Hur kollar jag om någon har körkort?

2019-01-03 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Vill kolla om en person har körkort.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och är en grundlagsskyddad rättighet. I vissa fall kan handlingar, eller uppgifter i handlingar dock vara sekretesskyddade enligt offentlighet- och sekretesslagen och lämnas i sådana fall inte ut.Ett körkort är en allmän handling om det är upprättat eller förvarat hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda (2 kap. 6 § TF). En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten (2 kap. 7 § TF). Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar (2 kap. 1 § TF). Utgångspunkten är således att uppgift om körkort är en offentlig handling som kan lämnas ut.För att veta om någon har körkort kan du vända dig till Transportstyrelsen och begära ut uppgiften med stöd av offentlighetsprincipen. Du kan kontakta myndigheten antingen genom att ringa eller genom e-postkontakt. Uppgift om körkort är som huvudregel inte skyddad av sekretess, endast själva referensnumret för körkortet (18 kap. 10 § OSL).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Gäller offentlighetsprincipen hos SKL?

2018-12-04 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående offentlighetsprincipen.Jag har begärt ut handlingar av SKL (Sveriges kommuner och landsting) där jag får till svar att dom inte omfattas av offentlighetsprincipen. Detta ställde mig något i min begäran då jag har erfarenhet av att överklaga ett eventuellt beslut om sekretess till Kammarrätten, men i och med att SKL i sitt svar uttryckligen belyste mig att eftersom dom inte omfattas av offentlighetsprincipen så kan jag heller inte få ett beslut om nekad begäran att överklaga till Kammarrätten.1. Hur kan detta vara möjligt? SKL ägs som namnet skvallrar av våra kommuner och landsting, dvs INTE ett statligt bolag och borde verkligen omfattas av offentlighetsprincipen.2. Hur kan jag driva denna fråga vidare? Är det förvaltningsrätten som gäller för att få prövning i huruvida dom omfattas av offentlighetsprincipen eller inte?
Veronica Borg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!1. För utlämnande av allmänna handlingar är Tryckfrihetsförordningen tillämplig. Offentlighetsprincipen är en grundlagsskyddad rättighet som ger en rätt att utfå allmänna handlingar från statens och kommunernas verksamhet. I 2 kap. 3 § anges att vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av allmänna handlingar i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. SKL är en intresseförening, som inte ska jämställas med en myndighet. SKL omfattas därför inte av offentlighetsprincipen. Du har alltså inte någon rätt att begära ut handlingar från SKL's bolag. 2. En av grundförutsättningarna för att kunna överklaga ett beslut om nekande av utlämning av en allmän handling är att man har fått ett överklagbart beslut. Enligt offentlighets och sekretesslagen (OSL) (6 kap. 3 §) har man en rätt att kräva ett överklagbart beslut. I din situation är emellertid problemet att inte heller OSL gäller. I OSL stadgas att lagen gäller för myndigheter (1kap. 1 § OSL), riksdagen och beslutande kommunala församlingar (2 kap. 2 § OSL), aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande (2 kap. 3 § OSL). OSL gäller alltså inte för intresseföreningar. Du kan således inte kräva att få ett beslut som du kan överklaga. Du har således ingen möjlighet att få ut handlingar från SKL, eller överklaga beslutet att inte få ut handlingarna. Jag hoppas det löser sig ändå och att du har fått svar på dina frågor. Annars får du gärna vända dig till någon annan av våra tjänster! Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr,klicka här ( lägg in https://www.lawline.se/ask_a_question)- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr,klicka här ( lägg in https://www.lawline.se/ask_a_question)- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 ochvälj knappval 1.Med vänliga hälsningar,

Är det brott mot tryckfriheten att läcka och publicera uppgifter om patienter inom sjukvården?

