Hur går jag tillväga för att ge min son bestämmanderätt om mitt liv eller om min död?

2019-02-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Skall genomgå en riskfylld operation. OM jag hamnar i Koma och inte kan vakna igen hur går jag tillväga för att ge min son bestämmanderätt om mitt liv eller om min död?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det inte möjlighet ge bestämmanderätt till någon annan avseende behandling eller vård. Se denna lawline-fråga. Vad du kan göra är att utforma vårddirektiv eller livstestamente om vilken vård du önskar om du hamnar i koma eller om någon annan livshotande eller allvarlig vårdsituation uppstår. Sådana dokument om hur man vill att vården ska utformas är inte juridiskt bindande men används av hälso- och sjukvårdspersonalen när de måste ta ställning till en aktuell vårdsituation. Jag hänvisar dig att även förmedla din vilja om vården till sjukvårdspersonalen, t.ex. för det fall det skulle uppstå en livshotande situation eller liknande under operationen. Likaså kan du förmedla dina önskningar till din son som därigenom kan uttrycka vad han känner till om din inställning i en aktuell fråga, t.ex. om livsuppehållande behandling.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Fakturerad för uteblivet läkarbesök trots att jag ändrat tid

2019-01-21 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har fått en faktura för uteblivet besök. Jag behövde ändra tid och detta skedde över telefon. Jag visste inte var jag skulle så jag kom dit tidigare den dagen för att hitta stället. När jag sedan dyker upp säger de att jag inte har någon tid den dagen. Jag har ringt läkaren och de säger att de inte kan se varandras bokningar och där har misstaget skett. Så min fråga är. Ska jag betala fakturan trots att jag dök upp dagen jag skulle?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag har förstått din situation har du ombokat din tid hos läkaren till en annan tidpunkt/dag över telefon och sedan ändå fått en faktura för uteblivet försök eftersom de inte registrerat att du bytt dag. Sjukvården idag är uppdelad i olika regioner och olika regler gäller för varje region. Oavsett är det inte ditt fel att de inte registrerat din ombokning när du väl hört av dig. Det du ska göra är att kontakta den mottagning du varit på och styrka att du faktiskt ringt ett samtal där du ombokat din tid. Du bör kontakta dem snarast eftersom en vanligtvis bara har några dagar på sig att bestrida den felaktiga fakturan, men det varierar som sagt från region till region. Det du kan göra är: 1.Ta en printscreen eller dylikt på din mobil där det framgår när du ringde mottagningen och ombokade din tid. Du bör också ange dina kontaktuppgifter, beloppet du vill bestrida, vem du var i kontakt och om du vill bestrida hela fakturan eller bara delar av den. I din situation hade jag både ringt och mejlat ett bestridande eftersom du då dels kommer i kontakt med mottagningen snabbt via telefon, dels kan visa upp att du faktiskt har bestritt genom ditt skriftliga meddelande på mejlen. Om du vill kan du också skicka ett brev till mottagningen men då bör du i sådana fall skicka brevet som ett rekommenderat brev så att du får ett kvitto på att du faktiskt skickat brevet. Annars är det svårt att bevisa att du faktiskt skickat brevet. 2.Bifoga en bild på fakturan i ditt mejl/brev så att de vet exakt vilken faktura det gäller. Som svar på din fråga: Betala inte fakturan innan du har kontaktat mottagningen och bestritt fakturan, om du nu faktiskt ombokat tiden redan via telefon. Skicka all information som jag nämnt ovan antingen via mejl eller via ett rekommenderat brev. Hoppas allt löser sig för dig!Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du undrar något mer!Med vänliga hälsningar,

Jag fick en felbehandling- kan jag få ersättning?

