När blir man borttagen från Lexbase?

2021-02-24 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |När blir man borttagen från Lexbase. Blev anklagad för misshandel,det var dock osanning och blev därmed ej heller dömd. Ändå ser jag att jag står med när man söker på mitt namn. Känns orättvist och fel. De skyldiga står inte med. Detta är snart 2år sedan.Tacksam för svar.
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lexbase tillhandahåller allmänheten offentliga handlingar genom en sökfunktion som innebär att man kan söka på en viss person och sedan se om personen ifråga förekommer i en dom. Söker man på en person och man får upp en dom innebär detta inte nödvändigtvis att man är dömd för ett brott, utan endast att man varit föremål för prövning. Detta betyder att även friade personer kommer ha en dom kopplat till deras namn via Lexbase tjänst. I dagsläget kan man inte ta bort sig själv från Lexbase. Enda möjligheten att bli borttagen är om Lexbase själva raderar domen, annars kommer uppgiften försvinna automatiskt efter tidigast fem år. Du finner Lexbase gallringsregler här. Dock är domen fortfarande kvar som offentlig uppgift som vem som helst kan ta del av direkt från domstolen.Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Hälsningar,

Går det att ta reda på vem som har begärt utdrag ur belastningsregistret? Och får en kommun eller myndighet begära ut information från belastningsregistret utan att meddela personen?

2021-02-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Angående belastningsregistret, utdrag. Jag vet att en person som arbetar inom myndighet i egen person har gjort en slagning på mig i belastningsregistret. hur får jag veta vad personen heter? finns det registrerat vem som begär utdrag?Annan fråga i samma ärende: Får en kommun, förvaltning begära ut information från belastningsregistret utan att jag vet om det?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag väljer att ge ett gemensamt svar för båda frågorna eftersom de delvis går in i varandra och handlar om samma sak.LathundDu finner direkta svar på dina frågor i sista meningen under rubriken "allmän handling", samt i de två sista meningarna under "efterforskningsförbud".Allmän handlingDomar är allmänna handlingar och är i huvudregel offentliga, 2 kap. 3-4 §§ samt 2 kap. 10 § andra stycket p.2 tryckfrihetsförordningen (TF) (1949:105). Detta gäller gentemot såväl myndigheter som enskilda. Är en handling allmän och offentlig så får myndigheter ta del av den. Allmän handling, offentlig eller inte?Offentligheten kan i vissa utpekade fall begränsas genom lag, 2 kap. 2 § andra stycket TF, härvid avses offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det finns emellertid ingen bestämmelse i OSL som hindrar någon från att begära få en dom utlämnad, såvitt domen inte innehåller uppgift av sådan känslig karaktär som ska sekretessbeläggas generellt (generell räckvidd), vartän uppgiften dyker upp. För att ge dig ett exempel är utrikessektressen som rör rikets säkerhet 15 kap. 1 § OSL en uppgift av generell räckvidd och som du säker inser är det sällan liknande uppgifter förekommer i domar.EfterforskningsförbudI grundlagen, 2 kap. 18 § TF, framgår för myndigheter ett efterforskningsförbud med följande lydelse."En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem denne är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut."Den som begär ut handlingen ska garanteras anonymitet i och med lagtextens ordalydelse. Han eller hon behöver i princip inte uppge sitt namn eller skälet till att han eller hon begär handlingen. Endast proportionerlig efterforskning av praktiska skäl får företas av myndigheten i de fall en sekretessbestämmelse med ett skaderekvisit är tillämplig. Skälen kan man knyta till myndighetens prövning av handlingen, 2 kap. 17 § TF. Mot bakgrund av skaderekvisiten i OSL formulerade i ordalag som exv. "sekretess gäller för uppgift…. Om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs". I det, relativt snäva hänseendet är det av betydelse vem som begär ut handlingen och vad dennes avsikt är. I de flesta fallen är dock avsikten och personen irrelevant. På fråga har vederbörande myndighet sannolikt ingen aning om vem som har begärt ut handlingen.Hälsningar,

