Vad händer med gemensamma katter när samboförhållande upphör?

2018-05-22 i ARKIV
FRÅGA |Hej,Jag och mitt ex flyttade tillsammans för 4 år sedan. I en lägenhet. Det tog ett tag sen bestämde vi oss för att skaffa katter. Vi diskutera ett tag om det, och det blev så att vi skaffade 2st små fina katter. Vi köpte som av min Moster som precis hade fått en kull.Nu för några månader sedan separerade vi och hon tog katterna ifrån mig och kastade ut mig. (Det blev inge vidare mellan oss) så jag tog 3 månader o sen vart jag ute från lägenheten vi båda flyttade till. Men jag känner att det är mer jag som borde fått ta katterna då hon jobbar och är borta mycket av dagarna, medan jag har ett jobb som ger mig mer tid hemma.Jag undrar hur det funkar, och om jag kan göra något nu i efterhand. För att få katterna till ett bättre hem.Mvh
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sambodelning:När ett samboförhållande upphör ska man, om någon part begär det, upprätta en bodelning. Att upprätta en bodelning innebär att man sammanräknar all samboegendom, gör avdrag för skulder, och delar det hela lika mellan varandra. Samboegendom är gemensam bostad samt gemensamt bohag. Detta är bostad samt möbler i bostaden som man köpt tillsammans för att använda tillsammans. Observera att det inte krävs att båda parter har betalt, istället handlar det om att det köpts under samboförhållandet med avsikten att användas gemensamt. Katter ses inom juridiken som lös egendom, man gör alltså inom juridiken ingen skillnad på en katt och t ex. en bil. Dock ses det inte som gemensamt bohag och katter kan därför inte räknas med vid sambodelning. Se 3 - 8 och 12 - 14 §§ sambolagen. Samäganderätt:Då katter ses som egendom kan lagen om samäganderätt bli aktuell. Om två parter tillsammans äger egendom är huvudregeln att man äger lika stor del av egendomen. Detta gäller så länge man inte har avtalat annat. Vem som ses som ägare behöver inte vara den som t ex. skrivit på ett köpekontrakt. Har ni båda hjälpts åt att betala för katterna vid köp eller senare vid försörjning av katterna är de att se som samägda. Se 1 § samäganderättslagen.Att äga något samägt enligt denna lag innebär att bådas samtycke krävs vid beslut över hur egendomen (katterna). Det bygger alltså på att man som ägare kommer överens. Se 2 § samäganderättslagen. Kan man inte komma överens kan man hos tingsrätten ansöka om en god man som bestämmer över egendomen tillsvidare, utöver detta kan man hos tingsrätten också ansöka om att sälja egendomen på en offentlig auktion där man har möjlighet som ägare att köpa egendomen. Se 3 § och 6 § samäganderättslagen. Då detta handlar om djur är det egentligen inte optimalt att se dem på detta vis då det är viktigt att tänka på att det är levande varelser med känslor. Det är på grund av detta givetvis bättre om man som ägare kan komma överens. Kan man inte det kan man som sagt hos tingsrätt ansöka om god man eller om offentlig auktion. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Lawline besvarar inte skolfrågor

2018-02-05 i ARKIV
FRÅGA |hej. jag håller på med ett skolarbete i juridik där vi ska hitta på en rättegång. och då skulle jag behöva få svar på vad en 17 årig person som har kört onykter med en promille halt över 1,0 promille som kör på en person vid ett bevakat övergångsställe så att den person bryter ett antal revben och får en punkterad lunga då han har kört mot rött. detta skulle vara väldigt snällt om ni skulle kunna svara på. detta har alltså inte hänt utan det är en påhittad situation
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vi på Lawline besvarar tyvärr inte skolfrågor, utan endast frågor som rör konkreta juridiska ärenden. Jag kan därför inte svara på din fråga. Med vänlig hälsning,

