Skatteverkets möjlighet att ändra omprövningsbeslut

2020-10-16 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Om skatteverket har granskat tidigare deklarationer och upptaxerat en person med större belopp på grund av icke deklarerad näringsverksamhet, kan skatteverket då besluta att återigen öppna nämnda år för att göra ytterligare justeringar? Eller är ett omprövningsbeslut "slutligt"?
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skatteverket får ändra felaktiga beslut under vissa förutsättningar. Gällande omprövningsbeslut gäller några särskilda regler som finns i Skatteförfarandelagen (SFL).Omprövning på skatteverkets initiativSkatteverket kan ompröva ett beslut till fördel eller till nackdel för den skattskyldige. Jag tolkar din fråga som att omprövningsbeslutet i fråga har varit till nackdel för personen. Det innebär att omprövningsbeslutet måste meddelas inom två år efter beskattningsårets utgång (66:21 SFL).Sent inlämnad/ej inlämnad deklaration Om en deklaration lämnas för sent kommer den ovannämnda tvåårsfristen att förlängas med ett år från den tidpunkt då deklarationen lämnas in. Om ingen deklaration lämnas överhuvudtaget får beslutet lämnas inom sex år från beskattningsårets utgång (66:22 SFL). EfterbeskattningSkatteverket kan fatta ett omprövningsbeslut efter utgången av den ovannämnda tvåårsfristen genom en så kallad efterbeskattning. Efterbeskattning räknas som ett omprövningsbeslut (dnr 202 377161-17/111, den 13 oktober 2017). Beslut om efterbeskattning kan fattas senast sex år efter beskattningsårets utgång. Efterbeskattning kan bli gällande i flera fall. I förevarande fall är de relevanta situationerna då en deklaration eller en av skatteverket begärd uppgift inte lämnats alternativt då en oriktig uppgift har lämnats (66:27 SFL). Det finns dock begränsningar när efterbeskattning inte får ske. En begränsning som kan bli aktuell i ditt fall är att skatteverket inte får besluta om efterbeskattning i samma frågor (66:28). FöljdändringarEn viktig del av efterbeskattningen att ha i åtanke är att ett beslut om slutlig skatt kan påverka annan beskattning än den omprövade och även här gäller den ovannämnda sexårsfristen (66:27 4 st). För personen i frågan skulle det kunna innebära att beslutet som omprövats kan påverka andra beslut i framtiden dock under högst sex år efter beskattningsårets utgång. Kan omprövning ske flera gånger?Omprövning av en skattskyldig kan i princip begäras flera gånger. Gällande skatteverkets möjlighet till omprövning kan ett rättsfall vara av intresse. Där fick skatteverket ompröva ett tidigare fastställt beslut utan att några nya omständigheter hade framkommit inom den lagstadgade tvåårsfristen (RÅ 1996 ref. 102). Även i ett annat rättsfall ansågs en ändring av ett omprövningsbeslut om skattetillägg befogat inom den i lagen angivna tidsfristen (HFD 2017 ref. 68). Notera att omprövning inte kan ske av en fråga som har avgjorts i domstol (66:3 SFL).SammanfattningSammanfattningsvis, finns det lagstadgade begränsningar i skatteverkets möjlighet att ändra beslut. Det gäller främst efterbeskattning av samma frågor och frågor som har avgjorts i domstol. Om omprövningsbeslutet för personen var en efterbeskattning har skatteverket ingen möjlighet att göra en efterbeskattning i samma fråga. Däremot kan det fattade beslutet ligga till grund för senare beslut om skatt under högst sex år. Rättsfallen som nämns i stycket ovan visar på att skatteverket i vissa fall har tillåtits ändra sina beslut i omprövningsfrågor till nackdel för en skattskyldig inom den ordinarie tvåårsfristen. Huruvida skatteverket kan ändra sina beslut under hela sexårsfristen vid efterbeskattning får anses oklart. Däremot är det troligt att inga ändringar bör kunna göras efter respektive tidsfrist utgång. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Under vilka förutsättningar anses en fysisk persons rörelse utgöra en näringsverksamhet?

