Har jag rätt till avdrag för dubbel bosättning när jag bott i min sommarstuga en kort period innan jag flyttade för jobb?

2019-03-03 i Avdrag
FRÅGA |Hej! Har jag rätt till avdrag för dubbel bosättning? Jag hade en bostadsrätt som jag sålde 20180514 när jag fick ett nytt jobb i en annan stad och jag flyttade först till mitt sommarhus som jag har renoverat och byggt till (renoveringen klar 201808 så att jag kan bo i huset efter pensioneringen. Jag köpte en bostadsföreningslägenhet 20180525 och flyttade dit efter ett par månader i september när den blev ledig. Jag blev skriven på den nya bostaden den 20 februari 2019. Jag har haft uppskov av skatt av en tidigare lägenhet och måste begära uppskov också nu, men har jag rätt till avdrag för dubbel bosättning, eftersom huset som jag renoverat finns kvar och dit tänker jag flytta så småningom efter pensioneringen. (Jag har 4 år kvar i tjänst). Jag åker dit på helgerna.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga är väldigt otypisk för dubbel bosättning-fallen. Jag kan redan nu säga att jag inte har ett klart svar på din fråga, eftersom den inte regleras direkt i lagtext och jag inte kan hitta någon information om att situationen har prövats tidigare. Det blir alltså upp till Skatteverket att fatta beslut i frågan. Jag har skrivit ihop ett par rader här nedan om vad som kan vara aktuellt och av betydelse för bedömningen, och även lämnat en rekommendation till dig.I slutändan avgörs dessa fall av Skatteverkets bedömningar, och i fall av överklagan av förvaltningsdomstolar. I otypiska fall, dvs när en situation uppstår som inte regleras direkt av lagtext (exempelvis eftersom den kan vara såpass specifik, eller att de är ett resultat av att samhället och beteenden förändras) eller varit föremål för diskussion vid lagstiftningen handlar det i slutändan om att myndigheterna får göra egna bedömningar kring de existerande reglernas tillämpbarhet på den specifika situationen. På detta sätt skapas praxis (antingen genom Skatteverkets beslut eller genom domar, främst då i Högsta Förvaltningsdomstolen) som sedan är vägledande i senare, liknande, fall.Med det sagt, ska också sägas en del om den regel som är aktuell i ditt fall, nämligen inkomstskattelagen 12 kap. 19 §. Enligt regeln kan en enskild medges avdrag för dubbel bosättning om denne: på grund av arbete har flyttat till en ny arbetsort, och behåller bostaden på den tidigare bostadsorten (oavsett om detta är en bostad för den enskilde, dennes make/sambo eller dennes familj. Den nya bostaden ska ligga minst 50 km från den tidigare bostadsorten för att regeln ska kunna användas. Det krävs också att den enskilde faktiskt bor på stället (enligt Skatteverket räcker det med att man har skaffat sig en bostad på den nya arbetsorten och faktiskt övernattar där - antalet nätter per vecka är inte avgörande). Att man åker till sommarstugan varje helg är således inte något som påverkar rätten till avdrag så länge man övernattar under veckorna, exempelvis.Typfallet är att en arbetstagare på grund av ett nytt arbete flyttar till en ny ort och har kvar bostaden på den tidigare bostadsorten, exempelvis för att familjen ska bo kvar pga diverse olika anledningar. Enligt lagens förarbeten framgår att regeln är tänkt att underlätta under en övergångsperiod, samtidigt som man inte vill skapa inlåsningseffekter på arbetsmarknaden. Svårigheten i ditt fall (som jag ser det) är att du sålt din gamla bostad när du fick ett nytt jobb, och sedan köpte en ny. Applicerat på lagbestämmelsens terminologi har du alltså inte kvar bostaden på den gamla orten. Att du hade sommarstugan under hela den här perioden och renoverade den till ett fullvärdigt åretruntboende under perioden efter att du sålt den gamla lägenheten och innan det att du flyttade in i den nya lägenheten underlättar inte bedömningen. Ett synsätt är att din sommarstuga fungerat som en faktisk bostad under perioden maj-september och att den andra lägenheten då utgör en sådan ytterligare bostad som du enligt regeln kan få avdrag för. En alternativ tolkning är att du faktiskt sålt bostaden på din gamla ort och därför inte kan medges avdrag för den nya bostaden, eftersom du haft sommarstugan under hela perioden. Om man använder den här tolkningen av situationen så kan man också se hur denna möjlighet skulle kunna utnyttjas och missbrukas av folk för att få igenom skatteavdrag som man egentligen inte har rätt till (åtminstone om man ska se till syftet att regeln finns).Min rekommendation till digEftersom jag inte kan ge dig något klart svar i den här frågan så blir min rekommendation istället att du lämnar ett s.k öppet yrkande i din deklaration. Detta görs genom att du i deklarationen under "övriga upplysningar" lämnar alla relevanta uppgifter kring din situation och meddelar varför du deklarerat som du gjort. Tänk på att du behöver lämna tillräckligt med underlag för att Skatteverket ska kunna fatta ett beslut i frågan. Hellre för mycket information än för lite, med andra ord. Alternativt kan du göra detta genom att skicka in en separat bilaga i samband med deklarationen, och då är det bra om du under "övriga upplysningar" i deklarationer istället hänvisar till den separata bilagan med det öppna yrkandet.Ett öppet yrkande ger Skatteverket en chans att fatta beslut i frågan samtidigt som du inte "undangömmer något". Detta innebär att du inte kan påläggas ett skattetillägg för oriktig (felaktig eller vilseledande) skatteuppgift. Det värsta som kan hända är alltså att du nekas avdraget.Jag hoppas att mitt svar är användbart för dig, även om jag inte kunde ge dig ett rakt och tydligt svar! Om du har någon följdfråga i ärendet eller om jag misstolkat någonting i din text så får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så ska vi se till att få det löst!

