Begära ut allmänna handlingar

2019-03-21 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Är ett inkommet skriftligt svar på ett föreläggande till Skatteverket en allmän handling (vilket jag kan begära kopior från)?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om allmänna handlingar blir tryckfrihetsförordningen (TF) tillämplig.Vad är en allmän handlingReglerna om allmänna handlingar återfinns i 2 kap TF. För att en handlings karaktär ska bli allmän måste den för det första vara en handling som ryms inom ramen för 2 kap 3 § TF, vilket lagtexten stadgar kan vara framställningar i skrift och bild samt upptagningar som enbart med tekniska hjälpmedel kan tydas, exempel en ljudfil där man behöver en dator för att spela upp denna. Vidare krävs att handlingen ska vara förvarad hos myndigheten enligt bestämmelsen i 2 kap 4 § TF. Myndighetsbegreppet i TF är utvidgat till att även omfatta riksdag, kommun, landsting samt privata aktörer som utövar offentlig makt. Dessa privata aktörer som omfattas återfinns i en bilaga till offentlighets- och sekretesslagen (OSL)Det sista kravet för att en handling ska vara allmän är att den antingen är inkommen till en myndighet enligt bestämmelserna i 2 kap 9 § TF eller upprättad av en myndighet enligt 2 kap 10 § TF. Skillnaden mellan dessa två tillvägagångssätt är att inkomna handlingar ska komma utifrån, dvs. av en annan aktör medan upprättade handlingar skapas på myndigheten och får en allmän karaktär när den expedieras, dvs. lämnas till annan myndighet eller enskild. Nyss nämnda är huvudreglerna för tillkomsten av allmänna handlingar.Vem kan få ut en allmän handlingI 2 kap 1 § TF föreskrivs att var och en har rätt att få ut allmänna handlingar. Viktigt att notera är att det enligt 2 kap 2 § TF föreskrivs vissa skyddsvärda områden där sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen kan komma att aktualiseras. Enligt 21 kap 1 § OSL gäller sekretess för alla myndigheter i fråga om uppgifter som rör enskildas hälsa och sexualliv, exempelvis uppgifter om sjukdomar, sexuell läggning eller andra uppgifter som kan ses som extra integritetskränkande eller känsliga.SlutsatsSom svar på din fråga borde handlingen utgöra en allmän handling vilken du enligt 2 kap 17 § TF kan begära ut från den myndighet som förvarar denna, i ditt fall Skatteverket. Av 2 kap 15 – 16 §§ TF framgår det att utlämnandet kan ske på plats hos myndigheten eller via telefon/mail. Det är dock myndigheten själv som väljer vilken form detta ska ske på. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

vem har rätt att öppna ett privat brev som skickas till en kommun?

2019-02-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Ett brev utställt i mitt namn överst men med adress till en kommun- vem har rätt att öppna det
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga framgår det inte om du jobbar på kommunen eller inte, men i mitt svar kommer jag att anta att du gör det. Frågan om vem som har rätt att öppna brevet beror delvis på vad brevet handlar om. Ett brev eller ett annat meddelande som är ställt personligen till en som jobbar på myndigheten, men som handlar om myndighetens verksamhet är brevet att anses som en allmän handling (2 kap. 8 § Tryckfrihetsförordningen ) Kommunen har i så fall rätt att öppna brevet. Är brevet ställt personligen till dig, och inte alls rör ett ärende eller en fråga som har med kommunen att göra, så är det inte en allmän handling och det är då endast du som har rätt att öppna brevet. Helt personliga brev är alltså inte allmänna handlingar oavsett om de skickas till myndighetens adress eller inte. Den som olovligen öppnar ett brev som inte är till dem kan göra sig skyldig till brottet intrång i förvar ( 4 kap. 9 § Brottsbalken)Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Uthängning av misstänkta

2019-01-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag har lite funderingar kring på vilka olika etiska perspektiv man kan se på uthängning av misstänkta. T.ex pressetiska och vad lagen säger om uthängning av misstönkta.
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har alla människor en grundlagsskyddad yttrandefrihet och tryckfrihet. Tryckfriheten innebär att man får lov att i skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst, enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105), med de begränsningar som finns i 11-14 §§. Det finns inget uttryckligt förbud mot att hänga ut någon genom denna grundlag, men enligt 5 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) kan man dömas för brottet förtal och straffet böter om man sprider något som är menat att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller om man lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Är löneuppgifter för anställd hos kommun offentliga handlingar?

