Kan jag ta bort mina uppgifter från Lexbase och Mrkoll?

2020-06-30 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag har sedan ett år tillbaka försvunnit ur polisens belastningsregister. Så när jag gör ett utdrag så är jag clean. Men på lexbase och mrkoll finns jag kvar och det förstör mina möjligheter till arbete. Jag fortsätter att straffas för brotten jag synat för.Är det tillåtet? Vad kan jag göra för att de ska plocka bort mig från sidan, kan jag anmäla det till någon myndighet? Kan de ha kvar mig trots att jag inte längre finns i polisens belastningsregister?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att de/det brott du dömts har gallrats ur ditt belastningsregister. Du kan däremot se på Lexbase och Mrkoll att dina domar finns kvar och du undrar därför om detta är tillåtet och om du kan ta bort dessa uppgifter från hemsidorna.Är Lexbase och Mrkoll verksamhet laglig?De aktuella hemsidorna publicerar information som är offentlig och förmedlar handlingar som är allmänna. Domar är allmänna handlingar vilket innebär att vem som helst kan begära att ta del av dessa. Även om uppgifter har gallrats ur ditt belastningsregister är alltså själva domarna fortfarande allmänna och finns att ta del av hos tingsrätten eller hos hemsidor som Mrkoll och Lexbase. Dessa hemsidor har ansökt och beviljats ett så kallat utgivningsbevis. Vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis men för att få ett sådant bevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringen av uppgifterna utgår från Sverige, se 1 kap 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (här). Att hemsidan har ett utgivningsbevis innebär att den har ett grundlagsskydd som gör att det är tillåtet att publicera offentlig information och förmedla allmänna handlingar. Det är alltså en laglig verksamhet eftersom både Lexbase och Mrkoll har utgivningsbevis.Kan jag ta bort mina uppgifter från Lexbase och Mrkoll?I dagsläget kan man inte ta bort sig själv från varken Lexbase eller Mrkoll utan enda möjligheten att bli borttagen är om respektive hemsida själv raderar domen från deras databas. Lexbase har egna gallringstider för när uppgifterna tas bort från deras hemsida. Lexbase egna gallringstider kan du ta del av här.SammanfattningDen verksamhet som Lexbase och Mrkoll bedriver är laglig och deras affärsidéer går ut på att tillhandahålla offentlig information och allmänna handlingar till allmänheten. Uppgifter gallras visserligen ur belastningsregistret men det är viktigt att ha i åtanke att domar alltid finns kvar och kan alltid begäras ut av vem som helst i vilket syfte som helst. Lexbase har egna gallringstider för när domar på personer tas bort. I övrigt rekommenderar jag dig att kontakta Lexbase och Mrkoll och ber om att få bli borttagen från respektive hemsida, men de har ingen skyldighet att inte tillhandahålla allmänna handlingar kopplade till ditt namn.Vänligen,

Kan man begära att Mr Koll tar bort personuppgifter om en själv?

2020-05-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan jag begära att mr koll ta bort mig mitt personnummer och övrig upplysning på sin sajt?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Hemsidor som till exempel Mr Koll har så kallat utgivningsbevis och det innebär att dessa hemsidor skyddas av grundlagen. Detta grundlagsskydd innebär bland annat att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Mr Koll har alltså ingen skyldighet att ta bort personuppgifter om dig så länge du inte har skyddade personuppgifter.Det ska också tilläggas att eftersom Mr Koll har utgivningsbevis och därmed omfattas av den svenska grundlagen, så blir inte GDPR tillämplig när det gäller personuppgifter så som personnummer eftersom Sveriges grundlag har företräde framför GDPR.Med vänliga hälsningar,