Condictio indebiti

2018-01-02 i ARKIV
FRÅGA |Hej.Jag fick en fråga om semesterersättning, som blivit dubbelt utbetald. Det har skett under en längre tid när personen varit ledig en dag vid flera tillfällen men också vid en längre semesterperiod. Vilka lagar finns och vilken praxis finns för detta? Huvudregeln är ju att återbetalning ska ske, men finns det undantag?mvh
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst! Initialt finner du hur jag har tolkat din fråga och vad jag kommer att behandla. Vidare följer en djupare redogörelse och slutligen finner du min tillämpning av gällande rätt och mina kontaktuppgifter om något verkar oklart. Jag tolkar din fråga som att ni har betalt ut semesterersättning felaktigt. Detta verkar bero på ett misstag från er som arbetsgivare. Du undrar om den anställde måste betala tillbaka pengarna. Frågan aktualiserar regler om s.k. "misstagsbetalningar" (condictio indebiti på latin). Jag ska i det följande redogöra för vad som gäller för condictio indebiti. Gällande rätt - MisstagsbetalningarDet saknas lagar m.m. som reglerar just fenomenet "misstagsbetalningar". Rättsområdet har istället utvecklats i doktrin (juridisk facklitteratur) samt praxis (avgöranden från högsta domstolen). Följande kan sägas gälla (se rättsfallen NJA 2011 s 739 och NJA 1999 s 575).Principen om condictio indebiti (misstagsbetalningar) behandlar situationer där någon har betalat en skuld som egentligen inte finns, eller har betalat ett för stort belopp. Allt detta med en felaktig bild/tro om att det funnits en betalningsskyldighet för skulden. Betalningen har i detta fall skett utan rättslig grund, dvs. av misstag. Huvudregeln har, precis som du nämner, tidigare varit att den utbetalande har rätt att kräva tillbaka det felaktiga beloppet eller den för högt erlagda summan. Den som tagit emot en betalning, kan däremot ha rätt att behålla pengarna, om den har förbrukat medlen i god tro eller annars inrättat sig efter betalningen. Att vara i s.k. "god tro" innebär att den mottagande personen, den som förbrukat pengarna, inte insett eller borde ha insett att betalningen var just en misstagsbetalning. Bedömningen görs rent objektivt utefter vad en normal och rimlig person hade kunnat tro. När man pratar om begreppet "annars inrättat sig" så gäller följande. Typiskt sett om man betalar av räkningar, lån, eller liknande och inte vet om att man har fått för mycket utbetalt, så finns det en möjlighet att inte behöva betala tillbaka det man har fått för mycket. Vad som även kan påverka är hur beloppet som betalats har räknats ut och hur mycket det skiljer sig från det korrekta beloppet. Har den mottagande personen saknat insyn i hur betalningen beräknades eller enbart fått en uppskattat siffra, så kan denne mycket väl få behålla pengarna. Det får göras en helhetsbedömning in det enskilda fallet. En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är om den utbetalande personen har varit oaktsam. HD har i en dom från NJA 1994 s. 177, som även fastslagits i en ytterligare dom i NJA 2001 s. 353, sagt att det är viktigt mottagaren ska känna sig trygg, efter att ha mottagit pengarna. Denne ska inte behöva bekymra sig för att pengarna eventuellt ska komma att bli återkrävda. Detta är viktigt med hänsyn till omsättningens säkerhet. Slutligen ska även hänsyn tas till tiden. Ju längre tid som förflutit mellan återbetalningskravet och den felaktiga betalningen, ju mer talar för att pengarna inte ska återbetalas. Detta har bl.a. stadgats i NJA 1989 s. 224. Prejudikat saknas dock (åtminstone enligt mina efterforskningar) som talar om hur långt bak i tiden man kan sträcka sig för en eventuell återbetalning. Vad som däremot kan sägas är att i majoriteten av de rättsfall som avgjorts hos HD så har en övervägande del av dessa fallit ut till betalningmottagarens fördel, dvs. att återkravsanspråket ogillades. SammanfattningsvisHuvudregeln är således att mottagaren ska återbetala om det rör sig om en misstagsbetalning, men att detta inte behöver ske om vissa omständigheter är uppfyllda. Har mottagaren inrättat sig efter betalningen i god tro, eller om den utbetalande ha varit oaktsam så kan mottagare slippa återbetalning och få behålla sina pengar. Enligt allmänna bevisbörderegler så är det generellt upp till arbetsgivare (den utbetalande) att visa att mottagare ej var i god tro. KontaktuppgifterJag hoppas att du har fått svar på din fråga. Önskar du vidare hjälp är du välkommen att ta hjälp av vår juristbyrå. Vill du ha kontakt med dem eller finner något i mitt svar oklart är du välkommen att kontakta mig på johan.hakansson@lawline.se.Allt gott,Med vänliga hälsningar

Skolarbete

2017-12-13 i ARKIV
FRÅGA |Hej!Jag skriver en uppsats om jobbannonser. Jag har sett en tendens att företag överdriver de arbetsuppgifter, förmåner och möjligheter som kommer att finnas på arbetsplatsen på samma sätt som arbetssökande kanske överdriver sina egna kompetenser. Min fråga rör vilka regler som finns kring informationen i jobbannonser, är det endast kontraktet som är lagligt bindande? Vänliga hälsningar
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som en skolfråga och vår policy inom Lawline är vi tyvärr inte svarar på skolfrågor. Har jag uppfattat detta felaktigt är du välkommen att omformulera din fråga och ställa den på nytt.Allt gott,Med vänliga hälsningar

Advokatbrev diarienummer

2018-02-27 i ARKIV
FRÅGA |Hej!Om man får ett brev från en advokatfirma, ska inte det innehålla något slags diarienummer, ärendenummer eller målsnummer för att vara giltigt?Jag har fått ett brev som helt saknar ovanstående.
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Det finns i dagsläget inga regler vad gäller ett krav på diarienummer, ärendenummer eller målsnummer för att ett brev från en advokatfirma ska vara giltigt. Däremot brukar myndighetspost av olika slag innehålla dessa. Jag har däremot en känsla av att du har fått ett brev från en advokatbyrå angående krav för olaga streaming? Då finns det flera olika intressanta artiklar du kan läsa om du vill veta mer ex. https://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/inkasso/jag-har-fatt-ett-kravbrev-fran-njord-vad-ska-jag-gora/http://www.dagensjuridik.se/2017/11/kravbrev-till-fildelare-kan-vara-otillatna-inkassokrav-datainspektionen-granskar-utskickenJag hoppas att jag har besvarat din fråga och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra skickliga jurister. Mvh,

