Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) och regler om vad som gäller vid adoption finns i Föräldrabalken (FB) 4 kap. Enligt 4 kap 8 § FB ska den som adopteras anses som barn till den eller de som adopterat och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Detta innebär att ett adopterat barn kommer att likställas som ett biologiskt barn till de som adopterat. De rättsliga banden med de biologiska föräldrarna upphör helt. När det gäller arv kommer det adopterade barnet räknas som ett eget biologiskt barn. Detta innebär att det adopterade barnet kommer ha samma ställning som adoptivföräldrarnas biologiska barn när det kommer till arvsordningen. Barnet kommer alltså ärva från adoptivföräldrarnas sida precis som om barnet vore biologiskt. De rättsliga banden mellan adoptivbarnet och det biologiska föräldrarna är genom adoptionen klippta och barnet förlorar arvsrätten efter dem. Istället ärver och ärvs adoptivbarnet enbart av adoptivföräldrarna och deras släktingar. Av 2 kap 1 § ÄB framgår att närmaste arvingar är de som kallas bröstarvingar. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och kommer ha först rätt till den avlidnes arv. Detta är barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare till den avlidne. Det finns dock en ordning inom denna arvsklass. Barn till den avlidne har rätt till dennes förmögenhet före barnbarn. I praktiken innebär detta att barnen i första hand ska dela lika på den avlidnes förmögenhet och ingenting tillfaller barnbarnen. Möjligheten för att barnbarnen direkt ska ärva ex sina mor- eller farföräldrar är om den avlidnes barn är döda eller om ett testamente anger det. Men som svar på din fråga, ja ditt adopterade barnbarn kommer ärva efter samma regler som om det vore ditt biologiska barnbarn.

Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline för din fråga!Jag utgår från att det inte finns något gammalt testamente från din farmor liggandes, i sådana fall skall det till en början följas.Finns inget testamente tar den legala arvsordningen över. Den legala arvsordningen följer av 2 kap. 1 § Ärvdabalken.Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.Stadgandet innebär således att din far, som bröstarvinge, hade rätt till arv efter din farmors frånfälle. När din far nu har avlidit kommer din fars avkomlingar, det vill säga du och dina syskon, att dela lika på hans andel av arvslotten.Med vänliga hälsningar.

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att du inte skrivit ett testamente samt att du och din dotters pappa inte är gifta. Jag kommer först berätta allmänt hur arvsreglerna fungerar för att sedan berätta vad som gäller i ditt fall.ArvsordningenRegler om arv hittas i ärvdabalken.Arvtagare är uppdelade i tre klasser (2 kap ärvdabalken).I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och deras avkomlingar (barnbarn osv). I första hand ärver barnen och det är endast om något barn har avlidit som barnbarnen ärver.I den andra arvsklassen ingår föräldrar och syskon. För att arvsklass två ska bli aktuell krävs att det inte finns några bröstarvingar. I första hand är det föräldrarna som ärver. Har någon av föräldrarna avlidit så ärver den avlidnes syskon och halvsyskon.I den tredje och sista arvsklassen ingår mor- och farföräldrar samt deras barn (dvs. den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar). Har någon av mor- och farföräldrarna avlidit så ärver dennes barn i mor- eller farförälderns ställe. En förutsättning för att dessa släktingar ska ha rätt att ärva är att det inte finns några arvingar i den första eller andra arvsklassen.Om den som avlidit inte har några arvingar i varken arvsklass 1, 2 eller 3 så går arvet till den Allmänna arvsfonden.Vem ärver din kvarlåtenskap?Det framgår i din fråga att du har en dotter och en syster. Skulle du avlida medan din dotter och din syster är vid liv så kommer din dotter att ärva hela din kvarlåtenskap eftersom att hon tillhör första arvsklassen. Din syster kan endast ärva om din dotter skulle avlida innan dig eller om du skriver ett testamente där din syster inkluderas.Om du avlider så får din dotter hela arvet. Skulle hon sedan avlida så kommer arvet att utdelas utefter arvsklasserna. Har din dotter exempelvis inga barn (arvsklass 1) så går hela hennes arv till pappan (arvsklass 2).Hoppas du fått svar på din fråga!

