Finns det åldersgräns för att begära ut allmänna handlingar?

2019-10-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! finns det någon åldersgräns på att begära ut allmänna handlingar? Tex om ett barn på typ 12 år vill begära ut en en handling om sig själv på socialtjänsten
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen åldersgräns för att begära ut allmänna handlingar Regler om allmänna handlingars offentlighet finns i vår grundlag tryckfrihetsförordningen.I 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen stadgas följande: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar." Av 2 kap 16 § tryckfrihetsförordningen följer vidare att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt till en kopia mot fastställd avgift.Av 2 kap 1 § framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar tillkommer var och en, det vill säga alla. Rätten att begära ut allmänna handlingar tillkommer alltså även de som är under arton år - så länge de kan framföra sin begäran själva, har de rätt att begära ut allmänna handlingar. En annan sak är, att en begäran om allmänna handlingar ibland kan föranleda en avgift, och att en underårig (på grund av sin omyndighet) i sådant fall inte får åta sig att betala avgiften utan samtycke från vårdnadshavare. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Har du fler funderingar eller om jag missförstått dig får du gärna återkomma med fler frågeställningar, likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens företräde framför GDPR

2019-09-24 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Ang GDPR. Vinnaren till veckans korsord i en tidning, presenteras med namn, adress. Är det ok enligt GDPR?Tack på förhand
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Det huvudsakliga syftet med EU:s Dataskyddsförorning (GDPR) är att skydda enskildas personliga integritet. Förordningen är tillämplig på automatiserad behandling av personuppgifter. Namn och adress utgör personuppgifter i förordningens mening och detta skulle indikera att reglerna gäller. Det finns dock vissa situationer som är undantagna från förordningens tillämpningsområde. Ett sådant undantag är då tillämpning skulle strida mot Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) eller Tryckfrihetsförordningen (TF). I GDPR öppnas det genom artikel 85 en möjlighet för medlemsstaterna att genom lag reglera vissa frågor särskilt. I Sverige gäller Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförording (DSL). Av 1 kap. 7 § DSL framgår det att GDPR inte ska tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller om det skulle strida mot YGL eller TF. Förutsatt att tidningen är en publikation som omfattas av TF kommer det inte att stida med GDPR att publicera namn och adress på personerna. Det finns dock andra faktorer som tidningen måste ta ställning till. Tidningen bör överväga om det är lämpligt att publicera namn och adress i tidningen. Av de pressetiska reglerna utgivna av Pressombudsmannen framkommer att en journalist ska vara försiktig med namn och noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering.Den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL gäller för personuppgifter som publiceras på webben. Databasregeln innebär att webbplatser och databaser som drivs av massmedieföretag jämställs med tryckta skrifter. Sådana webbplatser har alltså ett automatiskt grundlagsskydd i TF. Även andra än massmedieföretag kan omfattas av databasregeln. Det krävs då att den som driver webbplatsen ansöker om ett utgivningsbevis. Även ett utgivningsbevis garanterar alltså skydd för behandling av personuppgifter. Vänligen,

Förtal i bok med pseudonymer

2019-07-12 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Om man skriver en "novell" med samtliga namn och platser under helt andra pseudonymer, men där alla i staden kommer att förstå vilka som avses - kan man då bli stämd för förtal?Spelar det någon roll på vilket sätt man "publicerar" / sprider texten?
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Tryckfrihetsförordningen står att varje svensk medborgare har rätt att ge ut skrifter om vad som helst utan hinder eller censur. Det finns dock en handfull undantag. Straffbara missbruk av tryckfriheten är till exempel olaga våldsskildring, hets mot folkgrupp, förolämpning och förtal.Förtal regleras i 5 kap 1 § Brottsbalken, den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Detta innebär för dig att så länge du inte utpekar en person direkt, vilket blir det indirekta resultatet av att använda pseudonymer. Det framgår inte av din fråga vad novellen ska handla om eller hur personerna ska gestaltas men så länge du inte skriver något som strider mot rekvisiten i ovan nämnda paragraf är min bedömning utifrån det du skrivit att du inte riskerar att bli dömd för förtal. Du bör dock överlägga med ditt förlag och andra eventuella kontakter för att vara på den säkra sidan innan du publicerar texten.En annan viktig sak att tänka på är att inte slarva med sanningen då det är ytterligare ett sätt att förebygga en stämning från personen eller personerna du hämtar inspiration till novellen från. Gällande ifall det spelar någon roll vilket sätt du publicerar texten på har den samma rättsliga status oavsett om du trycker novellen i pappersform eller publicerar den på nätet.Vänliga hälsningar,