Begära ut löneuppgifter från vårdcentral

2020-03-18 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Är t ex Östergötlands län en så kallad myndighet? Om så är fallet borde väl alla lönespecifikationer som nämnda län tar hand om vara offentliga handlingar eller hur? T ex polisen är en myndighet och de lämnade ut lönespec på en viss specifik polis i Stockholms län när jag begärde det.Min "fråga": Östergötlands län vägrar lämna ut lönespec på en läkare som tjänstgör på en vårdcentral med argumentet "lönespec lämnas endast ut till berörd person". Jag anser att detta är fel och har begärt officiellt tjänstemannabeslut om detta men det har inte kommit något trots att det har gått 1 vecka nu, anser även här att Östergötlands län har haft mer än tillräckligt med tid med ärendet.Har begärt tjänstemannabeslutet så att jag kan sedan begära ett myndighetsbeslut som jag kan överklaga till förvaltningsrätten.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Östergötlands län är inte en myndighet. Däremot är Sverige enligt kommunallagen 1 § indelat i kommuner och regioner (tidigare landsting). Detta innebär att regionerna omfattas av kommunallagen och benämns som organ jämställda med myndigheter i tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 5 §. Av TF 2 kap. 1 § följer att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Är lönespecifikationen en allmän handling? För att det ska räknas som en handling ska det t ex vara en framställning i skrift enligt TF 2 kap. 3 § vilket lönespecifikationen passar in på. Handlingen är därefter allmän om den förvaras hos myndigheten enligt TF 2 kap. 4 § (vilket den gör i ditt fall) och om den är upprättad på myndigheten enligt TF 2 kap. 10 § då den expedierats, alltså färdigställts vilket den kan anses ha gjort när lönespecifikationen slutbehandlats hos myndigheten och tillgängliggjorts för den som lönen avser. Är handlingen offentlig? Enligt TF 2 kap. 2 § får rätten att ta del av allmänna handlingar endast begränsas om: - det krävs med hänsyn till något av de intressen som lagrummet nämner. - begränsningen noga anges i en bestämmelse i särskild lag - vilken är offentlighet- och sekretesslagen (OSL). I ditt fall skulle det i så fall kunna röra sig om TF 2 kap. 2 § 6 p. - skyddet för den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden. Bestämmelserna som skulle kunna komma ifråga i OSL finns i femte avdelningen, 21 kap.Sekretessbestämmelser och riskbedömningOm det råkar vara så att den berörda läkaren eller någon närstående till hen t ex har skyddade personuppgifter så kan uppgifter som adress, telefonnummer eller någon annan uppgift som gör att det av särskild anledning kan antas att någon av de inblandade kan komma att utsättas för hot, våld eller lida annat allvarligt men sekretessbeläggas enligt OSL 21 kap. 3 §. Lagrummet innehåller ett s.k. rakt kvalificerat skaderekvisit vilket innebär att offentlighet är huvudregel och att uppgifter enbart ska sekretessbeläggas om de särskilda omständigheterna i lagrummet är uppfyllda. Det handlar alltså om att man kan anta att läkaren eller någon närstående till hen kommer att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men. Kan man inte anta det, ja då är handlingen offentlig. Myndigheten har även möjlighet att lämna ut uppgiften med förbehåll enligt OSL 10 kap. 14 §. Det innebär att myndigheten kan "maska" uppgifter som är känsliga av en eller annan anledning eller belägga dig med tystnadsplikt vilket kan innebära ett straffansvar för dig. Möjlighet att begära ut lönespecifikationen I TF 2 kap. 15 § står att den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut (efter riskbedömningen myndigheten gjort enligt OSL) ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen. Det innebär att du så snart som möjligt har rätt att ta del av handlingen, det innebär dock inte en skyldighet för myndigheten att skicka en kopia till dig utan att du har rätt att läsa den på plats så fort de gjort den riskbedömningen de behöver göra enligt OSL. Angående kopia har man har även rätt att få en sådan mot en fastställd avgift enligt TF 2 kap. 16 § och begäran ska behandlas skyndsamt. Vad som är skyndsamt varierar såklart mellan myndigheter men i regel ska myndigheten som minst i enlighet med förvaltningslagens serviceskyldighet i 6 § låta dig veta varför din begäran tar tid och om möjligt ge dig en ungefärlig tidsram för hur lång tid det kommer att ta. I dessa tider då sjukvården är särskilt ansträngd på grund av den pandemi som råder kommer begäran självfallet (och i min mening godtagbart) att ta längre tid. Överklagan Beslutet att inte lämna ut en allmän handling eller en handling med förbehåll får överklagas enligt TF 2 kap. 19 §. Observera att detta gäller beslutet och inget annat. Det innebär alltså att du kan överklaga först när de bestämt sig för huruvida du får ta del av handlingen du begärt och på vilket sätt. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Är min anställning hos kommunen offentlig?