Skatt på lånade pengar

2019-02-16 i Avdrag
FRÅGA |Hej, min man har tagit lån på 250 000. Han betalar ränta. Behöver han göra något med sin dekleration? Kommer han få skatta på dessa pengar? Tack
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din man behöver inte betala någon skatt på de lånade pengarna. Han kan däremot få avdrag för räntekostnaderna som uppkommer med anledning av lånet enligt 42 kap. 1 § 2 stycket inkomstskattelagen. Vanligtvis behöver man inte göra något med sin deklaration då banker brukar lämna kontrolluppgifter avseende inbetalad ränta, och detta syns således i deklarationen. I annat fall begär han avdrag för ränteutgifterna vid punkt 8.1 i inkomstdeklaration. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man dra av ränta på skatten som hänför sig till skadestånd?

2019-01-08 i Avdrag
FRÅGA |Har fått ett strafföreläggande att betala till fordringsägare för en skada med 255000:- jämte ränta enligt 6§ räntelagen från dagen då gärningen begicks till dess full betalning skett.Har upprättat och fått en avbetalningsplan godkänd med fordringsägaren och återbetalar ett fast belopp på 5000:-, ett amorteringsbelopp och räntebelopp varje månad.Är denna typ av ränta avdragsgill i min självdeklaration?
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!Kort sagt är svaret ja. Enligt inkomstskattelagens 42 kap. 1§ andra stycket är räntor avdragsgilla oavsett deras härkomst. Det finns även ett rättsfall som handlar om samma sak där Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) gav tillstånd att dra av ränta som hänfördes till skadestånd (RÅ 1994 ref. 21).Hoppas det här hjälpte!Med vänliga hälsningar

Har man som egenföretagare rätt till milersättning?

2018-11-16 i Avdrag
FRÅGA |Har jag som F-skattare rätt att ta ut milersättning utöver fakturerad arbetstid, då jag tvingats använda min privata bil i tjänsten till att köra med varje dag.Både till och från olika uppdrag samt ärenden på plats.Vänliga hälsningar
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du driver ett eget företag och undrar om du kan få någon form av milersättning för de mil som du kör med din privata bil i tjänsten. MilersättningDu har rätt till en skattefri milersättning om 18:50 kronor per mil. Detta innebär alltså att du som privatperson har rätt att ta ut 18:50 kronor från ditt företag för varje mil du har kört med din privata bil i tjänsten. Du kan läsa mer om detta på skatteverkets hemsida, se här. Svar: Ja du har rätt att ta ut en skattefri milersättning om 18:50 kronor från ditt företag för varje mil du kört med din privata bil i tjänsten. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar

Vad får jag dra av på deklarationen?

