Arvsrätt vid adoption

2021-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är fem biologiska syskon varav en av våra syskon blev bortadopterad som barn och är tyvärr inte i livet idag. Min fråga är när en av oss fyra syskon (som växt upp tillsammans med våra biologiska föräldrar ) avlider och inte har några arvingar utöver sina syskon, ärver då vår avlidne systers (som var bortadopterad) barn efter en av oss som inte har några egna arvingar mer än oss syskon?MVH/Ann-Britt Grimberg
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB), som innehåller lagar om arvsrätt, och Föräldrabalken (FB), som bland annat innehåller lagar om adoption. I 4 kap 21 § FB stadgas att den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Detta innebär att de juridiska släktbanden till den biologiska familjen helt upphör och ersätts av adoptivfamiljen. Det finns alltså ingen arvsrätt mellan er syskon och er bortadopterade syster. Hon ärver alltså inte efter er, och ni ärver inte efter henne. Hon ärver och ärvs istället av sin adoptivfamilj. Detsamma gäller för hennes barn som nu träder i hennes ställe. Ni fyra syskon ärver varandra (om era föräldrar inte är i livet, och ni inte har andra arvingar), till lika del mellan de kvarvarande syskonen, enligt 2 kap 2 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätt till arv efter avliden farbror

2021-01-18 i Arvsordning
FRÅGA |Min biologiska Farbror är avliden. Han har inga barn, ogift, ej sambo. Min Biologiska pappa är avliden. Dem två Biologiska Bröderna hade samma mor/ far. Dem har 2 halv systrar. Alltså har dem 4 samma Mamma. Ärver jag min Avlidna Farbror?! Hur kommer det bli..? Är jag med i arvsledet, istället för min Pappa?
Amanda Aitomäki |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga behöver vi vända oss till Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i svaret att utgå ifrån att inget testamente finns. ArvsledetI första hand är det arvlåtarens barn som ärver denne (2 kap. 1 § ÄB).Eftersom din farbror inte hade några barn kommer arvet istället att tillfalla din farbrors föräldrar som får dela lika på arvet (2 kap. 2 § första stycket ÄB). I din fråga framgår inte om din farbrors föräldrar fortfarande är vid livet. Jag kommer därför nu att ställa upp olika utfall utifrån olika förutsättningar.Om båda föräldrarna leverOm din farbrors båda föräldrar lever, får de dela lika på arvet (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Du blir inte arvtagare.Om bara en av föräldrarna leverOm bara en av föräldrarna fortfarande är vid livet kommer denne få halva arvet från din farbror, och den andra förälderns lott kommer att fördelas mellan dennes avkomlingar (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Om farbroderns moder är avlidenDet betyder att om farbroderns far är vid livet och modern har avlidit så får fadern halva arvet efter din farbror. Den andra halvan fördelas mellan moderns avkomlingar, det vill säga din pappa och hans två halvsystrar, eftersom de alla är moderns avkomlingar (2 kap. 2 § andra stycket och tredje stycket ÄB).Eftersom din pappa inte längre lever, kommer du få hans andel. Hade din pappa fler barn än dig delar ni på arvet (2 kap. 2 § andra stycket).Om farbroderns fader är avlidenOm det istället är din farbrors far som avlidit och modern fortfarande är vid livet kommer halva din farbrors arv tillfalla hans moder, och den andra halvan kommer att fördelas mellan faderns avkomlingar. Det betyder att om fadern inte hade andra barn än din pappa och din farbror kommer arvet att tillfalla dig och eventuella syskon eftersom ni träder i eran pappas ställe (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Om farbroderns båda föräldrar är avlidnaOm ingen av farbroderns föräldrar är vid livet ser fördelningen lite annorlunda ut. Då tar farbroderns syskon hela arvet. Din pappa ärver din farbror genom både modern och fadern, och halvsystrarna ärver bara genom modern (jämför 2 kap. 2 § andra och tredje styckena ÄB). Andelen som går till din pappa är således större än den som går till hans halvsystrar. Eftersom din pappa är avliden träder du i hans ställe. Hade din pappa fler barn delar ni lika på arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).SammanfattningUnder förutsättning att din farbrors båda föräldrar inte längre är vid livet kommer du att få ta del av farbroderns arv då du träder i din pappas ställe. Hur mycket du får beror på om båda föräldrarna eller bara ena är avliden etc. Eftersom jag saknar dessa uppgifter är det svårt att ge ett fullständigt svar på hur stor andel du får.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar. Har du fler funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Om min pappas senaste fru har arvsrätt efter min faster?