2018-12-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag åkte till en vårdcentral på grund av att jag hade svårt att röra mig, extrema blödningar som jag trodde var menstruation när jag lade mig ner på rygg så kändes det som att jag hade ett cementblock över bröstet. Min läkare gav mig antibiotika för han bedömde att jag hade en massiv urinvägsinfektion, jag var där vid halv 10 tiden. Under dagen fick jag svårare att andas och jag kunde inte kissa oavsett hur mycket jag förökte. Närmare kvällen blev jag sämre och sämre, så till slutet körde min syster mig till akuten. På väg till akuten (ligger ca 30 minuter ifrån där vi var) började jag falla in och ut i medvetandet. Väl på sjukhuset insåg dom att jag hade utomkvedshavandeskap och att jag var nära att gå bort. Min läkare sade till mig att jag var sekunder från ljuset så att säga. Kan jag få ersättning för det? För läkarens felbehandling?
Ceda Imranova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!AnmälanJag vill inleda med att beklaga händelsen! Till och börja med skulle jag vilja tipsa dig om att anmäla vad som har hänt. Det du kan göra är att klaga direkt på läkaren och vårdcentralen där du fick vård. Därefter kan du också kontakta patientnämnden i din region eller ditt landsting (se här). De kan hjälpa dig genom att göra en utredning och för att förstå hur det kunde komma sig att läkaren gjorde ett sådant misstag. Ifall du tycker att det är jobbigt att vända dig till vårdcentralen själv med klagomål kan patientnämnden hjälpa dig. Du borde anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Om du har drabbats av en skada i vården har du rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Du har förvisso inte blivit drabbad av en skada men du var nära att gå bort på grund av en miss från läkarens sida vilket måste anses vara mycket allvarligt. Du fick dessutom fel medicin tilldelad. Att få antibiotika fast du inte är i behov av det kan kanske också anses som farligt (antibiotikaresistens?) Du kan kontakta IVO (se här) och de kan hjälpa dig med ditt ärende. Rätt till ersättningJag tycker att det kan vara värt att undersöka om du kan få ersättning enligt Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Om du gör en skadeanmälan kommer LÖF att göra en utredning för att se om din skada kan omfattas av försäkringen. Denna ersättning beräknas som om det vore ett skadestånd vilket innebär att den ersättning du kan få ut är samma som om ärendet hade prövats i en allmän domstol. Det finns en massa information på LÖF:s hemsida (se här). Hoppas det går bra för dig! Önskar dig lycka till!Vänligen,