2018-11-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående meddelararskydd, tryckfrihet och sekretess inom sjukvård. Ponera att jag är anställd inom ett landsting i Sverige, och vårdar en väldig känd svensk person ex kungen eller Carola. Om jag skulle läcka information om min patients hälsotillstånd till en journalist, hur skulle isåfall den informationen få användas? Får journalisten publicera den informationen, hur oetiskt det än må vara? Är det rentav brottslig för journalisten att publicera sådan information? Får landstinget starta en utredning i syfte att hitta vem som läckt dessa uppgifter, trots att det finns efterforskningsförbud? Många frågor men hoppas på er hjälp att reda ut hur det ligger till!
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga innehåller många olika intressant aspekter och egentligen skulle man kunna skriva många långa sidor om ämnet. Jag ska dock försöka ge ett utförligt svar i ett lite kortare format än så. Regelverket är ganska komplicerat och jag har därför inkluderat en kortare och mer förenklad sammanfattning i slutet av svaret. Vilken information får man publicera enligt yttrandefrihetsgrundlagarna?Jag börjar med frågan om när och hur man får publicera känslig information. I din fråga är premissen att någon lämnat information till en journalist, därför begränsar jag mig till sådana situationer. Vad en journalist publicerar hamnar i regel antingen i en tryckt skrift (en papperstidning) eller i en artikel som publiceras på tidningens hemsida på internet. I den första situationen så omfattas publiceringen av tryckfrihetsförordningen. För internetpubliceringen så gäller istället yttrandefrihetsgrundlagen. Regelverken är så pass lika varandra att vad som sägs om det ena i regel oftast gäller för det andra. I det följande kommer jag använda tryckfrihetsförordningen som utgångspunkt eftersom det var det du frågade efter.Tryckfrihetsbrott regleras i det sjunde kapitlet i TF som innehåller två primära brottstyper. Den ena är de traditionella tryckfrihetsbrotten. Bland dessa kan nämnas högförräderi, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, hets mot folkgrupp, förtal, och så vidare (7 kap. 4 §). Om det anses att en publikation i en tidning utgör brott mot någon av de bestämmelser som räknas upp i 4 § så är det tidningens ansvarige utgivare som blir ansvarig (8 kap. 1 §). Att lämna uppgifter om någons hälsotillstånd utgör dock i princip inte brott mot de traditionella tryckfrihetsbrotten. Det som ligger närmast är att anse att det utgör förtal men då förmodligen endast i väldigt sällsynta undantagsfall.Den andra brottstypen är de så kallade meddelarbrotten (7 kap. 3 §). Meddelarbrotten utgör undantag från den annars omfattande meddelarfriheten. Dessutom omfattas inte bara meddelare utan även den som medverkar till framställningar av artiklar som innebär meddelarbrott. Detta innebär att exempel den journalist som skrivit artikeln kan hållas ansvarig till skillnad från huvudregeln som gäller i övriga fall att det är den ansvariga utgivaren som får stå för publikationen.Att lämna ut uppgifter om någons hälsotillstånd kan utgöra ett meddelarbrott. Det anses nämligen vara meddelarbrott att bryta mot vissa tystnadsplikter. Det är inte alla tystnadsplikter som avses utan endast sådant som kallas för kvalificerad sekretess. För hälso- och sjukvårdens del så anges i offentlighets- och sekretesslagen att uppgifter om enskilds vård och dylikt omfattas av kvalificerad sekretess (13 kap. 5 §, 25 kap. 18 §).I vilka fall får man efterforska vem som läckt uppgifter?Meddelarfriheten innebär friheten att lämna uppgifter i syfte att dessa ska publiceras i en skrift (1 kap. 1 § tredje stycket TF). För att meddelarfriheten ska ges extra stor tyngd så gäller ett så kallat efterforskningsförbud (3 kap. 4 §). Detta innebär att myndigheter och andra allmänna organ inte får försöka ta reda på vem som läckt uppgifter till pressen. Ett undantag från efterforskningsförbudet gäller dock och det är om den som läckt information genom läckan har begått ett så kallat meddelarbrott (7 kap. 3 §)Som jag kort beskrivit ovan så utgör meddelarbrotten en särskild brottstyp. Om man genom sin läcka gör sig skyldig till särskilt allvarliga brott mot landets säkerhet, lämnar ut sekretessbelagda handlingar eller läcker information som omfattas av kvalificerad sekretess så kan man ha begått ett meddelarbrott. I sådana situationer får det allmänna undersöka vem som har läckt informationen, det är dock endast Justitiekanslern som har befogenhet att bedriva förundersökning avseende brott mot tryckfrihetsförordningen (9 kap.). En enskild myndighet kan alltså inte på egen hand göra efterforskningar.SammanfattningHälso- och sjukvårdsuppgifter om enskildas hälsotillstånd omfattas av kvalificerad sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. När något omfattas av kvalificerad sekretess så kan det utgöra ett så kallat meddelarbrott mot tryckfrihetsförordningen att läcka eller publicera den informationen. Till skillnad från vanliga tryckfrihetsbrott så är det inte ansvariga utgivaren som blir ansvarig då utan den som läckt information eller den journalist som skrivit artikeln kan hållas ansvariga.Efterforskningsförbudet innebär som huvudregel att det allmänna inte får efterforska vem som läckt uppgifter. Om någon misstänkts ha begått ett meddelarbrott så gäller dock att efterforskning får ske. I praktiken får dock endast Justitiekanslern bedriva förundersökning för brott mot tryckfrihetsförordningen och Landstinget får därför inte på egen hand göra efterforskningar.Hoppas detta besvarar din fråga! Du är annars varmt välkommen att återkomma med ytterligare funderingar, med vänliga hälsningar