2020-02-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Har en utomstående person rätt att fråga en kommun om jag är anställd där och i sådana fall hur mycket jag jobbat där?
Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna handlingars offentlighet framgår av Tryckfrihetsförordningen och reglerna om sekretess finns i Offentlighets- och sekretesslagen.Offentlighetsprincipen innebär att var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar. Med myndighet avses också kommunala förvaltningsmyndigheter (2 kap. 5 § TF och 1 kap. 8 § RF). Vad är en allmän handling?Av 2 kap. 3 § 1 st. TF framgår att med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.Allmänna handlingar är handlingar som antingen förvaras hos myndigheten eller är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.Begränsningar i offentlighetsprincipen framgår av 2 kap. 2 § TF. Dessa begränsningar framgår vidare av Offentlighets- och sekretesslagen. För att en myndighet ska kunna sekretessbelägga något måste det framgå av OSL. Namn på anställda hos kommunen är som huvudregel offentligaRätten till att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det krävs med hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § 6 p. TF). Vad gäller namn på anställda hos kommunen så är utgångspunkten offentlighet, dock omfattas bestämmelsen av ett kvalificerat skaderekvisit. Det innebär att en skadeprövning kan leda till sekretess. Av 39 kap. 3 § 1 st. framgår att sekretess gäller om ett utlämnande av uppgifterna "kan antas leda till att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men".Personnummer är även som utgångspunkt offentliga om inte den anställda jobbar inom en särskilt utsatt verksamhet, t.ex. socialtjänsten i en kommun, poliser, åklagare, domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar. Vilka verksamheter som räknas som särskilt utsatta framgår av 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.Sammanfattningsvis är din anställning hos kommunen som utgångspunkt offentlig, om det enligt skadeprövningen kan konstateras att röjandet av uppgifterna är harmlös. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur tar man reda på om en person har ett giltigt körkort?

2020-06-23 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en person har ett giltigt körkort? Om man har namn och personnummer på personen, kan man ta reda på om hen har körkort?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har omformulerat frågan så att det inte ska gå att identifiera någon person, eftersom gratisfrågor publiceras på Lawlines hemsida. Jag kommer att börja med att gå igenom rätten att ta del av allmänna handlingar, samt om körkort eller uppgift om vem som har körkort är en allmän handling. Därefter kommer jag att gå igenom vart man ska vända sig för att ta reda på om en person har ett giltigt körkort, samt ge råd om vad du kan göra nu. Rätten att ta del av allmänna handlingar En allmän handling kan vara offentlig eller vara belagd med sekretess. För allmänna handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (här). Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen (här). Är ett körkort eller uppgift om vem som har körkort en allmän handling? Ett körkort är en allmän handling om det förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommet eller upprättat hos myndigheten, se 2 kap 4 § Tryckfrihetsförordningen (här). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda, 2 kap 9 § Tryckfrihetsförordningen (här). En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten, se 2 kap 10 § Tryckfrihetsförordningen (här). Uppgifter om vilka som har körkort är registrerade hos Transportstyrelsen, och eftersom myndigheten upprättar register över körkortsinnehavare kan man dra slutsatsen att det är en allmän handling. Vart ska man vända sig för att ta reda på om en person har giltigt körkort?För att veta om någon har körkort kan du vända dig till Transportstyrelsen (länk här) och begära ut uppgiften med stöd av offentlighetsprincipen. Du kan kontakta myndigheten antingen genom att ringa eller genom att maila dem. Då får du uppge personens namn och personnummer och fråga om denne har giltigt körkort. Uppgift om körkort är som huvudregel inte skyddad av sekretess, endast själva referensnumret för körkortet, 18 kap 10 § Offentlighets- och sekretesslagen (här). Vad du kan göra nu Jag rekommenderar att du kontaktar Transportstyrelsen för att få svar på frågan om personen har ett giltigt körkort. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Kan jag få tag i en dom som meddelats för mer än tio år sedan?

