Grannen har grävt upp gemensam häck

2018-05-27 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min granne har grävt upp vår gemensamma häck som går igenom bådas tomtgränser.Jag vill absolut inte ha bort den. Den var ca 20 meter lång och ca en meter hög. De påstod att den var rutten.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) där det står om en fastighets omgivning. Möjliga brott hittar vi Brottsbalken (BrB).Grannens rättigheterSom jag förstår det är häcken lika mycket er som er grannes. En granne har i regel rätt att ta bort en gren eller rot som tränger in på hans tomt om det är så att den väcker olägenhet för honom. Det är dock viktigt att han rådgör med ägaren av föremålet för att undvika onödig skada och han ska även ha tillfälle att yttra sig, 3 kap. 2 § JB. Möjliga brottVad jag förstår har inte er granne rådgjort med er innan han grävde upp häcken och därför kan detta innebära ett brott. Häcken räknas som lös egendom och då grannen river upp den kan det innebära skadegörelse eller åverkan enligt 12 kap. 1–2 §§ BrB. Åverkan är en mildare form av skadegörelse. Vilket av brotten det handlar om beror alltså på vilket värde häcken kan ha uppgått i. Gränsen mellan brotten brukar ligga på ungefär 1000 kr. Det kan även handla om egenmäktigt förfarande då grannen har tagit bort häcken, men utan syftet att behålla den, 8 kap. 8 § BrB.RådNi har, med tanke på det anförda rätt att polisanmäla er granne för hans handlande om ni vill. Dock är det viktigt att komma ihåg att en rättsprocess kan dra ut på tiden och även komplicera er relation till varandra mer än tidigare. Jag skulle därför rekommendera er att försöka komma överens med grannen om en skälig ersättning eller gottgörelse i form av att sätta dit en ny häck eller liknande för att undvika att göra situationen värre er grannar emellan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är mer än välkommen att höra av dig igen!Vänligen

Vad gör man när grannen klipper ner ens häck?

2018-04-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar har en oxelhäck på ca 1 och en halv meter som står på deras tomt men är bredvid grannens tomt. Förra året när mina föräldrar hade varit bortresta klippte grannen deras häck, och inte fint. Han klippte sin sida och halva ovansidan på häcken. De konfronterade honom att så fick han inte göra eftersom häcken är på deras sida. Han blev skitförbannad och slutade prata med mina föräldrar. NU HAR DET HÄNT IGEN! Han har varit och klippt på häcken, såklart när mina föräldrar var bortresta!!Hur ska vi gå vidare? Kan vi ansöka om skadestånd och hur gör man det?
Lovisa Lundqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De lagar som blir aktuella här är Jordabalken (JB), Skadeståndslagen (SkL) och Brottsbalken (BrB).JordabalkenEn granne får avlägsna rot eller gren som tränger in på dennes fastighet från område intill fastigheten om roten/grenen medför olägenhet för grannen. Dock ska personen som äger området där roten/grenen tränger in från först ha fått möjlighet att avlägsna roten/grenen, om avlägsnandet kan befaras medföra betydande skada. Detta framgår av 3 kap. 2§ JB. Alltså skulle grannen först ha kontaktat dina föräldrar och gett dem möjlighet att klippa häcken, om häcken inneburit en olägenhet för grannen. Anser grannen att han kontaktat dem, och häcken tränger in på hans tomt och det innebär en olägenhet, så kan han rätt att klippa häcken. Men klipper grannen häcken så den skadas kan han bli ersättningsskyldig.Av din fråga tolkar jag det som att häcken står på dina föräldrars tomt och att den inte tränger in på grannens tomt, och heller inte medför någon olägenhet för grannen. Utifrån det borde inte grannen ha någon rätt att klippa dina föräldrars häck. Grannens agerande kan därför vara en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, vilka kan resultera i skadestånd, böter eller fängelse.SkadeståndslagenI 2 kap. 1§ SkL framgår det att den som uppsåtligen (medveten om följden) eller genom oaktsamhet orsakar t.ex. sakskada ska ersätta skadan. Den föredragna lösningen vid osämja mellan grannar är givetvis att försöka överens med grannen om ersättning för skadan han orsakat innan stämningsansökan eller polisanmälan görs. Med tanke på hur du beskriver hans reaktion när dina föräldrar konfronterade honom förstår jag om det kan bli svårt. Därför kan ni gå vidare med en stämningsansökan respektive polisanmälan enligt nedan.Skadestånd begärs genom att så kallad stämningsansökan lämnas in till tingsrätten, här kan du läsa mer om hur man går tillväga.BrottsbalkenEgenmäktigt förfarande framgår av 8 kap. 8§ BrB och skadegörelse framgår av 12 kap. 1§ BrB, dina föräldrar kan alltså göra en polisanmälan mot grannen. På Polisens hemsida kan du läsa mer om hur polisanmälan görs. Jag hoppas att jag gett en klarare bild av det rättsliga läget, vill ni gå vidare med hjälp från t.ex. en jurist på Lawline är ni välkomna att boka en tid här.Vänliga hälsningar,

