Vem ärver avliden om make och särkullbarn finns men inga gemensamma barn?

2019-05-27 i Arvsordning
FRÅGA |Jag och min man är gifta utan äktenskapsförord. Jag flyttade in hos honom, i hans hus 2016, och sedan gifte vi oss 2018. Vi har varsin kull med vuxna barn, inga gemensamma. Vad händer med huset om han går bort före mig? Jag har inte köpt in mig i huset. Hur ska vi göra för att jag ska kunna få bo kvar, ifall han går bort? Maken tror att jag automatiskt är delägare i huset eftersom vi är gifta - är det rätt? Vad händer ifall jag går bort först? Om huset räknas som 50% mitt - ska mina barn ärva då? Direkt? Det vill vi inte ska ske. Vår önskan är att huset, som hans barn vuxit upp i, ska få gå till dem så småningom, när inte jag orkar bo kvar. Samtidigt undrar vi förstås liknande över möblemanget, bilarna, bankkontot etc.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av såväl familjerättslig karaktär som arvsrättslig. Den familjerättsliga delen regleras främst i äktenskapsbalken (ÄktB) och den arvsrättsliga främst i ärvdabalken (ÄB). Ägarförhållanden i äktenskapUtgångspunkten är att varje make äger sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Man blir alltså inte automatiskt gemensamma ägare till all egendom bara för att man gifter sig. Vid samäganderätt till egendom är det partsviljan som är avgörande, alltså vad makarna själva vill ska gälla. Det kan dock vara svårt ibland att avgöra vad parterna faktiskt velat. Därför har Högsta domstolen (HD) tagit fram vissa presumtionsregler. Vad gäller fast egendom presumeras makarna vara samägare om fastigheten köpts för gemensamt bruk samt det funnits ekonomiskt bidrag från den påstådda ägaren (NJA 2013 s. 242). För bohaget gäller presumtion för samägande om båda makar har inkomster samt hjälps åt med gemensamma kostnader (NJA 1992 s. 163). Utifrån ovanstående verkar det som att du kanske inte i framtiden vid ett eventuellt dödsfall kommer ses som samägare till bostaden, men möjligtvis till bohaget. Vem ärver?Utgångspunkten när man är gift är att maken ärver i första hand (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Har man dock särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma med den andra maken, har dessa rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att ifall din make avlider först kommer dennes barn att ärva före dig, alltså kommer de få bostaden osv. Du har dock rätt till egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket). Ifall du avlider först kommer dina barn inte få bostaden eftersom du sannolikt inte räknas som ägare till den. Avslutande rådFör att åstadkomma det upplägget du beskriver i frågan är det bäst att skriva ett testamente där ni skriver att du ska få bostaden om din make dör först och att hans barn ska få bostaden sen när du dör eller när du inte längre vill bo kvar. Om ett testamente skrivs gäller det före lagen. Observeras bör dock att laglotten inte kan testamenteras bort (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Hoppas detta var till hjälp för dig. Har du fler funderingar eller behöver hjälp med att utforma ett testamente kan du kontakta vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Vem har arvsrätt efter gift par vars bröstarvinge avlidit före ena makan? Kan hustrun testamentera allt till sin släkt?