2020-03-30 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Även om domar har tagits bort efter 10år, går det att få tag på dom ändå?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ja, det går att få tag på domar som är äldre än tio år. De tas inte bort. Däremot kan en uppgift gallras ur belastningsregistret, men det är inte detsamma som att själva domen raderas. Gallring i exempelvis tingsrättens arkiv kan innebära att domstolen inte längre får en sökträff på en person eller organisation i sitt system. Domar är offentliga handlingarDomar är allmänna handlingar, och är som huvudregel offentliga. Det följer av tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1 §. Att domen är offentlig innebär att var och en har rätt att begära ut domen och ta del av dess innehåll, tryckfrihetsförordningen 2 kap. 15 §. Undantagsvis kan hela eller delar av en dom sekretessbeläggas, tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2 § & offentlighets- och sekretesslagen 36 kap. Det resulterar vanligtvis i att vissa känsliga delar av domen maskeras. Domstolarna och Riksarkivet förvarar domarFör att begära ut en specifik dom bör du vända dig till den domstol som meddelat domen. Du kan exempelvis skicka ett mejl till Göteborgs Tingsrätt och be att få ta del av en specifik dom som meddelats av domstolen. Enklast är om du har målnumret till hands. Namn, personnummer, datum då domen meddelades och andra uppgifter kan annars leda till att domstolen kan hitta domen i sitt arkiv, och lämna ut den till dig. Observera dock att det för vissa måltyper krävs det att du har målnummer samt ungefärligt datum då domen meddelades, om mer än fem resp. tio år har förflutit sedan avgörandet. Riksarkivet förvarar de äldre handlingar som domstolarna inte längre förvarar hos sig.Gäller det äldre domar från Stockholms tingsrätter eller Förvaltningsrätten i Stockholm bör du vända dig till Stockholms Stadsarkiv. Äldre handlingar från Malmö tingsrätt finns hos Malmö Stadsarkiv. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Tveka inte att ställa en ny fråga till oss om du har fler funderingar!Vänligen,

Till vilken myndighet anmäler man misstänkt förtal i tidningar?