2019-02-25 i Avdrag
FRÅGA |Hej!har jag rätt att dra av på deklarationen?jag har nu en vuxen son inneboende,som inte kan betala hyratack vare att han är arbetslös.tacksam för svar
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har lite svårt att förstå vilket typ av avdrag du undrar över. Så, om du känner att du inte får svar nu, så får du gärna skicka in en ny fråga med lite fler detaljer! Man deklarerar sin inkomst för att se hur mycket man tjänat och hur mycket man betalat i skatt Det är på det här sättet man får tillbaka pengar om man under året har betalat för mycket i skatt (det kallas för skatteåterbäring). Vilka avdrag du kan göra:Om du funderade på att göra avdrag på skatten i och med att du har en inneboende, så går inte detta om din son inte betalar hyra. Det är i stora drag på grund av att en hyra från en inneboende kan räknas som inkomst, men det går inte om det inte finns någon hyra. Det finns dock en mängd olika avdrag som man kan göra som privatperson, en lista på dessa hittar du här.Mina rekommendationer:1. Gå igenom listan på avdrag och se om du har möjlighet till några av de avdrag som finns med.2. Om din son inte fyllt 29 år än, så kan ni se om han har möjlighet att få bostadsbidrag för att underlätta lite! Information om ansökan hittar du här.3. Undersök även gärna möjligheten för din son att få ersättning från a-kassan om han inte redan har det. Här kan du läsa om vilka krav och villkor som måste vara uppfyllda för att han ska få ersättning.Jag hoppas att detta har hjälpt! Som sagt så får du gärna skicka in en ny fråga om du känner att jag inte riktigt kom åt det du ville få svar på! Med vänliga hälsningar,

ROT-avdrag när arbetet utförts av närstående

2019-01-30 i Avdrag
FRÅGA |Hej! Min man och jag har anlitat ett byggaktiebolag för att renovera delar av vårt hus byggt 1987. Aktiebolagets ägare och enda utövare är vår son. Det är svårt att som ensam snickare få flyt i verksamheten. Istället för att anlita sonen vid sidan om har vi anlitat hans aktiebolag. Vi har inget emot att betala skatt och han har en familj att försörja och vill ha företaget ska gå bra. Nu vill inte Skatteverket gå med på ROT-avdrag eftersom vi är släkt. Hur kan vi vara släkt med ett aktiebolag? Lagen kom ju till för att främja sysselsättningen. När jag försöker hitta lagtexten hittar jag bara om hushållsnära tjänster. Kan ni hjälpa mig att hitta var detta står i lagen och om ni tycker Skatteverket har rätt!
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om skattereduktion för hushållsnära tjänster finns i inkomstskattelagen 67 kap. 12-19 §. Enligt 13 a § så räknas bland annat reparationer, underhåll, samt om- och tillbyggnader som hushållsnära tjänster. Ett hinder mot att begära skattereduktion är dock 15 § andra stycket. Där stadgas det att om en fysisk person utför hushållsarbetet så får inte den personen eller någon närstående till denne begära skattereduktion avseende det utförda arbetet. Det lagen tar sikte på är alltså inte vilken part man har slutit avtal med utan vilken person som rent faktiskt utför arbetet.I er situation är jag därför rädd att skatteverket nog har rätt. Anledningen till att man inte får begära ROT för tjänster utförda av närstående är att lagstiftaren var rädd att detta skulle ge för stora möjligheter för folk att få skattereduktion baserat på oriktiga påståenden. Ett inte helt orimligt argument i och för sig men det är givetvis snopet när det drabbar personer som er som inte har något oärligt uppsåt. Jag hoppas svaret ändå har varit till nytta.Med vänliga hälsningar

Dödsbodelägares ansvar att betala skatteskuld och kapitalförlust vid utlåning till närstående?