Jessica Konduk |Hej! Tack för din fråga. Om du (arvtagaren, d.v.s. en av delägarna i dödsboet) levde på dagen för arvlåtarens död, tar du arv efter arvlåtaren enligt, 1 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om delägaren lever när arvlåtaren dör men avlider under tiden som dödsboet hålls oskiftat, så tillfaller arvet ändå delägaren. Dina arvingar träder då in i ditt ställe och ärver det som skulle ha tillfallit dig. Vilka som ärver dig beror på den legala arvsrätten.Den legala arvsrätten grundas direkt på lag och bygger på familje- och släktgemenskap. I första hand går arvet nedåt till den dödes avkomlingar, det vill säga den dödes bröstarvingar, 2 kapitlet 1§ ÄB. Det finns dock en regel som skjuter upp bröstarvingars arvsrätt om den avlidne efterlämnar make eller maka och bröstarvingarna är makarnas gemensamma barn. Skulle den avlidne inte efterlämna några bröstarvingar går arvet uppåt till den avlidnes föräldrageneration - far, mor, syskon och syskons avkomlingar - det vill säga den andra arvsklassen och detta regleras i 2 kapitlet 2§ ÄB. Skulle den avlidne inte heller ha någon i denna arvsklass går arvet vidare ett steg till uppåt till tredje arvsklassen den så kallade far- och morföräldragenerationen samt deras barn i enlighet med 2 kapitlet 3§ ÄB (observera dock att kusiner inte har någon arvsrätt). Förutom dessa regler finns även en bestämmelse i 18 kap 1 § ärvdabalken där det framkommer att när en dödsbodelägare avlider innan arvet har fördelats inträder dennes dödsbodelägare i hens ställe. Detta innebär att din fru och dina barn, i första hand träder in som arvingar i ditt ställe, om du avlider innan arvet har skiftats. Detta gäller under förutsättningen att du inte har något testamente som fördelar arvet annorlunda. Om du vill anlita en jurist för att få hjälp med att skriva testamente eller arvskifte är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se

Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag förstår av din fråga att ni är gifta. Som gifta ärver ni varandra såvida det inte finns särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Barn som inte är era gemensamma kallas för särkullbarn. Din mans barn från tidigare äktenskap är alltså särkullbarn. Särkullbarn har rätt att ärva före makan/maken (3 kap. 1 § ÄB). Om man inte vill att särkullbarn ska få ärva eller om man önskar att de ska få ärva på samma villkor som gemensamma barn, så kallat efterarv, kan din man skriva om detta i ett testamente. Viktigt att komma ihåg är att särkullbarn alltid har rätt till en så kallad laglott. Laglotten är hälften av det som de skulle fått i arv om det inte funnits ett testamente som sade något annat. Den har de alltid rätt att få ut den direkt vid sin förälders död. Det betyder att även om det står i testamentet att du som hustru ska ärva allt efter din man, så kan särkullbarnen ändå få ut sin laglott om de begär det senast 6 månader efter de fått del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Jag tolkar din fråga som att du vill undvika att din mans särkullbarn ska ärva andelar i ert gemensamma Aktiebolag vid din mans död. Det du kan göra efter din mans död är att vid bodelning och arvskifte försöka undvika att just andelar i företaget är det som tilldelas särkullbarnen, de kan få andra tillgångar. Ett annat sätt som gifta personer i er situation ibland gör är att de tecknar en livförsäkring för att täcka upp för laglotten, på så sätt kan man lösa ut särkullbarnens laglott med försäkringsbeloppet. Dags att sammanfatta. Då jag inte vet exakt hur er situation ser ut är det svårt att säga hur just ni ska göra, men generellt kan sägas att testamente och livförsäkring är de två sätt som finns tillhands i den här typsituationen. Vill du veta mer så skriv igen eller ställ en följdfråga, annars hoppas jag du är nöjd med svaret.

Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den legala arvsordningen behandlas i Ärvdabalken (nedan ÄB).Din kvarlåtenskap kommer när du avlider fördelas på din efterlevande make och dina gemensamma barn.Jag tolkar det som att du har två barn.Föreligger det inte något testamente kommer den legala arvsordningen att träda in.Den legala arvsordningen framgår av 2 kap. ÄB.2:1 ÄB stadgar att närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.Barnen har ni gemensamt. Era två barn kommer då att efter bodelning få rätt till din hälften var av din kvarlåtenskap som utgångspunkt.Emellertid skriver du att du har din efterlevande make som ska tas hänsyn till också. Din efterlevande make kommer ärva före dina bröstarvingar, enligt 3:1 ÄB. Det finns inte några barn sedan tidigare vad jag förstår, i sådana fall hade de fått ut sin lott direkt.Dina barn har rätt till efterarv efter att efterlevande make har avlidit. Efterarvet beräknas som en kvotdel av de tillgångar som efterlevande make har vid din död.Om din moder avlider efter dig –Om din moder avlider efter dig kommer även här hennes kvarlåtenskap fördelas enligt den legala arvsordningen, det vill säga till hennes bröstarvingar i första hand, se 2:1 ÄB. Om du är avliden kommer din arvslott att tillfalla och delas lika på dina egna barn. Din efterlevande make kommer inte att få ta del av din moders kvarlåtenskap.Med vänliga hälsningar.

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ärver min bror?Enligt den legala arvsordningen är det din brors föräldrar som är närmsta arvingar eftersom din bror var ogift och inte hade några barn (2 kap. 2 § ÄB). Din brors kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans föräldrar som således ärver hälften vardera.Om föräldrarna är avlidna går deras respektive del av arvet vidare till deras egna bröstarvingar, dvs deras barn. Om er far är avliden innebär det att din brors arv som utgångspunkt går till honom, men att det går vidare och fördelas lika mellan hans bröstarvingar, dvs du och de tre halvsyskonen på pappans sida. Om er mor är avliden fördelas hennes andel av arvet lika mellan hennes egna bröstarvingar, dvs bara på de barn som är hennes egna.SammanfattningArvet efter din bror fördelas som utgångspunkt på hans två föräldrar. Om någon eller båda av dem är avlidna fördelas deras respektive andelar på deras egna bröstarvingar. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon kompletterande fråga eller om det råder oklarheter kring svaret kan du skriva en kommentar nedan. Med vänliga hälsningar

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar förutsätter jag att hjärtevännen inte är förälder till den avlidna kvinnans barn. Vem ärver?Det är precis som du skriver att den avlidna kvinnans egendom tillfaller arvingarna i den första arvsklassen i enlighet med den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). I arvet ingår all kvinnans egendom, dvs både bostad, banktillgångar och fysisk egendom m.m. Om man vill frångå den legala arvsordningen krävs att man upprättar ett testamente där man föreskriver vilken egendom som ska tillfalla vem. Om kvinnan inte upprättat något testamente kommer arvet att fördelas till hennes arvingar i första arvsklassen enligt den legala arvsordningen och hennes hjärtevän ärver ingenting. Om kvinnan upprättat ett giltigt testamente med sin hjärtevän som mottagare kan hjärtevännen ärva vad som kvinnan föreskrivit ska tillfalla honom. SammanfattningFör att någon annan än de legala arvingarna ska ha rätt att ärva krävs att den avlidne upprättat ett giltigt testamente. Om personen i fråga inte har gjort det fördelas arvet endast enligt den legala arvsordningen. Utan testamente kommer således kvinnans hjärtevän inte att ärva något från henne. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar