Kan man få ut sitt svar från nationella provet?

2019-05-08 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan min dotter, som går i år 9 på en friskola, begära att få en kopia på sin uppsats hon skrev på det nationella provet i svenska?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Kommunala skolor lyder under tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen reglerar allmänna handlingars offentlighet. Regler om allmänna handlingars offentlighet gäller dock inte för friskolor (2 kap 4 § Tryckfrihetsförordningen). Det finns istället en bestämmelse i Skollagen som säger att friskolor ska spara elevlösningar på nationella prov (26 kap 28 § Skollag). Trots detta har elever inte rätt att få ut lösningar på nationella proven, eftersom proven återanvänds under några år och då är sekretesskyddade (17 kap 4 § OSL). På skolverkets hemsida kan du se när provet inte längre återanvänds, och lösningen på provet därmed går att begära ut (Skolverkets hemsida). Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Offentliggörandet av en allmän handling

2019-04-27 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej,Under en period i livet tilldömde tingsrätten min fd man interimistisk vårdnad om våra barn.Detta var många år sedan. Men jag har nu fått vetskap om att han scannat in domslutet och skickat till personal inom barnomsorgen.( förskola o skola).Samt även till personer i släkten.Råder sekretess i sådana ärenden el är det han gjort fullt lagligt? I domen står givetvis beskrivet väldigt mkt om privata förhållanden.
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domslutet är en allmän handling (1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen) eftersom det är upprättat av en myndighet. Grundregeln i 1 kap. 1 § TF (1949:105) är att allmänna handlingar får offentliggöras fritt av var och en i vilket ämne som helst. En allmän handling kan vara offentlig eller sekretessbelagd (3 kap. 1 § OSL). Offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) regler om tystnadsplikt och sekretess gäller dock endast för myndigheter och vissa andra organs hantering vid deras hantering av allmänna handlingar (1 kap. 1 § OSL). Detta betyder att en person, som inte arbetar en myndighet där ev. sekretess gäller, fritt får dela vad som finns i en allmän handling. Jag förstår att det kan vara olämpligt för dig och din familj att din f.d. man delade privat information, men han har inte gjort något olagligt, utan han har endast använt sin grundlagsskyddade rätt att offentliggöra en allmän handling. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Allmänna handlingar

2019-04-22 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej. När jag var 3 år gammal kidnappade min pappa mig och tog mig till forna Jugoslavien. Min mamma bilade ner och fick hem mig efter 9 veckor. Mamma gick bort för en tid sedan och har inga papper från de olika rättegångar och utredningar kvar. Vet ni vart jag kan vända mig för få tag på dessa. Mvh Anna
Adela Rujovic |Hej och välkommen till oss på Lawline,Jag beklagar att din mamma har gått bort. Så som jag förstått din fråga vill du veta hur du kan få tag på papperna efter rättegångarna och efter utredningarna. De tillämpliga lagrummen är framförallt tryckfrihetsförordningen. Jag tar även upp rättegångsbalken lite. Principen om handlingars offentlighet Papperna från de olika rättegångarna och utredningar är s.k. handlingar, eftersom dessa är framställda i skrift, (2 kap. 3 § TF) och finns förvarade hos en myndighet, (2 kap. 4 § TF). När det kommer till papperna efter rättegångarna, så uppfattar jag att du syftar på en dom. När en rättegång är avslutad och domstolen har avgjort ett mål meddelar domstolen en s.k. dom, (30 kap. 1 § RB) . Domen finns förvarad hos den domstol som upprättade den. Med andra ord den domstol som ansvarade för rättegången, ska papperna också finnas förvarade hos. Om handlingen också är förvarad hos den domstolen är det frågan om en s.k. allmän handling, (2 kap. 4 § TF)Genom principen om handlingar offentlighet har du rätt att ta del av en allmän handling, (2 kap. 1§ TF) Så, om du vet vilken domstol som ansvarade för rättegången och därmed meddelade domen, då är det dit du ska vända dig. Du har en rätt att begära ut domen eftersom det är en allmän handling. Dock får din rätt, att ta del av allmänna handlingar, begränsas, (2 kap. 2 § TF). Med andra ord är det inte helt säkert att den domstolen som har domen förvarad kommer lämna ut domen till dig. Till exempel kan detta bero på att man vill skydda någons personliga förhållande,( jfr 2 kap. 2 § 1 st. 6 p TF). Det innebär att sekretess kan gälla och domstolen får inte lämna ut domen. Däremot kan jag själv inte göra en bedömning ifall domstolen kommer lämna ut domen till dig eller inte. När det kommer till papperna från utredningarna kan jag inte svara dig vart du ska få tag på dessa. Jag vet nämligen inte vilken myndighet som ansvarat för utredningen. Därför kan jag inte heller berätta vart handlingarna kan finnas förvarade. Vad ska du göra? Sammanfattningsvis tycker jag att du ska göra följande: När det gäller domen från de olika rättegångarna ska du vända dig till den domstolen som meddelat domen. När det gäller papperna från utredningarna, kan jag inte uttala mig något om. Du får mer än gärna återkomma med en ny fråga just angående det. Hoppas du fått svar på din fråga, Hälsningar

