Ska mitt avgångsvederlag utbetalas som ett brutto- eller nettolönebelopp?

2021-09-24 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,jag har blivit erbjuden ett avgångsvederlag i samband med att min anställning avslutas. Ordagrant står det i en av punkterna att: "Företaget utbetalar, senast månaden efter sista anställningsdag, ett belopp om X kr (8 månadslöner) till JL. Månadslönen uppgår till, i 2021års löneläge, till X SEK."Jag har undanhållit beloppen samt mitt namn (JL) då det inte är relevant. Till min fråga, då det står "utbetalar" och ett belopp, tolkar jag det rätt då alt. kan jag hävda att, det inte skall dras någon preliminärskatt på detta utan att jag faktiskt får beloppet på mitt konto? Det står ju trots allt utbetalar, dvs företaget får med andra ord stå för preliminärskatten då det är deras skyldighet att dra och betala in detta eller kan det bli något skatteproblematik för min egen del om företaget inte betalar in preliminärskatt på beloppet?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDitt ärende rör avtalstolkning, ett område som inte är reglerat i lag. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg. Därför kommer viss hänvisning ske till relevanta rättsfall. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är skatteförfarandelagen (SFL) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Avtalstolkning, några hållpunkterVid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare avtalet vilken samtliga då kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den så kallad oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Den förevarande situationen, vad gäller?Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Det ska också tilläggas att just handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, jfr NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett också sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, se NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se även återigen NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis måste konsulteras när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Skyldigheten att göra skatteavdrag regleras i skatteförfarandelagen. I 10 kap. 2 § SFL anges att den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen ska göra skatteavdrag enligt de bestämmelser som följer av 10 kap. SFL. Och skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker. Den som betalar ut ersättning i det här fallet är din arbetsgivare varför denne ska ombesörja inbetalningen av din preliminärskatt. Vidare uttalas i 10 kap. 3 § SFL att huvudregeln är att skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete och som ersättning för arbete räknas även annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten, exempelvis ett avgångsvederlag. Så långt har du alltså rätt. Men att "företaget får stå för preliminärskatten då det är deras skyldighet att dra och betala in detta" såsom du beskriver det ovan stämmer inte riktigt. Den som förvärvsarbetar och uppbär lön och annan ersättning är alltid den som de facto svarar för preliminärskatten. Däremot föreligger en skyldighet för arbetsgivaren att sköta inbetalningen av preliminärskatten för sina medarbetares räkning, men det är fortfarande bara du som arbetstagare som i egentlig mening betalar preliminär inkomstskatt. Att arbetsgivaren är den som trycker på betalknappen (för din räkning) är enbart en lagstadgad serviceåtgärd från arbetsgivarens sida.Vid ingående av anställningsavtal är det för övrigt brukligt att bruttolönebeloppet anges, dvs. lönen före skatt. När det står att företaget ska utbetala ett belopp motsvarande åtta månadslöner menar jag att det får anses underförstått att det inkluderar den inkomstskatt som ska betalas av dig, men som ombesörjs av din arbetsgivare. Det är, för att citera HD, tradition och gängse praxis på arbetsmarknaden och ligger därför i linje med vad du objektivt sett bör kunna förvänta dig i den här situationen. När det sedan gäller tolkningen av begreppet "utbetalar" går det ändå relativt enkelt att argumentera för att det faktiskt sker en utbetalning av hela avgångsvederlaget. Och detta alldeles oavsett om beloppet om åtta månadslöner tillfaller dig till fullo eller om du endast erhåller nettot, dvs. lönen efter skatt. Pengarna lämnar trots allt arbetsgivarens konto ("utbetalas") för att sedan delas upp på två olika mottagare, nämligen du och Skatteverket. Sammanfattningsvis är min bedömning att du inte har fog för din uppfattning eftersom ditt föreslagna synsätt i praktiken skulle innebära en utbetalning av betydligt mer än åtta månadslöner.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Skatt på förmåner

2021-09-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |HejJag behöver veta om förmåner som man får från sin arbetsgivare. Vem som betalar skatt på förmåner och hur mycket betalas skatt? Vilka förmåner som är skattefria? Tack
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skattefria förmåner framgår av 11 kap. Inkomstskattelagen. Förmåner som inte tas upp till beskattning är i förekommande fall:- Förmåner vid tjänsteresa och vid representation- Förmån av kost i särskilda fall- Förmån av vara eller tjänst av begränsat värde som arbetstagaren får av arbetsgivaren- Förmån av arbetskläder i vissa fall- Personalvårdsförmåner- Gåvor till anställda som understiger ett visst belopp- Hälso- och sjukvårdsförmånerFörmånerna ovan är inte en uttömmande lista utan de förmåner som är vanligast förekommande.Skatt på förmåner betalas av arbetsgivaren. Enligt 11 kap. 1 § Inkomstskattelagen skall Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Du som arbetstagare betalar skatt på förmåner, undantaget de som nämnts ovan. Hur mycket du betalar i skatt i inkomstslaget tjänst är beroende av vart i landet du är bosatt och hur mycket du tjänar. Enligt 65 kap. 3 § Inkomstskattelagen ska du som fysisk person och obegränsat skattskyldig betala kommunal inkomstskatt, och eventuellt statlig inkomstskatt enligt 65 kap. 5 § Inkomstskattelagen om du tjänar över en viss nivå.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ska man betala skatt i Sverige vid försäljning av fastighet belägen utomlands?

