Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag för din fråga. Hur ser arvsrätten ut?Om den avlidne inte har upprättat något testamente kommer dennes kvarlåtenskap att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen består av tre olika parenteler där olika släktingar ingår i olika parenteler.Den första parentelen är de som i första hand är arvsberättigade. I parentelen ingår den avlidnes bröstarvingar, dvs den avlidnes barn eller eventuella barnbarn och barnbarns barn osv. Om den avlidne inte har några bröstarvingar eller om dessa avlidit går arvet vidare till den andra parentelen (2 kap. 1 § ÄB). Den andra parentelen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. I första hand fördelas arvet till den avlidnes föräldrar som ärver lika stora delar. Är någon av föräldrarna avlidna träder deras respektive bröstarvingar i deras ställe och tar deras andel av arvet (2 kap. 2 § ÄB).Den tredje parentelen består av den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn. Personer i den tredje parentelen blir endast arvsberättigade om det inte finns någon möjlig arvtagare i de tidigare parentelerna (2 kap. 3 § ÄB).Vem ärver min bror?I din fråga har du beskrivit att din bror avlidit och att han var ogift och att han inte hade några barn. Det finns därför inte någon släkting i den första parentelen och arvet går därför direkt vidare till den andra parentelen. Din brors kvarlåtenskap kommer därför som utgångspunkt att fördelas mellan hans föräldrar som då ärver 50 % vardera. Eftersom föräldrarna är avlidna kommer respektive förälders arvslott gå vidare till deras respektive bröstarvinge (dvs till den avlidnes syskon) (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). ExempelFör att förtydliga med ett exempel utgår jag ifrån att modern i det aktuella fallet, utöver den nu avlidna personen, har en bröstarvinge (du) och fadern har två bröstarvingar (du och halvbrodern). Moderns andel av arvet på 50 % går till hennes enda bröstarvinge, dvs du som därmed ärver 50 % av din brors kvarlåtenskap genom din moder. Faderns andel av arvet på 50 % går till hans respektive bröstarvingar som får dela på hans andel – du får därför hälften av faderns andel som motsvarar 25 % av broderns kvarlåtenskap och halvbrodern ärver hälften av sin förälders del av arvet som även det motsvarar 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Eftersom du är helsyskon kommer du att ärva via både din mamma och din pappa. Din halvbror som endast är barn till en av de arvsberättigade föräldrarna ärver bara via sin egen förälder. Den slutliga arvsfördelningen blir således att du ärver 75 % av din brors kvarlåtenskap (50 % + 25 %) och halvbrodern ärver 25 % av din brors kvarlåtenskap via sin förälder.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningen finns i 2 kap. ÄB. Där framgår att bröstarvingar ärver först, alltså eventuella barn en arvlåtare efterlämnar. (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga barn och inte heller barnbarn ärver arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte längre är vid liv går arvet vidare till arvlåtarens syskon. (2 kap. 2 § ÄB). Din syster är alltså arvsberättigad om du inte har egna barn eller föräldrar vid liv. Om din syster inte heller är vid liv går arvet vidare till din systers barn, och om de inte är vid liv, går det vidare till barnbarnen. På detta sätt kan ditt systers barnbarn ha rätt att ärva dig.TestamenteDu kan även ha en möjlighet att testamentera bort hela kvarlåtenskapen.Hälften av den arvslott som tillkommer ens barn är dennes laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att det endast går att testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen i det fall det finns barn med i bilden. Den här begränsningen gäller dock inte till förmån för syskon. Du kan alltså ha en möjlighet att upprätta ett testamente där du förordnar om att hela eller delar av din kvarlåtenskap ska tillfalla ditt syskons barnbarn. SammanfattningsvisDitt syskons barnbarn kan ha rätt att ärva dig givet att det inte finns några barn till dig, föräldrar, syskon eller syskonbarn kvar vid liv. I annat fall har du möjlighet att testamentera bort till förmån för dina syskonbarnbarn. För att du ska kunna testamentera bort hela kvarlåtenskapen förutsätter det att du inte har några egna barn. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar den svenska arvsrätten (och dess ordning). Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).För att kunna bestämma vem som kommer ärva frun så ska jag beskriva hur arvsordningen ser ut i Sverige och de särskilda arvsklasser som finns.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. För att vara arvsberättigad så måste man alltså tillhöra en av arvsklasserna (se 2 kap. 4 § ÄB).Ifall det inte finns någon som tillhör en av dessa tre arvsklasser, så kommer i stället arvet tillfalla den Allmänna Arvsfonden.Vilka arvsklasser finns?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB), alltså dennes barn. Om den avlidne hade ett barn som redan har gått bort så ärver i stället dennes barn, vilket alltså är den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen omfattar i stället den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna redan har gått bort så går dennes arv i stället till deras barn (avlidnes syskon). Om syskonen också har gått bort så går arvet till syskonens barn (den avlidnes syskonbarn), se 2 kap. 2 § ÄB. Om ingen arvsberättigad finns här så går man vidare till den tredje (och sista) arvsklassen.Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa har gått bort så ärver i stället far- och morföräldrarnas barn (den avlidnes morbrödrar, mostrar eller farbröder och faster), se 2 kap. 3 § ÄB.Vem kommer ärva frun i ditt scenario?Arvsberättigade är helt enkelt de som ingår i en av arvsklasserna ovan. Ifall du känner till någon som ingår i en av dessa grupper så kommer denna ha rätt till arvet efter frun. Om det finns två släktingar varav den ena ingår i den första arvsklassen och den andra i den andra arvsklassen, så ärver den förstnämnda hela arvet på grund av prioritetsordningen.Det är också möjligt att mannen som gick bort före hustrun kan ha skrivit ett testamente där hon tilldelades viss egendom. Ett sådant testamente kan innehålla en klausul som möjliggör testatorn (mannen som gick bort) att reglera var hans arv till den efterlevande maken (frun i ditt scenario) ska hamna efter hennes bortgång. Jag har inte fått någon information om något sådant testamente, men det är värt att undersöka ifall detta är fallet.Jag kan alltså inte ge dig ett konkret svar då jag inte har någon information om kvinnan hade släktingar som ingår i en av arvsklasserna och som fortfarande är vid liv. Däremot så kan du med hjälp av juridiken som du har fått ta del av ovan utröna om det finns några arvsberättigade efter frun (eller ett testamente).Jag hoppas det här svaret klargjorde situationen för dig,

Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaOm jag förstår din fråga rätt så undrar du om du och dina två syskon har rätt att ärva efter din mormor.Utgångspunkten är att i första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver (se 2 kap. 1 § Ärvdabalken). Om något av den avlidnes barn har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn, vilket kallas för istadarätt och alltså innebär att en person får ärva i sin avlidna förälders ställe . Varje gren får lika stor lott. Som exempel kan ges: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn.). Arvet uppgår till 100 000 kronor, sonen får 50 000 kronor och den avlidne dotterns barn får 25 000 var.I ditt fall så har din mamma dött före din mormor vilket alltså innebär att du och dina två syskon har rätt att ärva den andelen som skulle ha tillfallit din mamma om hon hade varit i livet och du och dina syskon ska då dela lika på hennes andel.