Vart ska man vända sig om man tror att man har fått en felaktig ADD-diagnos?

2020-08-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, vart vänder jag mig om jag vill kolla om jag fått en fel diagnoserad ADD
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad man ska göra om man tror att man har fått en felaktig diagnos, och därefter kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad ska man göra om man tror att man har fått en felaktig diagnos? Om man har fått en diagnos, i ditt fall ADD, som man tror är felaktig bör man kontakta den vårdinrättning som har fastställt diagnosen. Då kan man fråga på vilka grunder diagnosen fastställdes. Om det har gått en tid sedan man fick en diagnos, och man upplever att man inte längre har svårigheter alternativt fler svårigheter än när man fick sin diagnos, kan man kontakta vården och be att få en ny utredning. På Region Stockholms hemsida finns information om Habiliteringen, och här tas liknande frågor upp, exempelvis hur man ska gå tillväga om man upplever sig ha fått en felaktig diagnos. Vad du kan göra nuOm du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Bristfällig sjukvård - vad ska man göra?

2020-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har under lång tid inte erhållit efterfrågad vård och har pga. den uteblivna vården fått stora skador som gör att jag nu näst intill sitter i rullstol och inte klarar av mina vardagliga sysslor. Jag erhåller inte heller idag någon hjälp med något vilket är ett måste för att klara vardagen. Hur gör man nu och får man inom vården jobba på detta sättet dvs. neka någon all form av vård och orsaka att patienten blir svårt sjuk med bestående handikapp för resten av livet. Detta enbart med anledning av bemötandet från vården .
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Krav på svensk hälso- och sjukvårdEnligt 5 kapitlet 1 § hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. Detta innebär att vården särskilt ska:-vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,-tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,-bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,-främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och-vara lätt tillgänglig.Utan närmare insikt i vad som hänt i just din situation så verkar det inte som att vården uppfyllt dessa krav eftersom du åsamkats stora skador på grund av utebliven vård. Här nedan kommer jag därför redogöra för hur du kan gå vidare.Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren du varit i kontakt medFörst och främst bör du skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som du varit i kontakt med och uppmärksamma dem på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot dina synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att du vill ha stöd med att framföra dina synpunkter så kan patientnämnden i ditt landsting/region hjälpa dig med detta. Här kan du hitta vilken patientnämnd du i sådana fall ska vända dig till.Gör en anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Du kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Du kan ha rätt till ersättning för den skada du lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har du rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan som uppstått på grund av bristerna i vården bör du göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan du göra här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är jag tvungen att genomföra ett tandläkarbesök?

2020-07-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har en fråga som kanske är lite ovanlig, men den lyder såhär: Jag har fått ett brev från min tandläkare (Folktandvården) där dem har bett mig att ringa dem för att boka en tid senast 17/7. Jag har tidigare ombokat/avbokat mina besök då förhinder har uppkommit, sjukdom osv. Nu är min fråga: Eftersom jag är under 23 år, kan dem då tvinga mig att boka en undersökning? Och vad kan isåfall hända om jag inte ringer och bokar en undersökning? Anledningen är att jag inte har några problem så ser ingen anledning till besöket. Dem är oftast väldigt oförstående och därav vill jag helst inte prata med dem. Försök gärna att svara så utförligt som möjligt med olika syn på det hela och gärna råd hur jag ska göra. Behöver hjälp!
