Kan man få uppskov när man ärvt den nya bostaden?

2018-12-10 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej.Om man har en bostadsrätt som man bor i och ärver en ny bostadsätt som man vill flytta till, får man då vid försäljningen av sin lägenhet skjuta upp reavinstskatten fast man inte köpt någon ny bostad utan ärvt den?Med vänlig hälsning, Hasse
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om uppskov finner man i Inkomstskattelagen (IL).För att kunna få uppskov måste man förvärva en ersättningsbostad (47 kap 5 § IL). Eftersom du tänker flytta in i huset du ärvt anses det som en ersättningsbostad. Frågan blir då om ett arv räknas som ett förvärv i detta fallet. Generellt brukar förvärv kräva någon form av motprestation, ofta en betalning för att det ska anses som att man förvärvat huset. Det kan vara svårt att avgöra hur stor ersättningen ska ha varit, men om du ensamt ärvt huset kommer det inte att kunna ses som en ersättningsbostad och du kommer därför inte kunna få uppskov.För att sammanfatta kan man säga att om du ärvt huset själv kommer du inte kunna få uppskov, men du har ärvt en del av huset och köpt ut de andra delägarna kanske du kan få uppskov.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Jag gjorde fel i min deklaration, får jag skattetilllägg om jag rättar mina uppgifter?

2018-12-07 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej, jag driver en enskild firma och har upptäckt en rad fel i den deklaration jag lämnade in föregående år kopplat till den. Om jag hör av mig, till skatteverket för att påpeka dessa, kan jag då råka ut för någon typ av represalie - typ skattetillägg eller annan straffåtgärd? Mvh.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Skattetillägg kan tas ut om någon lämnat en felaktig uppgift till skatteverket (49 kap 4 § Skatteförfarandelag) på annat sätt än muntligt. En uppgift är felaktig om den är felaktig eller någon uppgift som ska lämnas utelämnats (49 kap 5 § Skatteförfarandelag). Om du däremot på eget initiativ rättar den oriktiga uppgiften kan skattetillägg inte tas ut (49 kap 10 § punkt 2 Skatteförfarandelag). En rättelse anses ske på eget initiativ om det inte är så att skatteverket har inlett en generell kontroll, rättelsen är kopplad till skatteverkets kontroll och rättelsen görs två månader efter att skatteverket informerat om kontrollen. Vad ska du göra?Rätta de uppgifter du lämnade till skatteverket förra året, om du är osäker på något är det bättre att fråga skatteverket än att av misstag lämna en felaktig uppgift. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Försäljning av avstyckad mark, anskaffningsvärde på fastighet i gåva.

