Får vi slänga före detta inneboendes saker?

2018-11-08 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Jag och min sambo hade en inneboende som vi sade upp kontraktet med och det var en uppsägningstid på 3 månader.Nu när uppsägningstiden är förbi så saknas nyckeln som vår inneboende hade, men personen i fråga svarar inte på meddelanden, telefonen eller mail, så vi vet inte hur vi ska få tillbaka den sista nyckeln till lägenheten eller gå tillväga.Personen hyrde under dessa 3 månader under uppsägningstiden bara vindsutrymme av oss enligt muntligt överenskommen summa, och i vår uppsägning skrev vi även att om hans grejer står kvar på vinden efter tiden är förbi så tar vi det till återvinningen, om vi gör detta kan det då leda till komplikationer?Tack på förhand
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den inneboendes sakerRisk för att begå brottEfter att någon har lämnat sin egendom i en annan persons lägenhet har personen som bor i lägenheten inte rätt att göra sig av med egendomen. Med andra ord har man inte rätt att kasta, sälja eller annars göra sig av med föremål som en person lämnat kvar och vägrar att hämta. Gör man sig av med egendom som någon annan äger riskerar man att begå olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken). Så länge er före detta inneboende inte explicit uttryckt att ni får göra dig av med sakerna, så är det alltså brottsligt att göra det. Man kan även göra sig skyldig till brott om man kör hem sakerna till personen, eftersom man genom att flytta dem mellan två platser rubbar ägarens besittning om sakerna (även om tillfälligt). Detta brott kallas för egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken). Däremot är det inte tillåtet att låta sin egendom ligga kvar i någon annans hem, om man ombetts att flytta på den. Detta kan nämligen också utgöra egenmäktigt förfarande i 8 kap. 8 § brottsbalken, eftersom besittningen till bostaden rubbas genom att dess användbarhet begränsas. Alltså har den inneboende agerat felaktigt.Enligt 12 kap. 27 § 2 st jordabalken (JB) tillfaller egendom som en hyresgäst lämnar kvar till hyresvärden, om inte hyresgästen efter anmaning inom tre månader, eller annars inom sex månader, hämtar sin egendom. Eftersom er inneboende flyttade ut nyligen, har mer än sex månader inte förflutit och egendomen tillhör därför inte er ännu.Hur kan jag gå tillväga?I detta fall kan jag rekommendera att ni ansöker om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Då kommer er före detta inneboende att uppmanas att hämta sakerna och om detta inte sker kommer egendomen istället att hämtas av Kronofogden, på er före detta inneboendes bekostnad. När ni kontaktar personen för att påpeka att det utgör brott att inte hämta sakerna, kan ni även då sätta en tidsfrist för hur länge personen har på sig, innan ni gör en polisanmälan om egenmäktigt förfarande. Ni kan även, om sakerna inte hämtas upp efter er egenbestämda tidsfrist, polisanmäla personen för egenmäktigt förfarande.NyckelnÄven i detta fall ligger det nära till hands att se till brottsliga förfaranden. Det brottet som är aktuellt enligt er beskrivning är enligt mig olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken). För detta brott kan den dömas som har viss egendom i sin besittning (nyckeln) och förfogar över den på sådant vis att den rättmätige ägaren berövas sin rätt till egendomen. Även om inget brott har begåtts så har ni givetvis rätt till din nyckel. Även i detta fall kan man vända sig till Kronofogden och begära handräckning för att de skall fastställa att en viss person är skyldig att överlämna viss egendom till er. Om hyresvärden i denna situation beslutar att bekosta installation av ett nytt lås är hyresgästen skadeståndsskyldig för den utgiften (2 kap. 2 § skadeståndslagen).SlutsatsNi får inte flytta personens saker på eget bevåg, men denne får heller inte lämna kvar sina saker om ni anmodar denne att hämta dem. Ni ska även få tillbaka er nyckel. Beträffande sakerna och nyckeln kan ni kontakta Kronofogdemyndigheten för handräckning.Min rekommendation till dig Det bästa är alltid att försöka lösa konflikter i samförstånd. Rättsprocesser är energi-, kostnads- och tidskrävande och utfallet svårt att förutspå. Om det absolut inte går att komma överens tycker jag att ni ska berätta för hyresgästen vilka konkreta åtgärder du överväger att vidta (d.v.s. polisanmäla för olovligt förfogande och egenmäktigt förfarande, samt begära handräckning och betalningsföreläggande).Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Skadegörelse på bil