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad tråkigt att du har blivit dåligt bemött. Jag ska försöka att hjälpa dig att reda ut hur det ser ut juridiskt. Din fråga handlar generellt om tandvård och i synnerhet vad man är tvungen till. Vi rör oss då främst i tandvårdslagen (TvL) och i en av grundlagarna, regeringsformen (RF).Vård kräver ditt samtyckeSjukvård inklusive tandvård är i grund och botten ett slags ingrepp mot ens kroppsliga integritet. Man ska inte behöva utstå ingrepp mot sin kroppsliga integritet, förutom om det finns undantag enligt lag (2 kap. 6 § RF). Lagparagrafen ska alltså skydda individer mot godtyckligt fysiskt våld mot ens egen vilja.Tandläkaren kan inte tvinga digEtt lagligt ingrepp kan däremot till exempel vara tandvård. Svensk tandvård har som mål att erbjuda god tandvård (3 § första stycket TvL). Även om det inte står uttryckligen i lagen kan man dra en parallell till övrig medicinsk rätt som säger att samtycke är grunden för all vård förutom psykiatrisk tvångsvård. Alltså behövs ditt samtycke för att du ska få tandvård.Din tandläkare kan följaktligen inte heller tvinga dig att boka en tid. Att boka en tid är ett sätt att ingå avtal. Avtal som har kommit till stånd på obehörigt sätt, till exempel under tvång, är ogiltiga (3 kap. 29 § avtalslagen). Tidsfristen som tandläkaren har skrivit är ingen laglig frist utan en administrativ frist som tandläkaren förmodligen använder sig av för att kunna planera bokning och genomförande av tandläkarbesök.Tandläkaren måste erbjuda dig vårdDin tandläkare kallar dig regelbundet snarare för att den är skyldig att erbjuda dig tandvård, särskilt eftersom du som är under 23 år klassas som ett barn. Om du avböjer din tid kommer tandläkaren förmodligen att fortsätta att kalla dig och att erbjuda dig en tid. Annars kan tandläkaren riskera skadeståndsansvar för att ha underlåtit ansvar för att se efter dina tänder (7 § första punkten TvL).Om du är under 18 årDu skriver att du är under 23 år. Om fallet är så att du också är under 18 år har din/a förälder/föräldrar eller vårdnadshavare ansvar för dig och att du får den vård du behöver. Även om du anser att tänderna inte behöver tandvård så kan det vara en klok idé att informera dina föräldrar om det. Teoretiskt sett kan de nämligen bli ansvariga för att inte haft ditt bästa i åtanke (6 kap. 1, 2 §§ föräldrabalken). Detta gäller dock bara om du är under 18 år.Vad jag råder dig att göraJag förstår vad du menar med att du inte har något behov av tandvård i nuläget. Vad tråkigt att du har blivit dåligt bemött; så ska det inte behöva vara. Jag har i uppgift att ge juridiska råd, inte råd angående vård, men jag kan säga rent allmänt att du så klart kan vända dig till en privat tandläkarklinik nära dig. Du som är under 23 eller 24 år (varierar på region) har oftast rätt till att få gratis tandvård även där.Om jag vore du skulle jag kontakta tandläkaren skriftligen och förklara att du inte vill boka en tid eftersom du inte har några problem. Förmodligen kommer dock tandläkaren fortsätta att kalla dig. Om du har blivit och blir dåligt bemött skulle jag vända mig till en annan tandläkare. Alltså blir du nog förmodligen fortsatt kallad, men du ska hur som helst veta att du under inga omständigheter är tvungen att boka eller genomföra ett tandläkarbesök. Jag hoppas att det löser sig!Vänligen

Finns det regler för hur en diagnos som substanser i kroppen får ställas?