2020-09-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Jag är ny ägare till ett hus som har omvandlats till ett tre lägenhets boende. Alla lägenheter är för nuvarande uthyrda och kommer fortsätta vara det även när jag har tillträde i Februari. Jag äger också ett hus skärgården som jag också hyr ut från och till. Driver jag en näringsverksamhet? Hur ska jag beskatta detta? Får jag göra några avdrag för driftkostnader?Om jag renoverar fasaden på huset med tre lägenheter får jag då höja hyran lite?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett hus i vilket det finns tre lägenheter som alla är uthyrda och detta på grundval av ett upplägg som löper tillsvidare. Jämte detta innehar du en fritidsfastighet som på någorlunda regelbunden basis också hyrs ut. Du undrar därför huruvida du kan anses bedriva näringsverksamhet samt vilka beskattningskonsekvenser som eventuellt kan aktualiseras om så skulle vara fallet. Vidare finns det en generell fråga avseende justering av en befintlig hyresnivå och om en sådan skulle vara berättigad till följd av en fasadrenovering. Ärendet har således både en skatterättslig och en civilrättsliga (fastighets-/hyresrättslig) karaktär och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Bokföringslagen (BFL).Inkomstskattelagen (IL).Du har också beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom enklast under ett telefonsamtal.Inkomstslaget näringsverksamhet, vad gäller? Och när bedrivs en sådan av en fysisk person?Alla skattepliktiga inkomster inom ramen för en juridisk persons verksamhet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förekomsten av de skilda inkomstslagen (tjänst, kapital och näringsverksamhet) för fysiska personer innebär däremot att dessa måste avgränsas mot varandra. Det gäller i synnerhet i förhållande till inkomstslaget kapital eftersom skillnaderna i skattesatserna är som allra störst här. Med näringsverksamhet menas i grunden en yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk natur, vilket kommer till uttryck i 13 kap. 1 § 1 st. IL. Där sägs att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet och att det med denna avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Notera att innehav av näringsfastigheter (se 2 kap. 13-15 §§ IL) alltid räknas till det ifrågavarande inkomstslaget och detta oaktat om de ovan anförda rekvisiten inte skulle vara uppfyllda, vilket fastslås i 13 kap. 1 § 2 st. IL. Rekvisiten bygger således på att den aktuella verksamheten ska bedrivas 1. självständigt, 2. yrkesmässigt och 3. i förvärvssyfte. Eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande torde självständighetskravet per automatik vara uppfyllt för dig. Mer intressant blir däremot att undersöka om de övriga två villkoren täcks av den förevarande situationen. Med begreppet yrkesmässigt (det andra rekvisitet) avses att verksamheten i fråga ska bedrivas regelbundet, vilket inbegriper ett krav på viss omfattning och varaktighet. Men märk väl att större arrangemang ändå kan betraktas som yrkesmässigt bedrivna trots att dessa endast pågår under en kortare tid (exempelvis vid anordnandet av en större konsert). Vid längre pågående verksamheter fordras dock inte lika mycket i omfattningshänseende. Den springande punkten brukar vidare vara huruvida den av den fysiska person bedrivna verksamheten i huvudsak är riktad till allmänheten och inte endast bedrivs för dennes egen räkning. Förvärvssyfte (det tredje och sista rekvisitet) innebär i mångt och mycket att verksamheten bedrivs för att ge något sorts ekonomisk utbyte, vilket i klartext betyder att rörelsen inte behöver vara vinstdrivande utan det avgörande är egentligen dess syfte. Här görs en objektiv analys av flertalet yttre iakttagbara faktorer varför en yrkesutövares (dina) eventuella egna motiv i princip inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen härvidlag. Förvärvssyfte anses regelmässigt föreligga om verksamheten typiskt sett i det vardagliga rättslivet brukar bedrivas i just ett sådant syfte. Motsatsvis kan sägas att verksamheter hänförliga till personliga intressen (typ hobbyverksamhet) vanligtvis faller utanför det nu sagda.Givet ovanstående talar naturligtvis mycket för att din uthyrningsverksamhet objektivt sett kommer att klassificeras som en näringsverksamhet. Det finns likaledes en hel del rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) på det här området från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som på ett mycket illustrativt sett belyser gränsdragningsproblematiken mot just inkomstslaget kapital och då framförallt mot kapitalvinster. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig kommer jag istället att redogöra för en del av den ovannämnda praxisen under vårt kommande telefonsamtal. Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. Högsta förvaltningsdomstolen hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar avkunnande i HFD har refererat som börjar på "RÅ". Några intressanta äldre rättsfall som redan nu kan nämnas och vilka alltjämt äger tillämplighet är RÅ 1964 Fi 286, RÅ 1964 ref. 9, RÅ 1982 Aa 132 samt RÅ 1981 1:4.Beskattningskonsekvenser, vad gäller? Och får avdrag göras för driftkostnader?I din ärendebeskrivning skriver du "Hur ska jag beskatta detta?", vilket för mig bereder vissa tolkningsproblem varför den här frågan möjligen behöver hänskjutas till din kommande telefonrådgivning. Men utifrån ett scenario där du anses bedriva näringsverksamhet kan i vart fall följande konstateras. Som fysisk person ska du betala kommunal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (alltså skatt på förvärvsinkomster) samt statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (vilket således blir skatt på kapitalinkomster), något som framgår av 1 kap. 3 § 1 st. IL. Under förutsättning att du är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § 1 st. IL under någon del av beskattningsåret ska du betala kommunal inkomstskatt till din hemkommun och i förekommande fall, om denna tillhör en region, regionskatt till den regionen, se 1 kap. 4 § 1 st. IL. Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster (eventuell uppburen lön jämte dina aktuella hyresintäkter) ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten, vilken i sin tur enligt 1 kap. 5 § 2-3 st. IL räknas fram på följande sätt.Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.För att underlätta förståelsen av den ovan citerade lagtexten följer härnäst ett enklare uppställningsexempel.Inkomst av tjänst+ Inkomst av näringsverksamhet= Total inkomst- Allmänna avdrag= Fastställd förvärvsinkomst- Grundavdrag- Eventuellt sjöinkomstavdrag= Beskattningsbar förvärvsinkomstGällande frågan om dina utgifter för drift kan tas upp som kostnad i näringsverksamheten kan följande anföras. I 16 kap. 1 § 1 st. IL går det att utläsa att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras som kostnad. Med detta menas att det fordras ett samband med den skattepliktiga verksamheten varför de ifrågavarande utgifterna ska ha varit avsedda att ge inkomster till rörelsen. Personliga levnadskostnader är således inte avdragsgilla. Det torde innebära att de utgifter som du refererar till kan dras av, men det förutsätter som sagt att de täcks av bestämmelsens rekvisit "förvärv och bibehåll av inkomster". Det ska också tilläggas att du i egenskap av näringsidkare kan vara bokföringsskyldig enligt 2 kap. BFL eftersom resultatet i näringsverksamheten ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, vilket stadgas i 14 kap. 2 § 1 st. IL.Fasadrenoveringen, utgör detta ett godtagbart skäl för en hyreshöjning?Det korta svaret lyder: Nej, en hyreshöjning på grund av det yttre underhåll på byggnaden som nu är i fråga torde inte berättiga dig till att justera upp hyresnivåerna om inte hyresavtalet möjligen stipulerar en sådan rätt för dig som fastighetsägare. Som hyresvärd är det tillåtet att i förekommande fall höja hyran för hyresgäster under förutsättning att höjningen är skälig och detta enligt 12 kap. 55 § JB. En sådan är skälig om nivån motsvarar liknande lägenheter på samma ort (ortsmetoden). I bedömningen tas hänsyn till lägenhetens standard, modernitet, var den är belägen samt omgivningen i övrigt. En renovering av en lägenhet kan utgöra en sådan omständighet som gör att en högre hyra kan anses vara skälig jämfört med den tidigare. En fasadrenovering torde leda till en värdestegring på fastigheten för dig som hyresvärd, men det går nog knappast att argumentera för att det så kallade bruksvärdet generellt ökar för dina hyresgäster eftersom det inplanerade arbetet inte avser det inre underhållet i lägenheterna.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig däremot inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. Däremot kan vi naturligtvis vara dig behjälplig vid upprättandet av exempelvis eventuella nya hyresavtal mellan dig och dina befintliga hyresgäster.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 21/9 kl 16.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Beskattningstidpunkt för utdelning