2019-05-25 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par med ett biologiskt barn. Mannen avlider först. Barnet avlider som nr2. Kvinnan avlider sist. Vem ärver, kvinnans eller mannens syskonbarn? Kan kvinnan testamentera allt till sin släkt?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Var är problemet?Frågan rör vad som gäller arvsrättsligt när efterlevande maka avlider efter bröstarvinge. Hur ska kvarlåtenskapen fördelas? Frågan gäller även om efterlevande maka kan testamentera allt till sin sida av släkten. Jag tolkar frågan som att det biologiska barnet är ett gemensamt barn och inte ett särkullsbarn.UtredningHur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Finns testamente gäller följande:Finns det ett testamente? Om ja, har maken upprättat ett eget testamente? Ett testamente ska tolkas med utgångspunkt i testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. För att testamente ska vara giltigt uppställs krav på att det ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av sk. solennitetsvittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 4 § ÄB). Om formkraven för testamentet inte är uppfyllt är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB). Finns ett inbördes testamente? Ett testamente ska tolkas med ledning av testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. Det inbördes testamentet kan fritt återkallas av var och en av testatorerna (till den del som angår dennes egna förordnande). Detta gäller även efter makens död, dvs. har makan inte genom inneha den avlidnes testamente förlorat rätten att återkalla sitt egna förordnande. Om efterlevande hustru efter mannens död ger en ändrad föreskrift om vad som ska ske med hennes kvarlåtenskap påverkar det inte giltigheten av vad mannen har bestämt avseende hans kvarlåtenskap. Den efterlevande makan kan dock inte ändra i testamentet hur hans kvarlåtenskap ska fördelas. Även om det finns ett testamente har giftorätten företräde framför testationsrätten, dvs. en gift person kan genom testamente endast förfoga över halva värdet av makarnas gemensamma gods. Detta även om testator äger mer än gemensamt gods till ett högre värde än sin make/maka. Om testator förordnat över hela sin egendom och det sedan visar sig att en del av den kommer tillfalla efterlevande make vid bodelningen kan testamentet bara verkställas fullt ut om efterlevande make begär att vardera make ska behålla sitt gemensamma gods (12 kap. 2 § ÄB).Finns det inte testamente gäller följande: I det fall det inte finns ett testamente att fördela kvarlåtenskaperna utefter kollar man om det finns några legala arvingar. Det framgår av frågan att bröstarvingen avlidit före makan. Frågan gällde specifikt om kvinnans eller mannens syskonbarn har arvsrätt. Kvinnans och mannens syskonbarn har arvsrätt om det ej finns bröstarvingar (vilket är fallet här då barnet ej är vid livet), ej finns någon mor eller far vid livet, och ej finns några syskon/halvsyskon till kvinnan eller mannen vid livet (2 kap. 1-2 § ÄB). Syskonbarnen träder in ni syskonens ställe och ärver mannens eller kvinnans kvarlåtenskap. Om det inte finns ett testamente att ta hänsyn till och kvarlåtenskapen fördelas utefter den legala arvsordningen ärver kvinnan efter maken endast med fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB). Med detta menas att kvinnan kan sälja egendom som denne ärvt av maken men inte testamentera bort den. Detta med anledning av att första och andra arvsklassen har rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB), dvs. syskonbarnen i detta fallet. Alltså kan kvinnan inte testamentera bort allt till sin sida av släkten.Slutsats: Vem som ärver beror på om det finns ett testamente efter maken eller inte. Vid tolkningen av ett testamente tar man ledning av testatorns verkliga vilja. I det fall det inte finns ett testamente efter maken fördelas kvarlåtenskaperna efter den legala arvsordningen. Om det inte finns fler bröstarvingar, mor eller far vid livet och syskon är avlidna träder syskonbarnen i syskonens ställe och ärver mannens och kvinnans kvarlåtenskaper. Kvinnan kan testamentera all sin egen kvarlåtenskap till sin släkt. Dock kan kvinnan inte testamentera bort allt makens kvarlåtenskap till sin släkt då hon enbart innehar det med fri förfoganderätt och inte äganderätt. Detta med anledning av att legala arvingarna har rätt till efterarv.Hoppas mitt svar var till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Ärver man av sin moster om denne är barnlös?

2019-05-23 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag min avlidna moster - hon är barnlös
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det korta svaret är att det beror på. Det beror på om andra släktingar som är närmare hennes i den legala arvsordningar är vid liv.Om ens bröstarvingar (barn och barnbarn) är döda ärver i första hand föräldrarna (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalk). Om båda föräldrarna är döda ärver deras barn (alltså din mosters syskon), och är deras barn (syskonen) döda ärver deras barn (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalk). Är din mosters föräldrar inte vid livet ärver din mosters syskon. Alla syskon ärver lika stor del. Är det så att din mor är död ärver du hennes del.