2021-01-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hej,Min faster har avlidit. Hon var änka och hennes barn är avlidna, inga barnbarn.Hon hade två syskon, varav min far är avliden, så jag förstår att jag ärver hans del. Nu var han änkeman och omgift vid sin död och vi hade en ganska besvärlig och långdragen dödsbodelning efter hans död. Nu undrar jag om den person han var omgift med också har arvsrätt efter mim faster?
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag förstår din fråga som att du undrar om personen din far var omgift med kan ärva efter din faster.Enligt ärvdabalken gäller att i ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar (2 § 2 stycket ÄB). Det innebär att du träder i din fars ställe och ärver hans del av fasters arvet. Personen som din far var omgift med har inte rätt att ärva efter din faster.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver mina morbröder?

2021-01-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag har två morbröder. Av den ena fick jag frågan om de måste skriva ett testamente för att ärva varandra.Jag och min bror är söner till deras äldre syster som dog 2018. Vi har också en kusin i USA som är dotter tillmin moster som dog 2013. Påverkar vi deras inbördes arvsrätt?Min andra fråga är vad som händer när båda våra morbröder gått bort, ärver då vi syskonbarn dem?Ifall det är så, fördelas arvet så att vår kusin (som är ensam barn) ärver hälften och jag och min bror får dela på den andra hälften?Hälsningar
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar vem som ärver dina morbröder. Först när en av dem dör och sedan efter att båda har gått bort. Här under går jag igenom vad som gäller enligt reglerna i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver dina morbröder?Om en person varken har egna barn eller föräldrar i livet är det personens syskon som ärver. Om ett syskon inte lever längre men har barn som lever ärver de barnen i syskonets ställe. (2 kap. 2 § ÄB).När en av dina morbröder dör kommer de tre olika grenarna ärva lika. Det betyder att den andra morbrodern ärver en tredjedel, att du och din bror får dela på en tredjedel och att er kusin får en tredjedel. Om dina morbröder inte vill ha det så får de skriva ett testamente till fördel för varandra.Efter att båda dina morbröder gått bort fördelas arvet precis så som du skriver. I det läget finns det bara två grenar kvar som kan ärva. Då får du och din bror dela på en hälft och er kusin får den andra hälften.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Blir barnbarn arvingar om de inkluderas i arvlåtarens sista vilja?

