Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår det gäller din fråga alltså hur arvet efter person A ska fördelas. Reglerna om arvsrätt finner du i ärvdabalken (ÄB).Blodsband ger i regel rätt till arvSvensk arvsrätt bygger på tre grundläggande principer. Först och främst råder parentelprincipen vilket stadgar att arv följer blod- eller släktband och att dessa släktingar delas in i olika arvsklasser, beroende på hur nära de står arvlåtaren (den som avlidit). Exempelvis framgår att en person barn utgör den närmaste arvsklassen, föräldrarna den näst närmaste och morföräldrarna den tredje och sista arvsklassen (ÄB 2 kap. ). Denna regel är dock kompletterad av ytterligare en princip, den s.k. istadarätten (ÄB 2 kap. 1 § stycke 2). Den innebär att barn till en potentiell arvinge träder i dennes ställe och alltså övertar sin förälders rätt till arv, för det fall att föräldern skulle ha avlidit. Den tredje principen kallas för stirpalgrundsatsen och innebär att varje arvinge i samma arvsklass ärver en lika stor andel av arvet.I fallet du beskriver ser situationen ut som följande. Eftersom A saknar egna barn och det inte framgår att något testamente upprättats, ska A:s föräldrar alltså ärva hela arvet. De utgör ju nämligen den andra arvsklassen. Skulle A:s föräldrar ha avlidit ärver istället A:s syskon, eftersom de tar över de gemensamma föräldrarnas arvsanspråk i enlighet med istadarätten. Skulle även syskonen ha avlidit – såsom du beskriver i fallet – tar alltså deras barn över arvsrätten, på precis samma vis. Syskonbarn ärver alltså om både arvlåtarens syskon och föräldrar redan tidigare avlidit. Detta gäller även halvsyskon, som alltså ärver genom den gemensamma föräldern.Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh

Binh Tran |Hejsan! Tack för att du vänder dig till Lawline. Aktuell lagstiftning: ärvdabalken. Ärvdabalkens 3 kapitel 1§ stadgar att om din fru var gift vid hennes bortgång så ska dödsboet tillfalla hennes efterlevande make, det vill säga dig. Med andra ord så går allting till dig om inte hon har särkullbarn, det vill säga, barn som du och hon inte har tillsammans. I sådana fall ska den del de har rätt till tillfalla dem om de inte avstår. Med vänliga hälsningar.

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar utgå från att din far inte har upprättat ett testamente. Kan du avsäga dig arvet?Som din fars barn är du en s.k bröstarvinge och får då en laglig rätt att ärva honom när han går bort (2 kap. 1 § ÄB). Du har möjlighet att avsäga dig arvet vilket innebär att du klipper av din lagliga rätt att ärva honom efter hans bortgång (17 kap. 2 § ÄB). En avsägelse av arvet ska göras medan din far ännu är i livet och upprättas skriftligen vilket får formen av ett avtal där du avsäger dig din lagliga rätt till framtida arv. Vad händer om du avsäger dig arvet?Om du avsäger dig arvet som enda bröstarvinge så kommer arvet istället att gå över till eventuella arvingar i den andra arvsklassen vilken utgörs av din fars föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om de har gått bort så kommer arvet i enlighet med istadarättens princip att gå vidare till deras barn, dvs din fars eventuella systrar eller bröder. Om din far inte har sina föräldrar eller eventuella syskon i livet kommer arvet slutligen att gå över till den tredje arvsklassen vilket utgörs av din fars mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Detta är den sista arvsklassen och den aktualiseras bara om det inte finns några arvingar kvar i de två tidigare. Din fars mostrar, morbröder, fastrar och farbröder har arvsrätt genom istadarätten men deras barn, dvs din fars kusiner, har ingen sådan rätt. I det fall att du har gjort en arvsavsägelse och det inte finns någon arvinge i någon av de andra arvsklasserna så kommer din fars kvarlåtenskap att tillfalla den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Detta är en statlig fond som får den kvarlåtenskap som inte har någon arvinge från arvsklasserna eller testamente. Vad är det för skillnad mellan en arvsavsägelse och ett arvsavstående?Det som kan vara bra att ha i åtanke är att du istället för en arvsavsägelse också kan göra ett s.k arvsavstående. Detta innebär att du efter din fars bortgång kan välja att avstå från hela arvet