Har jag rätt att ärva min far om han var gift?

2019-05-21 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och jag är enda barnet. Han var gift har jag rätt till fadersarvet och hur mycket får man då?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att din fars partner fortfarande är i livet. Jag utgår också ifrån att det inte finns något testamente. Beroende på om din faders partner är din mor eller ej så kommer svaret på din fråga att bli olika.Om din faders partner inte är din moderOm din faders partner inte är din mor räknas du juridiskt sett som ett särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, och eftersom du är enda barnet har du rätt till hela arvet (3 kap 1 § ÄB). Det finns ett undantag till detta i den så kallade basbeloppsregeln. Denna innebär att make eller maka till den avlidne alltid har rätt att, efter sin partners död, äga egendom värt minst fyra prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). Fyra prisbasbelopp för år 2019 är 186 000 kr. I det fall din faders partner har egna tillgångar som överstiger det värdet får du behålla hela arvet. Om hens totala tillgångar understiger 186 000 kr har hen rätt att få ut mellanskillnaden från ditt arv. Resten har du som särkullbarn rätt att få ut. Om din faders partner är din moderOm du är arvinge till både din fader och den efterlevande partnern så räknas du inte som särkullbarn. Huvudregeln är då istället att arvet går direkt till make/maka, och du har inte rätt att få ut något (3 kap 1 § ÄB) I det fallet får du istället ut ditt arv när din mor avlider. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Var går arvet, när det inte finns några arvingar?

2019-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |Min moster och hennes karl adopterade en son. Min moster gick bort för ett antal år sedan och hennes karl tidigare, deras son gick bort nu i december 2018, inga arvingar hade han. Men det jag har hört så hade min moster skrivit ett testamente innan hon dog, att hennes syskon skulle ärva henne. Men idag så är det inte så många syskon kvar, vem ärver henne plus sonen?
Mathilda Ekdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid frågor om arv och testamente tillämpas ärvdabalken (ÄB). Det finns olika arvsklasser som aktualiseras när någon avlider. I 2 kap. 1 § ÄB stadgas att den första arvsklassen utgörs av bröstarvingarna, det vill säga arvlåtarens barn. Dessa ska ärva lika mycket. Om ett barn inte är vid liv, ärver dennes barn, det vill säga arvtagarens barnbarn. Vidare följer av 2 kap. 2 § att om det inte finns några bröstarvingar så tillfaller arvet arvlåtarens föräldrar. I 2 st. samma paragraf sägs dock att ifall någon av föräldrarna är avliden, ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arv. Om något syskon är avlidet, träder dennes barn i dess ställe. Enligt 2 kap. 3 § tillfaller arvet far- och morföräldrar, om varken föräldrar, syskon eller syskons barn lever. Om en far- eller morförälder är död, så delar den dödes barn på arvet. Det är alltså fastrar, farbröder, mostrar och morbröder som har rätt till arvet, om det inte finns några mor- och farföräldrar vid liv. Kusiner ärver dock inte. I 2 kap. 4 § stadgas att inga andra släktingar kan ärva. Enligt 5 kap. 1 § tillfaller arvet allmänna arvsfonden, om det inte finns några arvingar vid liv. Jag förstår det som att sin mosters man är avliden och att hennes son, och enda bröstarvinge, är avliden. Du skriver att sin moster har testamenterat sin kvarlåtenskap till sina syskon, men att det inte finns så många kvar. Om det finns något syskon kvar får denne rätt till arvet. Vad gäller sonen är 4 kap. 21 § föräldrabalken aktuell. Där står att den som har adopteras ska anses som adoptivförälderns barn och inte som sina tidigare föräldrars barn. Detta innebär att samma regler som för mostern är tillämpliga. Du skriver dock att han inte har några arvingar, så bestämmelserna om arvsklasserna aktualiseras därmed inte. Om han har testamenterar sin kvarlåtenskap, ska det gälla. Om det inte finns något testamente, eller arvinge vid liv, ska arvet tillfalla allmänna arvsfonden, enligt 5 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem ärver av min far? Halvsyskon? Adoptivbarn?Särkullbarn?