Grannen sågade ner häcken

2018-04-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Grannen har sågat ner hela häcken mellan våra tomter.Häcken var våran häck.Dom har inte försökt ta kontakt med oss,trots att en annan granne påtalade att så borde ske.Vi har ett fritidshus och har därför inte varit där över vintern.Döm ska återställa med en tuijahäck ,men hela förfarandet känns inte ok.Vad gäller egentligen?Mina föräldrar som äger sommarstugan är i 90årsåldern blev upprörda ,när dom såg vad som hänt.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.För att en granne ska få rätt att ta ner er häck krävs dels att häcken orsakar en olägenhet för grannen, dels att grannen påtalat detta för er och gett er möjlighet att åtgärda olägenheten först (Jordabalk 2 kap 3 §). Som jag förstår det så kontaktade inte grannen er innan denne tog ner er häck. Det är brottsligt och kan gå under antingen skadegörelse(Brottsbalk 12 kap 1 §) eller egenmäktigt förfarande(Brottsbalk 8 kap 8 §). Ni kan alltså polisanmnäla dem för brottet. En rättsprocess kan dra ut på tiden och riskera relationen mellan er och era grannar, så om ni kan komma överens om en ersättning eller gottgörelse med grannarna är det ett smidigare och enklare sätt att komma till rätta med situationen. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Får man porta person som burit sig illa åt i butik?

2018-03-31 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar om man har rätt att neka en kund att komma komma in i ens butik ("porta") om kunden tidigare kommit in och rivit ner varor och kort i butiken för att sen vägra plocka upp och betett sig hysteriskt.
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För närvarande finns det ingen rätt för butiksbiträden att hindra en person från att gå in i en affär, om personen tidigare begått snatteri, skadegörelse eller liknande brott i butiken. Frågan har berörts av Högsta domstolen bland annat i NJA 1995 s. 84. Där konstaterades att en person som tidigare begått brott i en butik inte begår olaga intrång om han eller hon trots förbud går in i affären. Det du beskriver skulle kunna klassas som en form av skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken, beroende på omständigheterna. Att en person endast betett sig hysteriskt kan dock inte utgöra brott. Det är viktigt att veta att även om personen som tidigare rivit ner saker har rätt att gå in i affären, har butiken rätt att gripa personen om han eller hon begår nya brott i affären. Man har även nödvärnsrätt enligt 24 kap 1 § brottsbalken i en sådan situation. Hoppas att mitt svar hjälpt dig. Har du fler frågor kan du läsa själv i lagen genom att klicka på länkarna, eller höra av dig till oss på info@lawline.se för att få kontakt med en jurist.