Är mail/e-post allmän handling och hur länge måste de sparas?

2018-11-20 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan jag som arbetar/arbetat i kommunen begära ut mailkonversation mellan två parter i kommunen som diskuterar mig och min uppsägning. Och hur länge har kommunen skyldighet att spara sådan konversation?
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av handlingsoffentligheten i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) följer att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Avgörande för svaret på din fråga blir således om e-postkorrespondensen ska anses vara allmänna handlingar. Nedan kommer jag att redogöra för vad som är en allmän handling, hur man begär ut handlingar och hur länge de måste sparas. Längst ned finns en sammanfattning.Vad är en allmän handling?En handling är i lagens mening varje framställning i skrift eller bild samt upptagningar i tekniska medier, däribland SMS och e-post. Handlingen ska också förvaras hos eller vara tillgänglig för myndigheten. Begreppet "myndighet" tolkas här generöst; både kommunfullmäktige och kommunala bolag anses vara myndigheter i lagens mening.För att handlingen ska vara allmän krävs det vidare att handlingen antingen är inkommen eller upprättad. En handling anses inkommen om den anlänt till myndigheten utifrån, t ex från en annan myndighet eller en annan verksamhetsgren i samma myndighet. Handlingar som inte inkommit blir offentliga när de upprättats. Det sker när handlingen expedieras (lämnar myndigheten) eller då ärendet dit handlingen hör har slutbehandlats, om själva handlingen normalt inte expedieras.Ett undantag från handlingsoffentligheten är privata brev som rör tjänstemannens personliga förhållanden (2 kap. 4 § TF). Det är innehållet styr, blandas privata och jobbangelägenheter i en skrift anses hela handlingen vara offentlig. Undantaget gäller heller inte rubricerad och logga, man kan därför se vem tjänstemannen pratar med, även om själva innehållet är privat.Hur man begär ut en allmän handlingAllmänna handlingar kan begäras ut på plats hos myndigheten (2 kap. 12 § TF). En begäran ska hanteras genast eller så snart som möjligt (samma dag eller nästa dag). Handlingen får även skrivas eller avbildas. Det är alltså tillåtet att kostnadsfritt kopiera genom exempelvis fotografering eller medförd kopieringsapparat. En begäran kan också ske på distans (2 kap. 13 § TF).Den som begär ut en allmän handling har rätt att vara anonym. Du behöver därför inte legitimera dig med anledning av din begäran. Beslut av en myndighet att inte lämna ut handlingar är överklagbara.Skyldigheten att spara allmänna handlingarDet finns ingen lagstadgad tidsangivelse för hur länge myndigheten måste spara allmänna handlingar. Enligt arkivlagen svarar varje myndighet för sin arkivvård. Det är alltså myndighetens egna arkiveringshandlingsplan som reglerar hur länge handlingen måste sparas. Sammanfattning - i ditt fallVi kan först konstatera att e-postmeddelanden är handlingar i lagens mening. Utifrån din fråga framgår det emellertid inte om tjänstemännen på kommunen jobbar inom samma eller olika verksamhetsgrenar. Är det fallet, blir handlingarna allmänna så snart de skickas. Om de arbetar inom samma verksamhetsgren, blir meddelandena allmänna handlingar så snart ärendet till vilket de hör har slutbehandlats. Om e-postmeddelandena rör din uppsägning, bör de bli allmänna handlingar när beslut tagits i frågan. Jag kan däremot inte svara på hur länge handlingarna ska sparas. För att ta reda det föreslår jag att du vänder dig till kommunen eller läser deras arkiveringshandlingsplan.Med vänlig hälsning,

Kan det begäras ut klasslistor från skolor?

2018-12-25 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Med vilken rättslig grund kan ett skolfotoföretag begära ut namnlistor från en skola/fsk?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För allmänna offentliga handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen (TF). En klasslista är som huvudregel en offentlig handlingVarje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). En klasslista är en allmän handling om den är upprättad eller förvarad hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda (2 kap. 6 § TF). En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten (2 kap. 7 § TF). Kommunala skolor räknas som myndigheter då sådana skolor har kommun eller landsting som huvudman och är en del av det offentliga skolväsendet. Friskolor omfattas däremot inte av offentlighetsprincipen.Man kan begära att ta del av klasslistan hos skolanFör att begära ut klasslistan kan skolfotoföretaget vända sig till den skola som upprättat klasslistan. Skolan kommer först att pröva om handlingen omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Om så är fallet lämnas inte handlingen ut, alt. lämnas den ut maskad (delvis redigerad). En maskning eller vägran kan vara aktuell t.ex. om något barn omfattas av hemliga personuppgifter. Om det ges avslag på att få ut klasslistan av sekretesskäl kan beslutet överklagas till domstol för prövning (2 kap. 15 § TF).Observera att rätten att ta del av klasslistor inte gäller hos friskolor.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Att begära ut allmän handling

2018-11-30 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej. Vill få ta del av alla mina register, d v s uppgifter om mig som finns på de olika myndigheterna. Även få veta vem av dem som sökt på mig i dessa sammanhang. Hur göra?Mvh
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt offentlighetsprincipen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar, vilket framgår i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105). Denna rättighet kan begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet och skyddet för en enskilds ekonomiska och personliga förhållanden, enligt 2:2 TF. Begäran om att få ta del av en allmän handling görs hos myndigheten som tillhandahar handlingen, enligt 2:14 1 st. TF. Myndigheten har inte rätt att efterforska vem som begärt en allmän handling och i vilket syfte i större utsträckning än som är nödvändigt för att pröva om hinder föreligger för att lämna ut handlingen (2:14 3 st. TF). Detta innebär att man som utgångspunkt har rätt att vara anonym när man begär ut en handling, och myndigheten sparar inte information om vem som begärt ut vad.En allmän handling ska genast eller så snart som möjligt lämnas ut utan avgift till den som begär det, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handlingen får även skrivas av, avbildas eller spelas in. (2:12 TF) Vill man ha en utskrift kan man få stå för kostnaden. En allmän handling kan vara både offentlig och sekretessbelagd. Som huvudregel gäller inte sekretessen gentemot dig själv, vad gäller uppgifter från dina ärenden hos myndigheter, enligt 10 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I vissa fall kan denna rättighet begränsas, exempelvis om myndigheter har uppgifter om en som anses kunna leda till skada om man får reda på det. En sådan sak skulle kunna vara att Socialtjänsten har uppgifter om att en person som barn gått igenom något traumatiserande och förträngt detta. Men som sagt har du som huvudregel rätt att få del av dina egna uppgifter, men inte att veta om någon sökt på dig i sådana sammanhang.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är elevsvar från grundskolan offentliga handlingar?