Rätt till kopia av utredning

2019-05-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |har man rätt till kopia av utredningen. jag har varit på förhör och skall tillbaks och tilldelas alltså läsa igenom utredningen kan jag kräva en kopia av utredningen?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!All material från en brottsutredning som upprättats hos en myndighet utgör allmänna handlingar (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Enligt offentlighetsprincipen har alla svenska medborgare rätt att ta del av sådana handlingar som är allmänna (2 kap. 1 § TF). Denna rätt kan dock begränsas enligt bestämmelserna om sekretess, t.ex. för att skydda enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § TF) En prövning av sekretessen görs alltid av myndigheten i fråga efter en begäran om utlämning. Du kommer med all sannolikhet få ut handlingen då det rör ditt förhör, såvida inga sekretessbelagda uppgifter finns däri.En begäran om att få ut kopior av en allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen (2 kap. 14 § TF). Du behöver alltså kontakta den polisregion som handlagt ärendet för att få ut handlingen. Att notera är att det vid begäran om kopior av allmänna handlingar tillkommer en viss avgift (16 § avgiftsförordningen)./Vänligen,

Kan man bli borttagen från Lexbase?

2019-09-27 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan man få bort text i lexbase. Blev friad. Blev anklagad falskeligen.
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lexbase tillhandahåller allmänheten offentliga handlingar genom en sökfunktion som innebär att man kan söka på en viss person och sedan se om personen ifråga förekommer i en dom. Som du säkert redan vet måste användaren sedan betala för att ta del av innehållet i domen. Söker man på en person och man får upp en dom innebär det alltså inte nödvändigtvis att man är dömd för ett brott, utan endast att man varit föremål för prövning - vilket betyder att även friade personer kommer ha en dom kopplat till deras namn via Lexbase tjänst.I dagsläget kan man inte ta bort sig från Lexbase själv utan enda möjligheten att bli borttagen är om Lexbase själva raderar domen, annars kommer uppgiften försvinna automatiskt efter tidigast fem år. Det är dock viktigt att känna till att domen fortfarande kommer finnas kvar som offentlig uppgift som vem som helst kan ta del av direkt från domstolen. Min rekommendation är alltså att du kontaktar Lexbase och frågar om de kan ta bort dig.Vänligen,

Fråga om sättet för utlämnande av allmänna handlingar vad gäller tidpunkt och framställningssätt, samt fråga om begäran av utlämnande av myndighets beslut.