2020-09-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Jag har givit min sambo ca 2Mkr som gåva. Enl. nuvarande lag behöver han ej betala gåvoskatt. I mitt fall kommer dessa pengar från en udelning enl.K10 till mig på 5Mkr. Jag skall skatta 20% på dessa 5 Mkr. Eftersom jag givit som gåva 2Mkr i detta fall, skall jag skatta 20% på dessa 2 Mkr, eller kommer jag lindrigare undan och skattar i stället 20% på 3 Mkr?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningBaserat på din fråga antar jag att du är obegränsat skatteskyldig i Sverige, att bolaget som genomför utdelningen ifråga är ett fåmansaktiebolag och att de 5 Mkr som utdelningen består av faller under gränsbeloppet i ditt fall och därmed ska beskattas till 20 %. Jag kommer därför inte beröra dessa frågor närmare i mitt svar. Din fråga aktualiserar huvudsakligen inkomstskattelagen (IL).Utredning Enligt 41 kap. 8 § IL ska som huvudregel inkomster av inkomstslaget kapital tas upp till beskattning det beskattningsår inkomsten kan disponeras, enligt den så kallade kontantprincipen. I 42 kap. 12 § IL kommer samma princip till uttryck; där fastslås att en utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Det är inte alltid helt lätt att fastställa när någonting kan "disponeras", men den aktuella principens namn ger viss ledning på så vis att den indikerar att skattsubjektet i princip ska ha kontanta pengar i handen för att beskattningen ska ske. I ditt nu aktuella fall kan jag med säkerhet konstatera att beskattningstidpunkten för din utdelning kommer infalla innan du skänkt en del av pengarna till din sambo eftersom du för att kunna genomföra en juridiskt giltig gåva av pengarna måste kunna förfoga över dem. Du kommer alltså med nödvändighet ha haft möjlighet att disponera inkomsten innan du kan skänka bort dem eftersom genomförandet av gåvan i sig är en disposition. Eftersom du av allt att döma även är skattskyldig för utdelningen kommer med andra ord hela utdelningen beskattas innan du kan skänka en del av den till din sambo.HandlingsplanJag kan inte ge dig någon konkret rekommendation eftersom jag inte har tillräcklig insyn i ditt fall och dina mål för att göra det. Jag hoppas att mitt svar ändå var till hjälp!Med vänlig hälsning