Anledningen till kravet på dubbel kriminalisering i TF och YGL

2019-03-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Vad menas med yttrandefrihetsgrundlagens och tryckfrihetsförordningens brottskatalog och vilken funktion fyller den, då motsvarande brott även finns reglerade i brottsbalken?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Brottskatalogen är ett samlingsord för de olika gärningar som kan utgöra yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott enligt grundlagarna. Brotten hittar du exempelvis i 7 kap. tryckfrihetsförordningen och 5 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.Genom att brotten även finns reglerade i brottsbalken råder ett krav på dubbel kriminalisering. Det innebär att en gärning måste vara reglerad som ett brott även i vanlig lag (brottsbalken) för att utgöra ett yttrandefrihets- eller tryckfrihetsbrott. För att förstå funktionen av det måste du veta att det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För att ändra en grundlag krävs det nämligen ett godkännande av två riksdagar (alltså exempelvis ett godkännande nu och ett till efter nästa riksdagsval) medan det för ändring av vanlig lag (som brottsbalken) endast krävs ett godkännande av en riksdag. Alltså innebär kravet på dubbel kriminalisering att det är svårare att skapa nya yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott än att avkriminalisera befintliga brott. För att skapa ett nytt brott måste grundlagen ändras vilket tar tid men för att ta bort ett brott måste endast regleringen i brottsbalken tas bort.Anledningen till detta får antas vara att man vill ge tryckfriheten ett brett tillämpningsområde.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Bör jag JO-anmäla?

2019-05-01 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Få ut handlingar.2019-04-09 ringde jag Halmstad Kommun och begärde ut alla handlingar från Miljönämden. Fick då en del med post. 2019-04-23 ringde jag igen och frågade varför det saknades dokument och mötesanteckningar. Fick då ett email från handläggaren på Miljö att "Samtliga handlingar är postade" Jag svarade på hans mail att jag visste om andra dokument. Han mailade då över ett av dem 6 minuter senare. Efter detta har jag bett om att få ut alla dokument ytterligare 2 gånger som jag enligt lag har rätt till. Nu har jag talat med avdelningschefen. Senast igår 30/4 "så låg deras datorer nere" Nu har jag begärt ut handlingarna 5 ggr totalt. Ska man JO anmäla det eller vad är brukligt?MvhMichael
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En myndighet är skyldig att lämna ut kopia eller avskrift av offentliga handlingar skyndsamt (jfr 2 kap. 16 § andra stycket TF). För det fall att du anser att kommunen inte uppfyllt skyndsamhetskravet (vilket det inte verkar som), är min rekommendation att du vänder dig till JO och gör en anmälan. JO kommer att utreda ärendet och i det fall det blir aktuellt även utdela kritik. Det kan vara en god idé att i din anmälan vara så tydlig som möjligt med vad som skett de gånger du hört av dig till kommunen.Länk till JO:s anmälningsformulär finner du på dess hemsida.Vänligen,

Bryter Lexbase mot lagen?