2019-05-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min far var gift med en kvinna som hade fyra barn från tidigare förhållanden, varav ett var bortadopterat år 1966. Kvinnan skrev över alla sina tillgångar på min far innan hon avled och min far adopterade samtidigt ett av hennes barn. Således är jag, min bror och min adopterade syster bröstarvingar till min far?! Nu har min adopterade syster avlidit, vem ärver hennes del när min far inte finns längre? Blir det då hennes syskon som inte har någon släktrelation till min far? Kan detta undvikas genom ett testamente?? Tacksam för snabbt svar.Med vänlig hälsning, Marie stenström
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till lawline!När det gäller arvsfrågor så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). När det gäller arvingar så är arvsordningen såhär. När din fars fru avled så delades hennes arv upp mellan gemensamma barn, hennes egna barn och din far. (3 kap. 1§ ÄB och 2 kap. 1§ ÄB) Detta betyder att när hon avled, om inte barnen ansågs vara gemensamma barn, alltså adopterade gemensamt så har de redan fått sin arvsrätt. Nu när din adoptivsyster har avlidit så antar jag att hon inte har några egna bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB), för i det fallet skulle de ärva henne. Har hon inte det så kommer arvet istället gå till din far (2 kap. 2§ ÄB). När en bröstarvinge dör utan egna bröstarvingar så ska dennes arv delas upp på dennes föräldrar, hälften till varje. Har 1 av föräldrarna gått bort, som i detta fall så ska dennes del delas upp mellan den avlidnes syskon(2 kap. 2§ ÄB och Istadarätten). Detta betyder att halva din systers arv ska ha delats upp mellan alla hennes syskon och din far får andra hälften. Skulle din far senare avlida så ska hans arv delas upp på hans bröstarvingar(2 kap. 1§ ÄB). Det betyder att det kommer delas upp på dig och din bror, skulle er adoptivsyster ha haft arvingar så skulle det också ha delats upp på dem men så är inte fallet nu. Sammanfattningsvis, det är du och din bror som ärver er far. Ett testamente skulle också fungera om det känns osäkert, så om det är en möjlighet är ett testamente det jag skulle föreslå.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad menas med en gren vid arvsuppdelning?

2019-05-22 i Arvsordning
FRÅGA |Vad menas med en gren vid arvsuppdelning? Är den döde moderns två barn en gren eller är barnen varsin gren? Barnen ska ärva en moster som dött.Mvh
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!I enlighet med stirpalgrundsatsen "Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess arvingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott" (2 kap. 2 § andra strycket ärvdabalk) ska varje gren ärva lika mycket om arvlåtarens barn är döda. Det beror på sammanhanget vad som anses vara en gren. Om man ärver av sin moster betyder det att mostern inte har några bröstarvingar (barn/barnbarn) i livet och att mosterns föräldrar är döda. Det betyder att syskon får ärva och är syskonet/en döda träder deras arvingar in i enlighet med istadarätten. Det betyder att syskonens arvingar, alltså de två barnen du beskriver i detta fall, utgör en och samma gren och inte två grenar eftersom de träder i sin mors ställe. Dör ens egna föräldrar utgör dock barnen varsin gren. Det beror alltså på sammanhanget vad som utgör en gren.

Arvsdelning med ett halvsyskon

2019-05-20 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en halvbror från min mammas sida. Hon har gått bort. Hur mycket ärver min halvbror av 230.000 kr?
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss här på lawline! Arvsfrågor behandlas i ärvdabalken (ÄB). Ni är båda bröstarvingar till er mamma, dvs hennes barn, och har därför rätt till lika stor andel när det gäller arv. (2 kap. 1 § ÄB) Finns det fler arvingar än er 2 kommer det delas upp mellan alla er, lika stor andel till alla. Detta förutsätter dock att det inte finns ett testamente. Du och din halvbror har alltså rätt till 115 000 kr var. Hoppas du fick svar på din fråga! Mvh