Räknas ärvd tjänstepension som inkomst?

2020-08-30 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag kommer ärva min fars tjänstepension på 325000. Undrar om detta räknas som inkomst?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag antar att din far haft efterlevandeskydd på sin tjänstepension i och med att du skriver att du ska ärva din fars tjänstepension. Om inte, så delas tjänstepensionen ut som arvsvinster till andra pensionssparare och pensionärer. Utan efterlevandeskydd kan alltså du som arvinge inte ärva någon tjänstepension. Tjänstepensionen ingår inte i din faders dödsbo. Det innebär att det kommer dras skatt från den ärvda tjänstepensionen och att tjänstepensionen räknas som en inkomst. Detta är viktigt att tänka på exempelvis om man ska söka bostadstillägg. Återkom gärna vid ytterligare funderingar!Med vänlig hälsning,

Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv enskild näringsverksamhet när det gäller skatter/avgifter?

2020-10-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Skillnad mellan aktiv och passiv enskild verksamhet när det gäller skatter/avgifter
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av inkomstskattelagen (IL), socialavgiftslagen (SAL) och lagen om särskild löneskatt.Vad innebär aktiv och passiv näringsverksamhet?En aktiv näringsverksamhet anses bedrivas om en enskild näringsidkare arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning (IL 2 kap. 23 § första stycket). Detta innebär i normalfallet att det krävs nedlagd tid motsvarande minst en tredjedel av normal arbetstid i verksamheten. Det räknas annars som aktiv näringsverksamhet när det är den egna arbetsinsatsen som genererar intäkter i verksamheten.Passiv näringsverksamhet benämns negativt i förhållande till aktiv näringsverksamhet vilket innebär att om kraven på aktiv näringsverksamhet inte är uppfyllda så ska det anses vara en passiv näringsverksamhet (IL 2 kap. 23 § andra stycket).Vad blir det för skillnad avseende skatter/avgifter?Om det är aktiv näringsverksamhet som bedrivs så ska egenavgifter normalt betalas på 28,97% av överskottet i verksamheten (SAL 3 kap. 3 §). Medan om det är passiv näringsverksamhet som bedrivs så ska istället särskild löneskatt betalas på 24,26% av överskottet i verksamheten (lag om särskild löneskatt 2 §).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Beskattas inkomster från en bodelning?