Ersättning vid felaktig operation

2018-12-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Ersättning vid feloperation!Hej! Jag undrar om det går att få ersättning för detta fall:2011 opererades min ena sköldkörtel pga misstankar om cancer. Efter operationen rekommenderade läkarna att den andra sköldkörteln också opereras. Så det gjordes efter 2 månader. Men sen visade sig att den andra operationen var onödig (detta kom fram efter granskning av den första). Nu tvingas jag äta medicin hela livet, samt det kanske finns andra hälsoaspekter som påverkats som är okända för mig just nu. Inte förrän nu får jag veta att det går att anmäla sådana fall. Enligt landstingets hemsida står det "För skador som orsakats till och med 2014-12-31 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du fick veta att du kunde göra en anmälan. Det får inte ha gått mer än tio år räknat från den dag då skadan orsakades för att göra en anmälan."Tacksam för svar!MVH
Azalea Safaei |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Du beskriver din situation som att din senare operation har visat sig vara icke behövlig och att du på grund av detta regelbudnet behöver äta medicin. Det stämmer att det finns möjligheter till ersättning för detta, och jag ska utreda förutsättningarna här nedan. Lagen som reglerar dessa situationer är patientskadelagen. Om en drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Samtliga paragrafer nedanför är från denna lag. Förutsättningar för tillämplighet av lagen En förutsättning för att lagen ska tillämpas är att skadan ska ha orsakat dig i egenskap av en patient, men mer än så beskrivs det inte i lagen. Utan man utgår i förarbetena från alla som varit i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonalen angående sitt eget hälsotillstånd (1§). Enligt lagen ska alla vårdgivare vara försäkrade, och en eventuell ersättning skulle i sådana fall betalas ur denna försäkring. Huruvida det är privat vård eller statlig vård du har erhållit gör ingen skillnad för lagens tillämplighet, utan båda innefattas i begreppet hälso- och sjukvård (5§). Vidare tillämpas lagen enbart på sådana skador som uppkommit i Sverige, vilket verkar vara fallet i din fråga (3§). I min mening verkar det inte råda några tvivel om att du skulle omfattas av denna lag. Förutsättningar för ersättning enligt patientskadelagenJag kommer nu förklara lite under vilka förutsättningar du har rätt till ersättning enligt lagen. Av pedagogiska- och utrymmesskäl kommer jag försöka avgränsa mig så gott som möjligt till vad som är relevant för just dig, alltså en följdskada i samband med operation. Förutsättningarna beskrivs i lagens 6 §. Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av någon av punkterna nedan. Med personskada menas såväl fysiska som psykiska skador, och för kännedom kan det vara intressant att veta att definitionen är densamma som i skadeståndsrätten. Det ställs också krav på att det ska finnas ett samband mellan skadan du erfarar och de orsaker som listas nedan. Kom ihåg att bevisbördan för att påvisa detta samband ligger på dig som patient, men beviskravet ställs inte särskilt högt (övervägande sannolikt). Rätten till ersättning för behandlingsskada förutsätter att det objektivt sett varit möjligt att undvika skadan genom att utföra åtgärden på annat sätt eller genom att välja en annan åtgärd. Kravet som ställs på det alternativa förfarandet är för det första att det varit tillgängligt. Det menas här alltså att det stått till buds i den aktuella vårdsituationen antingen inom berörd vårdenhet eller genom remittering till annan vårdenhet. Jag är här lite tveksam kring om du uppfyller förutsättningarna, det måste självfallet bedömas utifrån de enskilda omständigheterna i ditt fall. Men om det inte förrän i efterhand visade sig att operationen inte var behövlig, och inte hade kunnat förutses innan, tycks det inte ligga någon grund för ersättning (6 § 1 p). Exempelvis beskrivs det att om en operation vid en efterhandsbedömning anses vara medicinskt motiverad är det ärr som uppkommer en oundviklig följd och således inte en ersättningsgrundande skada. Ersättning kan också ges vid felaktig diagnostisering, vid denna bedömning utgår man bara från den kunskap som fanns vid tillfället för diagnostiseringen. Om en diagnos vid diagnostillfället var riktigt mot bakgrund av de kunskaper som då fanns, är den inte ersättningsgill (6 § 3 p). Notera att dessa orsaker enbart är ett urval utefter vad som passar ditt fall. Begränsningar till rätt för ersättning enligt lag Däremot kan rätten till ersättning inskränkas enligt de bestämmelser som finns i försäkringsavtalslagen(FAL), och exempel på detta kan vara att du som skadelidande inte har gjort vad du kunnat för att begränsa skadan. Exempelvis om du medvetet uteblivit från kontroller hos läkaren i samband med operationen. Däremot får det enbart inskränkas på grund av omständigheter som skett efter, i ditt fall, operationen. Utöver de begränsningar som kan finnas i FAL finns det även begränsningar i själva patientskadelagen. Undantag från ersättningPatientskadeersättning lämnas inte om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet. Då det inte framkommer graden av din dåvarande cancer, skulle detta kunna röra sig om ett sådant undantagsfall (7§). Vem betalar ut ersättningen?Det är vårdgivarens försäkring som ersättningen betalas ur, och det finns en skyldighet att ha en sådan försäkring (12§). Vanligtvis är denna försäkring LÖF(Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) för den som vårdas av offentligt finansierad vård, och du kommer per automatik blir försäkrad av denna genom din vårdgivare.LÖF står under Finansinspektionens tillsyn och det är endast landstingens vårdgivare som är försäkrade där. Har en privat vårdgivare orsakat dig skada, ska du istället vända dig till deras ansvarsförsäkring då de ej kan vara försäkrade hos LÖF. Du hittar deras hemsida här, där du kan göra en anmälan. Precis som du beskriver i din fråga är det de tidsbegränsninarna som gäller, det vill säga att du måste anmäla en skada inom tre år från det att du fick kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt vilken försäkringsgivare ersättningskravet ska ställas till. Det finns en yttersta tidsgräns på tio år som räknas från den tidpunkt då skadan orsakades (23§). Storleken på ersättningen bestäms utifrån skadeståndsrättsliga grunder, och innefattar bland annat ersättning för kostnader, sveda och värk, inkomstförlust och lyte och men (medicinsk invaliditet, vanprydnad – ärr) (8§). Men det kommer jag inte gå närmre inpå, utan detta är någonting som LÖF kan hjälpa dig med ifall det handlar om en sådan offentligt finansierad vård. Ersättning genom skadeståndslagenOm det framkommer att du inte skulle omfattas av denna lag, på grund av exempelvis undantagsbestämmelserna, finns det alltid skadeståndslagen att falla tillbaka på. Mitt råd till digSammantaget verkar det absolut finnas en möjlighet till ersättning, men närmre om detta måste bedömas utifrån dina individuella omständigheter. Mitt tips är att du kontaktar ditt landsting med mer information kring vilket sjukhus du behandlades på, alternativt direkt gör en anmälan hos LÖF här. Det kan vara så att detta inte är ersättningsbart om omständigheterna talar för det, och det kan vara bra att ta med dig att det ligger en bevisbörda på dig att visa att det ligger grund för ersättning. Jag hoppas jag har kunnat vara till en hjälp! Vänligen,

