viss tid beroende på vad det gäller. Detta följer av 9 kap. 1 § HSL. Du har alltså rätt att, för det första få kontakt med primärvården inom en viss tid, därefter få en medicinsk bedömning av en läkare eller annan legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal inom en viss tid. Exakt hur snabbt du har rätt till detta beror på hur brådskande ditt ärende bedöms vara, eftersom att vård ges först till den som har störst behov av vård. Mer specifikt om inom vilken tidsram du har rätt till vad kan du läsa om här på 1177 hemsida. Den rådande situationen med COVID-19Utan att ha mer specifik information om vad ditt medicinska ärende gäller och hur det kommer sig att du inte har fått träffa en läkare är det av relevans att belysa den rådande situationen med COVID-19 som gör att det just nu är ovanligt långa väntetider inom vården. Detta skulle alltså kunna vara en anledning till att du inte fått den vård som du förväntat dig. SammanfattningSammanfattningsvis är alltså svaret att du har rätt till en medicinsk bedömning av antingen en läkare eller någon annan legitimerad sjukvårdspersonal inom en viss tid. Vårdcentralen gör en bedömning dels av hur brådskande ditt ärende är och hur snabbt du därmed behöver få denna medicinska bedömning, och dels om det är nödvändigt att du träffar en läkare eller om t.ex. en sjuksköterska kan göra samma bedömning.Om du har fler frågor är du välkommen att ställa en till eller boka en tid med någon av våra jurister på Lawline!

Får en läkare neka en operation på grund av patientens vikt?

2020-08-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Får en läkare neka dig opration när jag väger 116 kg. Det gäller titthålsopration i knä.
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En läkare har rätt att neka en operation om riskerna anses för höga eller till följd av en annan medicinsk bedömning. Fetma är inte en diskrimineringsgrundande faktor. Det som är diskrimineringsgrundande är kön, könsuttryck, könsidentitet, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder vilket följer av diskrimineringsombudsmannen. Vänligen,

En läkare skrev nedsättande formuleringar i min sons läkarintyg, vad kan jag och min son göra?

2020-08-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |En läkare skrev om min son att han var mindre begåvad i ett läkarintyg efter ca 15 min pratHan lider av ångest och depression. Vad tycker ni om det. Han blev ju inte direkt mindre deprimerad av det.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad man kan göra om man är patient och en läkare skriver felaktiga eller nedsättande uppgifter om en, samt ge råd om vad du kan göra nu. Vad kan man som patient göra om en läkare skriver felaktiga eller nedsättande uppgifter om en? Om det står felaktiga eller kränkande uppgifter i en patientjournal ska uppgifterna i första hand rättas. I andra hand kan patienten begära att det noteras i journalen att patienten anser att journalen innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter. Detta framgår av 3 kap 8 § Patientdatalagen (här). Man kan ansöka om journalförstöring och på så vis radera uppgifter i en journal, men detta är bara i undantagsfall (se mer information om det på Informationen för vård och omsorgs hemsida, länk (här). Jag tolkar dock frågan som att läkaren enbart skrev detta i ett läkarintyg och inte i sonens journal, är detta korrekt? Om man är missnöjd med vården, exempelvis om man råkat ut för dåligt bemötande, kan man göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Innan man anmäler ett klagomål till IVO ska man ha framfört klagomålet antingen till den verksamhet där du har fått vård eller till patientnämnden i din region, se information på IVO:s hemsida (länk här). Vad du kan göra nu Om du och din son tog illa vid er av läkarintyget rekommenderar jag att ni framför klagomålet till verksamheten där sonen fick vård eller till patientnämnden i regionen där ni bor (se ovan). Därefter kan ni göra en anmälan till IVO. Det framgår inte av din fråga hur gammal din son är, men det spelar ingen större roll eftersom både patienten själv och närstående till patienten får göra anmälningar till IVO. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Kan man utbilda sig till läkare om man har begått ett brott?

2020-08-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej vi ska börja med lag och rätt i skolan och jag undrar hur det är med läkarlinjen om mab har begått ett brott. Kan man utbilda sig till läkare om mab har begått ett brott.
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan man utbilda sig till läkare om man har begått ett brott?Först vad gäller högskoleutbildningen till läkare så begärs inte något utdrag ur belastningsregistret vad jag vet, vilket innebär att det i det stadiet inte kommer synas om man begått ett brott. Mitt svar här är alltså att jag inte ser några hinder att just läsa till läkare.Däremot vad gäller efter utbildningen är klar så blir det lite annorlunda. Den som har klarat av en högskoleutbildning till läkare ska få en läkarlegitimation (4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen). Dock kan man inte få legitimationen om det föreligger omständigheter som hade kunnat fått en läkare att bli av med sin läkarlegitimation. En av de grunder som finns för att återkalla en läkarlegitimation är om personen i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne (8 kap. 1 § andra punkten patientsäkerhetslagen). Viktigt att tänka på är dock om det visar sig att en sökande begått ett allvarligt brott behöver det inte automatiskt betyda att man nekas legitimation. Det är alltid en individuell bedömning där alla relevanta omständigheter vägs in. Som läget ser ut nu kan man alltså inte hindra någon från att bli antagen enbart pga. personen begått ett brott, då högskolorna inte kan begära utdrag ur belastningsregistret. Det innebär dock inte att det är problemfritt eftersom brottet kan påverka möjligheten att sedan praktiskt få utöva sitt yrke i och med att personen t.ex. kanske inte kan få ut sin läkarlegitimation.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,