2019-01-19 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejHar en liten fundering:Har jag rätt att få uppgifter från kommunen vad en person tjänar en viss månad (månads lön + tillägg) Tacksam för svarMed vänlig hälsning
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att redogöra för både inkomstdeklarationer och löneuppgifter nedan.Inkomstdeklarationer är allmänna handlingarEnligt 2 kap. 3§ Tryckfrihetsförordningen (TF) och 2 kap. 6§ TF är inkomstdeklarationer att anse som allmänna handlingar när de inkommit eller upprättats hos myndighet. Deklarationen blir dock allmän först när Skatteverket har tagit ett beslut, dvs. bestämt skatten som ska betalas.I 2 kap. 1§ TF framgår att alla svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Det finns emellertid begränsningar enligt 2 kap. 2§ TF. Dessa begränsningar framgår bland annat genom sekretessbestämmelser i lag.Inkomstdeklarationer är även offentliga till viss delIfall det inte finns en sekretessbestämmelse som hindrar utlämning av den allmänna handlingen, så får handlingen den nya benämningen "offentlig handling". Vi kunde konstatera att inkomstdeklarationer är allmänna, men frågan som återstår är ifall det är offentliga.I 27 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen (OSL) framgår att alla uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden är sekretessbelagda när uppgifterna finns hos Skatteverket i syfte att bestämma skatt. I 27 kap. 6§ OSL stadgas dock ett undantag. Enligt lagens lydelse ska sekretess inte gälla " beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs". Beslut om slutlig skatt är således offentliga.Även lönespecifikationer och lönesammanställningar är offentliga handlingar om det gäller kommun, landsting eller statenDet är även möjligt att begära ut en lönehandling för en anställd hos en offentlig arbetsgivare. Sådana uppgifter anses utgöra handlingar enligt 2 kap. 3 1 st. § TF då de är framställda i skrift eller tillgängliga för upptagning med tekniskt hjälpmedel. De är därutöver allmänna enligt 2 kap. 4§ TF och 2 kap. 10§ 1 st. TF då de finns förvarade hos en myndighet och är förmodligen upprättade hos myndigheten.Handlingarna anses dessutom vara offentliga då den sekretessbestämmelse som finns i 39 kap. 3§ OSL endast anger att man kan hemlighålla uppgifter om anställdas personliga förhållanden som hemadress, hemtelefon eller andra kontaktuppgifter.De har ingen rätt att efterforska vem som begär handlingarna och handläggningen ska ske skyndsamtFör att få ut en allmän handling gör du en begäran hos den myndighet som förvarar handlingen, enligt 2 kap. 17 § TF. Din begäran ska handläggas genast, enligt 2 kap. 15 § TF. Myndigheten får inte efterforska vem du är eller vad du ska ha uppgifterna till i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut, enligt 2 kap. 18 TF.Om du begär ut löneuppgifterna har du alltså rätt att få ta del av dem.AvslutningDu kan alltså själv bestämma om du vill begära ut inkomstdeklarationen eller den anställdes löneuppgifter. Begäran ska dock framföras till olika myndigheter beroende på vad du eftersöker. För inkomstdeklarationen bör du vända dig till skatteverket på denna länk. För löneuppgifter för en anställd inom offentliga verksamhet, bör du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan det vara olagligt att sprida något som står i en allmän handling?

2019-03-03 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Om det kan vara olagligt att ordagrant sprida något som står domar, då är väl domarna också olagliga?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar varför det kan utgöra förtal att citera en dom, när domen i sig är offentlig lagligt.Brottet förtalBrottet förtal föreligger när någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. I vissa fall kan det dock vara försvarligt att i viss utsträckning lämna uppgifter som i sig kan utgöra förtal. För att ansvarsfrihet ska gälla krävs att personen som lämnat uppgifterna kan visa att uppgifterna är sanna, eller att det i vart fall funnits skälig grund för dem.Att, genom att citera en dom, utpeka en annan person som klandervärd eller brottslig kan alltså vara olagligt, om det är ägnat att utsätta personen för andras missaktning.OffentlighetsprincipenI Sverige tillämpar vi något som kallas offentlighetsprincipen. Det innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar, som exempelvis domar och beslut. Vissa domar och beslut kan vara skyddade av sekretess. Handlingsoffentlighetens syfte definieras i tryckfrihetsförordningen 2 kap 1 § (här), där det står att varje medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar till främjande av ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning.Sammanfattningsvis kan sägas att skillnaden blir att ett ordagrant återgivande av en dom kan anses brottsligt om det görs för att utpeka någon som brottslig eller klandervärd, med avsikten att utsätta personen för missaktning. Att domar hålls offentliga för allmänheten är däremot för att uppfylla syftet med en allsidig upplysning och ett fritt meningsutbyte, inte för att utpeka någon som klandervärd. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Ändringar i mediegrundlagarna