2020-07-03 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Får man lov att sätta en diagnos med substanser i kroppen?Eller utan att en utförlig utredning har gjorts?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis måste poängteras att din fråga är väldigt generellt ställd. Vi har fört viss korrespondens per e-post efter vilken jag förstår att en läkare har ställt en diagnos om att en patient haft substanser i kroppen. Patienten har ansetts använda substanserna som självmedicinering men det har enligt dig inte gjorts någon grundlig utredning med formulär osv. Det påstås även att patienten kommer att behöva äta medicin livet ut.Rent generellt finns det ingen "regel" om vad som krävs för hur det rent praktiskt ska ställas en diagnos som den du beskriver. I ditt fall vet jag inte om det påstås att det finns ett beroende eller missbruk. Det finns regler i olika lagar som hänvisar till vad som krävs för att något ska räknas som ett missbruk. För att exemplifiera det kan hänvisas till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2010:125). I de allmänna råden uttalas att "med missbruk avses i dessa föreskrifter ett substansbruk som uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk av psykoaktiv substans eller är ett bruk av substans (…) som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Om kriterierna för diagnosen beroende någon gång har uppfyllts ska bestämmelserna om beroende tillämpas (12 kap. 3 § TSFS 2010:125). De kriterier som kan användas är DSM-5. I DSM-5 slår man samman beroende och missbruk under diagnosen substanssyndrom oavsett vilken substans det handlar om. Om 2-3 av kriterierna är uppfyllda klassas missbrukets svårighetsgrad som milt, 4-5 måttlig, mer än 5 kriterier svår allvarlighetsgrad. Kriterierna som innefattas är bland annat toleransökning, abstinenssymtom, kontrollförlust, viktiga sociala aktiviteter påverkas/försummas m.m.Det finns således modeller att använda för att ställa diagnosen missbruk. Däremot finns det inget krav om att det måste finnas specifika formulär eller dylikt. I ditt fall vet jag inte exakt vad som sagts eller skrivits. Det är även möjligt att en läkare i journalen kan skriva att hen misstänker ett missbruk eller beroende. En läkare har i vissa fall en anmälningsplikt. Som exempel ska en läkare som finner att en körkortshavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort ska anmäla detta till Transportstyrelsen (jfr 10 kap. 5 § körkortslagen). En läkare som i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas behöva omhändertas med stöd av lagen om vård av missbrukare ska göra en anmälan till socialnämnden (6 § andra stycket LVM).I ditt fall kan jag tyvärr inte ge ett klarare svar än ovanstående. Det finns ingen generell regel om att det ska ställas en diagnos på ett visst sätt med formulär m.m.. Det finns däremot modeller som kan användas för att ställa diagnosen missbruk eller beroende. Vissa lagar ger läkare en skyldighet att anmäla vid missbruk.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig så kan vi tala vidare om ditt ärende. Jag kommer att ringa dig på måndag, den 6 juli klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man bli av med läkarlegitimation pga. grovt vapenbrott?

2020-07-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan en 26 årig läkare förlora sin läkarlegitimation om den åker fast på grovt vapenbrott?Jag tycker det skulle vara ologiskt då det inte har med yrket eller utbildningen att göra, men ingen arbetsgivare kanske inte vill anställa den sedermera pga av att hen dömts för grovt vapenbrott? Men legget kan väl inte dras in? 5,5 års utbildning borta isfåfall...
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan en läkare förlora sin läkarlegitimation om hen åker fast för grovt vapenbrott?Det korta svaret på din fråga är ja. För att en läkare ska få sin läkarlegitimation återkallad krävs det att vissa grunder är uppfyllda (8 kap. 3 § patientsäkerhetslagen). En av grunderna för en återkallelse är att man i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Brottet i sin tur ska vara ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne (8 kap. 3 § andra punkten patientsäkerhetslagen).Det innebär för det första att en läkarlegitimation kan återkallas även om brottet inte har något med yrket eller utbildningen att göra. I dessa fall är syftet att värna legitimationen som "garantibevis" för att läkaren är lämplig att utöva yrket. För det andra så är frågan hur man ser på grovt vapenbrott i förhållande till brott som är ägnade att påverka förtroendet för läkaren. I förarbetena till lagen nämns t.ex. brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, sexualbrott, barnpornografibrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened. Därmed nämns inte grovt vapenbrott. Det behöver dock inte innebära att läkarlegitimationen inte kan återkallas ändå, eftersom dessa brott endast är exempel.Vad gäller den allvarliga brottsligheten så ser man till det enskilda fallet och gör en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter. Till sist, för att den 26-åriga läkaren ska kunna förlora sin läkarlegitimation så krävs det att det finns en lagakraftvunnen dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.I vissa fall får dock återkallelse av t.ex. läkarlegitimationen underlåtas. Särskilda skäl kan t.ex. vara att det gått avsevärd tid från det att brottet begicks till dess att frågan om återkallelse prövas (8 kap. 3 § andra stycket patientsäkerhetslagen). SammanfattningAlltså, en läkare som blivit dömd för grovt vapenbrott kan få sin läkarlegitimation återkallad även om den allvarliga brottsligheten saknar samband med yrket.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur spärrar jag min journal?