2020-03-10 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Till vilken myndighet anmäler man misstänkt förtal/ kränkning i tidningar?
Julia Persson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på om tidningen i fråga har ett så kallat utgivningsbevis eller inte. Därför kommer jag att besvara frågan utifrån de två olika möjligheterna. Regler om detta finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och i brottsbalken (BrB).Till vilken myndighet anmäler man en tidning med utgivningsbevis för misstänkt förtal eller kränkning?En tidning som har ett utgivningsbevis lyder under tryckfrihetsgrundlagens lagar. Enligt tryckfrihetsförordningen är både förtal (7 kap. 3 § TF) och förolämpning ett brott (7 kap. 4 § TF).Justitiekanslern är ensam åklagare gällande brott mot tryckfrihetsförordningen (9 kap. 3 § 2 st. TF).För att anmäla en tidning kan man vända sig till polisen eller direkt till Justitiekanslern.Till vilken myndighet anmäler man en tidning utan ett utgivningsbevis för förtal eller kränkning?En författare till en artikel i en tidning som inte har ett utgivningsbevis har ett eget straffrättsligt ansvar för de texter hen författar och låter publicera. En författare kan således dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB) och för brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB).Både förtal och förolämpning går att anmäla till polisen, men både förtal och förolämpning är så kallade målsägandebrott (5 kap. 5 § BrB). Att brotten är så kallade målsägandebrott innebär att det som huvudregel är målsäganden, den som anser sig ha blivit förtalad eller förolämpad, som ensamt ska väcka åtal. Men det finns undantag där en åklagare kan till exempel väcka åtal för förolämpning om målsäganden har anmält brottet och förolämpningen anspelar på ras, hudfärg, nationellt eller etiskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Vid brottet förtal, kan en åklagare väcka åtal i undantagsfall då det kräver att ett åtal ska anses vara påkallat från allmän synpunkt. (5 kap. 5 § BrB).Om en åklagare inte väljer att åtala brotten, kan målsäganden väcka ett enskilt åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § rättegångsbalken).Sammanfattning och rekommendationOavsett om en tidning har eller inte har ett utgivningsbevis kan man anmäla både förtal och förolämpning till polisen. Därför rekommenderar jag dig att ta kontakt med polisen och göra en polisanmälan. Om tidningen har ett utgivningsbevis kan anmälan göras direkt till Justitiekanslern som har ensamrätt för åtal rörande tryckfrihetsbrott. Om tidningen inte har ett utgivningsbevis och en allmän åklagare inte väljer att åtala brotten kan målsäganden väcka enskilt åtal.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Allmänna handlingar

2020-02-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejHar i tredje land boende utlänningar - oavsett om de är EU-medborgare eller ej - rätt att begära ut allmänna handlingar från svenska myndigheter baserat på TF 2:1?Får begäran skrivas på engelska eller måste den skrivas på svenska?Finns det praxis (JO motsv) som stöder svaren på dessa frågor?Stort tack på förhand
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem kan begära ut allmänna handlingar?Precis som du har uppmärksammat är det 2 kap 1 § TF som aktualiseras i detta sammanhang. Rätten tillfaller "var och en" vilket innebär att vem som helst kan begära ut allmänna handlingar. Detta är i linje med att man har rätt att vara anonym när man begär ut allmänna handlingar, under förutsättning att de är offentliga. Om man begär ut en handling som av någon anledning är sekretessbelagd kan myndigheten begära att få veta namn och syfte med begäran. Detta eftersom det kan ha betydelse för om den går med på att lämna ut handlingen trots sekretessen. I ett sådant sammanhang kan det således ha betydelse vem man är.Vilket språk gäller?Det finns ingen reglering som uttryckligen säger att svenska myndigheter ska kunna kommunicera på engelska, men svenska myndigheter har en ganska långtgående serviceskyldighet mot allmänheten. Eftersom engelska språket är så pass utbrett kan dina vänner förvänta sig att få svar om de skriver på engelska. Beträffande förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden skriver regeringen i förarbetet till den nya förvaltningslagen följande (prop. 2016/17:180 s. 82):"Myndigheten måste också väga in den egna förmågan att tillgodogöra sig främmande språk. Någon särskild tolkning eller översättning från engelska, danska eller norska språket är vanligtvis inte nödvändig. Särskilt inom större myndigheter finns dessutom ofta en ännu bredare språklig kompetens som kan utnyttjas för översättningar, om myndigheten bedömer att det är lämpligt. En anställds mera översiktliga kunskaper i ett främmande språk kan också utnyttjas för att ge myndigheten en bild av om innehållet i en skrivelse är av sådan karaktär att en över- sättning är motiverad."Samma förhållningssätt borde gälla vid behandling av begäran om att ta del av allmänna handlingar.Hoppas du fick svar på din fråga.