Yrkeslegitimation trots prick i registret

2019-01-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag dömdes för två år sedan till böter för narkotikainnehav och fick därmed prick i registret. Jag studerar till sjuksköterska och undrar därför om jag kommer kunna få ut min legitimation då Socialstyrelsen begär utdrag från belastningsregistret. Har aldrig dömts för något innan eller efter.
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att Socialstyrelsen gör en kontroll mot belastningsregistret vid prövning av om yrkeslegitimation ska meddelas. De uppgifter som Socialstyrelsen får tillgång till vid en kontroll mot belastningsregistret rör vissa brott (t.ex. narkotikabrott) som har lett till en annan påföljd än böter. Eftersom du endast har blivit dömd till böter för narkotikainnehav, så kommer det inte synas i Socialstyrelsens kontroll. Du behöver därför inte oroa dig. Du kommer i det här fallet kunna få din yrkeslegitimation trots din prick i registret.Har man begått andra brott, som har lett till en annan påföljd än böter, så är det inte heller automatiskt uteslutet att man kan få sin legitimation. Socialstyrelsen gör nämligen en individuell prövning av varje ansökan. Syftet med denna kontroll är att öka patientsäkerheten.Vill du läsa mer om Socialstyrelsens riktlinjer och fall där legitimation inte får utfärdas så kan du klicka HÄR.Vänligen,