2018-11-24 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej,Inför en kommande uppsats önskar min projektgrupp jämföra cirka 500 elevlösningar till nationella prov i grundskolan, i detta fall svenskans uppsatsdel med tillhörande betyg. Proven kan absolut vara anonymiserade. Är det något som vi har rätt att begära ut från en eller flera kommunala grundskolor?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Elevsvar från grundskolan är möjligen offentliga handlingar; betyg är definitivt detRegler om rätt att ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen (hädanefter TF). I 2 kap 1 § TF stadgas att var svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt konkretiseras i 2 kap 13 § TF, där det framkommer att den som har rätt att ta del av en allmän handling, även har rätt att mot en avgift få en kopia av samma handling. Vad som anses vara en allmän handling specificeras närmare i 2 kap 3 § TF samt 2 kap 6-7 § §. Utan att gå alltför djupt inpå rekvisiten, innebär dessa regler förenklat att en handling (varmed förstås en skrift, eller bild, eller en upptagning förvarad på myndighetens datorer) som förvaras hos en myndighet och är att anse som upprättad, är allmän.Kommunala grundskolor är myndigheter i TF:s mening. Reglerna i 2 kap TF träffar följaktligen kommunala grundskolor.Betyg är en form av myndighetsbeslut, som anses expedierad så fort beslutet är fattar och delgetts de berörda (d.v.s expedierats), 2 kap 7 § första stycket TF. Det finns ingen sekretess som kan åberopas för att hemlighålla betyg. Ni har därför rätt att få ut elevernas betyg. När det gäller elevernas svar, är saken lite mer komplicerad. Elevernas svar, till skillnad från betygen, är ju inget beslut som fattas på skolan. Elevsvaren torde snarare, enligt min bedömning, vara att se som handlingar som är inkomna till myndigheten; de skrivs av elever, och lämnas sedan över till behörig befattningshavare. Detta är dock ingen alldeles självklar bedömning. Det går också möjligen att se elevsvaren som beslutsunderlag, som inte utgör egna handlingar. Min bedömning är som sagt att elevsvaren på ett prov är att se som allmänna handlingar som därför kan begäras ut, men detta är som sagt inte självklart.Prova att begära ut elevsvar och se om ni får detSom framgår ovan så har ni enligt min bedömning rätt att ta del av elevsvar som förvaras hos grundskolorna. Ett enkelt sätt att testa om grundskolorna delar min bedömning, är att helt enkelt ta kontakt med en grundskola och begära ut ett elevsvar. Om skolan lämnar ut elevsvaret, så vet ni med nästintill säkerhet att ni har rätt att få ut även andra elevsvar.Jag råder er därför att innan ni genomför ert projekt, kontakta en grundskola och begära ut handlingen. Vägrar grundskolan lämna ut handlingen, har ni dessutom möjlighet att överklaga beslutet (2 kap 15 § TF).SammanfattningKommunala grundskolor är myndigheter i TF:s mening, och ni har därför rätt att få ut offentliga handlingar som förvaras på skolan. Betyg är handlingar ni med säkerhet har rätt att få ut. Vad gäller elevsvaren är saken inte lika självklar, men mycket talar ändå enligt min mening för att ni har rätt att få ut elevsvar. Ett säkert sätt att ta reda på om min bedömning är korrekt, är att helt enkelt kontakta en grundskola och begära få en kopia på ett elevsvar. Delar skolan min bedömning, kommer ni att få ut den begärda handlingen, varefter ni kan vara säkra på att ni har rätt att få ut elevsvar. Delar inte skolan min bedömning, kan ni överklaga beslutet och få domstols prövning. Lyckönskningar och hälsningar,

Har man rätt att begära ut handlingar från en privat stiftelse?

2018-10-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Har man rätt att från en privat stiftelse begära ut information om vem som beviljats anslag och storleken på sådana. Är en privat stiftelse skyldig att lämna ut sådan information?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Offentlighetsprincipen som stadgas i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen omfattar myndigheter. Är stiftelsen privat och såvida kommun eller myndighet inte har betydande inflytande i stiftelsen (genom t.ex. styrelseledamöter, röster m.m.) har stiftelsen ingen skyldighet att lämna ut sådan information. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,