2018-12-03 i Avdrag
FRÅGA |Hej, Jag , min bror och syster ärvde en gård som vi sålde som dödsbo. Pengarna fördelades mellan oss syskon, med överenskommelsen att året efter skulle var och en betala in sin del av skatten till vår avlidna fars skattekonto. När det var dags att betala in skatten så meddelade vår syster hade hon inte några pengar då hon hamnat i ekonomiska problem. Vid kontakt med skattemyndigheten så fick vi höra att eftersom det var sålt som dödsbo var vi solidariskt ansvariga. Vi tvingades då betala 100.000 kr var för att betala in vår systers del. Till slut så tvingades jag och min bror ansöka om betalningsföreläggande till kronofogden om skulden som vår syster har till oss. Nu har det kommit fram att hennes situation är så dålig att hon ansökt om skuldsanering. Vid kontakt med kronfogden bedömde de chansen att få tillbaks pengarna som små då övriga skulder var stora. Jag kontaktade då skattemyndigheten för att undersöka möjlighet att göra avdrag för kapitalförlust. Svaret jag fick var: "Avdrag medges inte för personliga levnadskostnader. Utlåning till en närstående kan generellt sett anses ha ett sådant samband med den personliga relationen att en förlust får karaktär av en personlig levnadskostnad såvida ni inte kan visa på något annat" Nu lånade vi/betalade vi ju inte av fri vilja. Jag skulle nu vilja ha råd för hur man kan framställa detta till Skatteverket för att ha så stor chans att få igenom avdraget som möjligt. Kan man sälja vidare fodran för 1 kr och göra förlustavdrag?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dödsbo och dödsbodelägares ansvarDet är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta dödsboet och tillsammans ombesörja avvecklingen av dödsboet, se här. Detta innebär att förvaltningsåtgärder rörande dödsboets egendom i princip kräver delägarnas gemensamma beslut. Huvudregeln är att alla skulder ska betalas av dödsboet innan ett eventuellt överskott delas ut till arvtagare. Du som dödsbodelägare har inget personligt ansvar för dödsboets skulder. Detsamma gäller med skatten, om det finns pengar i dödsboet som täcker skatten så ska dessa användas innan eventuellt överskott delas ut till dödsbodelägarna. Om det inte finns några pengar i dödsboet behöver inte delägarna betala skatten med egna pengar. Skulden restförs i stället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.Solidariskt ansvarEftersom att det var dödsboet som sålde fastigheten innebär det att dödsboet också ska betala in skatten. Eftersom ni är dödsbodelägare och har ett ansvar för förvaltningen av dödsboet innebär det också att ni är solidariskt betalningsansvariga för att så sker. Det innebär att ni måste täcka upp för varandra om någon av er hunnit göra er av med så mycket av tillgångarna att någon av er inte kan betala sin andel av skulden. Har ni alltså redan förrättat arvsskifte eller tagit ut något ur dödsboet (vilket ni verkar ha gjort) måste dock skiftet gå åter eller det ni har tagit ut ur boet återlämnas, se 21 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Detta är en skyddsregel som är uppställd i borgenärernas (dvs. de med fordringar på den avlidne) intresse. Regeln fastslår alltså att ett arvskifte ska gå åter om det skett innan den avlidnes andra skulder har betalats. Det är inte nödvändigt med en total återgång om en partiell sådan räcker för att täcka borgenärernas fordringar. Delägarna återbetalar då så mycket som behövs för att täcka skulderna i förhållande till vad var och en av dem har erhållit för mycket vid arvskiftet.Avdrag för kapitalförlust vid såld privatbostadOm du säljer din fastighet eller ägarlägenhet till ett lägre försäljningspris än vad du köpte för, och fastigheten är en privatbostadsfastighet, räknas förlusten som en kapitalförlust. Kapitalförluster för privatbostadsfastigheter är avdragsgilla till 50 procent (45 kap. 33 § inkomstskattelagen, IL) Du kan bara göra avdraget det år du har haft förlusten (44 kap. 26 § IL). Den avdragsgilla delen av förlusten drar du av från vinster och andra inkomster som du tar upp i kapital.Personliga levnadskostnaderPrivata levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av (9 kap. 2 och 3 §§ IL).Förbudet mot avdrag för personliga levnadskostnader gäller även för kapitalförluster (9 kap. 2 § IL). Avdrag har vägrats för förlust på lån till god vän (RÅ 1985 Aa 204). Utlåning till närstående och ingående av borgensförbindelse för närstående kan i allmänhet antas ha sådant samband med den personliga relationen att en förlust får karaktär av personlig levnadskostnad (RÅ 2003 ref. 12 och RÅ 2003 not. 56). Det är den skattskyldiges sak att visa motsatsen.Kan ni vinna framgång genom att hävda att det inte finns ett närståendeförhållande? Eftersom att Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten) har slagit fast i ett antal fall att en borgensförbindelse till närstående inte är avdragsgill så skulle jag ha svårt att se hur man vinner framgång i en sådan talan mot skatteverket. Rättsfallet RÅ 2003 ref. 12 påminner väldigt mycket om er situation då ni har ingått en borgensförbindelse till en närstående. Rättsfallet handlar just om en person som vill göra avdrag för kapitalförlust på såld fastighet men ingått en borgensförbindelse med närstående. Regeringsrätten uttalar att utlåning till närstående och ingående av borgensförbindelse för sådana personer kan i allmänhet antas ha sådant samband med den närstående. Hinder för avdrag för realisationsförlust föreligger alltså då förlust är att betrakta som en personlig levnadskostnad (jfr RÅ 1985 Aa 204 och RÅ 2000 ref. 45). (jfr 9 kap. 2 § IL)Vid en bedömningen måste måste hänsyn tas även till de omständigheter som föregått fordringens uppkomst. I ert fall framgår det ganska självklart att ni alla är släkt (dvs närstående) med varandra, ni har haft ett gemensamt ansvar att förvalta dödsboet och det finns klara omständigheter som tyder på att ni har betalt er systers skuld och anledningar till varför. Kan man sälja vidare fodran för 1 kr och göra förlustavdrag?Nej det kan ni inte göra, utan man kommer i ett sådant fall kolla på syftet bakom transanktionen och ni kommer påföras skatt ändå. SammanfattningsvisJag får tyvärr meddela att ni kommer inte kunna vinna framgång i en sådan talan mot Skatteverket då ni har skyldigheter enligt lag att förvalta dödsboet, samt att det framgår väldigt tydligt av rättsfallen att en sådan borgensförbindelse ska anses som en personlig levnadskostnad vilket inte är avdragsgill.Hoppas det klargjorde rättsläget för er lite, undrar ni något annat är det bara att höra av sig. Med vänliga hälsningar