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När jag läser din fråga tolkar jag det som att din son inte är myndig och att du och din fru har gemensam vårdnad om er son. I mitt svar utgår jag också från att det är du och din fru som är förmyndare till er son dvs. har hand om hans egendom och de ekonomiska tillgångarna han har så som fonder eller bankkonton (10 kap. 2 § föräldrabalken). Reglerna om vem som ska ärva hittar du i ärvdabalken.Om du dör innan dina föräldrar och du har egna barn är de dessa som ärver dina föräldrarOm du dör innan dina föräldrar är det din son som kommer få kvarlåtenskapen dvs. arvet från dina föräldrar. I arvsrätten är det bröstarvingarna, alltså barn till den som dött som ska ärva (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om då bröstarvingen till den som gått bort är död är det dennes barn som kommer träda i dennes ställe (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Med andra ord är det alltså barnbarnen som då kommer ärva.Svaret på din fråga är alltså att din fru inte kan ärva dina föräldrar utan att det är din son som kommer ärva om det är så att du skulle dö innan din mor.Det är en minderårigs förmyndare som förvaltar arvet till dess att arvtagaren är myndigOm vi dock utgår från att din son är minderårig dvs. under 18 år när din mor dör (förutsatt att du har gått bort innan detta) får han inte ha hand om arvet själv utan det är hans förmyndare som ska förvalta detta (9 kap. 1 § föräldrabalken). Detta innebär då att din fru är den som kommer få ha hand om de pengarna och den egendom som din son eventuellt kommer ärva från dina föräldrar. Detta gäller till dess att han är myndig.I varje kommun finns det en överförmyndarnämnd som har uppsikt på de förmyndare som har hand om barns arv. Deras uppgift är då att se till så att inte något barn behandlas orättvist ekonomiskt eller rättsligt av sin förmyndare. Ett exempel för att förklara vad jag menar är om din fru skulle få för sig att ge bort arvet till någon annan under den tid då hon har hand om er sons arv. Detta är då någonting som överförmyndarnämnden ska motverka eftersom hon då missgynnar er son.För att sammanfatta vad jag nu har skrivitFör att sammanfatta vad jag nu skrivit så kommer alltså din son att ärva dina föräldrar om du går bort före din mor. I det fall er son är minderårig kommer din fru dock få ha hand om arvet till dess att han är myndig.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av frågan om kvinnan som avlidit har någon ytterligare släkting eller familj som är arvsberättigad. Därav utgår jag från att så inte är fallet. Vidare tolkar jag frågan som så att dessa halvsystrar inte är mödrarna till respektive partners barn.I 2 kap. ärvdabalken (ÄrvdaB) framgår det vilka som har en lagstadgad arvsrätt. Det är i första hand barn till den avlidne (2 kap. 1 § ÄrvdaB). Finns inte sådana ärver i andra hand den avlidnes föräldrar. Eftersom det inte framgår i frågan om kvinnan har levande föräldrar utgår jag från att så inte är fallet. I och med att inga levande föräldrar finns så ärver den avlidnes syskon föräldrarnas lott. Även halvsyskon tar del i föräldrarnas lott (2 kap. 2 § tredje stycket ÄrvdaB). Andra än de som räknas upp i kapitlet har ingen legal arvsrätt (2 kap. 4 § ÄrvdaB). Arvet kommer då att fördelas mellan halvsystrarna och deras partners barn har därför inte rätt till arv.Man kan däremot genom ett testamente fördela arvet på annat sätt än vad som följer av lag. Det är endast barn till den avlidne som man inte kan göra helt arvlösa. Det här innebär att kvinnans halvsyskon kan göras arvlösa genom ett testamente. Partnernas barn kan därför ha rätt att ärva om den avlidne kvinnan har testamenterat arvet till dem. Värt att beakta är dock att det finns vissa formkrav för att testamentet ska vara giltigt, t.ex. skriftligt och bevittnat av två personer (10 kap. 1 § ÄrvdaB).Något som är värt att nämna är att halvsystrarnas partners barn i regel inte kommer ärva halvsystrarna när de avlider. Detta förutsatt att barnen inte är adopterade eller att arvet testamenterats till dem. Om maken till en halvsyster gått bort före halvsystern och barnen till maken valt att avstå sitt arv har dock de rätt att få ut detta arv när halvsystern går bort (3 kap. 9 § ÄrvdaB). Likväl har de rätt att ärva av halvsystern om halvsystern inte har några andra arvsberättigade (3 kap. 8 § ÄrvdaB).Sammanfattningsvis har kvinnans halvsystrars partners barn ingen legal rätt att få ärva av kvinnan om hon inte upprättat ett testamente där det framgår att de ska ärva.