Närståendes delaktighet i vården - kan jag som anhörig påverka vården?
Hej, jag undrar vilka, om några, rättigheter man har som anhörig till någon som inte längre kan tala för sig själv när det gäller sjukvård?
Lawline svarar
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag tolkar din fråga undrar du om det finns möjlighet att påverka den hälso- och sjukvård som ges till en anhörig.
Patienten har bestämmanderätt
Utgångspunkten inom svensk hälso- och sjukvård är att vård inte får ges utan patientens samtycke, 4 kap 2 § patientlagen (PL). Utgångspunkten är alltså att det är patienten själv som har bestämmanderätt för vårdåtgärder.
Om patienten tillfälligt inte kan ge sitt samtycke, till exempel på grund av medvetslöshet eller annat, har hälso- och sjukvårdspersonal rätt att ge den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja en akut fara som hotar patientens liv eller hälsa, 4 kap 4 § PL.
Närståendes rätt att delta i vårdplaneringen
Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utföras i samråd med patienten, 5 kap 1 § PL. Närstående ska dock få en möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården förutsatt att det är lämpligt och att det inte hindras av hälso- och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt, 5 kap 3 § PL. Som närstående räknas enligt förarbeten till patientlagen bland annat patientens vårdnadshavare, egna barn, övrig familj och andra som står patienten mycket nära (Prop 2013:14/106 s 73). Närstående har alltså inte en rätt att medverka, men har en möjlighet att göra det. Medverkan kan vara aktuellt om patienten inte motsätter sig detta samt det inte föreligger några hinder från sekretessynpunkt.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) har hälso- och sjukvårdspersonalen sekretess för uppgifter om enskilds hälsa- och andra personliga förhållanden, 25 kap 1 § OSL.Sekretessen bryts dock om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Om den enskilde eller någon närstående kan lida men av att uppgiften röjs, gäller således sekretess. Sekretessen gäller mot enskilda, som t.ex anhöriga, enligt 8 kap 1 § OSL. Sekretessen kan alltid brytas om patienten samtycker till det, 12 kap 2 § OSL.
Sammanfattning och råd
Utgångspunkten är att du som anhörig inte har rätt att bestämma över din anhöriges hälso- och sjukvård. Bestämmanderätten tillkommer patienten själv. Som anhörig ska du dock få möjlighet att delta i planeringen av vården, vilket förutsätter att det är lämpligt och inte hindras av sekretess. I grund och botten innebär delaktighet för anhöriga således att patienten samtycker till detta. Samtycker patienten inte till detta anses det enligt förarbetena inte lämpligt att den närstående deltar.
Vidare kan det ha betydelse vem den anhörige är. T.ex kan det i allmänhet anses mer lämpligt för barn till en äldre förälder att delta i vårdplaneringen, om föräldern inte själv kan påverka. Desto närmare relation mellan den anhörige och patienten tyder enligt min mening på en större lämplighet.
Har du synpunkter på vården som ges till din anhörige bör kontakta vårdgivaren, som enligt 3 kap 8 b § patientsäkerhetslagen är skyldig att bemöta klagomål och ge svar. Du kan läsa mer om detta här.
Hoppas du har fått svar på din fråga!