2020-07-23 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur bär jag mig åt för att spärra min journal, som innehåller direkta kränkningar, lögner och förtal.
Cornelia Nilsson |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du ska göra för att få din patientjournal spärrad. Det finns alternativ, beroende på vad du vill att följden ska bli. Exempelvis kan du begära att vissa uppgifter i din journal ska bli spärrade, eller att journalen ska förstöras. Den tillämpliga lagen för din situation är patientdatalagen (härefter förkortad PdL) Spärra uppgifter För att spärra uppgifter i din journal, kontaktar du din vårdgivare eller platsen där du får eller har fått din vård. Att spärra journaluppgifter innebär att ingen annan vårdgivare än den som du har varit hos kan se de uppgifter du väljer att spärra. (6 kap. 2 § första och fjärde stycket PdL). Om du är missnöjd med hur uppgifter behandlas i din journal, kan du även kontakta din vårdgivares dataskyddsombud. Dataskyddsombudet har till uppgift att se till så att verksamheten behandlar dina personuppgifter på rätt sätt enligt dataskyddsförordningen. Patientdatalagen säger att det finns en skyldighet för vårdgivare att föra journaler om sina patienter. (3 kap. 1 och 4 § PdL). Men syftet med patientjournaler är först och främst att bidra till en säker och god vård av patienten. (3 kap. 2 § PdL) Förstöra journalDu kan även ansöka om att få din journal förstörd, antingen helt eller delvis. För att få din journal förstörd, krävs det att det finns godtagbara skäl för ansökan, att journalen eller den del av den du avser att spärra inte behövs för din vård samt att det inte finns uppenbara skäl att bevara journalen från en allmän synpunkt. (8 kap. 4 § PdL)Det är inspektionen för vård och omsorg som beslutar om din journal ska förstöras eller inte. Om Inspektionen för vård och omsorg avslår din ansökan om att förstöra din journal, kan du överklaga till allmän förvaltningsdomstol. (8 kap. 4 § PdL, 10 kap. 2 § PdL)Sammanfattningsvis, för att spärra uppgifter i din journal kontaktar du din vårdgivare eller den plats där du får/har fått din vård. Du kan även kontakta din vårdgivares dataskyddsombud om du är missnöjd med hanteringen av dina personuppgifter. Om du vill ansöka om att förstöra hela eller delar av din journal, gör du det via Inspektionen för vård och omsorg. Om du skulle vilja överklaga inspektionens beslut, gör du det till allmän förvaltningsdomstol. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Min journal innehåller felaktiga uppgifter, vad ska jag göra?