2018-10-11 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, ett ex och hans kompis skojbråkade brevid min bil och tryckte in ena bakdörren på bilen och de lovade att betala allt det skulle kosta vilket det finns bildbevis på. Nu har det gått flera månader och de vägrar betala och har blockerat mig så jag kan varken ringa eller sms dem. Vad ska jag göra?
Veronica Borg |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter som att ditt ex och hans kompis har gjort sig skyldiga till skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken). Detta för att de skadade din egendom. Skadegörelse kan som mest ge fängelse i två år. Eftersom skadegörelse är en brottslig handling skulle jag rekommendera att du vänder dig till polisen. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du vill ha vidare rådgivning får du gärna vända dig till någon annan av våra tjänster:l- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr,klicka här ( lägg in https://www.lawline.se/ask_a_question)- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr,klicka här ( lägg in https://www.lawline.se/ask_a_question)- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 ochvälj knappval 1.Vänligen,

Grannen har grävt upp gemensam häck

2018-05-27 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min granne har grävt upp vår gemensamma häck som går igenom bådas tomtgränser.Jag vill absolut inte ha bort den. Den var ca 20 meter lång och ca en meter hög. De påstod att den var rutten.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) där det står om en fastighets omgivning. Möjliga brott hittar vi Brottsbalken (BrB).Grannens rättigheterSom jag förstår det är häcken lika mycket er som er grannes. En granne har i regel rätt att ta bort en gren eller rot som tränger in på hans tomt om det är så att den väcker olägenhet för honom. Det är dock viktigt att han rådgör med ägaren av föremålet för att undvika onödig skada och han ska även ha tillfälle att yttra sig, 3 kap. 2 § JB. Möjliga brottVad jag förstår har inte er granne rådgjort med er innan han grävde upp häcken och därför kan detta innebära ett brott. Häcken räknas som lös egendom och då grannen river upp den kan det innebära skadegörelse eller åverkan enligt 12 kap. 1–2 §§ BrB. Åverkan är en mildare form av skadegörelse. Vilket av brotten det handlar om beror alltså på vilket värde häcken kan ha uppgått i. Gränsen mellan brotten brukar ligga på ungefär 1000 kr. Det kan även handla om egenmäktigt förfarande då grannen har tagit bort häcken, men utan syftet att behålla den, 8 kap. 8 § BrB.RådNi har, med tanke på det anförda rätt att polisanmäla er granne för hans handlande om ni vill. Dock är det viktigt att komma ihåg att en rättsprocess kan dra ut på tiden och även komplicera er relation till varandra mer än tidigare. Jag skulle därför rekommendera er att försöka komma överens med grannen om en skälig ersättning eller gottgörelse i form av att sätta dit en ny häck eller liknande för att undvika att göra situationen värre er grannar emellan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är mer än välkommen att höra av dig igen!Vänligen

Vad gör man när grannen klipper ner ens häck?