2018-12-07 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Har en fastighet gård med hus och skog. Fick gården av mina föräldrar (ensamt barn) och jag förmodar att gåvoskatt var betald. Därefter byggt hus och i samband med det sålde jag halva fastigheten till maken som betalade för huset. Vi har nu bodelat i samband med skilsmässa och jag har ersatt maken med 3.6 miljoner. Jag tänkte nu stycka av gården och sälja den delen som är obebyggd. Min fråga gäller beskattningen vid försäljning av del av fastighet. Det finns inget ingångsvärde på fastigheten som jag känner till då min mor ärvde den av sin förste make som dog i förtid. Det finns avdragsgilla förbättringskostnader på huset och övriga byggnader men det är ju inte den delen av gården som skall säljas. Hur räknar man fram ingångsvärdet på del av fastigheten? Vad blir skattesatsen? Finns det möjlighet att skjuta fram vinstskatt? Något jag missar att fråga?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med regleras mycket av din fråga i inkomstskattelagen (IL). Gåvoskatten är numera borttagen så det är inget du behöver bry dig om nu. Anskaffningskostnad Rörande anskaffningsvärdet eller ingångsvärdet som du skriver i din fråga gäller kontinuitetsprincipen vilket innebär att man vid arv eller gåva går tillbaka i tiden för att hitta den senaste anskaffningskostnaden som då även blir gällande för dig enligt 44 kap. 21 § IL. Eftersom det inte verkar som att du har anskaffningskostnaden kan du vända dig till lantmäteriet då de kan ha uppgifter om vad din mors första make köpte fastigheten för. Det kan du antingen göra genom att kontakta lantmäteriet eller logga in på min fastighet på lantmäteriets hemsida som du hittar HÄR om du har en e-legitimation. Är fastigheten inköpt före år 1952 kan du dock välja att låta 150 procent av taxeringsvärdet från 1952 ligga till grund för beräkningen av anskaffningsvärdet av hela fastigheten vilket framgår av 45 kap. 28 § IL, finns inte det tar man fram det taxeringsvärde som finns efter år 1952 och beräknar 150 procent av det med vissa justeringar. Värdet på del av fastighet När du får fram anskaffningsvärdet på hela den ursprungliga fastigheten finns ett separat taxeringsvärde för byggnaden och ett för marken som man sedan använder sig av för att beräkna värdet av den marken du styckar av enligt 19 kap 11 § IL. Hur du räknar fram värdet på den avyttrade marken visas bäst med ett exempel (metod 1). Om du får fram att inlöpspriset 1960 var 180 000 kr och taxeringsvärdet för en fastighet på 2000 kvm var 150 000 kr där 100 000 kr utgör byggnad och 50 000 kr utgör mark. Säljer du sedan 500 kvm av fastigheten delar du först markvärdet med det totala fastighetsvärdet och gångrar det med det totala inköpspriset. Då får du fram det totala anskaffningsvärdet för hela marken. I detta fall 50 000/150 000x180 000 kr= 60 000 kr. Sedan tar du storleken på den avstyckade marken delat på hela markytan och gångrar det med priset på hela marken 500/2 000x60 000= 15 000 kr. 15 000 kr blir alltså då anskaffningsvärdet på de 500 kvm mark som du säljer i exemplet. Säljer du sedan marken för exempelvis 40 000 kr blir alltså vinsten 25 000 kr (40 000 – 15 000 kr). Denna metod blir lite svårare att räkna ut om fastigheten är en lantbruksenhet, då dessa ses som både en näringsfastighet och en privatbostad. Man måste då först ta reda på hur stor del av anskaffningsvärdet som hänför sig till respektive del. Är det en lantbruksfastighet ska även lantmäteriet ha uppgifter om värdet på respektive del. Det finns även en annan metod för uträkning av anskaffningsvärdet vid delavyttringar som du kan läsa mer om HÄR (benämnd metod 2) vilken regleras i 45 kap 20 § IL. Jag förklarar den metoden endast kortfattat då denna metod troligtvis är mindre fördelaktig för dig då den redovisade vinsten lär bli större och därmed behöver du betala mer skatt. Man använder sig här av värderelationerna vid avyttringstillfället. Där man tar taxeringsvärdet vid avyttringstillfället, sedan minskar man värdet med den värdenedgång försäljningen kan antas ha på fastigheten för att sedan gångra det med 133 procent och plussar ihop det med det faktiska priset man fick för den sålda marken. Då har man fått fram hela anskaffningsutgiften. Efter det tar man den avyttrade delens försäljningspris delat på hela anskaffningsvärdet och gångrar det med inköpspriset som fanns när din mors första make köpte fastigheten. Eftersom du styckar av marken så beror det på hur lång tid du väntar innan du säljer den avstyckade delen. Om den avstyckade delen hinner få ett taxeringsvärde kan alltså taxeringsvärdet på den avstyckade tomten användas som anskaffningsvärde om du ber om att få använda det värdet. Skattesats Skattesatsen blir olika beroende på om det är en privatbostadsfastighet eller näringsfastighet. Om den avstyckade delen av din fastighet är tomtmark och säljs till en närstående med avsikt att det ska byggas en privatbostad på den kan den ses som en privatbostad (vilket är fördelaktigt ur skattemässig synvinkel). Av vinsten av privatbostäder ska tjugotvå trettiondelar tas upp till beskattning enligt 45 kap. 33 § IL. Skattesatsen på detta belopp är 30 % enligt 65 kap. 7 § IL. Vilket ger en effektiv skatt på 22 procent. Alla fastigheter som inte är privatbostadsfastigheter är näringsfastigheter. Skattesatsen för näringsfastigheter uppgår till 30 procent av vinsten men endast 90 procent av fastigheten ska tas upp till beskattning. Vilket föranleder en effektiv skatt på 27 procent. Gör du en vinst på 100 000 kr kommer alltså skatten bli tillslut bli 27 000 kr. Skjuta upp skatten Skjuta upp skatten kallas uppskov. Uppskov kan bara göras på privatbostäder och förutsätter att man köper en ny bostad kort tid efter att man sålt den gamla. I ditt fall verkar det tyvärr inte som att det är möjligt att begära uppskov om du inte har planerat att köpa en ny permanentbostad. Avdrag för förbättringsutgifter Avdragen för förbättringsutgifter kommer inte kunna dras av i det här fallet då endast förbättringsutgifter hänförliga till den avyttrade delen får tas upp enligt 45 kap. 19 § IL. Förbättringsutgifterna får du istället ta med när/om du säljer ursprungsfastigheten. Ytterligare råd Du kan göra avdrag för bl.a. lagfartskostnad när du säljer av marken. När du deklarerar kan det vara bra att skriva på deklarationen hur värdet har tagits fram för att vi felräkningar undvika att få skattetillägg. Handlingsplan -Börja med att vända dig till lantmäteriet för att få fram anskaffningsvärdet som antingen är det verkliga värdet när din mors förste make köpte fastigheten eller 150 procent av taxeringsvärdet 1952. -Det kan vara bra att se vilka av alternativen för beräkning av markens anskaffningsvärde som genererar minst vinst (och därmed minst skatt). -När du säljer den avstyckade marken ska den tas upp till beskattning året efter att köpekontraktet skrevs på, om det skrivs på 1 januari 2019 ska försäljningen redovisas och skattas på 2020. Du ska då deklarera den på bilaga K7 (om det är en näringsfastighet) annars på bilaga K5 som du skickar med i deklarationen. Är det något du glömde fråga eller som jag har varit otydlig med är du välkommen att återkomma till mig på marcus.karlsson@lawline.se Skatteverket kan också vara hjälpsamma när det kommer till dessa frågor. Det har även broschyrer och liknande som kan vara vägledande om du behöver ytterligare hjälp. En av dessa hittar du här.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Kan vi ta hem pengar från Turkiet som vi fått som gåva i och med bröllop?