Fråga om tryckfrihetsbrott när person spridit information om politiker

2021-01-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan bli anmäld för förtal, förgripelse mot tjänsteman eller liknande om jag på sociala medier ifrågasätter en t ex en partiledares lämplighet som förälder med hänvisning till medias rapporter om hens partivänners sexuella övergrepp mot barn och skyddande av pedofiler?Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har jag rätt att dela artiklar och uttrycka mina känslor och åsikter."1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlagSyfte och grunder1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802)."https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469Om jag dessutom inte anger några namn i inlägget eller kommentaren borde jag inte kunna dömas för något brott då jag inte har utpekat något person.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Tryckfrihetsförordningen ger var människa en rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.Yttrandefrihetsgrundlagen som du var inne på innebär en rättighet att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.Enligt (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) gäller att de gärningar som anges i (7 kap. 2-22 § tryckfrihetsförordningen) ska anses vara yttrandefrihetsbrott om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. I detta fall är förtalsbestämmelsen i (7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) tillämplig. Vid förtal krävs att den utpekade ska ha utsatts för andras missaktning vilket innebär att uppgiften ska vara nedsättande. Den utpekade ska kunna identifieras. Det krävs dock inte att var och en som tar del av framställningen förstår vem som avses. Det räcker att en enstaka person gör det. Samtidigt finns försvarlighetsundantaget i ( 7 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen). Uppgifter som i förtalsbestämmelsens mening är nedsättande för andra människor förekommer i stor utsträckning i massmedia. Att det mesta av detta inte är straffbart beror på att uppgiftslämnande som bedöms försvarligt är tillåtet, under vissa ytterligare förutsättningar. Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift av det slag saken rör får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet. Massmediernas verksamhet bedöms typiskt sett tjäna ett allmänintresse, som väger tungt vid försvarlighetsbedömningar enligt bestämmelsen. Typexempel på försvarligt uppgiftslämnande är när massmedierna publicerar uppgifter som rör korruption, misskötsel av ämbeten, slöseri med allmänna medel, oegentligheter i affärsverksamheter etc. och pekar ut offentliga eller inflytelserika personer som ansvariga. I princip gäller att ju mer ansvarsfulla uppgifter en person har, desto mer får vederbörande tåla i form av kritik och ifrågasättanden.Det gäller på områden som politik, rättsväsende, förvaltning, näringsliv, konst, artisteri, elitidrott, vetenskap och publicistik. Ansvarsfrihetsregeln har störst betydelse för den allmänna nyhetsförmedlingen. Men den är inte begränsad till massmedierna. Samma anspråk på yttrandefrihet kan resas för vetenskapliga, konstnärliga och andra framställningar som vänder sig till allmänheten. Försvarlighetsbedömningen ska i princip göras utan beaktande av om den uppgift som lämnats är sann eller inte. Prövningen ska inriktas på vad slags uppgift det rör sig om samt i vilket sammanhang och i vilket syfte den lämnats.Förtalsbestämmelsen med anknytning till dig som privatperson framgår av bestämmelserna i brottsbalken. Enligt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken) gäller att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. Med beaktande av försvarlighetsundantaget skulle jag våga påstå att du inte kommer riskera att bli åtalad för förtal. Att vara politiker innebär att man ständigt blir granskad och kritiserad av såväl massmedia som privatpersoner. Det är en del av demokratin vilket har sina för- och nackdelar. Att du kritiserat den här personen på sociala medier är därmed ett typexempel på när den vanliga medborgaren bör ges en rätt att fritt få uttrycka sina tankar och åsikter utan att riskera att bli åtalad.Hoppas du fick svar på din fråga!

Var går gränsen för yttrandefriheten?

2020-12-27 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej. Vart går gränsen för yttrandefrihet här?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Sverige gäller en generell yttrandefrihet som huvudregel. Yttrandefriheten är stadgad i regeringsformen (RF), en av våra grundlagar. Där framgår att yttrandefrihet innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap 1 § RF). Yttrandefriheten är dessutom särskild skyddad i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), gällande yttranden som kommer till uttryck i skrift respektive radio, tv och andra tekniska upptagningar. Yttranden i tal begränsas av det som är brottsligt enligt brottsbalken och specialstrafflagar. Det innebär att man inte kan använda yttrandefriheten som ursäkt för brott såsom olaga hot, utpressning, anlitande av en yrkesmördare osv. Där går alltså gränsen för yttranden som inte sker i ett grundlagsskyddat medium. Yttranden som omfattas av TF eller YGL är särskilt skyddade. För att en inskränkning i yttrandefriheten ska vara gällande ska den vara stadgad både i grundlag och i vanlig lag, enligt TF 7 kap 1 § respektive YGL 5 kap 1 §. Därför innehåller de straffkataloger med de brott som är undantagna från yttrandefrihet, t ex olaga hot, förtal, hets mot folkgrupp osv. Dessa brott anger alltså var gränsen går för yttrandefriheten i skyddade medier såsom tryckt text, radio och tv.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem är ansvarig för en årsskrift som ges ut av en förening?

