Vilka handlingar har jag rätt att få ut hos polisen?

2021-08-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag undrar vilka handlingar en person har rätt att få ut ur polisens register, arbetsmaterial,förundersökning, slasken(vad är det?),eller annat ang egen polisanmälan och rörande egen person? Och vid nedlagd förundersökning.Alltså allt som polisen skrivit rörande en viss person och dess identitet som personen själv efterfrågar.Och vad av detta har allmänheten tillgång till. Med vänlig hälsning
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om rätten att ta del av allmänna handlingar hos svenska myndigheterRätten för en person att ta del av allmänna handlingar hos bl.a myndigheter regleras i vår grundlag Tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2 kap. 1 § TF har alla rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som allmän om den har inkommit eller upprättats hos en svensk myndighet samt förvaras hos den myndigheten (2 kap. 4 TF). Det kan vara en framställning i skrift eller bild eller en upptagning som kan avläsas med hjälp av tekniska hjälpmedel (2 kap. 3 § TF). Det finns undantag från att alla handlingar hos myndigheterna skulle anses vara allmänna och omfattas av rätten att kunna begäras ut. Begränsningarna regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och får göras om det är syftar till hänsyn för bl.a: skydda rikets säkerhet, myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller tillsyn, det allmänna ekonomiska intresset, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska intressen. Detta står i 2 kap. 2 § TF. Vilka handlingar kan jag begära ut hos polisen?I OSL 35 kap.1 § står att sekretess ska gälla för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som finns hos Polismyndigheten i verksamhet som syftar till att förebygga, utreda och beivra brott eller Polismyndighetens register. Undantaget är ifall det inte står klart att ett röjande av uppgiften inte skulle skada personen den gäller eller personens familjemedlemmar. Huvudregeln är alltså att sekretess gäller för handlingar hos polisen, och allmänheten kan inte begära ut vad som helst. Om du vill begära ut en handling hos Polisen går det att läsa om HÄR hur du går till väga. Efter du har skickat in en begäran kommer polisen att göra en prövning ifall det du har begärt ut får lov att lämnas ut som en allmän handling eller om det ska omfattas av sekretess. Det kan också finnas en avgift för att få ut vissa handlingar om det t.ex är väldigt mycket papper som begärs ut. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är en inkomstdeklaration offentlig handling? Vad innebär 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen?

2021-08-05 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag har förstått att en inkomstdeklaration är en offentlig handling hos Skatterverket. Men är den offentlig? (Jag förstår att svaret finns i offentlighets- och sekretesslagen 27:1, men jag förstår inte vad som menas där.)
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En handling blir allmän det ögonblick den upprättas hos en myndighet, se 2 kap. 3 och 7 §§ TF. En deklaration (handling) blir i det här fallet en handling som blir allmän först när Skatteverket (myndighet) tagit beslutet.Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga och således fritt kan tas del av, se 2 kap. 1 § TF. Det finns dock ett undantag. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas genom sekretess, se 2 kap. 2 § TF.I sekretesslagen finns bestämmelser som gör en inkomstdeklarations uppgifter sekretessbelagda. Själva beslutet om enskilds inkomstbeskattning är offentlig, däremot är uppgifterna i deklarationen sekretessbelagda, se 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen samt 27 kap. 6 § Offentlighets- och sekretesslagen.Det 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen innebär är att uppgifter som har betydelse för bestämmandet av skatten skyddas av sekretess. Uppgifter om bestämmande av skatt/taxering, fastställande av underlag för bestämmande av skatt, skattdebitering av preliminär eller slutlig skatt, jämkning av eller nedsättning av avdrag för preliminär skatt och nedsättning av eller befrielse från slutlig skatt omfattas således av sekretess. Registerföring och annan verksamhet som saknar ärendekaraktär omfattas också av sekretess. Uppgifter i ärenden om förhandsbesked i taxerings- och skattefrågor omfattas också av den här bestämmelsen.Med vänlig hälsning!

Informeras den som domen angår vid beställning av allmän handling?

2021-07-24 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej. Jag har via e-tjänsten på domstol.se begärt ut en dom. Kan personen/personerna domen gäller se att jag har begärt ut det? Får de ett meddelande om detta på något sätt? Jag har alltså inte begärt ut det anonymt utan använt e-tjänsten och uppgett min kontaktinfo. Så hänvisa gärna inte att att det går att vara anonym. Min fråga är om personerna kan se att jag begärt ut en dom om dem. Tack på förhand!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De personer som domen angår blir inte kontaktade eller informerade om att du har begärt ut domen. När du begär ut en dom blir beställningen en allmän handling hos domstolen. Utgångspunkten är att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). Det är därför möjligt för en person att begära ut din beställning eftersom det är en allmän handling.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,Mathias Nilsson

Får en nyhetstidning ge ut information om en källa?

2021-06-15 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Får en nyhetstidning ge ut information om en källa (person som tipsat tidningen) till allmänheten, polisen osv.? Får de göra de om ett domstolsbeslut utfärdas? Får de göra det överhuvudtaget?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! "Får en nyhetstidning ge ut information om en källa?" Till att börja med så har alla en grundlagsstadgad frihet att meddela, exempelvis en nyhetstidning, uppgifter där syftet är att uppgifterna ska offentliggöras (1 kap. 7 § första stycket i tryckfrihetsförordningen). Detta brukar kallas för meddelarfrihet där källan, eller så kallad meddelare, har rätt att vara anonym (3 kap. 1 § TF). En nyhetstidning måste respektera en meddelares anonymitet, och får således inte ge ut information till allmänheten som kan röja meddelarens identitet (3 kap. 3 § TF). Om nyhetstidningen uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta riskerar ansvarig utgivare (jfr 8 kap. 1§ TF) att dömas till böter eller fängelse i högst ett år (3 kap. 7 § första stycket första punkten TF). "Får nyhetstidningen göra det om ett domstolsbeslut utfärdas?" Huvudregeln är att ingen får ta upp frågan om vem som är meddelare i ett mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av tryckfrihetsbrott (3 kap. 2 § första stycket TF). Med andra ord ska en meddelares anonymitet respekteras även av domstolen. I mål som inte är tryckfrihetsmål, såsom vanliga brott- och tvistemål, ska domstolen göra en avvägning mellan dels rätten till anonymitet, dels allmänt eller enskilt intresse i målet. Om domstolen i denna avvägning finner att det senare intresset väger tyngre gäller inte längre tystnadsplikt gentemot meddelaren. Röjande identitetsuppgifter får i dessa fall lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran (3 kap. 4 § första stycket femte punkten TF). Detta undantag förutsätter att det finns mycket starka skäl, och använda således restriktivt. Sammanfattning Avslutningsvis får alltså inte en nyhetstidning ge ut information som kan röja en meddelares identitet. Meddelares rätt att förbli anonym gäller även som huvudregel i domstolssammanhang och det vill till mycket för att så ej ska vara fallet. Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan man se om någon har körkort?

2021-08-27 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Har **** l**** körkort för bil
Natasha Fathifard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har omformulerat frågan så att det inte ska gå att identifiera någon person, eftersom gratisfrågor publiceras på Lawlines hemsida.Rätten att ta del av allmänna handlingarEn allmän handling kan vara offentlig eller vara belagd med sekretess.För allmänna handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen. Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen.Är ett körkort eller uppgift om vem som har körkort en allmän handling?Ett körkort är en allmän handling om det förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommet eller upprättat hos myndigheten, se 2 kap 4 § Tryckfrihetsförordningen. En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda, 2 kap 9 § Tryckfrihetsförordningen. En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten, se 2 kap 10 § Tryckfrihetsförordningen.Uppgifter om vilka som har körkort är registrerade hos Transportstyrelsen, och eftersom myndigheten upprättar register över körkortsinnehavare kan man dra slutsatsen att det är en allmän handling.Vart ska man vända sig för att ta reda på om en person har giltigt körkort?För att veta om någon har körkort kan du vända dig till Transportstyrelsen (länk här) och begära ut uppgiften med stöd av offentlighetsprincipen. Du kan kontakta myndigheten antingen genom att ringa eller genom att maila dem. Då får du uppge personens namn och personnummer och fråga om denne har giltigt körkort. Uppgift om körkort är som huvudregel inte skyddad av sekretess, endast själva referensnumret för körkortet, 18 kap 10 § Offentlighets- och sekretesslagen.Med vänliga hälsningar,