2019-01-31 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejKan man få bort uppgifter från Lexbase med nya lagen: den 1 januari 2019 föreslås en bestämmelse införas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i annan lag begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!År 2003 infördes möjligheten för företag som t.ex. Lexbase att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) innebär. Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR).Från den 1 januari 2019 föreslås en bestämmelse införas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i annan lag begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär (prop. 2017/18:49 s.144). Tanken är att reglera om förbud mot offentliggörande av personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Följden av lagändringen blir att databaser som Lexbase inte längre kan skyddas av utgivningsbevis, med följden att t.ex. Dataskyddsförordningens regler avseende personuppgiftsbehandling ska gälla för en sådan databas/söktjänst. Begränsningen av grundlagsskyddet utformas genom införande av delegationsbestämmelser i 1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL. Enligt dessa bestämmelser ska, utan hinder av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, vad som följer av lag gälla om förbud mot offentliggörande av särskilt angivna personuppgifter i vissa uppgiftssamlingar. Sammanfattningsvis kan sägas att genom grundlagsändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2019, kan begränsas grundlagsskyddet för Lexbase som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär. Därigenom gäller reglerna i GDPR som skyddar den enskildes personliga integritet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Får en tidning publicera namn om polisanmälan?

2019-01-27 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag läste i en tidning att jag är polisanmäld och riskerar upp till 6 månader fängelse, både mitt för och efternamn samt företag stod med i tidningen, jag ringde journalisten och fick till svar att en polis hade sagt det. Jag vet inte vad det handlar om och jag har inte blivit förhörd av polisen. Vad ska jag göra? Har dom rätt att peka ut mig i tidningen? Får en polis säga såhär till en journalist?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDin fråga avser dels om en tidning får publicera ditt namn och information om att du blivit polisanmäld, dels om en polis har rätt att informera tidningen om det.Den första frågan regleras dels av ansvarsregler i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), dels av de pressetiska reglerna. I tryckfrihetsförordningen finns lagregler beträffande publiceringar i tidningar och tidskrifter. Motsvarande ansvarsregler för t.ex. nättidningar finns i yttrandefrihetsgrundlagen. För att det ska vara ett brott att publicera någonting krävs att det är särskilt stadgat i lagen att det är ett brott. Det brott som kan komma närmst till hands är brottet förtal (jfr 7 kap. 3 § TF). Förtal är ett tryckfrihetsbrott om någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Till ansvar döms inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och den som har lämnat uppgiften visar att uppgiften var sann eller att vederbörande hade skälig grund för den.I ditt fall är det svårt att avgöra om det rör sig om ett förtal eller ej. Även om publiceringen kan anses vara olämplig är det inte säkert att den är straffbar i lagens mening. Det finns en viss distinktion om att informera om att du blivit polisanmäld och att utpeka dig som skyldig. Således, som svar på din fråga; tidningen är skyddad av grundlagen och kan publicera uppgiften, så länge den inte publiceras på ett sådant vis att det handlar om förtal. Om du anser dig förtalad av tidningen finns det möjlighet att väcka enskilt åtal. Om du väcker enskilt åtal är det inte en åklagare som driver utredningen utan du måste själv stå för all bevisning. Om du skulle förlora tvisten riskerar du att bli betalningsskyldig för motpartens rättegångskostnader. I vissa fall får rätten om du förlorar, besluta att vardera parten ska stå för sina rättegångskostnader. Möjligheten finns för det fall att du hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning (10 kap. 4 § lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden). Av de pressetiska reglerna utgivna av Pressombudsmannen (PO) framkommer att en journalist ska vara försiktig med namn. Vederbörande ska noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Om inte namn anges ska det undvikas att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat som gör identifiering möjlig (p.15-16, Etiska regler för press, radio och TV). Ett medlemskap i Journalistförbundet innebär att journalisten förbundit sig att följa yrkesreglerna. Om du anser att publiceringen strider mot de pressetiska reglerna kan du göra en anmälan till Pressens Opinionsnämnd (PON). För att du ska kunna anmäla till PON krävs det att artikeln publicerats i en tryckt tidning eller tidskrift, du ska vara personligen berörd och publiceringen ska ha skett inom tre månader från att anmälan inkom. PON kan även pröva vissa nättidningar som anslutit sig till systemet. Efter