2018-04-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar har en oxelhäck på ca 1 och en halv meter som står på deras tomt men är bredvid grannens tomt. Förra året när mina föräldrar hade varit bortresta klippte grannen deras häck, och inte fint. Han klippte sin sida och halva ovansidan på häcken. De konfronterade honom att så fick han inte göra eftersom häcken är på deras sida. Han blev skitförbannad och slutade prata med mina föräldrar. NU HAR DET HÄNT IGEN! Han har varit och klippt på häcken, såklart när mina föräldrar var bortresta!!Hur ska vi gå vidare? Kan vi ansöka om skadestånd och hur gör man det?
Lovisa Lundqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De lagar som blir aktuella här är Jordabalken (JB), Skadeståndslagen (SkL) och Brottsbalken (BrB).JordabalkenEn granne får avlägsna rot eller gren som tränger in på dennes fastighet från område intill fastigheten om roten/grenen medför olägenhet för grannen. Dock ska personen som äger området där roten/grenen tränger in från först ha fått möjlighet att avlägsna roten/grenen, om avlägsnandet kan befaras medföra betydande skada. Detta framgår av 3 kap. 2§ JB. Alltså skulle grannen först ha kontaktat dina föräldrar och gett dem möjlighet att klippa häcken, om häcken inneburit en olägenhet för grannen. Anser grannen att han kontaktat dem, och häcken tränger in på hans tomt och det innebär en olägenhet, så kan han rätt att klippa häcken. Men klipper grannen häcken så den skadas kan han bli ersättningsskyldig.Av din fråga tolkar jag det som att häcken står på dina föräldrars tomt och att den inte tränger in på grannens tomt, och heller inte medför någon olägenhet för grannen. Utifrån det borde inte grannen ha någon rätt att klippa dina föräldrars häck. Grannens agerande kan därför vara en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, vilka kan resultera i skadestånd, böter eller fängelse.SkadeståndslagenI 2 kap. 1§ SkL framgår det att den som uppsåtligen (medveten om följden) eller genom oaktsamhet orsakar t.ex. sakskada ska ersätta skadan. Den föredragna lösningen vid osämja mellan grannar är givetvis att försöka överens med grannen om ersättning för skadan han orsakat innan stämningsansökan eller polisanmälan görs. Med tanke på hur du beskriver hans reaktion när dina föräldrar konfronterade honom förstår jag om det kan bli svårt. Därför kan ni gå vidare med en stämningsansökan respektive polisanmälan enligt nedan.Skadestånd begärs genom att så kallad stämningsansökan lämnas in till tingsrätten, här kan du läsa mer om hur man går tillväga.BrottsbalkenEgenmäktigt förfarande framgår av 8 kap. 8§ BrB och skadegörelse framgår av 12 kap. 1§ BrB, dina föräldrar kan alltså göra en polisanmälan mot grannen. På Polisens hemsida kan du läsa mer om hur polisanmälan görs. Jag hoppas att jag gett en klarare bild av det rättsliga läget, vill ni gå vidare med hjälp från t.ex. en jurist på Lawline är ni välkomna att boka en tid här.Vänliga hälsningar,

Vad kan straffet bli om man avlivar en annan persons hund?

2018-10-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |hej jag avlivade en anhörigs hund för att han varit med och fysiskt och psykiskt misshandel + att hundens bakdel började bli sämre & pratade med länsstyrelsen och sa att allt var okej och lät mig avliva honom & denna anhöriga satt häktad under den tiden och då var jag tillfällig ägare sa dom.men länsstyrelsen anteckna ingenting ang dom gett mig godkännande på det.och nu vill denna anhöriga anmäla mig eller redan gjort det och jag vet inte vad jag kan göra när polisen och länstyrelsen gav mig tillstånd till att avliva hunden och nu finns inget antecknat.jag undrar om jag inte lyckas få fram tillräckligt med bevis på att han var sjuk eller att jag fick godkännande vad straffet är på att avliva en annans hund utan ägarens tillstånd, vad är straffet på det? jag vill ha svar på min mail då jag ej får tag på min post just nu
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det kan vara typ av brott att avliva en annan persons hund och vad i så fall straffet kan bli.Vilket brott kan det vara att avliva en anhörigs hund och vilket kan straffet bli?Regler om brott hittas i brottsbalken.I lagen räknas en hund som egendom (en sak). En person som förstör eller skadar egendom sompersonen själv inte äger kan dömas till skadegörelse (12 kap 1 § brottsbalken). Brottet skadegörelse finns i tre olika svårighetsgrader. Här nedan är en lista på de olika skadegörelsebrotten och vad straffet är för dessa. 1. Ringa skadegörelse. Straffet kan bli böter eller fängelse i högst sex månader. 2. Skadegörelse. Straffet kan bli fängelse högst 2 år. 3. Grov skadegörelse. Straffet kan bli fängelse lägst 6 månader och högst 6 år.Det som vanligtvis avgör om det är att se som en ringa skadegörelse, grov skadegörelse eller "vanlig" skadegörelse är sakens värde.Vad innebär detta i ditt fall?Att avliva en annan persons hund kan räknas som skadegörelse. Det som avgör om det är ringa skadegörelse, grov skadegörelse eller "vanlig" skadegörelse beror på hur mycket hunden var värd.Jag kan inte ge ett exakt svar på vad för påföljd som skulle kunna bli aktuell. För att kunna ge dig ett bättre svar hade jag behövt fler detaljer, men ha som tumregel att desto värdefullare djur det är som avlivas desto strängare kan straffet bli. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Straff vid skadegörelse av polisbil?