Får personen som betalat för tillbyggnad och reparationer göra hela avdraget vid försäljning av huset?

2018-10-31 i Avdrag
FRÅGA |Vid försäljning av huset så skall man göra avdrag för tillbyggnad och reparationer. Om ena partnern har stått för all betalning av detta. Får då denna person göra avdraget på sin 50 del.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att två personer äger ett hus gemensamt och nu ska sälja det. Och att din fråga gäller det avdrag säljaren får göra i sin inkomstdeklaration för tillbyggnad och reparationer. Jag förstår det också som att personerna äger 50 % var av huset. Och att huset säljs tillsammans med tomten den står på, vilket betyder att det är en fastighet i lagens mening. Regler om avdrag vid försäljning av fastighet finns i Inkomstskattelagen (IL).Får personen som betalat för tillbyggnad och reparationer göra hela avdraget?När två personer säljer en fastighet som de båda äger till lika stor del ska de skriva upp inkomsten från försäljningen i sin inkomstdeklaration (IL 42 kap. 1 § + IL 45 kap. 1 §). De båda kommer behöva betala skatt på denna inkomst.I deklarationen får de däremot göra avdrag för bl.a. tillbyggnad och reparationer, vilket leder till att vinsten/inkomsten från försäljningen inte blir lika stor och att de därmed får betala mindre skatt. Avdragen är kopplade till själva fastighetsförsäljningen och inte till en viss person. Avdragen ska därför fördelas mellan fastighetsägarna precis så som försäljningsinkomsten. Äger de två personerna fastigheten till 50 % var, så ska de ta upp 50 % var av försäljningsinkomsten i deklarationen och även göra avdragen till 50 % var i deklarationen.- Kostnad för reparationer är så kallade "förbättringsutgifter" och får dras av om de utförts under de senaste 5 åren och uppgår till minst 5 000 kr under ett och samma år (IL 45 kap. 11 §).- Kostnad för ny-, till- och ombyggnad får alltid dras av oavsett när det utfördes och till hela beloppet.Det spelar alltså ingen roll om endast en av fastighetsägarna har betalat för tillbyggnad och reparationer. Den ena ägaren får göra avdrag för hälften av kostnaderna för tillbyggnad och reparationer i sin deklaration och den andra ägaren får likaså göra avdrag för hälften. Sammanfattning:Även om ena partnern har stått för all betalning av tillbyggnad och reparationer så får inte denna person göra hela avdraget på sin del. Avdragen är kopplade till fastigheten och inte till ägarna och ska delas upp enligt ägarandelarna. Om personerna äger 50 % var får de göra avdrag med 50 % var.Hoppas du fått svar på din fråga!För vidare frågor angående din inkomstdeklaration kan du kontakta Skatteverket. Du är också välkommen att återkomma och ställa oss på Lawline en ny fråga med ytterligare funderingar. Med vänliga hälsningar