Skadegörelse och olaga affischering

2018-05-12 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har en ganska långt gången hobby som involverar fotografi, filmskapande, musik och mycket annat kreativt arbete. Har skapat visitkort för marknadsföringen, men missade att plocka med en QR-kod som direkt för personerna till min hemsida.Har nu beställt ett komplement till visitkorten i form av en QR-kod som sitter på ett tjockare plastkort, men när de väl levererats så insåg jag att de även kan användas som "stickers".Min fråga är då helt enkelt om jag löper risk för att bli åtalad för skadegörelse eller olaga affischering utifall någon av de personer jag givit mitt visitkort samt plastkort till bestämmer sig för att använda det som en "sticker" och sätta upp dem på allmän/privat plats? Det lutar åt att jag får beställa nya, men tänkte ändå kolla hur lagen ser på det! :)Ha det gott!
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om skadegörelse finner du i 12 kap. RB. Regeln om olaga affischering finner du i lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, men vad som mer exakt innebär olaga affischering beror på din kommuns lokala föreskrifter som går att finna på nätet. Du kan i teorin inte straffas för skadegörelse för att att någon annan satt upp ett av dina klistermärken på ett otillåtet ställe ifall du inte haft uppsåt till skadegörelsen (1:2 BrB) samt främjat gärningen genom råd eller dåd (se medverkansregeln). I en rättegång skulle dock bedömningen om vad du kan anses ha gjort och inte komma ner till bevisfrågor. Ifall någon ser QR-koden kan denne givetvis anta att det är du som satt upp klistermärket någonstans. Detta kan innebära att du misstänks för skadegörelse, och om åklagaren tror att det är sannolikt att du kommer fällas i domstol kan denne väcka åtal. Inom straffrätten finns flera principer till fördel för den som misstänks för brott, eftersom felaktigt fällande domar generellt inte accepteras i en rättsstat (se principen om in dubio pro reo och att misstankar måste vara ställda utom rimligt tvivel för en fällande dom). Jag tror således att chanserna för att du skulle fällas i domstol, eller överhuvudtaget åtalas, är relativt små. Hoppas att svaret är till hjälp!Vänligen,

Påföljd vid skadegörelse

2018-04-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Påföljd vid skadegörelse?Är en man 27 år som på fyllan efter tjafs med 2 personer kastade en glasflaska på deras bil så en ruta gick sönder. Erkände direkt till polisen när dom kom till platsen och har även erkänt i polisförhör jag hade några veckor senare. Har nu fått hem en stämningsansökan på ca 4500 kr och kallelse till huvudförhandling angående skadegörelse. Är det troligt att det blir fängelse eller kommer det bli dagsböter? Har tidigare räknat med att få dagsböter men läste att dom har ändrat påföljden på skadegörelse till lägst fängelse. Är ostraffad sedan tidigare och har fast jobb och bra ekonomi. Mvh
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att du har kastat en glasfaska på en bil så att en ruta gick. Du står nu åtalad för skadegörelse. Du undrar nu vilken påföljd du kan vänta dig. Du är tidigare ostraffad. Relevant reglering finns i brottsbalken (hädanefter förkortad BrB). Påföljd vid skadegörelseSkadegörelse förekommer numera i tre så kallade "svårighetsgrader". Dessa regleras i 12 kap 1, 2 och 3 §§ BrB och är skadegörelse av normalgraden, ringa skadegörelse samt grov skadegörelse. Beträffande de tre olika brotten finns tre olika straffskalor. Om du döms för skadegörelse av normalgraden är den aktuella straffskalan böter upp till fängelse i högst två år. Om du döms för ringa skadegörelse är den aktuella straffskalan böter upp till fängelse i sex månader. Om du döms för grov skadegörelse är den aktuella straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Istället för att döma till fängelse, kan du dömas till villkorlig dom eller skyddstillsyn (se 30 kap BrB). Det är således endast om du döms för grov skadegörelse som du måste dömas till fängelse (eller villkorlig dom eller skyddstillsyn), i dessa fall förekommer inte böter i straffskalan. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har medfört betydande fara för någons liv eller hälsa, om skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller annars är synnerligen kännbar eller om gärningen varit av särskilt hänsynslös art (se 12 kap 3 § BrB). Det är svårt för mig att säga om det du har gjort innebär grov skadegörelse eftersom jag inte vet alla omständigheter. Dock verkar inte skadan vara av stor ekonomisk betydelse (en bilruta är inte jättedyrt att reparera). Om det satt folk i bilen när rutan krossades kan det tänkas att gärningen medförde betydande fara för någons liv, varför brottet kan bedömas som grovt. Om så ej är fallet lär du dock inte dömas för grov skadegörelse.Skadan kan dock inte sägas vara obetydlig. Du lär därför inte dömas för ringa skadegörelse (se 12 kap 2 § BrB). Det ligger närmare till hands att anta att du kommer dömas för skadegörelse av normalgraden. Den aktuella straffskalan lär därför bli böter upp till fängelse i högst två år. Vid bedömningen av vilket straff som ska utgå, böter eller fängelse, beaktas samtliga relevanta omständigheter. Det vanliga är att man dömer till böter (se NJA 2000 s 432). Det finns därför goda möjligheter att ditt straff stannar vid böter. Om det är så att du utsatte andra människors hälsa för fara finns det dock en risk att du döms till fängelse eller troligare villkorlig dom (se 29 kap 1 § BrB). SammanfattningJag har inte tillgång till samtliga omständigheter varför jag endast har kunnat göra allmänna redgogörelser för skadegörelse samt påföljderna härför. Jag har konstaterat att det troligaste är att du döms för skadegörelse av normalgraden och att påföljden blir böter. Om det är så att du utsatte människors hälsa för fara finns det dock risk att du döms till fängelse eller villkor dom. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se