Möjlighet till försäljning av fastighet då samägande föreligger

2018-01-16 i ARKIV
FRÅGA |hej,tre syskon äger efter arv 1/3 var av ett fritidshus. 2 vill sälja men inte den tredje. Samtidigt ligger i nära framtid en större investering pga VA och friköp av tomt mm som dessa två syskon inte vill medverka i. För att ett av syskonen ska kunna gå vidare med försäljning via mäklare krävs väl en fullmakt av alla delägare. Vad gör man för att tvinga fram en försäljning?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då flera personer äger en fastighet föreligger samäganderätt enligt 1 § samäganderättslagen. För att beslut ska tas kring denna fastighet krävs som huvudregel allas samtycke, för att två ska kunna sälja sina delar krävs alltså att alla går med på detta. Detta följer av 2 § samäganderättslagen. Bäst är naturligtvis att ni kommer överens om vad som ska ske med fastigheten då detta alltid är enklast. Om det inte är möjligt att komma överens har man som ägare rätt att ansöka hos tingsrätt om offentlig auktion, alltså ansöka om att fastigheten ska säljas. Detta enligt 6 § samäganderättslagen. En ägare kan i regel inte motsätta sig ansökan, det finns dock undantag om särskilda skäl föreligger. Fattar tingsrätten ett beslut om försäljning tilldelas en god man som har i uppdrag att förvalta fastigheten, sälja den och dela köpeskillingen lika mellan delägarna. Man har som ägare rätt att komma med ett minimipris för vad man vill ha för fastigheten. Ansökan görs hos tingsrätt där fastigheten finns, lättast är att gå in på denna tingsrätts hemsida. Viktigt att tänka på om man väljer att ansöka om offentlig auktion är att det dels föreligger en ansökningsavgift, dels att ägarna tillsammans får stå för alla kostnader som uppstår vid förvaltningen vid försäljning. Hoppas att detta svar hjälpte dig. :)Med vänliga hälsningar,

Kan en statligt anställd anta ett erbjudande om lägenheten?

2017-12-13 i ARKIV
FRÅGA |Är det ok att som statligt anställd acceptera ett erbjudande om lägenhet från en privat hyresvärd? Det finns ingen beroendeställning, vi umgås inte, det finns inget utbyte av kontanter el tjänster. Kan min arbetsgivare anmäla mig för mutbrott om jag skriver på avtalet?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utifrån den information du har gett så skulle jag säga följande: Under förutsättning att du mottar erbjudandet i form av privatperson så kan jag inte se att det skulle vara något problem. Med det menar jag att det inte får finns någon koppling mellan ditt arbete exempelvis genom utbyte eller liknande, och inte heller något så litet som e-postkonversationer från din jobbmejl. Detta för att vara på den säkra sidan. Hoppas du har fått svar på din fråga. Önskar du en ännu utförligare utredning av ditt ärende är du varmt välkommen att ta hjälp av vår juristbyrå. Klicka här för att få kontakt med dem. Allt gott,Med vänliga hälsningar

Arkivlagen och riktlinjer

2017-12-13 i ARKIV
FRÅGA |Var hittar jag bestämmelser angående att journaler för personer födda dag 5, 15 och 25 ska sparas för evigt. Forskningssyfte. Jag har sökt i bl.a. Patientdatalagen men hittar ingen skrivning.
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline. Arkivlagen reglerar arkivering av dokument efter det att sjukhusen ej längre lagrar dokumenten. Huvudregeln är att journaler skall sparas i 10 år efter sista anteckningen gjordes och mer om det kan du läsa på 1177s hemsida här.Precis som du säger så finns det undantag för personer födda dag 5, 15 och 25 varje månad då dessa skall sparas för evigt. Detta är något som exempelvis hemvårdsförvaltningen i halmstad skriver i sina riktlinjer som du kan läsa här. Detta framgår av arkivlagen 16§ som säger att kommunen får meddela egna föreskrifter för att detaljreglera viss frågor. Regeringen får dock meddela föreskrifter som skall gälla för alla men med hänsyn till det kommunala självstyret undviker dem det. Mitt tips till dig är att undersöka huruvida ansvarig myndighet för just din kommun har meddelat några föreskrifter som besvarar din fråga. Utan att veta vilket område du tillhör alternativt vilket område som journalen skall ha arkiverats i kan jag inte besvara din fråga till fullo. Jag hoppas att givit dig vägledning i hur du skall finna svaret på din fråga och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se. Mvh,