2020-09-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo ska separera. Han vill bo kvar i huset och överta lånet. Huset är värt mer än vad som finns i lån. Han måste alltså lösa ut mig från huset. Hur fungerar det med skatt på sådana pengar? Behöver jag eller han skatta på pengarna han ger mig vid övertagandet? Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att ni vill förrätta en bodelning och att din sambo ska lösa ut dig från den gemensamma bostaden. Du undrar alltså huruvida pengarna för att lösa ut dig föranleder någon beskattning för någon av er.Nej, varken du eller din sambo behöver betala skatt med anledning av pengarna han ger dig för att lösa ut dig från den gemensamma bostaden. Du behöver inte betala skatt med anledning av pengarna (inkomsten) eftersom inkomster från bodelningar är skattefria, (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Din sambo behöver inte betala skatt med anledning av pengarna eftersom det inte är fråga om en inkomst, utan det är en utgift och utgifter föranleder inte någon inkomstbeskattning.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig,Med vänliga hälsningar,

När anses man bedriva bolag och får man sälja vidare gamla flaskor?

2020-09-01 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det finns något som hindrar en att använda gamla glas-spritflaskor (som exempelvis absolut vodka, vinflaskor mm) för att sedan ta bort etiketten. Får man använda flaskorna till försäljning (ej alkohol) inom sin egna verksamhet? Låt oss ta saft som exempel. Den "egna verksamheten" är väldigt liten om det har någon betydelse. En annan fråga, vad finns det för regler kring hur mycket man får sälja innan det krävs någon form av registrering?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vad mönsterskydd och varumärkesskydd är samt under vilka omständigheter du anses bedriva näringsverksamhet. Din fråga regleras i Varumärkelslagen (VML), mönsterskyddslagen (ML), lag om handelsbolag och enkla bolag (HB) och inkomstskattelagen (IL). När anses man driva ett bolag? Ett bolag kan komma till via registrering men även utan registrering. Ett enkelt bolag bildas så fort en person anses bedriva näringsverksamhet. Det är mestadels relevant att konstatera huruvida man driver näringsverksamhet i mån av hur man beskattas. Den som bedriver näringsverksamhet ska beskattas i inkomstslaget kapital. Näringskriterierna är att man bedriva verksamhet yrkesmässigt och självständigt (13 kap. 1 § IL). Man behöver inte ha ett registrerat bolag för att bli skattskyldig i detta inkomstslag. Om det du sysslar med är en hobbyverksamhet så skattas du istället i inkomstslaget tjänst. Således måste din verksamhet sakna vinstsyfte samt utövas i mycket ringa omfattning. Det finns alltså ingen beloppsmässig spärr på det viset du frågar om. Istället handlar det om hur man utformat sin syssla och om den platsar inom de kriterier jag nämnt ovan. Får man sälja flaskor utan etiketter på?Det beror på. Om bolaget som ursprungligen sålt flaskan har någon form av mönsterskydd eller varumärkesskydd på flaskan (med och utan etikett) så riskerar du att göra immaterialrättsligt intrång genom att yrkesmässigt sälja vidare den (8 kap. 1 § VmL och 35 § ML). Jag kan inte utifrån din fråga göra en bedömning huruvida flaskorna omfattas av sådana immaterialrättsliga rättigheter. Det finns inget som hindrar dig från att sälja flaskorna på grunden av att de tidigare har innehållit sprit. SlutsatsOm du planerar att bedriva självständig och yrkesmässig handel så kan du bli skattskyldig i inkomstslaget näringsverksamhet, om det inte utgör hobbyverksamhet. Således skattas överskottet i inkomstslaget tjänst. Innan du säljer flaskorna vidare bör du förvissa dig om att de inte omfattas av något immaterialrättsligt skydd som förhindrar dig att yrkesmässigt sälja dem inom ramen för din verksamhet. På PRV.se finns ett register över de varumärkesskydd och mönsterskydd som har registrerats i Sverige. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Är återbetalning av ett lån en skattepliktig inkomst?

2020-08-28 i Inkomstskatt
FRÅGA |Min son är skyldig mig och min fru 100000 kr. Han skall betala tillbaka hela beloppet på en gång. Finns det risk för att vi får några extra kostnader tex skatt. mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En återbetalning av ett lån utgör inte en inkomst för den som får pengarna, utan denne får ju endast tillbaka sina egna pengar. Därför blir inte en inkomstbeskattning aktuell med anledning av själva återbetalningen av lånet. Däremot är ränteinkomster skattepliktiga inkomster, dvs. om er son har betalat ränta till er för lånet ska ni betala skatt för ränteinkomsterna, (42 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om han inte betalar ränta och bara har återbetalat lånet kommer ni inte att beskattas för pengarna.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,