2019-07-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejKan en myndighet vägra lämna ut handling på papper och istället erbjuda att man går läsa ett dokument digitalt? I detta fall en 13" skärm. När jag hävdar att jag inte kan läsa ordentligt påsen lilla skärmen utan vill läsa det i pappersform, då vill universitet ha 2 kr per utskriven papperskopior. Jag hävdar att det inte går bra att fotografera av data skärmen och få det läsligt. Det rör sig om email loggar för jag ska välja ut email jag vill läsa. Jag hatet mål i FR med deadline 1/8, men universitet erbjuder exp tid 3 timmar när man inte har annan person inbokad. I juni fick jag detta per email men man har ändrat regler. När jag begär detta beslut vägrar registrator lämna ut detta
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör allmänhetens och varje persons rätt att ta del av allmänna handlingar, och särskilt de formella krav som uppställs för att man faktiskt ska kunna utöva denna rättighet. Därmed är det särskilt grundlagen tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som är relevanta i din situation. Jag kommer börja med att behandla din del av frågan som rör sättet på vilket du ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar, och då särskilt email-loggen du vill ta del av. Därefter kommer jag att beröra frågan om registratorn får vägra utlämnande av beslutet du begärt ut.Sättet för utlämnande av allmänna handlingarEnligt 2:1 TF har envar en rätt att ta del av allmänna handlingar. I ditt fall verkar det inte vara någon tvekan om huruvida mail-loggarna och mailen däri utgör allmänna handlingar, utan frågan handlar snarare om hur du ska ha rätt att ta del av dessa handlingar.För liten skärm/text?I 2:15 TF inleds en del i lagen som handlar om "utlämnande av allmänna handlingar". Där stadgas att den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut, genast eller så snart det är möjligt ska få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Det är framför allt denna sista kursiverade del i meningen som är särskilt relevant i din situation. Det verkar som att universitet ifråga till synes har uppfyllt kravet på att handlingen (email-loggarna) kan läsas av, i detta fall med hjälp av dator. Det vore dock totalt meningslöst om universitet kunde anses uppfyllda sina skyldigheter i denna del om texten eller skärmen är så liten att den genomsnittlige personen inte ens kan läsa handlingen när den görs tillgänglig, eller att det blir orimligt omständligt att ta del av handlingen.I detta fall har jag ingen närmare kunskap om vilka förutsättningarna varit för dig att ta del av dessa handlingar. Förmodligen är det dock inte oförenligt med grundlagen att informationen tillhandahålls på det sättet som gjorts. Om det är en dator bör det dessutom möjligtvis gå att förstora respektive förminska eventuell text. Jag förstår dock att det på en så förhållandevis liten skärm kan vara svårt att få en överblick över en stor mängd materiel, såsom email-loggar. Att registret tillhandahålls på en 13-tumskärm borde dock som utgångspunkt inte vara oförenligt med grundlagen endast för att skärmen kan uppfattas som liten. Spontant uppfattar jag det alltså som att det inte är oförenligt med lagen, och då särskilt 2:15 TF, att email-loggarna görs tillgängliga på detta sätt. Som sagt känner jag dock inte till de närmare omständigheterna.Det du möjligtvis kan göra är att be universitetet om att få loggarna tillgängliga på en större skärm, eller om du har möjlighet att ta med en egen större dator eller skärm kan du kanske be om att få det tillgängligt på en sådan. De har dock ingen skyldighet att bevilja dig något sådant så länge deras nuvarande upplägg uppfyller lagens krav. Om du uppfattar det som att universitetet gjort det orimligt svårt eller i varje fall onödigt komplicerat för dig att ta del av email-loggarna kan du fundera på att göra en JO-anmälan (Justitieombudsmannen). En sådan anmälan skulle dock inte göra mycket för dig vad gäller den situation du är i, eftersom sådana anmälningar endast undantagsvis tas upp av JO och ärendena tar lång tid om de väl tas upp.Avgift för utskriftDu har även frågat om universitet kan bestämma att dessa loggar ska tas del av just digitalt, och om de kan kräva avgift för att du ska kunna ta del av dessa i pappersform. Det korta svaret är att ja, så får de göra. Det fungerar nämligen på så sätt att email-loggarna är digitaliserade som utgångspunkt. Det är alltså "originalet" som du ser på när du tillhandahålls loggarna via datorn. För att du ska kunna ta del av dessa i pappersform krävs att universitetet skriver ut loggarna, så att du kan tillhandahållas dessa "kopior". Det följer av 2:16 TF att en myndighet får göra på detta sätt att de enligt fast avgift tar betalt för utskrifter av digitala allmänna handlingar.Hänvisad till expeditionstidJag förstår det som att du även är missnöjd med att universitetet har mycket kort expeditionstid, vilket påverkar din möjlighet att i tid ta del av de allmänna handlingar du behöver inför en rättsprocess. Jag förstår det som att du gärna skulle kunna ta del av allmänna handlingar även utanför expeditionstid, så att det inte är begränsat till de 3h om dagen eller veckan som du nämner. Som nämnts ställer 2:15 TF kravet att en allmän handling ska göras tillgänglig "genast" eller "så snart som möjligt". Det har ansetts att detta innebär att en myndighet inte får begränsa tillgängligheten till endast under expeditionstider, om dessa är kortare än tjänstetiderna. Vad detta innebär är alltså att du ska ha rätt att i universitetets lokaler (eller där handlingen annars nu fanns tillgänglig) få tillgång till allmänna handlingar under tjänstetid, oavsett om detta är under expeditionstiden eller inte. Detta följer av uttalanden av JO i bland annat JO 1989/90 s. 397.Det nyss sagda gäller alltså din rätt att i lokalen ta del av allmänna handlingar. Däremot har universitetet ingen skyldighet att utanför expeditionstiderna utlämna uppgifter ur allmänna handlingar exempelvis via telefon.Rätt till beslutJag förstår det som att du utöver det sagda funderar över din rätt att ta del av ett visst beslut. Jag förstår det som att du är intresserad av ett beslut som rör ändringen av vissa regler vad gäller expeditionstiderna.För att du ska ha rätt att ta del av innehållet i detta beslut krävs att det rör sig om en allmän handling. Som utgångspunkt kan sägas att beslut av myndigheter och dess organ är allmänna handlingar. I många fall kan sekretess gälla för beslut inom myndigheter, men det är främst när det är beslut som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, och inte som i detta fall endast en liten ändring av verksamhetens organisation.Vad som utgör allmän handling definieras i 2 kap TF som en handling (t.ex. en framställning i skrift) (2:3 TF), som förvaras hos en myndighet (vilket ett universitet är) (2:4 TF), och som är antingen inkommen till (2:9 TF) eller upprättad hos myndigheten (2:10 TF).Vid tillämpande av dessa regler på ett beslut som tagits inom ett universitet borde det uppfylla dessa krav och det bör heller inte vara undantaget enligt någon av undantagsreglerna. Det bör definitivt inte heller föreligga sekretess för denna typ av handling, eftersom det saknas skyddsvärda intressen som berättigar sekretess för denna typ av beslut.Jag misstänker att du kan ha blivit nekad tillgång till handlingen av någon annan anledning än att det inte skulle röra sig om ett beslut som enligt universitetet inte utgör allmän handling. Det kan vara så att "beslutet" inte finns nedtecknad någonstans och att det alltså inte ens existerar en handling med beslutet som innehåll. Det kan också vara så att registratorn på grund av missförstånd eller dylikt inte förstod vad det var för handling du begärde ut. Jag rekommenderar dock att du, om du vill ha ut beslutet, återigen kontaktar registratorn för att begära ut beslutet. Om du återigen blir nekad bör du ta reda på varför, eftersom beslutet som utgångspunkt borde utgöra allmän handling om det finns förvarat där.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon den 17:e juli klockan 15:00. Om denna tid inte passar dig eller om du har andra följdfrågor kan du höra av dig till mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Kan man ta bort sig från Lexbase?

