Kvitton saknas avseende åberopade förbättringsarbeten på en fastighet - Vad gäller vid beräkningen av omkostnadsbeloppet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är inkomstskattelagen (IL).
Allmänna hållpunkter
Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen (köpeskillingen) för den avyttrade tillgången (fastigheten) minskad med utgifterna för avyttringen (typiskt sett eventuella mäklararvoden) och omkostnadsbeloppet, se 44 kap. 13 § IL. Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter), se 44 kap. 14 § 1 st. IL. Kapitalvinsten tas sedan upp i inkomstslaget kapital till vilket inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder och i form av kapitalvinster och kapitalförluster räknas, se 41 kap. 1 § 1 st. IL.
Värt att notera är även följande. Kapitalvinster på privatbostadsfastigheter är endast skattepliktiga med 22/30, vilket i praktiken ger en effektiv skattesats på 22 % (22/30 x 0,3 (skattesatsen i inkomstslaget kapital) = 0,22 = 22 %, 45 kap. 33 § 1 st. IL). Exempel: Om kapitalvinsten efter försäljningen av en fastighet uppgår till 1 000 000 kr behöver man endast ta upp 733 333 kr, vilket betyder att man inte betalar någon skatt på de resterande 266 667 kr (22/30 x 1 000 000 kr = 733 333 kr). Den slutliga kapitalvinstskatten i kronor räknat blir i exemplet 220 000 kr (0,3 x 733 333 kr = 220 000 kr, vilket ger en effektiv skattesats om 22 % eftersom 220 000/1 000 000 = 0,2 = 22 %). Detsamma gäller privatbostadsrätter, se 46 kap. 18 § 1 st. IL.
För privatbostadsfastigheter liksom för privatbostadsrätter gäller med andra ord ett avsteg från principen om att hela kapitalvinsten ska vara skattepliktig. Men även om andra skattesatser gäller på vinster som uppstår vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter beskattas fortfarande det totala överskottet i inkomstslaget kapital med 30 % statlig inkomstskatt, se 65 kap. 7 § IL.
Den nu uppkomna situationen - Vad gäller?
När det gäller din huvudsakliga fråga, vilken knyter an till beräkningen av kapitalvinsten, måste inledningsvis framhållas att det inte finns något givet svar. Mycket talar för att en skälig uppskattning kommer att behöva göras utifrån det presenterade materialet och övriga för ärendet relevanta omständigheter, dvs. ett slags schablonbeskattningsförfarande, vilket praxis också vittnar om (se nedan). I första-läget ankommer det på dödsboet att föra bevisning om åberopade avdrag inför Skatteverket (SKV). Om du (formellt dödsboet efter din son) har en uppfattning om rättsläget som skiljer sig från Skatteverkets bedömning och du inte får gehör för dödsboets ståndpunkt, alltså för de yrkade avdragen hänförliga till de aktuella förbättringskostnaderna, vilket för övrigt verkar vara fallet här, kommer den här frågan slutligen att behöva hänskjutas till domstol (och då till en förvaltningsrätt som första instans).
Generellt kan som sagt sägas att dödsboet i egenskap av skattskyldig i grunden har att visa vilka kostnader din son har haft, vilket eventuellt kan ske genom att inhämta viss vägledning (information) från Lantmäteriet och/eller Statistiska centralbyrån (SCB). Ett belysande avgörande på det här området, vilket både är pedagogiskt och lättläst och inte heller särskilt långt, är Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) avgörande RÅ 2002 ref. 73. Jag rekommenderar varmt en genomläsning av domen, vilken också förklarar varför det, i skrivande stund, blir tämligen svårt att kunna ge något entydigt svar. Klart torde i vart fall vara, åtminstone utifrån det nyss nämnda rättsfallet och förutsatt att det finns en acceptabel dokumentation avseende förbättringsarbetenas omfattning, att en skälig uppskattning av uppkomna kostnader bör göras av SKV.
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,