Tvångsvård vid vanföreställningar

Question

Hej, min mamma är troligen odiagnostiserad schizoaffektiv och har haft vanföreställningar i flera år. De senaste åren har hon varit efter min systerdotter som blev adopterad efter att hennes mamma/min syster tog sitt liv. Min mamma har enligt sig själv gjort flera polisanmälningar och soc anmälningar för att min systerdotter "far illa" hos sina adopterade föräldrar. Min systerdotter mår bra, hennes föräldrar har kontakt med soc och polis men jag har tröttnat på min mammas beteende. Hon hör döda släktingar och pratar med dom, hon tror hon kommer få miljon belopp varannan månad. När jag var minderårig och bodde med henne sa jag till henne att söka hjälp gång på gång men ingenting hände. Vem eller hur ska jag kontakta så att hon kan få den hjälpen hon behöver?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara den kommer jag att använda mig av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Råd

Du kan kontakta en läkare för att de ska göra en bedömning av huruvida din mamma behöver vårdas eller ej. Eftersom det verkar som att hon själv inte vill ha vård kan tvångsvård krävas. Det lättaste är att du kontaktar en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning och berättar att du har en närstående som du tror har en psykos / upplever vanföreställningar. En läkarundersökning av din mamma ska då ske, antingen där eller så skickas ni till ett sjukhus.

Kort om tvångsvården

Målet med tvångsvård är att sätta patienten i sådant tillstånd att hon frivilligt kan medverka till nödvändig vård (2 § LPT). För att kunna sätta in tvångsvård krävs att patienten lider av en allvarlig psykisk störning, och att vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt än genom sluten psykiatrisk tvångsvård (3 § LPT). Det låter som att du har bett din mamma söka vård frivilligt flera gånger, men att hon själv inte anser sig behöva detta, tvångsvård kan därför behövas. Till allvarlig psykisk störning räknas bland annat psykosliknande tillstånd med vanföreställningar, hallucinationer och dylikt.

Det ska ske två läkarbedömningar, en första undersökning där vårdintyg ska utfärdas (4 § LPT), och en chefsöverläkare fattar sedan beslut om huruvida patienten ska intas för sluten vård (6 b § LPT). Vården fortgår tills dess att den inte behövs längre (27 § LPT). Behövs längre än fyra veckors vård måste chefsöverläkaren ansöka om det från förvaltningsrätten (7 § LPT). Målet är som sagt att din mamma sedan ska kunna skrivas ut och fortsätta sin behandling frivilligt.

Jag hoppas att detta hjälper dig! Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.