Varför polis samt åklagare lägger ned utredning samt vad man som brottsoffer då kan göra

2018-04-02 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Min fd sambo och jag håller på att separera, han är den som fått vara kvar i bostaden då jag packade en väska och åkte därifrån under dramatiska omständigheter. Efter detta så har han tömt bostaden på värdesaker (elektronik mm) samt slagit sönder alla möbler och inredning som var kvar, även förstört alla kläder/skor för mig som jag inte hade möjlighet att ta med. Han har nog förstört saker för över 100tkr totalt. Jag har allt fotograferat och dokumenterat på video i vilket skick han lämnade bostaden), har även erkännande från honom på sms.Detta anmälde jag givetvis till polisen, som la ner det hela 2 dagar efter att anmälan kom in. Överklagade då det beslutet till åklagarmyndigheten, som också dom valde att inte göra någon överprövning på polisens beslut. Jag är i chock då jag anser att bevisen jag har är mycket starka, det enda jag i princip saknar är en video där man ser han slå sönder/förstöra alla saker.Det kan ju inte stämma att man kan komma undan med att stjäla och förstöra gemensam och privat (jag hade en del arvegods) egendom..? Vet inte vad jag ska göra just nu, är så fruktansvärt besviken på polis/åklagare som valt att lägga ner detta trots så tydliga bevis samt erkännande på sms från min fd. Vad ska jag göra?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilket brott?Att medvetet förstöra annans egendom är i lagens mening skadegörelse, se 12 kap. 1 § brottsbalken. För att det ska vara fråga om skadegörelse krävs att det tillfört men för brottsoffret. Men behöver inte vara av ekonomisk karaktär, det kan även handla om affektionsvärde, det vill säga egendom som har ett känslomässigt värde.Du förklarar i din fråga att du fått egendom förstörd av ett värde på 100 000 kr samt att också egendom du ärvt blivit förstörd. Detta talar för att du fått lida men av förstörelse av egendom med dels ekonomiskt värde, dels affektionsvärde. I ditt fall är det alltså uppenbart att det är fråga om skadegörelse.Av lagtext framgår att straffet för en gärning enligt följande är fängelse i högst två år. Dock döms oftast den tilltalade endast till böter i de fall frågan tagits upp i domstol.Varför polis samt åklagarmyndighet inte utreder frågan:Polis samt åklagare granskar, vid bedömning, huruvida det är rimligt att den misstänkte kan dömas för brottet. Även fast det är uppenbart att personen är gärningsman kan det vara som så att bevisningen inte är tillräcklig för att det ska leda till att personen i fråga döms. I det fallet väljer myndigheterna att avsluta utredning för att lägga resurser på sådant som kan leda till lösning. Du kan läsa mer om hur polis- samt åklagarmyndighet resonerar i denna fråga här. Vad kan du göra nu?Då du på grund av din förra sambos agerande har fått utså en stor förlust av egendom bör du i första hand kontakta ditt försäkringsbolag för att höra om det finns möjlighet till ersättning. I det fall du genom försäkring inte kan få ersättning kan du också vända dig till brottsoffermyndigheten. Denna myndighet kan tillgodose dig ersättning då:- Du polisanmält skadan, samt- Då du inte erhållit ersättning genom försäkring eller skadestånd.Ansökan om ersättning från brottsoffermyndigheten hittar du här. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Du är välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline i det fall du har fler funderingar. Med vänliga hälsningar,