2021-01-18 i Arvsordning
FRÅGA | Blir barnbarn arvingar om den avlidne skriver en sista vilja (utanför testamentet) att de ska få en viss summa efter hennes död. Måste de då in i boupptäckningen som arving?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis är Ärvdabalk (1958:637) tillämplig lag i fråga om arv och testamenten. Ärvdabalken förkortas ÄB.Vad är formkraven för testamenten?Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamenten upprättas inför två vittnen. Testator (den som skriver testamentet) ska skriva under handlingen i vittnenas närvaro. Dessa ska också skriva under testamentet. De behöver inte veta vad testamentet innehåller i fråga om förordnanden, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena får inte gynnas av förordnandet. Utöver detta finns det inga krav på registrering eller dylikt. Hur görs ändringar i ett testamente?Trots att du inte tagit upp det i din fråga vill jag belysa hur ändringar i ett testamente görs, eftersom det eventuellt kan vara av betydelse. Om omständigheterna såsom du känner till dem gör denna del irrelevant så kan du helt enkelt bortse från denna del av svaret. Enligt 10 kap 6 § ÄB sker en ändring på samma sätt som för utfärdandet av ett "första" testamente, innebärande att formkraven måste uppfyllas på nytt för att tillägg eller andra ändringar ska vara giltiga. Om personen däremot på grund av sjukdom eller annat nödfall inte kan förmå sig att upprätta ett testamente enligt formkraven så kan det godkännas trots det, förutsatt att personen inte tre månader efter utfärdandet av det så kallade nödtestamentet haft möjlighet att utfärda ett testamente enligt formkraven, se 10 kap 3 § ÄB. Ett sådant nödtestamente kan antingen vara muntligt inför två vittnen (dessa personer behöver inte vara samma personer som bevittnat det första testamentet) eller ett så kallat holografiskt testamente som är ett obevittnat testamente som är egenhändigt upprättat och undertecknat. Sammanfattningsvis så verkar tillägget till testamentet så som du beskrivit det eventuellt inte ha tillkommit på rätt sätt, men eftersom bedömningen kommer utgå främst från huruvida tillägget bevittnats, är skriftligt och vad det säger utöver vad du beskrivit i din fråga så får den bedömningen bero på, men utgångspunkten är att tillägg måste ske enligt formkraven. Observera att en ändring inte måste tas upp i samma testamentshandling, en separat skrivelse som tydligt betecknas som tillägg är giltigt förutsatt att formkraven eller villkoren för nödtestamenten är uppfyllda, detsamma gäller om tillägget avgivits muntligt inom ramen för nödtestamenten. Har barnbarn rätt att ärva även utan testamente?Om arvlåtaren exempelvis testamenterar bort hela sin egendom till en mottagare utanför familjen så har bröstarvingar (barn) enligt 7 kap 1 § ÄB rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Om barnbarnens föräldrar är avlidna träder barnbarnen in i sina föräldrars ställe och ärver deras lott, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB. Exempel: A går bort och har testamenterat bort sin egendom till välgörenhet. Men eftersom A har ett barn så har barnet i kraft av sin laglott rätt till hälften av egendomen innan den skiftas ut till välgörenhet - förutsatt att barnet påkallar jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB. Om barnen är avlidna så träder deras barn in i sina föräldrars ställe, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB. Detta innebär att barnbarnen har rätt till (och om de är flera delar de lika på) sin förälders laglott - och inget testamente behövs eftersom laglotten inte går att testamentera bort förutsatt att jämkning påkallas. I detta avseende kan barn (bröstarvingar) således inte göras arvslösa enligt svensk arvsrätt. För att barnbarn ska kunna ärva "direkt" krävs det alltså ett giltigt testamente, men barnen har först rätt till sin laglott. Makes arvsrättObservera att om person A var gift med person B så ärver först person B sin avlidne make, se 3 kap 1 § ÄB, och de gemensamma barnen har då efterarvsrätt som tillfaller dem först när den efterlevande makens arv i sin tur ska skiftas. Gemensamma barn (och barnbarn) får således lämna företräde till den efterlevande maken - med undantag för särkullbarn som kan få ut in laglott direkt. En efterlevande make har dessutom rätt att ur den avlidne makens kvarlåtenskap erhålla ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet (145 584 kronor) innan den testamenterade egendomen skiftas, förutsatt att egendomen räcker till - detta inkluderar dock även vad den efterlevande maken erhållit genom bodelning och vad denne har i enskild egendom, se 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Jag hoppas att detta besvarar din fråga och att jag inte varit otydlig. Om vissa förklaringar går utanför dina omständigheter ber jag dig att bortse från dem, jag har försökt vara så omfattande jag kan utifrån underlaget i din fråga. Om någonting är oklart eller om du har flera frågor är du varmt välkommen att ställa dem.

Vem är en "aster"?

2021-01-14 i Arvsordning
FRÅGA |Jag söker svaret på vem är en "aster".Texten:Om det saknas arvingar ur första och andra arvsklassen ärver den avlides far och morföräldrar. Om inte heller dessa finns kan i sista hand den avlidnes aster, farbror, moster eller morbror ärva.Det är ordet aster i sista meningen jag undra över.Hälsningar
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vem är en "aster"?Med tanke på hur texten är utformad i övrigt och att det inte finns något ord som heter aster kopplat till arvsrätt så skulle jag säga att det helt enkelt bara är en felstavning. "Aster" ska nog vara faster. Detta då faster, farbror, moster och morbror har en rätt till arv via istadarätten (2 kap. 3 § 2 st ärvdabalken).Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Ärver min svägerska efter mig?