2020-07-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Av olika anledningar har jag det senaste året varit tvungen att byta husläkare tre gånger.Den senaste anklagar mig på 1177 för att ha gjort självmordsförsök SAMT att jag ideligen byter "listning" hos olika husläkarmottagningar. Uteslutande för att få beroende-framkallande läkemedel utskrivna. Allt är lögner som jag även kan dokumentera. Är emellanåt depressiv och behöver en husläkare att anförtro mig åt. Men jag vet inte alls hur jag ska gå vidare med den här saken. 1177 är ju ett läkarforum och vilken läkare skulle vilja ha mig som patient efter dessa offentliga lögner?Jag är i pensionsåldern, men yrkesarbetar. Gränslöst tack för ett svar!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att börja med att gå igenom vilka uppgifter som ska finnas i en patientjournal, och kortfattat om hur journalanteckningar ska utformas. Därefter kommer jag att gå igenom vad man som patient kan göra om ens journal innehåller felaktiga eller kränkande uppgifter, samt ge råd om vad du kan göra nu.Vilka uppgifter ska finnas i en patientjournal? Vårdgivare har skyldighet att föra patientjournaler, se 3 kap 1 § (här) och 3 kap 3 § Patientdatalag (här). En journal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten, se 3 kap 6 § 1 st Patientdatalag (här). 3 kap 6 § 2 st Patientdatalag (här) reglerar vilka uppgifter som, om de finns tillgängliga, alltid ska finnas i en patientjournal. Dessa är följande: uppgift om patientens identitet,väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården,uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder,väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder,uppgift om den information som lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en ny medicinsk bedömning, samtuppgift om att en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.En patientjournal får även innehålla ytterligare uppgifter, om detta framgår av lag eller annan författning, se 3 kap 7 § Patientdatalag (här). Hur ska journalanteckningar utformas? En journal ska utformas så att den inte utgör en kränkning av patientens personliga integritet. Resonemang som kan upplevas som kränkande ska inte antecknas i en journal. Enbart det som är nödvändigt för vården av patienten ska antecknas i journalen. Vad kan man göra om ens journal innehåller felaktiga uppgifter?Jag tolkar din fråga som att du undrar om det går att ta bort de felaktiga uppgifterna ur din journal. Rättelse av felaktig eller missvisande uppgift Om det finns felaktiga eller missvisande uppgifter i en patientjournal ska de felaktiga uppgifterna i första hand rättas, se Inspektionen för vård och omsorgs hemsida (länk här). För att begära rättelse ska man kontakta vårdgivaren och be om rättelse i journalen. Notering i journalen Om man inte kommer överens med sin vårgivare om rättelse i journalen, kan man begära att det noteras i journalen att man anser att journalen innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter. Detta framgår av 3 kap 8 § Patientdatalagen (här). Journalförstöring Man kan ansöka om journalförstöring och på så vis radera uppgifter i en journal, men detta är bara i undantagsfall (se mer information om det på Informationen för vård och omsorgs hemsida, länk här). Anmälan till IVOOm man är missnöjd med hälso- och sjukvård, exempelvis om man råkat ut för dåligt bemötande, kan man göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (länk här). Vad du kan göra nuJag skulle rekommendera att du vänder dig till vårdgivaren som gjort journalanteckningarna du upplever felaktiga, och begär rättelse i journalen. Om vårdgivaren inte går med på detta kan du begära att det noteras i journalen att du tycker att den innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter. Du kan även göra en anmälan till IVO, alternativt kontakta IVO för vidare rådgivning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Jag har ett ärr efter en hjärtoperation, kan jag få ersättning för mitt ärr, och hur ska jag gå tillväga i så fall?

2020-06-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej jag har blivit opererad för blåsljud i hjärtat när jag var cirka 6 månader är nu 31 år gammal. Fick reda på att jag har rätt till ersättning för mitt fula ärr som är hela äckliga 17 cm lång o en cm bred i mitten av mina bröst. Jag kan absolut inget om hur man ska gå tillväga och därför har jag tagit kontakt med er och hoppas så mycket att ni kan hjälpa mig.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer först att gå igenom vilka ersättningar som kan komma ifråga om man har fått ett ärr. Därefter kommer jag att gå igenom vilka möjligheter man har att få ersättning för ett ärr om man har en försäkring, inklusive hur lång tid man har på sig att väcka talan. Slutligen kommer jag att försöka besvara om du har möjlighet att få ersättning för ditt ärr, och ge råd om vad du kan göra nu. Vilken eller vilka ersättningar kan vara aktuella?Jag tolkar din fråga som att du enbart har ett ärr efter hjärtoperationen och kommer därför fokusera på att utreda om ditt ärr kan ge rätt till försäkringsersättning. Om man har drabbats av en personskada efter en operation kan man ha rätt till ersättning enligt 6 § Patientskadelagen (här). För att man ska kunna få ersättning för en personskada som uppstått till följd av vård eller behandling Skadan ska rent objektivt ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt en medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett mindre riskfyllt sätt. Om en operation anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer ofta en oundviklig följd, vilket gör att man har små möjligheter att få ersättning. Om man har en försäkring, kan man få ersättning för ärr? Många försäkringar kan ge ersättning för ärr och en del försäkringar täcker även skador som uppstått till följd av en operation. Det är vanligt förekommande att personförsäkringar lämnar ersättning för vanprydande ärr som uppkommit till följd av behandlingar eller olyckor. Det är därför bra att se över vad ens försäkringar täcker. För att man ska ha rätt till ersättning krävs att ärret är bestående. Hur lång tid efter att man fick ett ärr kan man kräva ersättning?Försäkringar regleras i lag genom Försäkringsavtalslagen (här). 10-16 kap Försäkringsavtalslagen tillämpas på personförsäkringar, se 1 kap 2 § Försäkringsavtalslagen (här). Preskription av rätten till försäkringsersättning rörande personförsäkring regleras i 16 kap 5 § 1 st Försäkringsavtalslagen (här). Att ett ärende blir preskriberat innebär att man inte längre kan framställa krav på ersättning då det har gått för lång tid innan man anmälde skadan eller framställde sitt krav. Tidsfristen man har på sig för att väcka talan om rätt till försäkringsersättning är tio år räknat från tidpunkten då det förhållande som enligt försäkringsavtalet berättigar till sådant skydd inträdde. Vad som är "tidpunkten då det förhållande som enligt försäkringsavtalet berättigar till sådant skydd" kan vara svårt att definiera. Preskriptionstiden börjar löpa när rätten till ersättning inträder. Det kan exempelvis vara så att en person råkar ut för en olycka, men skadorna som ger rätt till försäkringsersättning visar sig senare. Lagkommentaren på JUNO anger följande: "Om exempelvis en sjukförsäkring ger rätt till ersättning först när en sjukdom har medfört en bestående funktionsnedsättning, börjar preskriptionstiden inte löpa redan vid de första symptomen utan när rätten till ersättning inträder. Vid olycksfallsförsäkring finns det rimligen ingen rätt till försäkringsersättning före den tidpunkt då skadan visar sig. Om det har inträffat ett olycksfall utan att den försäkrade fått några omedelbara olägenheter av händelsen utan dessa kommer först senare, kan preskriptionstiden alltså inte räknas redan från olyckstillfället. "Om man drabbas av flera personskador kan det alltså löpa parallella tidsfrister. Kan du få ersättning för ditt ärr, och vad kan du göra nu? Det framgår inte av frågan om du har någon försäkring, eller om du hade en försäkring vid tillfället för operationen. Som framgår ovan är det för sent att framställa krav på försäkringsersättning om det gått tio år eller mer från händelsen som ger rätt till ersättning. Många försäkringar täcker ärr, men för att ett ärr ska ge rätt till försäkringsersättning ska ärret vara bestående, och det kan vara svårt att veta i början om ärret kommer att bli bestående. Eftersom det har gått så pass lång tid från operationen drar jag slutsatsen att ditt anspråk sannolikt är preskriberat, men om du har en försäkring rekommenderar jag att du så fort du har möjlighet kontaktar försäkringsbolaget och förklarar omständigheterna, och frågar om du har möjlighet att få ersättning. Möjligheten att kräva ersättning enligt Patientskadelagen preskriberas tio år från att skadan orsakades, 23 § 1 st Patientskadelagen (här). Dock kan man väcka talan senare om det finns synnerliga skäl, 24 § Patientskadelagen (här). Du kan ta kontakt med Patientskadenämnden (här) för vidare rådgivning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,