Straffvärde för skadegörelse samt villkorlig dom

2018-02-14 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej.27 Årig kille,ej tidigare dömd, som dömts för skadegörelse i form av klotter av "inte helt obetydlig storlek(60x30cm), gjord i en offentlig miljö". Det kostade 5xx kr att återställa skadan och samt ska jag betala dagsböter x0 å 2xx kr och brottsofferfonden.Påföljd: bla bla bla.. "Tingsrätten bedömer att straffvärdet för den brottslighet Namn Namnsson gjort sig skyldig till motsvarar fängelse en månad. - Är detta rimligt?Sedan står det att jag dömts till villkorlig dom - Vad innebär det? - Den villkorliga domen är förenad med en prövtid på två år.
Robin Uddén |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Din första fråga är svår att svara på, eftersom det är tingsrättens bedömning som gäller för vad som är "rimligt". Rätten har vägt in både de försvårande och förmildrande omständigheter som finns i ditt enskilda fall, och bedömer vad straffvärdet för ditt brott är utifrån vad lagen säger och, eftersom rättstillämpningen ska vara enhetlig i Sverige, man ser också från vad praxis på området säger. (Se 29 kap 1 § brottsbalken). För brottet skadegörelse (av normalgraden) kan man som mest bli dömd till två års fängelse, eller om brottet är obetydligt/ ringa kan man bli dömd till böter eller fängelse i högst sex månader. (12 kap 1-2 § brottsbalken). Att straffvärdet vid bedömningen av påföljden för skadegörelse ligger på en fängelse-nivå är med andra ord något som ligger helt inom ramen för vad domstolen, beroende på omständigheterna, kan döma ut. Villkorlig domVillkorlig dom är en påföljd för brott som man kan få om påföljden för brott bedöms inte kunna stanna vid bara böter (straffvärdet är för högt för bötes-nivå) utan det ligger på "nivå" med fängelsestraff. Men i stället för fängelse har rätten möjlighet att döma till villkorligt som innebär att man, under vissa villkor, slipper fängelsestraff.Påföljden innebär automatiskt att den dömde får en prövotid på två år, om den dömde begår ett nytt brott under denna tiden blir konsekvensen att man kommer se strängare på straffet för det nya brottet. Begås ett nytt brott under prövotiden kan den villkorliga domen upphävas och istället ersättas med en ny påföljd för den sammanlagda brottsligheten, då beaktar rätten den tidigare brottsligheten vilket kan ge ett hårdare straff. (Se 27 kap 1 och 3 § brottsbalken)Prövotiden innebär i kort att den dömde ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Har du fler frågor är du välkommen att skriva till oss igen, eller ringa oss på vår telefon 08 533 300 04 på vardagar mellan 10-16.