2018-12-05 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej . Jag har en fråga till er, jag gifte mig 2012 i turkiyet o där är det sed att få pengar eller guld min fråga är kan min fru hämta dem till sverige som gåva värdet överstiger ej över 50tusen kronor. Tack i förhand
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåvoskatten avskaffades den 1 januari 2005. Detta betyder att man inte längre behöver skatta för gåvor. Gåvor är alltså skattefria. Detta framgår av 8 kap 2 § inkomstskattelagen.Det viktiga i sammanhanget är att gåvan har gåvokaraktär. För detta krävs att avsikten är benefik. Benefik avsikt föreligger i de fall gåvogivaren inte förväntar sig någon motprestation för gåvan. Gåvoavsikt föreligger därmed inte om gåvan utgör belöning för utfört arbete eller i de fall gåvogivaren förväntar sig en motprestation. Gåvor som saknar ren gåvoavsikt kallas remuneratoriska gåvor och dessa kan, till skillnad från rena gåvor, bli skattepliktigaGåvobrev behövs i regel inte beträffande förvärv av lös egendom; såsom pengar. Dock har din bank en skyldighet att lämna kontrolluppgift om direkta eller indirekta betalningar som överstiger 150 000 kr. Gränsbeloppet gäller oavsett i vilken valuta uppgiften lämnas. Uppgiftsskyldigheten gäller även om detta sker enbart vid något enstaka tillfälle. Detta framgår av 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Det kan sålunda vara bra om du (som gåvogivare) upprättar ett gåvobrev, så att du kan styrka för Skatteverket att det rör sig om en gåva.SlutsatsDet ska inte utgå skatt för gåvan. Gåvan uppgår inte till 50 000 SEK, varför gåvobrev inte är nödvändigt. Däremot skadar det inte att upprätta gåvobrev. Beträffande skatt för gåvogivare och huruvida sådan skyldighet föreligger för medborgare i Turkiet, kan jag inte uttala mig om.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Kapitalvinstbeskattning vid avyttring av fast egendom