2018-09-12 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Vad är straffet för att slå sönder en polisbil?
Hashim Mohammed Ritha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga finner vi i olika delar av Brottsbalken(BrB). Till en början är det viktigt att veta vilket brott som personen kan ställas till svars för.Du kan bli åtalad för skadegörelsebrottetI 12 kap. 1§ BrB finns brottet skadegörelse. Enligt paragrafen döms den som förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom, till men för annans rätt, för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. I det specifika fallet du nämner utgör polisbilen en lös egendom som tillhör annan, nämligen staten. När du skadar polisbilen drabbas staten av en ekonomisk skada eftersom polisbilen nu är obrukbar och behöver reparationer. På så sätt uppfylls brottet skadegörelse.Vad blir mitt straff?Som du kan utläsa i brottsparagrafen är straffskalan böter till fängelse i högst ett år. Jag kan inte ge dig ett exakt svar om vilket straff man döms för eftersom jag inte känner till fler omständigheter som t.ex. ålder, tidigare brottslighet, intentioner och andra relevanta omständigheter.Jag kan dock kortfattat beskriva vad domstolen bedömer när de ska bestämma ett straff. I 29 kap. BrB framgår olika omständigheter som domstolen tar hänsyn till för att bestämma straffets typ och längd. Det kan vara omständigheter som: Skadan, kränkningen eller faran som skadegörelsen inneburit, Gärningsmannens insikter och motiv, Om gärningsmannen visat en stor hänsynslöshet, Om brottet orsakats av någon annans uppenbart kränkande beteende, Om gärningsmannen haft en psykisk störning eller annan nedsatt förmåga, Gärningsmannens ålder, Om man angett sig själv frivilligt till polisen, Om gärningsmannen skulle kunna bli avskedad från sin arbetsplats Som du ser finns det väldigt många omständigheter domstolen bedömer, och listan ovan är inte fullständig i någon bemärkelse. Avslutningsvis vill jag påpeka att det i 30 kap. 4§ BrB finns en presumtion mot fängelse som gäller de flesta typer av brott. Det innebär i praktiken att domstolen i första hand försöker döma till andra straff än fängelse. Exempel är böter, skyddstillsyn, samhällstjänst, ungdomstjänst eller i vissa fall överlämnande till vård. Fängelse kan på så sätt sägas vara den sista utvägen inom svensk straffrätt.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Ha det bra!

Skadegörelse och olaga affischering

2018-05-12 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har en ganska långt gången hobby som involverar fotografi, filmskapande, musik och mycket annat kreativt arbete. Har skapat visitkort för marknadsföringen, men missade att plocka med en QR-kod som direkt för personerna till min hemsida.Har nu beställt ett komplement till visitkorten i form av en QR-kod som sitter på ett tjockare plastkort, men när de väl levererats så insåg jag att de även kan användas som "stickers".Min fråga är då helt enkelt om jag löper risk för att bli åtalad för skadegörelse eller olaga affischering utifall någon av de personer jag givit mitt visitkort samt plastkort till bestämmer sig för att använda det som en "sticker" och sätta upp dem på allmän/privat plats? Det lutar åt att jag får beställa nya, men tänkte ändå kolla hur lagen ser på det! :)Ha det gott!
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om skadegörelse finner du i 12 kap. RB. Regeln om olaga affischering finner du i lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, men vad som mer exakt innebär olaga affischering beror på din kommuns lokala föreskrifter som går att finna på nätet. Du kan i teorin inte straffas för skadegörelse för att att någon annan satt upp ett av dina klistermärken på ett otillåtet ställe ifall du inte haft uppsåt till skadegörelsen (1:2 BrB) samt främjat gärningen genom råd eller dåd (se medverkansregeln). I en rättegång skulle dock bedömningen om vad du kan anses ha gjort och inte komma ner till bevisfrågor. Ifall någon ser QR-koden kan denne givetvis anta att det är du som satt upp klistermärket någonstans. Detta kan innebära att du misstänks för skadegörelse, och om åklagaren tror att det är sannolikt att du kommer fällas i domstol kan denne väcka åtal. Inom straffrätten finns flera principer till fördel för den som misstänks för brott, eftersom felaktigt fällande domar generellt inte accepteras i en rättsstat (se principen om in dubio pro reo och att misstankar måste vara ställda utom rimligt tvivel för en fällande dom). Jag tror således att chanserna för att du skulle fällas i domstol, eller överhuvudtaget åtalas, är relativt små. Hoppas att svaret är till hjälp!Vänligen,