Offentlighetsprincipen

2021-07-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Jag blev idag medveten om att man kan begära ut domstolsbeslut då det är en offentlighandling. Det var passande då jag även idag upptäckte genom en hemsida att min granne är eller har varit åtalad. Jag tänkte därmed begära samtliga tillgängliga domstolsbeslut där grannen har figurerat. Jag frågade en nära vän som är jurist och han påstår att det är lätt om man vet vilken domstol som har utfärdat rättsfallet. Men att det är väldigt knepigt om man inte vet. Min fråga är, finns det något lätt sätt att veta vilken eller vilka domstolar där min granne har figurerat? Jag vet att en lösning hade varit att mejla alla domstolar men det känns som en onödig belastning. Jag är också medveten om att man kan gissa sig till genom att exempelvis ta reda på var personen i fråga bor eller har tidigare bott , men det måste finnas någon smidigare lösning? Tack på förhand!
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Domstolsbeslut räknas som allmänna handlingar då det är är en skrift som förvaras hos en myndighet, 2 kap. 3-4 §§ TF. Sådana handlingar är offentliga i enlighet med offentlighetsprincipen, 2 kap. 1 § TF. Som du nämner är det lättaste att kontakta domstolen för att få ut handlingarna men det förutsätter som sagt att du vet vilken domstol du skall vända dig till. Vet du inte det så finns det vissa hemsidor som ibland tillhandahåller domar eller mål nr som exempelvis Lexbase och Juno men dessa är inte kostnadsfria.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vad gäller kring borttagning av uppgifter på hemsidor som Lexbase?

2021-06-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejJag har bestridit en P bot för många år sedan, 2008/2009 tror jag. Detta avgjordes genom en muntlig förberedelse av tingsrätten till en förlikning och case closed. Det jag undrar är om man kan begära att info om att "man förekommer i tvistemål" via sidor som Lexbase osv kan tas bort? Finns det någon tidsram där detta inte längre syns eller är det för all framtid? Det är rätt irriterande att ha en sån info när man googlar sig sj för en skitsak som P bot.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan jag begära att handlingar om mig på hemsidor som Lexbase tas bort?Hemsidor som exempelvis Lexbase ger mot en kostnad ut offentliga handlingar till personer som begär dessa. Alltså innebär det att när ditt namn förekommer på hemsidan har du blivit omnämnd i en offentlig handling. I ditt fall rör det sig om en dom i ett tvistemål. En offentlig handling är som huvudregel tillgänglig för allmänheten och hemsidan gör det enbart enklare för personer att få tillgång till dessa handlingar. I dagsläget kan man inte begära att handlingar på hemsidor som Lexbase tas bort då dessa är offentliga. Hur länge finns uppgifter kvar via hemsidor som Lexbase?Offentliga handlingar gallras efter en viss tid, detta gäller även exempelvis domar. Dock gäller dessa tider enbart för den offentliga sektorn och gäller därmed inte en privat aktör som Lexbase. Uppgifter om brott kan ligga kvar på Lexbase även om dessa uppgifter tagits bort ur en persons belastningsregister. Lexbase har egna gallringstider för när uppgifter på dess hemsida tas bort. Exempelvis tas ett brott som kan ge max två år i straffskalan bort efter fem år medan ett brott som kan ge över två år i straffskalan tas bort efter 20 år. När det gäller tvistemålsdomar gallras dessa från Lexbase efter 20 år. Vad kan jag göra?Jag råder dig att kontakta hemsidan och be om att uppgiften om dig kan tas bort. Uppgifterna kommer att tas bort automatiskt efter 20 år enligt Lexbase egna gallringsregler. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Är MF-protokoll en allmän handling?

2021-05-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej,Har den presumtiva fadern som modern uppgett i ett MF-protokoll, rätt att ta del av moderns uppgifter i en faderskapsutredning? dvs vad mamman sagt.Tack på förhand Lawline!
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagstiftning som är relevant kommer att benämnas med förkortningar. Tryckhetsförordningen (TF), Förvaltningslagen (FL) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL).MF-protokoll är en allmän handling, som allmänheten har rätt att få ta del av (2 kap. 1 § TF). Detta framgår av praxis. Däremot har frågan aktualiserats ett par gånger och slutsatsen återfinns i omständigheterna. I ett fall har det konstaterats att MF-protokoll är en allmän handling men eftersom utredningen inte var klargjord utgjorde det enbart ett utkast (KamR 429-17 jmfr med RÅ 1963 ref. 16). Ett utkast anses inte vara en fullgjord handling och är således inte tillgänglig för allmänheten (2 kap. 12 § TF). Således kan inte den presumtiva fadern ta del av uppgifterna genom att påstå att det är en allmän handling.Frågan blir således om den presumtiva fadern har rätt att ta del av uppgifterna genom att vara part i ärendet. Alltså genom partsinsyn (10 § FL) och begränsningarna i sekretessen (10 kap. 3 § OSL). Har någon blivit namngiven i ett ärende bör den personen vara att anses en part. Syftet med partsinsyn är att part ska kunna bevaka sina intressen. Det finns ett tydlig koppling till att denna informationen kan vara av intresse för den presumtiva fadern. SlutsatsSåledes bör den presumtiva fadern ha rätt till de uppgifterna som modern har lämnat i samband med faderskapsutredningen genom partsinsyn. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,