2018-12-07 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej,Vi är tre syskon som äger en fastighet tillsammans, 1/3 var. Vi har nu kommit överens om att en av oss skall köpa de andras andelar och bli ensam ägare. Huset har värderats till 1.250.000 kr (marknadsvärde) och det är vi alla överens om. Taxeringsvärdet på fastigheten är 491.000 kr.Jag har läst att man som närstående kan ge sin andel i gåva och på så sätt förskjuta (flytta) reavinstbeskattningen till den som köper huset. Gåvan får dock inte överstiga fastighetens taxeringsvärde, vad jag förstått. I detta fall vill de ha sin del baserat på marknadsvärdet.Är det möjligt att de ger en gåva (491.000/2 per person) och sedan betalar köpare mellanskillnaden upp till marknadsvärdet minus reavinstskatten (79.500 per person). Om reavinstskatten beräknas till 22%Om inte detta är möjligt, kan en ge det som en gåva och den andra parten säljer sin del.Eller finns det något annat sätt att förskjuta reavinstbeskattningen?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att ni är tre delägare till en fastighet (äger ⅓ var). Den ena av er ska bli ägare till hela fastigheten varför de två andra alltså på något sätt ska överlåta sina andelar till den första. Dessa två vill ha ersättning för sin andel. Du undrar om det finns något sätt att "skjuta upp" reavinstbeskattningen (kapitalvinstbeskattningen). D.v.s. du undrar om det finns något sätt som de två som "säljer" sina andelar kan göra detta utan att behöva skatta på försäljningen. Regler om kapitalvinstbeskattning finns i inkomstskattelagen (hädanefter förkortad IL). Skatteverket har bra information här. Då man "avyttrar" (t.ex. säljer) en tillgång och gör en vinst ska man skatta på kapitalvinsten (se bl.a. 41 kap. 1 och 2 §§ IL). Att ge bort egendom till någon (en "ren" gåva) anses dock inte vara en sådan avyttring av en tillgång som utlöser kapitalvinstbeskattning. När egendom säljs under marknadsvärdet kan man tala om ett "blandat fång". Överlåtelsen ses alltså delvis som en försäljning/köp (eftersom ersättning utgör) och delvis som en gåva (eftersom man inte erhåller så mycket ersättning man hade kunnat erhålla, en del av egendom "ges" alltså bort). Frågan hur man ska behandla sådana blandade fång då det gäller fastigheter har behandlats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett par mål (Skatteverket listar dessa under länken jag givit ovan). För att avgöra om en fastighetsöverlåtelse ska betraktas som köp eller gåva används "huvudsaklighetsprincipen". Skattemässigt anses alltså en fastighet överlåten genom gåva om ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde. Det är alltså taxeringsvärdet som avgör huruvida en gåva föreligger. Om era aktuella andelar alltså "säljs" till ett värde under taxeringsvärdet föreligger en gåva och kapitalvinstbeskattningen förskjuts då till "köparen". Denna förskjutning kallas för "kontinuitetsprincipen" (se 44 kap. 21 § IL). En förutsättning är dock att avsikten med överlåtelsen är att berika mottagaren. D.v.s. att det är fråga om gåvoavsikt. Enligt Skatteverkets information (se länk ovan) presumerar Skatteverket att en sådan avsikt föreligger vid överlåtelser mellan närstående. Skatteverket hade alltså i er situation (eftersom ni är syskon) utgått från att överlåtelsen skedde med den "korrekta" avsikten. SammanfattningDet går alltså att konstatera att det är möjligt för er att överlåta de aktuella andelarna till en av delägarna utan att kapitalvinstbeskattning uppstår för de som överlåter andelarna. Istället förskjuts kapitalvinstbeskattningen i enlighet med kontinuitetsprincipen till den av er som förvärvar andelarna. Ersättningen som utgår till de som överlåter måste dock understiga taxeringsvärdet. Det är således inte möjligt för överlåtarna att erhålla ersättning för sina andelar till fullt marknadsvärde utan att kapitalvinstbeskattning uppstår (om marknadsvärdet överstiger taxeringsvärdet). Det viktiga är således att ersättningen understiger taxeringsvärdet. Det går inte att kringgå detta genom andra upplägg. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att kontakta dig på söndag (9 dec) kl. 16.00 för din telefonuppföljning. Passar denna tid inte är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se. Vänligen,

Jag har fått ett hus i gåva, när betalar jag skatt?

2018-12-07 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Jag har fått ett hus i gåva som nu är värderat till 1.9 miljoner. Förra ägaren är nu avliden. Om jag säljer det, behöver jag då betala skatt och hur mycket i så fall?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Gåvor är skattefria i Sverige (8 kap 2 § Inkomstskattelag). Du kommer alltså inte att betala någon skatt nu. Om du i framtiden säljer fastigheten så kommer du att skatta som om du förvärvat fastigheten till det pris som den som gav fastigheten till dig betalade. Detta heter att gåvotagaren inträder i givarens skattemässiga position (44 kap 21 § Inkomstskattelag). Om huset är värt mer kommer du att betala skatt på vinsten och om husets värde sjunkit kommer du att ha rätt till skatteavdrag för förlusten. Skattesatsen för kapitalvinster, som en fastighetsförsäljning är, är 30 %, men bara 22/30delar ska tas upp till beskattning (45 kap 33 § Inkomstskattelag). Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Ska jag beskattas efter vinst från leasingavtal i Thailand och för UBS i utlandet?