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsordningen regleras i ärvdabalken (ÄB). Precis som du skriver så förlorar en person som mördar någon rätten att ta emot arv från den avlidne (15 kap. 1 § ÄB). Det kallas att förverka rätten att ta emot arv. Om någon har förverkat sin rätt att ta emot arv förändras inte arvsordningen utan vid fördelning av arvet räknas personen som förverkat sin rätt som avliden och sedan fördelas arvet i vanlig ordning (15 kap. 4 § ÄB). Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga undrar du vem som ärver A, när denne inte haft testamente. Jag tolkar det också som att alla som du uppräknar som döda, har varit döda innan A gick bort. Vem ärver A? – den legala arvsordningenOm det inte finns något testamente, så ärver As arvingar enligt den så kallad legala arvsordningen. Denna ordning delas upp i tre arvsklasser, utifrån hur nära besläktad man är till A egentligen, och fungerar så att om det finns arvingar i en arvsklass går man inte vidare till nästa. I första arvsklassen finns barn och barnbarn (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Finns det inga barn, går man vidare till den andra arvsklassen. Där ärver i första hand föräldrarna (2 kap. 2§ ÄB). Finns det inga föräldrar i livet går arvet vidare till arvlåtarens syskon, B och C här. Lever inte syskonen, så inträder den så kallade istadarätten, alltså att B och Cs barn träder i sina föräldrars ställe och delar på förälderns andel. Då varken B eller C lever, och B inte hade några barn ärver Cs barn hela arvet med lika dela. C har då två barn, som delar lika på hela arvet efter A, vi kallar dem D och E. Det ena barnet, D, har avlidit, och efterlämnat fem barn, som träder i Ds ställe genom istadarätten och delar lika på Ds del. E ärver sin del. Detta innebär att As hela kvarlåtenskap ska delas mellan Cs barn D och E lika. D får 1/2 och E får 1/2. Då D har avlidit delar dennes fem barn på Ds 1/2, alltså får Ds fem barn vars 1/10 (1/2 delat på 5). Slutresultatet är alltså att E får ½ av As kvarlåtenskap, och Ds fem barn får vars 1/10. Ett enkelt räkneexempel kan illustrera det bättre. Låt oss säga att A har 100 000 kr när denne går bort. D och E delar lika på hela arvet, så E får 50 000 kr och D får 50 000 kr. Men då D avlidit, delar dennes barn lika på Ds del, alltså med 10 000 kr var (1/10 av 100 000). Anledningen till att Ds fem barn och E inte alla delar 100 000 kr lika, är på grund av den så kallade istadarätten, som är oändlig i andra arvsklassen. Man träder alltså in i sin förälders ställe, och delar lika på det som föräldern skulle ärvt om denne levt.Om det inte hade funnits några avkomlingar till syskonen heller, hade man gått vidare till tredje och sista arvsklassen, som innefattar mor- och farförldrar, och sedan deras barn (2 kap. 3§ ÄB). Dock tar arvsrätten slut vid avlidnes kusiner, istadarätten inträder alltså inte för kusiners barn, utan då tillfaller arvet den Allmänna arvsfonden (5 kap. 1§ ÄB).Spelar Bs testamente någon roll?I frågan vad gäller As arv, spelar Bs testamente ingen roll. Att Cs barn står som testamentstagare i Bs arv, har ingen betydelse för fördelningen av As arv. Varje individ är sin egen, och ett testamente kan inte sträcka sig till att regler andra än testatorns kvarlåtenskap. Att Cs barn fått arv från B spelar alltså ingen roll. SammanfattningDet är helt enkelt lite klurigt hur arvet fördelas när det inte finns ett testamente. Om jag har tolkat dig rätt, så blir fördelningen i din fråga som ovan, alltså att Cs barn och barnbarn delar på hela arvet, dock inte lika. Detta på grund av att man endast ärver den del som ens förälder skulle ärvt om denne levat. Det innebär att Cs ena barn som är i livet, får hälften av Cs arv (E ovan), och andra hälften skulle gått till Cs andra barn (D). Då detta barn är avlidet, får dennes barn dela lika på denna del. Cs ena barn i livet får alltså ½ av arvet, och Cs fem barnbarn ärver 1/10 var. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Om jag misstolkat något, eller om du behöver vidare vägledning vid ett arvskifte, är du välkommen att återkomma till mig så kan jag sätta dig i kontakt med vår juristbyrå! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Vänligen,