vad jag kan se är den nättidning du hänvisar till i din fråga inte ansluten till systemet, däremot kan du göra en anmälan om artikeln publicerats även i den tryckta utgåvan. Om tidningen fälls är den skyldig att publicera nämndens uttalande och betala en avgift till PO/PON. Fällande beslut publiceras även på PO:s hemsida.En polisanmälan kan vara en offentlig handlingFör allmänna offentliga handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen.En polisanmälan är en allmän handling om den är upprättad eller förvarad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Var och en har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar (2 kap. 1 § TF). Det innebär att om det inte föreligger sekretesskäl kan en journalist begära ut en polisanmälan med stöd av offentlighetsprincipen. I vissa fall kan en polisanmälan ingå i en förundersökning och omfattas av förundersökningssekretess, vilket innebär att journalisten inte kan begära ut den medan förundersökningen pågår (18 kap. 1 § OSL). Om polisanmälan är sekretessbelagd kan den inte lämnas ut med stöd av offentlighetsprincipen. Det skulle då i teorin kunna hända att en polis ändå berättat om det för journalisten. I 1 kap. 7 § TF finns en meddelarfrihet innebärande att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier t.ex. till journalister. Meddelarfriheten inskränks av vissa bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Inskränkningarna avser t.ex. uppgifter som kan riskera rikets säkerhet och information som kommit fram med hjälp av hemliga tvångsmedel. Om polisanmälan skulle vara sekretessbelagd kan en polisman således straffritt ändå berätta om den med stöd av meddelarfriheten till en journalist.Sammanfattning och rådRätten att publicera regleras i grundlag, för tryckt skrift tryckfrihetsförordningen, för nättidningar yttrandefrihetsgrundlagen. För att det ska vara brottsligt att publicera något krävs att det är särskilt stadgat i lagen att det är straffbart. Det brott som ligger närmst till hands för din del är brottet förtal. I ditt fall är det inte säkert att det skett ett förtal då det är en skillnad på att utmåla någon som brottslig och att informera om att någon blivit polisanmäld. Om du ändå anser dig utsatt för förtal kan du väcka enskilt åtal i ärendet. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att om du förlorar ett sådant mål riskerar du att bli betalningsskyldig för såväl dina egna ombudskostnader som motpartens.Förfarandet kan däremot eventuellt strida mot de pressetiska reglerna om publicering av namn. De pressetiska reglerna ger dig inget skadestånd eller någon juridisk rätt, men om tidningen fälls kan den bli tvungen att publicera att den blivit fälld och att betala en avgift till Pressens Opinionsnämnd. För att läsa mer om hur du gör en anmälan rekommenderar jag dig att titta på PO/PON:s hemsida.En polisanmälan torde i regel vara en sådan handling som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Skulle den däremot vara sekretessbelagd och ingå i en förundersökning kan journalisten inte få ut anmälan den vägen. Däremot kan en polisman straffritt med stöd av meddelarfriheten ändå lämna uppgift om en polisanmälan till en journalist.Om du vill få upprättelse kan jag rekommendera att du undersöker möjligheterna att göra en anmälan till PON (enligt framställningen ovan krävs det exempelvis att uppgiften förekommit i den tryckta utgåvan för att anmälan ska vara möjlig). Anser du att det finns skäl att väcka enskilt åtal för förtal rekommenderar jag att du konsulterar en jurist som tittar närmre på ärendet, undersöker dina möjligheter till framgång och företräder dig i eventuell process. Om det blir aktuellt föreslår jag att du anlitar en av juristerna på Lawlines juristbyrå. Vill du ha kontakt med någon av våra jurister är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för offert.Med vänliga hälsningar,

Hur kollar jag om någon har körkort?

2019-01-03 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Vill kolla om en person har körkort.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rätten att ta del av allmänna handlingar kallas offentlighetsprincipen. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och är en grundlagsskyddad rättighet. I vissa fall kan handlingar, eller uppgifter i handlingar dock vara sekretesskyddade enligt offentlighet- och sekretesslagen och lämnas i sådana fall inte ut.Ett körkort är en allmän handling om det är upprättat eller förvarat hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda (2 kap. 6 § TF). En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten (2 kap. 7 § TF). Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar (2 kap. 1 § TF). Utgångspunkten är således att uppgift om körkort är en offentlig handling som kan lämnas ut.För att veta om någon har körkort kan du vända dig till Transportstyrelsen och begära ut uppgiften med stöd av offentlighetsprincipen. Du kan kontakta myndigheten antingen genom att ringa eller genom e-postkontakt. Uppgift om körkort är som huvudregel inte skyddad av sekretess, endast själva referensnumret för körkortet (18 kap. 10 § OSL).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,