2021-08-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller rent skattemässigt vid arv av fastighet i utlandet. Det är så att jag och mina syskon har en fastighet i Marocko som vi fått i arv av vår avlidna far. Vad gäller om vi säljer fastigheten och för över försäljningsvärdet till Sverige? Ungefär hur mycket behöver man då betala i skatt? Vi är födda och uppvuxna i Sverige, samt är svenska medborgare. Stort tack på förhand.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i inkomstskattelagen (IL). Obegränsat eller begränsat skattskyldigHuruvida du behöver betala skatt eller inte för intäkterna med anledning av försäljningen av fastigheten som är belägen utomlands är det avgörande om du är så kallat obegränsat eller begränsat skattskyldig.Att vara obegränsat skattskyldig innebär att du betalar skatt för samtliga inkomster, oavsett om de härrör från Sverige eller från utlandet (3 kap 8 § IL). Är du istället begränsat skattskyldig är du endast skyldig att betala skatt för vissa i lagen uppräknade inkomster (3 kap 18-21 § IL).Obegränsat skattskyldig är du om du antingen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller om du har väsentlig anknytning till Sverige och också har varit bosatt i Sverige tidigare (3 kap 3 § IL). Utifrån din fråga verkar du vara bosatt i Sverige och är därmed skyldig att betala skatt för samtliga inkomster du får, dvs även för intäkten ni erhåller vid försäljningen av fastigheten i Marocko.Hur mycket skatt ska ni betala?Kapitalvinsten ni gör vid försäljningen ska dock kvoteras till 22/30 (45 kap 33 § IL). Det innebär att du alltså endast behöver ta upp 22/30 x försäljningsintäkten. Denna kvoterade kapitalvinst ska sedan tas upp i inkomst av kapital vilken har en proportionell skattesats om 30%. Det ger en effektiv skattesats om 22 % (22/30 x 30 %). Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kvitta en kapitalförlust från en försäljning av bostadsrätt mot inkomst av tjänst?

2021-07-30 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, är det möjligt att kvitta en kapitalförlust, jag har sålt en bostadsrätt, mot inkomst av tjänst?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras inkomstskattelagen (IL).Huvudregeln är att man endast kan kvitta överskott eller underskott i samma inkomstslagDet finns tre inkomstslag i Sverige: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Underskott inom respektive inkomstslag får i princip inte kvittas mot överskott i ett annat inkomstslag. Det innebär att du endast kan kvitta en kapitalförlust mot en kapitalvinst och inte inkomst av tjänst då det rör sig om ett annat inkomstslag.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Sugar dating: laglighet och skatteplikt