2018-12-05 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej Jag har sålt ett leasingavtal på ett hus i Thailand som jag fick ärva av min pappa. De pengar som blir över efter att jag betalt alla skatter i Thailand samt provision till mäklaren kommer jag sätta in på UBS i ett EU land, ej Sverige. Banken får alla dokument de behöver för att försäkra att det inte är pengatvätt. Men jag undrar om jag måste rapportera detta till Skatteverket på nåt sätt? Och måste jag betala skatt i Sverige för dessa pengar? Hur mycket i så fall?Tacksam för svar. MVH
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beträffande fysiska personer står bestämmelser om skattskyldighet att finna i 3 kap. inkomstskattelagen (IL). I IL skiljer man mellan obegränsad och begränsad skattskyldighet.Obegränsad skattskyldighet, 3 kap. 3 § IL Att vara obegränsat skattskyldig i Sverige innebär att man har att betala skatt för all sin inkomst. Detta gäller alltså oberoende av om inkomsten intjänats i ett annat land eller i Sverige. Det finns vissa undantag från detta, bland annat om det föreligger interna regler och/eller finns skatteavtal mellan Sverige och ett annat land. För att betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige ska du vara bosatt, vistas stadigvarande eller ha en väsentlig anknytning till Sverige. Beträffande vad som menas med att ha svensk bosättning framgår inte från IL, utan ordet har snarare en allmän innebörd. Det står dock klart att det endast används för den som verkligen är bosatt i Sverige. I detta avseende spelar folkbokföringen en roll i att avgöra vart en person har sin faktiska bosättning. Skatteverket har i tidigare fall ansett att utgångspunkten för vart en person är bosatt är där denne är folkbokförd. Dock spelar folkbokföringen inte en avgörande roll, utan en helhetsbedömning måste göras från fall till fall där alla faktiska omständigheter beaktas. Det primära är att avgöra huruvida din bosättning i Sverige verklig och varaktig.Vid bedömningen huruvida du har en väsentlig anknytning till Sverige måste alla omständigheter tas i beaktande. I 3 kap. 7 § 1 st. finns olika anknytningsfaktorer som är essentiella att beakta vid denna bedömning. Det föreligger egentligen ingen hierarki mellan dessa. Dock framgår från praxis att vissa av dessa omständigheter väger tyngre än andra. Bland annat nämns bostad och familj som sådana faktorer.Begränsat skattskyldighet, 3 kap. 17 § ILFysiska personer som inte är obegränsat skattskyldiga kan vara att betrakta som begränsat skattskyldiga. En sådan skattskyldighet gäller endast inkomst som kan hänföras till Sverige på något sätt, vilket jag tolkar inte är fallet i ditt ärende. Således behöver vi inte fördjupa oss i detta.SlutsatsMin uppfattning är att du bör vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Det bör vara att fördelaktigt att du kontaktar Skatteverket så att deras handläggare får göra en bedömning efter att ha tagit del av all information i ditt ärende. Du bör även vara skattskyldig för vinsten från Thailand.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Vad blir den skattemässiga konsekvensen av att köpa en fastighet för strax under taxeringsvärdet?

2018-12-05 i Gåvoskatt
FRÅGA |Äger 1/3 av en fastighet där mina 2 systrar äger varsin 1/3. Nu är mina systrar överens om ett gåvo och ersättningsförfarande enligt följande: jag och min fru erhåller varsin 1/3 som gåva. I gengäld betalar vi dem med 1400000/ del. Då detta understiger taxeringsvärdet. (taxeringsvärdet är 4900000) vad blir den skattemässiga koncekvensen?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Det du beskriver är en blandning av köp och gåva, ni betalar för fastigheten, men ni betalar mindre än vad den är värd. När det gäller en fastighet så ses transaktionen antingen som ett köp eller som en gåva, om priset för fastigheten understiger taxeringsvärdet ses hela förvärvet som gåva, om priset överstiger taxeringsvärdet ses hela transaktionen som köp. I ert fall är transaktionen att se som en gåva. Gåvor är skattefria i Sverige (8 kap 2 § Inkomstskattelag). Ni kommer alltså inte att betala någon skatt nu. Om ni i framtiden säljer fastigheten så kommer ni att skatta som om ni förvärvat fastigheten till det pris som dina systrar förvärvade den för. Detta heter att gåvotagaren inträder i givarens skattemässiga position (44 kap 21 § Inkomstskattelag).Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00