Vårddirektiv - juridiskt bindande? Delaktighet i vård, närstående

2019-01-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Patienters och närståendes delaktighetExisterar det något som kallas vårddirektiv som gör det möjligt för en make att vara mer delaktiga i vårdens planering när maken är oförmögen att ta egna beslut? T.ex. i samband med en olycka eller när livets slut närmar sig. Har läst om att man formulera skriftliga vårddirektiv innan något hänt mig men är osäker på om det ger mig tryggheten att veta att min vilja följs och/eller om den är juridiskt bindande.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VårddirektivVårddirektiv och så kallade livstestamenten har varit föremål för utredningar från lagstiftaren (se t.ex. statens offentliga utredningar (SOU), SOU 2004:112 s. 575-580 och SOU 2015:80 s. 412-428).I nuläget är vårddirektiv inte juridiskt bindande, istället används de inom vården som ett hjälpmedel vid utrönande av patientens vilja när denne inte är i stånd att uttrycka denna inför en behandling eller ett ingrepp. Läs mer här. De lagar som reglerar sjukvård förutsätter många gånger att en person har förmåga att själv ta initiativ, lämna samtycke till åtgärder, vara delaktig i vården eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande (4 kap. 1 – 4 § patientlagen). Svensk lagstiftning saknar, med några få undantag, regler om hur vårdgivare och personal inom hälso- och sjukvården ska gå till väga i situationer som kräver att personer ska lämna samtycke men där deras beslutsförmåga är nedsatt. Hur vårdgivarna och personalen i allmänhet hanterar situationer där de bedömer att en person har behov av vård, men saknar förmåga att ta ställning till densamma, sker genom att patientens hypotetiska vilja söker utrönas, dvs. vilken inställning patienten skulle ha till den aktuella vårdåtgärden. Detta kan ske genom att personalen undersöker vad patienten har uttryckt i ett vårddirektiv. En närstående kan även framföra vad de känner till om patientens inställning i den aktuella frågan. Patienten själv kan dessutom i förväg låta meddela hälso- och sjukvårdspersonal, skriftligen eller muntligen, om vad som ska gälla i en framtida vård- och behandlingssituation. Tidsmässiga faktorer för när patienten framförde sina önskemål om behandling spelar här in, då patienten kan ha ändrat uppfattning. Tidigare framförda ställningstaganden ses endast som en viljeyttring, vilken ingår i underlaget för bedömningen av frågan om patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vårdåtgärden. För att vara säker på att din vilja följs vid en olycka eller när livets slut närmar sig, bör du skriva ett vårddirektiv eller ett livstestamente som du regelbundet uppdaterar. Du bör även förmedla vilka vårdinsatser du önskar till anhöriga, så att de kan bekräfta vad som står i vårddirektivet. Om du får möjlighet kan du även framföra dessa viljeyttringar till sjukvårdspersonal om tillfälle uppkommer. NärståendeNärstående till en patient, som inte själv har förmåga att ta ställning i en fråga om vård, kan inte agera som ställföreträdare till patienten. Dvs. närstående kan inte ta beslut som rör vården för patienten enligt lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område. Närstående kan dock förmedla vad de känner till om den enskilde och dennes inställning i en aktuell fråga. Därigenom kan närstående bidra till att personalen får en bättre uppfattning om vad den enskilde själv skulle ha velat i en viss situation. Sådan information kan vara av stort värde när det gäller att t.ex. bedöma förutsättningarna för att patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vården. Vidare finns det enstaka bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område där närstående har tilldelats en särskild roll (se t.ex. 4 § transplantationslagen).Enligt 5 kap. 3 § patientlagen ska dock patientens närstående få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Bestämmelsen rör möjligheten för närstående att medverka dels i utformandet av vården, dels vid själva genomförandet av främst egenvård. Om patienten motsätter sig att en närstående medverkar anses det normalt sett inte lämpligt att involvera denne i vården.Ekonomiska och personliga angelägenheterDet är värt att nämna att det nu finns möjlighet att utse en person som tar hand om dina personliga angelägenheter, om du i framtiden inte längre kan ta hand om dem själv, genom en framtidsfullmakt. Tanken med en framtidsfullmakt är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare, och därmed kan ge enskilda personer större integritet och självbestämmande i sina egna ekonomiska och personliga angelägenheter. Läs mer här och här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Fel i journal på sjukhus och hos socialtjänst