2021-09-15 i Inkomstskatt
FRÅGA |Om jag har en Sugar daddy över nätet. Han ger mig pengar varje vecka upp till 1000$ . Gåva för min tid kallar han det. Han finns i USA och jag i Sverige. Det handlar om telefonsamtal och ibland sexig bilder. Är detta på något sätt olagligt och ska detta beskattas på något sätt. Vill bara veta så jag inte gör något olagligt.
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag berättar lite om vad som kan gälla för sugar dating dels laglighet och dels skatterättsligt. Det är bra att du vill säkerställa att din inkomst är laglig och skattas korrekt. Jag besvarar din fråga utifrån att du är myndig. Om du inte är myndig aktualiseras en rad brott som barnpornografibrott (16 kap. 10 a § brottsbalken (BrB)). Brottet begås i så fall av din sugar daddy mot dig. Jag kommer att besvara frågan i två led, först lagligheten och sedan skatterättsligt.Lagligheten i att skicka bilder över internetDu beskriver att din sugar daddy ger dig pengar. Det du ger honom är telefonsamtal och ibland sexiga bilder. Rättsläget är oklart när det gäller sugar dating. Det finns fall där sexuell posering över Skype har räknats som sexuell posering, då gällande barn (ex NJA 2015 s. 501) (6 kap. 8 § BrB). Alltså kan även det som sker över internet eller endast på bild räknas som brott. Rättsläget är som sagt oklart när det gäller sugar dating och varje händelse måste bedömas för sig.Lagligheten i sexuellt material i relation till sexuell tjänstUtgångspunkten är att en vuxen person får frivilligt skicka en bild på sig själv, påklädd eller naken, till en annan vuxen person som tar emot den frivilligt. Generellt kan man säga att det sannolikt ett brott om det inbegriper någon form av tvång eller obehag för de inblandade. Vissa saker är dock alltid olagliga, som köp av sexuell tjänst. Definitionen av köp av sexuell tjänst är att skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning (6 kap. 11 § BrB). Du beskriver att er förbindelse inte är tillfällig, och det kan även diskuteras i vilken mån hela eller delar av förbindelsen är sexuell i lagens mening.Skattepliktig inkomstUtgångspunkten är att gåvor är skattefria (8 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL)). En gåva är bara en gåva om det inte finns något krav på motprestation. Om det finns ett krav på motprestation är gåvan skattepliktig. Det här är inte helt lätt att bedöma i ditt fall. Det finns, utifrån det du beskriver, en förväntan att du ska lägga tid och engagemang på er sugar dating och du förväntar dig att få pengar av honom. I många relationer finns det en förväntan på att båda parterna ska bidra med pengar eller andra prestationer, så det behöver göras en helhetsbedömning i ditt fall för att avgöra om er sugar dating ska anses vara en privat relation utan krav på motprestation eller en förbindelse där inkomsterna är skattepliktiga. Beroende på hur varaktigt och självständigt er sugar dating bedrivs kan det räknas som näringsverksamhet och ska då beskattas som sådan (13 kap. 1 § IL). Annars ska den beskattas i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Om du är osäker kan du höra av dig till Skatteverket.SammanfattningDet finns lagstiftning för närliggande företeelser, men inte överensstämmer helt med sugar dating. Utifrån det du beskriver är det inte säkert att det räknas som köp av sexuell tjänst, men varje händelse behöver bedömas för sig för att avgöra om det förekommer brott. Rättsläget är oklart när det gäller sugar dating. För att pengarna du ska räknas som en skattefri gåva behöver du ta emot dem utan krav på motprestation. Det är svårt att bedöma om det finns en sådan i ditt fall. Om det finns ett krav på motprestation ska du deklarera inkomsten antingen som inkomst i näringsverksamhet eller inkomst i tjänst. Min rekommendation är avslutningsvis att du kontaktar Skatteverket för att få ett mer utförligt svar gällande beskattningen.Utifrån uppgifterna i din fråga är det vad jag kan säga just nu. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har vi rätt till uppskov?

2021-08-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |Vi har sålt vårt hus som är ett åretruntboende.Vi har bott där i två år under Corona men inte varit skrivna där och säljer nu och vill veta om vi har rätt till att ljuta upp vår vinstskatt när vi köpt en dyrare lägenhet?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna som styr beskattningen och uppskovsbeloppet finns i inkomstskattelagen (IL).För att få slutligt uppskov med beskattningen när du säljer din bostad med vinst måste fyra förutsättningar vara uppfyllda (47 kap 2-5 § IL). 1. Att du säljer en privatbostad i Sverige eller övriga EES-området (ursprungsbostad). En privatbostad är ett småhus, tex. en villa eller ett radhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt där du och dina närstående har använt mer än hälften av ytan till permanentboende.2. Att den privatbostad som du säljer har varit din permanentbostad, dvs att du varit bosatt där minst ett år eller om du varit bosatt där minst tre av de fem senaste åren. Undantag finns om du tvingas sälja tex. genom expropriation.3. Du köper en ny bostad i Sverige eller övriga EES-området. Den nya bostaden ska vara ett småhus, en ägarlägenhet, en tomt där det uppförs småhus/ägarlägenhet eller en bostadsrätt.4.Du flyttar in i den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter försäljningen av ursprungsbostadenUtifrån din fråga verkar samtliga krav uppfyllda för att ni ska beviljas uppskov.Beloppsgräns Det ska också noteras att det finns en beloppsgräns som innebär att uppskovsbeloppet inte får understiga 50 000 kronor (47 kap 6 § IL). UppskovsbeloppNär ni köper en dyrare bostad motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten (ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp) (47 kap 7 § IL). I frågan står inget om att ni har tidigare uppskovsbelopp. Ert uppskovsbelopp blir då kapitalvinsten i sin helhet. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om min arbetsgivare inte har betalat skatt och arbetsgivaravgifter?