2021-01-10 i Arvsordning
FRÅGA |Min son avlider. Jag har två barn. Ärver min svägerska efter mig
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken som är tillämplig lag för din fråga. Vem ärver mig?Om du inte upprättat något testamente när du avlider kommer den legala arvsordningen att tillämpas på din kvarlåtenskap. Den legala arvsordningen delar upp den avlidnes släktingar i tre olika arvsklasser som ser ut som följande. I den första arvsklassen återfinns den avlidnes bröstarvingar, dvs barn eller barnens avkomlingar (2 kap. 1 § ÄB). Det är alltså dina bröstarvingar som i första hand har rätt att ärva när du avlider. I den andra arvsklassen återfinns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Arvet kan bara komma till den andra arvsklassen om den första arvsklassen är helt uttömd, dvs att det inte finns några släktingar i livet inom den första arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje arvsklassen återfinns den avlidnes mor- och farföräldrar samt mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ÄB). Den tredje arvsklassen tillämpas endast om både den första och andra arvsklassen är uttömd och saknar arvingar. Om man är gift har dock den efterlevande maken företräde framför arvsklasserna. Efterlevande make ärver exempelvis de gemensamma barnens andelar av arvet med fri förfoganderätt och barnen får tillgång till arvet först när även den andra föräldern avlidit. Särkullbarn har däremot rätt att få ut arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Har min svägerska arvsrätt?En svägerska, dvs makes syster, brors fru eller ingift kvinnlig släkting har inte arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Om du skulle avlida skulle din kvarlåtenskap att fördelas på dina barn alternativt din efterlevande make om du är gift med barnens andra förälder när du avlider. Om ett av dina barn avlidit före dig går dennes del av arvet till dennes eventuella barn. Om ditt barn inte har några barn kommer hela ditt arv istället att fördelas till ditt barn som är i livet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur fördelas arvet efter min bror?

2021-01-05 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Jag och min bror är helsyskon. Vi har halvsyskon som är medborgare i annat EU- land. Våra föräldrar är avlidna. Min bror är ensamstående och har inga barn. Hur fördelas arv efter honom? Han kommer att skriva testamente men undrar ändå... om han tex inte hinner ? Undrande syster
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken som är tillämplig lag för din fråga. Vem har rätt till arv?Om den avlidne inte har upprättat något testamente kommer arvet att följa den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen delas den avlidnes släktingar in i tre olika arvsklasser (2 kap. 1-3 § ÄB). I den första arvsklassen finns den avlidnes barn och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går arvet vidare till den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Arvet fördelas som utgångspunkt i två lika delar mellan den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna fördelas deras respektive andel av arvet på deras bröstarvingar, dvs barn. På så sätt blir den avlidnes syskon arvsberättigade. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar och deras barn. Den tredje arvsklassen tillämpas endast om både den första och andra arvsklassen är uttömd. Vem ärver min bror?Om din bror avlider utan att ha upprättat ett testamente kommer arvet i första hand att fördelas i två lika stora delar till hans föräldrar. Eftersom du skriver att era föräldrar är avlidna kommer era respektive föräldrars arvsandelar att gå vidare till deras respektive bröstarvingar. Man ärver bara från sin egna förälder.Om er mamma exempelvis har tre barn varav två är gemensamma med er pappa kommer mammans andel av arvet från din bror att fördelas i tre lika stora delar på hennes barn. Om er pappa har fyra barn (varav två gemensamma med er mamma) kommer hans del av arvet att fördelas på fyra barn. Barnen som är gemensamma – dvs helsyskon till den avlidna – kommer således att ärva sin bror via både sin mamma och pappa. Halvsyskonen är också arvsberättigade från sin bror precis som helsyskon, men de ärver endast via sin egna förälder och får därmed inte lika mycket som ett helsyskon när båda föräldrarna till den avlidne är avlidna. Halvsyskonen är arvsberättigade även om de bor i annat land.Hur skriver man testamente?Man kan ändra arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte vara släktingar eller påverkas av testamentets innehåll (10 kap. 4 § ÄB).Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer eller önskar ett förtydligande går det bra att ställa en fråga till eller skriva en kommentar här under. Med vänliga hälsningar