2019-06-19 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! För några månader sedan va jag inblandad i ett tvistemål med ett flygbolag. Detta gällde rätten till att få kompensation pga flyget var försenat. Nu när ärendet är avslutat, finns mitt namn med på hemsidan lexbase. Finns det någon möjlighet att få sitt namn bort från hemsidan?Tack på förhand!
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!I dagsläget kan man inte ta bort sig från Lexbase. Om du möjligtvis kontaktar Lexbase och ber de att ta bort dig så kanske det går, men annars är det uppgifter som kommer försvinna automatiskt efter fem år. Förövrigt är domar offentliga uppgifter, vilket innebär att man kan få tag i exempelvis din dom bara genom att fråga domstolen istället. D.v.s bara för att de försvinner på Lexbase så försvinner de inte överallt, utan dessa uppgifter finns offentliga hos domstolen också, som vem som helst kan fråga efter (oftast helt gratis till skillnad från Lexbase där alla domar kostar).Mitt tips är helt enkelt att ringa och kolla med Lexbase om de kan ta bort dig. Annars är det bara att hoppas att ingen är villig att betala för att få ta del av din dom på Lexbase.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man få ut sitt svar från nationella provet?

2019-05-08 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan min dotter, som går i år 9 på en friskola, begära att få en kopia på sin uppsats hon skrev på det nationella provet i svenska?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Kommunala skolor lyder under tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen reglerar allmänna handlingars offentlighet. Regler om allmänna handlingars offentlighet gäller dock inte för friskolor (2 kap 4 § Tryckfrihetsförordningen). Det finns istället en bestämmelse i Skollagen som säger att friskolor ska spara elevlösningar på nationella prov (26 kap 28 § Skollag). Trots detta har elever inte rätt att få ut lösningar på nationella proven, eftersom proven återanvänds under några år och då är sekretesskyddade (17 kap 4 § OSL). På skolverkets hemsida kan du se när provet inte längre återanvänds, och lösningen på provet därmed går att begära ut (Skolverkets hemsida). Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.