2018-12-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Det har skett allvarliga fel i min journal på sjukhus och hos socialtjänsten. Det är så pass grova fel att det ledde till att jag blev frihetsberövad på ett lvm i 6 mån. Det finns klara bevis så som provtagning att jag inte lider av alla dessa sjukdomar som skrivits in i min journal. Man undrar om jag blivit förväxlad med någon annan patient, då det tom står att jag har opererat bort vissa organ, som jag defenetivt har kvar. Detta kan bli väldigt farligt om jag blir sjuk, och läkarna tror på mina journaler. Läskigt hur fel det kan bli! Vad bör jag göra? Snälla ge mig ett råd.
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Först och främst vill jag beklaga hur det gått till i ditt fall. Självklart har du som patient rätt till bra vård av god kvalitet. Upplever du att den vård som du fått har varit felaktig bör du anmäla dessa fel och brister.Först och främst: Kontakta den ansvariga vårdpersonalenInnan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården och socialtjänstens verksamhet bör man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). På IVOs hemsidahittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp med anmälan hos IVO kan jag tipsa dig om deras upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan. Telefonnumret dit är 010-788 50 00.Kan du få någon ekonomisk ersättning?Den lag som reglerar om en patient har rätt till ersättning är Patientskadelagen. För att kunna få ersättning enligt lagen krävs att någon form av skada har uppkommit i samband med sjukvård. Skadan ska även ha uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i en punktlista i 6 § Patientskadelagen. Har du alltså fått en felaktig diagnos och dessutom lidit skada på grund av detta kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Vill du kräva ersättning för skadan ska du göra en anmälan till LÖF. På LÖFs hemsida finns utförlig information om hur en anmälan ska göras. Har du ytterligare frågor kring hur anmälan om ersättning ska göras kan du kontakta LÖF på 08-551 010 00. Hoppas att du fick svar på din fråga.Lycka till!Vänligen,

Påverkar ett ringa narkotikabrott möjligheten att få läkarlegitimation?

2018-12-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Torskar på THC-pisseprov, första straffet för personen. Personen i fråga jobbar som läkare men är inte legitimerad än. Hur påverkar detta hans chanser för att få legitimation och söka jobb i framtiden. Kommer denna prick i belastningsregistret på utdrag till arbetsgivare som läkare att visas eller är ringa narkotikabrott inte med på det utdraget?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig först att redogöra för vilka brott som syns vid en ansökan om läkarlegitimation och därefter om vilka brott som syns för det fall att du själv begär ett utdrag ur belastningsregistret.Belastningsregistret kontrolleras vid ansökan om läkarlegitimationDen som avlagt examen för att bli läkare och fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket (4 kap. 1 § Patientsäkerhetslagen). Vid ansökan om läkarlegitimation görs det av Socialstyrelsen en kontroll mot belastningsregistret. Uppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut till Socialstyrelsen i ärenden om legitimation avseende bland annat brott mot narkotikastrafflagen. För ett utlämnande krävs det dock att brottet lett till annan påföljd än böter (16 c § Förordningen om belastningsregister).Ett ringa narkotikabrott kan ge böter eller fängelse i högst sex månader (2 § Narkotikastrafflagen). Det normala straffet vid bruk av narkotika är dock böter varför det normalt sett inte kommer att synas vid en ansökan om läkarlegitimation.Din framtida arbetsgivare kan inte se ditt belastningsregisterRegler om belastningsregister finns i lag (1998:620) om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott. Registret innehåller även t.ex. om du meddelats kontaktförbud mot någon (3 § Lagen om belastningsregister).Du har rätt att på begäran får ut samtliga uppgifter ur registret om dig själv och det ska lämnas kostnadsfritt en gång om året. Du har rätt att få ut ett begränsat registerutdrag utan kostnad bland annat om det behövs för att du ska få tillstånd att resa in i ett annat land och för vissa yrken i vilka man arbetar med barn och ungdomar (9 § Lagen om belastningsregister). Även vissa myndigheter har rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret om dig. De myndigheter som främst avses är brottsbekämpande sådana (Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket) och domstolar (6 § första stycket Lagen om belastningsregister). Däremot har inte din arbetare någon rätt att få ut uppgifter om dig ur belastningsregistret.Ibland begär en presumtiv arbetsgivare att den arbetssökande lämnar in ett utdrag ur belastningsregistret. I ett sådant registerutdrag kommer även ett ringa narkotikabrott att synas.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,