2021-02-19 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Vem skulle kunna ställas till ansvar för en uppgift i en text som av någon skulle uppfattas som kränkande, i en årskrönika som ges ut av en förening. Ansvarig utgivare saknas, men det finns en redaktionskommitté. Artiklar lämnas in av allmänheten, men även artiklar av avlidna skribenter kan publiceras. Är resp skribent ansvarig för ev förtal och i det fall det handlar om en avliden skribent faller ansvarsfrågan?Stort tack på förhand för svar.
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler kring tryckta skrifter hittar du i tryckfrihetsförordningen (TF). Först och främst kan nämnas att rätten att uttrycka sig i skrift sträcker sig långt. För att ställa någon till ansvar rent juridiskt krävs dubbel kriminalisering, det vill säga att brottet är kriminaliserat både i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken (7 kap. 1 § TF). Att en text uppfattas som kränkande behöver därmed inte medföra några påföljder rent juridiskt, däremot om det skulle kunna röra sig om till exempel hets mot folkgrupp eller, som du nämnt, förtal kan det vara aktuellt att ställa någon till ansvar. Den som är ansvarig för tryckfrihetsbrott i en periodisk skrift är i första hand som du säger utgivaren (8 kap. 1 § TF). I andra hand är det ägaren till skriften som är ansvarig (8 kap. 3 § TF), finns det ingen ägare är det den som tryckt skriften (8 kap. 4 § TF), och finns det ingen tryckare är det den som spridit skriften som ska hållas ansvarig (8 kap. 5 § TF). Om det exempelvis är föreningen som äger skriften är det på så vis dem. Jag hoppas du fick svar på det du undrade! Vänligen,

hur får man bort uppgifter från Mr Koll

2021-01-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag är frikänd nu efter beslutet från hovrätten Sundsvall men fortfarande står på nätet att jag dömts villkorlig dom.Hur kan man ta bort gamla domen som publicerades i nätet till exempel www.mrkoll.seMvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beroende på var uppfiten är publicerad gäller olika regler. Just Mr Koll har ett så kallat utgivningsbevis, som gör att de med stöd av offentlighetsprincipen har grundlagsskydd för sina publiceringar så länge de inte begår yttrandefrihetsbrott. De måste alltså se till så att de inte gör sig skyldig till förtal och andra typer av brott genom att publicera oriktiga uppgifter. Om du vill att de ska ändra uppgifterna får du ta kontakt med den sida som publicerat uppgifterna och uppmärksamma dem på att uppgifterna har ändrats, men tyvärr är det osannolikt att du kan tvinga dem på något sätt. De får dock såklart inte begå brott genom publiceringen. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor!Vänligen,

Är det censur när Twitter och Facebook hindrar publicering av vissa inlägg?

2021-01-15 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Jag undrar om twitter och facebook får censurera vilket innehåll dom vill eftersom de är privatägda företag? Eller är detta en inskränkelse på yttrandefriheten?
Amanda Aitomäki |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förbud mot censurDe svenska grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innehåller ett förbud mot censur. Censurförbudet innebär att det allmänna, det vill säga staten, kommunerna och övriga offentliga sektorn inte på förhand får granska eller förbjuda publicering av till exempel skrifter eller TV-program (1 kap. 8 § TF samt 1 kap. 11 § YGL).Det innebär att enbart när det allmänna förhandsgranskar eller förbjuder publicering är det tal om censur. Att ett privatägt företag väljer vad de vill publicera eller inte publicera kan alltså inte utgöra censur.SammanfattningSom privata aktörer kan Facebook och Twitter inte anklagas för censur om de väljer att förhandsgranska eller vägra att publicera vissa inlägg. De har alltså rätt att själva välja vad som ska publiceras och inte.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Fråga om yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen

2020-11-23 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Får Lexbase och Mr Koll visa åtal som den tilltalade frikänns från?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hemsidor som Lexbase och Mr Koll har ett så kallat utgivningsbevis vilket innebär att de har ett grundlagsskydd som medför att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår yttrandefrihetsbrott (1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Brott mot yttrandefriheten kan exempelvis vara förtal (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen som hänvisar till 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen följer även att till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen anges under vilka premisser begränsningar av allmänna handlingar får ske. Vidare gäller att en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen) och inte är sekretessbelagd enligt (offentlighets- och sekretesslagen). Det innebär att Lexbase och Mr Koll kan begära ut offentliga handlingar och publicera dessa enligt bestämmelser i tryckfrihetsförordningen.Hoppas du fick svar på din fråga!