2021-08-01 i Inkomstskatt
FRÅGA |Min arbetsgivare har inte betalat skatt och arbetsgivaravgifter åt mig senaste året, hur går jag tillväga?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din arbetsgivare har en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter enligt lag samt dra av preliminär skatt från anställdas löner. Om detta inte görs kan arbetsgivaren göra sig skyldig till skatteavdragsbrott (2 kap. 1 § socialavgiftslagen, 10 kap. 2 § skatteförfarandelagen och 6 § skattebrottslagen).Som arbetstagare har du en skyldighet att betala in skatt på din lön och om preliminär skatt inte tidigare dragits blir du själv skyldig att betala in den i efterhand. Sådan efterbeskattning kan du bli skyldig att betala upp till sex år efter att du fått ut din lön. Arbetsgivaravgifterna har du ingen skyldighet att betala (66 kap. 27 § skatteförfarandelagen).Eftersom du har jobbat svart, det vill säga utan att din arbetsgivare har gjort skatteavdrag på din lön, kan en straffavgift tillkomma utöver efterbeskattningen. Denna straffavgift ligger på 40 procent av den obetalda skatten. Skatteverket har även en skyldighet att anmäla svartarbete som skattebrott. Detta brott förutsätter dock att skattefusket varit avsiktligt (49 kap. 11 § skatteförfarandelagen och 2 § skattebrottslagen). SammanfattningEftersom din arbetsgivare inte har gjort skatteavdrag på din lön det senaste året kommer du själv att bli skyldig att betala din skatt i efterhand. Du kan även bli skyldig att betala en straffavgift och göra dig skyldig till skattebrott. Hur du går till väga Eftersom din arbetsgivares misskötsel även kan drabba dig bör du vända dig till Skatteverket och Kronofogden för att ta reda på om arbetsgivaren betalar skatt för sitt företag samt om arbetsgivaren har skulder. Du bör även meddela Skatteverket om din arbetsgivares misskötsel med att inte göra skatteavdrag. Vill du ha vidare hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att ta kontakt med din fackliga organisation, om du är medlem i en sådan. Alternativt ta hjälp av en jurist.Annars hoppas jag att du fått svar på din fråga och att det ordnar upp sig!Vänligen,

Måste jag betala skatt på hyresintäkter från ett hus beläget utomlands?

2021-07-11 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej. Jag har svårt att förstå Skatteverkets information och formella språkformulering gällande hur uthyrning av privatbostad utomlands beskattas om man är permanent bosatt i Sverige. Jag bor utanför EU, äger ett hus här tillsammans med min sambo men vi ska flytta tillbaka till Sverige senare i år. Vi ska nu bestämma om vi ska behålla vårt hus och hyra ut det, eller sälja det innan vi flyttar till Sverige. Om vi behåller det, då kommer intäkterna från hyran knappt att täcka våra avbetalningar på lånet. Vi kommer alltså inte att tjäna något på det kortsiktigt. Måste vi ändå betala skatt på hyresintäkterna även om vi "går back" varje månad?Tack på förhand
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i inkomstskattelagen (IL).Obegränsat eller begränsat skattskyldigHuruvida du behöver betala skatt eller inte för hyresintäkterna du erhåller från uthyrningen av huset som finns utomlands är det avgörande om du är så kallat obegränsat eller begränsat skattskyldig. Att vara obegränsat skattskyldig innebär att du betalar skatt för samtliga inkomster, oavsett om de härrör från Sverige eller från utlandet (3 kap 8 § IL). Är du istället begränsat skattskyldig är du endast skyldig att betala skatt för vissa i lagen uppräknade inkomster (3 kap 18-21 § IL). Beroende på var man bor och när man flyttar under året så kan man vara både obegränsat och begränsat skattskyldig vid olika tidpunkter under samma år.Obegränsat skattskyldig är du om du antingen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller om du har väsentlig anknytning till Sverige och också har varit bosatt i Sverige tidigare (3 kap 3 § IL). I det fall ni alltså flyttar till Sverige är ni obegränsat skattskyldiga så fort ni flyttat, eftersom ni då är bosatta här.Den hyresintäkt ni får in genom uthyrningen av huset som är beläget utomlands är en sådan intäkt som ni är skyldiga att betala skatt för i Sverige, efter det att ni flyttat till Sverige (42 kap 1 § IL). Däremot har ni också rätt till schablonavdrag om 20% av intäkten (42 kap 31 § IL). Ni har också rätt till ett schablonavdrag om 40 000 kr per år (42 kap 30 § andra stycket IL).Exempel:Ni hyr ut huset för 10 000 kr i månaden. På ett år blir det alltså 12 x 10 000 = 120 000 kr. Ni får avdrag med 20% av 120 000 kr, dvs 24 000 kr. Ni får också avdrag med 40 000 kr. Totalt har ni då rätt till avdrag om 24 000 + 40 000 = 64 000 kr.Ni beskattas då bara för 120 000 - 64 00 = 56 000 kr med anledning av intäkterna ni erhåller i samband med uthyrningen av huset.SammantagetNi beskattas alltså för hyresintäkterna eftersom ni är bosatta i Sverige, men ni får också rätt till ett visst avdrag. Det ska också noteras att ni får avdrag för räntekostnaderna som ni har för lånet för huset (42 kap 1 § andra stycket IL). Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,