2019-04-22 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej jag såg att ni svarat på en fråga om sajter som Lexbase och den ny a tryckfrihetsförordningen som började gälla i Januari i år. Jag förstår inte svaret, opererar sajter som Lexbase mot lagen i dagsläget eller inte?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lexbase och liknande hemsidor har i regel ett utgivningsbevis. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Att publicera personnummer, brottmålsdomar, adress m.m. (vilket är offentliga uppgifter) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke för att publicera t.ex. personnummer.Som svar på din fråga innebär det att Lexbase, och andra sidor som publicerar brottmålsdomar, personnummer m.m. inte strider mot lagen. Det föreslogs vid ändringen av tryckfrihetsförordningen att det skulle vara möjligt att förbjuda hemsidor som publicerar bl.a. brottmålsdomar. Däremot kom det endast som förslag men beslutades aldrig inför ändringen. Ändringen av tryckfrihetsförordningen påverkar därmed inte för Lexbase och liknande sidor att fortsätta med sin publicering.Hoppas du förstod svaret!Vänligen,

Kapning av personuppgifter

2019-03-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående kapning av personnummer.Vem är ansvarig om ens personnummer skulle kapas på grund av att det getts ut av en myndighet? För det finns ju vissa myndigheter som får göra det utan samtycke från personen som det gäller. Om det då tas en massa lån och annat som den personen blir betalnings skyldig till. Borde inte den myndighet som lämnat ut det, och möjliggjort det brottet vara skyldig till ersättning för den skadan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Personuppgifter, bland annat personnummer, är offentlig uppgifter som vem som helst kan ta del av med stöd av offentlighetsprincipen. Offentliga handlingar är myndigheten skyldig att lämna ut och den är (i princip) förhindrad att efterfråga vad uppgiften ska användas till. Att en myndighet med stöd av lag lämnar ut en personuppgift kan därmed inte skapa ett ansvar för att personuppgiften vid ett senare tillfälle används för bedrägeri. Det finns ingen möjlighet att begära skadestånd för att myndigheten lämnat ut en uppgift den är skyldig att lämna ut enligt lag.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Begära ut allmänna handlingar

2019-03-21 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Är ett inkommet skriftligt svar på ett föreläggande till Skatteverket en allmän handling (vilket jag kan begära kopior från)?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om allmänna handlingar blir tryckfrihetsförordningen (TF) tillämplig.Vad är en allmän handlingReglerna om allmänna handlingar återfinns i 2 kap TF. För att en handlings karaktär ska bli allmän måste den för det första vara en handling som ryms inom ramen för 2 kap 3 § TF, vilket lagtexten stadgar kan vara framställningar i skrift och bild samt upptagningar som enbart med tekniska hjälpmedel kan tydas, exempel en ljudfil där man behöver en dator för att spela upp denna. Vidare krävs att handlingen ska vara förvarad hos myndigheten enligt bestämmelsen i 2 kap 4 § TF. Myndighetsbegreppet i TF är utvidgat till att även omfatta riksdag, kommun, landsting samt privata aktörer som utövar offentlig makt. Dessa privata aktörer som omfattas återfinns i en bilaga till offentlighets- och sekretesslagen (OSL)Det sista kravet för att en handling ska vara allmän är att den antingen är inkommen till en myndighet enligt bestämmelserna i 2 kap 9 § TF eller upprättad av en myndighet enligt 2 kap 10 § TF. Skillnaden mellan dessa två tillvägagångssätt är att inkomna handlingar ska komma utifrån, dvs. av en annan aktör medan upprättade handlingar skapas på myndigheten och får en allmän karaktär när den expedieras, dvs. lämnas till annan myndighet eller enskild. Nyss nämnda är huvudreglerna för tillkomsten av allmänna handlingar.Vem kan få ut en allmän handlingI 2 kap 1 § TF föreskrivs att var och en har rätt att få ut allmänna handlingar. Viktigt att notera är att det enligt 2 kap 2 § TF föreskrivs vissa skyddsvärda områden där sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen kan komma att aktualiseras. Enligt 21 kap 1 § OSL gäller sekretess för alla myndigheter i fråga om uppgifter som rör enskildas hälsa och sexualliv, exempelvis uppgifter om sjukdomar, sexuell läggning eller andra uppgifter som kan ses som extra integritetskränkande eller känsliga.SlutsatsSom svar på din fråga borde handlingen utgöra en allmän handling vilken du enligt 2 kap 17 § TF kan begära ut från den myndighet som förvarar denna, i ditt fall Skatteverket. Av 2 kap 15 – 16 §§ TF framgår det att utlämnandet kan ske på plats hos myndigheten eller via telefon/mail. Det är dock myndigheten själv som väljer vilken form detta ska ske på. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,