Påföljd vid skadegörelse

2018-04-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Påföljd vid skadegörelse?Är en man 27 år som på fyllan efter tjafs med 2 personer kastade en glasflaska på deras bil så en ruta gick sönder. Erkände direkt till polisen när dom kom till platsen och har även erkänt i polisförhör jag hade några veckor senare. Har nu fått hem en stämningsansökan på ca 4500 kr och kallelse till huvudförhandling angående skadegörelse. Är det troligt att det blir fängelse eller kommer det bli dagsböter? Har tidigare räknat med att få dagsböter men läste att dom har ändrat påföljden på skadegörelse till lägst fängelse. Är ostraffad sedan tidigare och har fast jobb och bra ekonomi. Mvh
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att du har kastat en glasfaska på en bil så att en ruta gick. Du står nu åtalad för skadegörelse. Du undrar nu vilken påföljd du kan vänta dig. Du är tidigare ostraffad. Relevant reglering finns i brottsbalken (hädanefter förkortad BrB). Påföljd vid skadegörelseSkadegörelse förekommer numera i tre så kallade "svårighetsgrader". Dessa regleras i 12 kap 1, 2 och 3 §§ BrB och är skadegörelse av normalgraden, ringa skadegörelse samt grov skadegörelse. Beträffande de tre olika brotten finns tre olika straffskalor. Om du döms för skadegörelse av normalgraden är den aktuella straffskalan böter upp till fängelse i högst två år. Om du döms för ringa skadegörelse är den aktuella straffskalan böter upp till fängelse i sex månader. Om du döms för grov skadegörelse är den aktuella straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Istället för att döma till fängelse, kan du dömas till villkorlig dom eller skyddstillsyn (se 30 kap BrB). Det är således endast om du döms för grov skadegörelse som du måste dömas till fängelse (eller villkorlig dom eller skyddstillsyn), i dessa fall förekommer inte böter i straffskalan. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har medfört betydande fara för någons liv eller hälsa, om skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller annars är synnerligen kännbar eller om gärningen varit av särskilt hänsynslös art (se 12 kap 3 § BrB). Det är svårt för mig att säga om det du har gjort innebär grov skadegörelse eftersom jag inte vet alla omständigheter. Dock verkar inte skadan vara av stor ekonomisk betydelse (en bilruta är inte jättedyrt att reparera). Om det satt folk i bilen när rutan krossades kan det tänkas att gärningen medförde betydande fara för någons liv, varför brottet kan bedömas som grovt. Om så ej är fallet lär du dock inte dömas för grov skadegörelse.Skadan kan dock inte sägas vara obetydlig. Du lär därför inte dömas för ringa skadegörelse (se 12 kap 2 § BrB). Det ligger närmare till hands att anta att du kommer dömas för skadegörelse av normalgraden. Den aktuella straffskalan lär därför bli böter upp till fängelse i högst två år. Vid bedömningen av vilket straff som ska utgå, böter eller fängelse, beaktas samtliga relevanta omständigheter. Det vanliga är att man dömer till böter (se NJA 2000 s 432). Det finns därför goda möjligheter att ditt straff stannar vid böter. Om det är så att du utsatte andra människors hälsa för fara finns det dock en risk att du döms till fängelse eller troligare villkorlig dom (se 29 kap 1 § BrB). SammanfattningJag har inte tillgång till samtliga omständigheter varför jag endast har kunnat göra allmänna redgogörelser för skadegörelse samt påföljderna härför. Jag har konstaterat att det troligaste är att du döms för skadegörelse av normalgraden och att påföljden blir böter. Om det är så att du utsatte människors hälsa för fara finns det dock risk att du döms till fängelse eller villkor dom. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se