eller delar av detta. Arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att arvet fördelas som om du i egenskap av arvtagare också är avliden vilket innebär att i det fall som du har egna barn så går arvet istället till dem i enlighet med istadarättens princip. En viktig skillnad mellan arvsavsägelse och arvsavstående är att du avsäger dig arvet medan din far ännu är i livet och en ett arvsavstående kan göras först efter att din far har gått bort. SammanfattningDu kan som bröstarvinge innan din fars bortgång göra en arvsavsägelse. En sådan ska göras skriftligt och innebär att du helt avsäger dig din rätt till framtida arv efter din far. Arvet kommer då istället att gå vidare till den andra arvsklassen och i det fall att denna är uttömd vidare till den tredje. När alla arvsklasserna är uttömda så kommer din fars kvarlåtenskap att tillfalla den allmänna arvsfonden. Som alternativ till en arvsavsägelse finns också möjligheten till att göra ett arvsavstående. Du gör då ett avstående till förmån för dina egna arvingar genom att efter din fars bortgång avstå från hela eller delar av arvet. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor! Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär någon avlider ska den avlidnes kvarlåtenskap fördelas antingen enligt den legala arvsordningen eller efter testamente (jfr 2 kap. 1-3 § Ärvdabalken, ÄB). Om det finns ett testamente sätter det den legala arvsordningen ur spel, innebärande att testamentet gäller före den legala arvsordningen. Undantaget är om det finns bröstarvingar (den avlidnes barn), vilka alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.I det fall du beskriver verkar det inte finnas något testamente varför en fördelning av kvarlåtenskapen kommer att ske enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen innebär att i första hand ärver efterlevande i första arvsklassen. Till första arvsklassen hör den avlidnes barn, alt. barnbarn om barnet är avlidet (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga arvingar i första arvsklassen ärver arvingarna i andra arvsklassen, föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). I sista hand ärver arvingar i tredje arvsklassen, farföräldrar och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). Som särbo har du tyvärr ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Även om ni hade varit sambo hade det inte funnits någon arvsrätt enligt den legala arvsordningen. För att du ska ha rätt att ärva krävs det att det finns ett testamente enligt vilket du ärver.När det gäller bilen kan två eller flera vara samägare till sådan, även om bara en av parterna står registrerad hos Transportstyrelsen. Samägande kan bland annat uppkomma genom att man upprättar ett samägandeavtal (vilket ni gjort). I samägandeavtalet kan man reglera bland annat hur stor andel av bilen parterna äger vardera och hur kostnaderna ska fördelas. Som jag förstår det har ni skrivit ett samägandeavtal enligt vilket du äger halva bilen. I den bouppteckning som ska göras efter den avlidne ska således endast värdet av halva bilen ingå. Hälften av bilens värde kommer att tillfalla den avlidnes arvingar enligt den legala arvsordningen, innebärande att du kommer att bli samägare tillsammans med någon annan till den. Samägandet kan lösas med att du antingen löser ut den som övertar den avlidnes andel, alternativt att vederbörande löser ut dig. Om ni inte kan komma överens är alternativet att begära tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen (6 §).Att hela bilen ska tillfalla dig enligt samägandeavtalet kan nog tyvärr bli svårt. För att så ska aktualiseras krävs att det argumenteras för att samägandeavtalet ska likställas med ett testamente. För ett giltigt testamente krävs det att det är upprättat skriftligen med två samtidiga vittnen. Testamentet ska undertecknas i båda vittnenas samtidiga närvaro och de ska veta att det är ett testamente de bevittnar (10 kap. 1 § ÄB). Det är tveksamt om samägandeavtalet skulle kunna anses som ett testamente, framförallt då vittnena sannolikt inte vetat om att det är ett testamente de bevittnat (vilket krävs).Jag hoppas att ovanstående svar gav dig klarhet i vad som gäller dels vid uppdelning av den avlidnes kvarlåtenskap, dels vad gäller ert samägande. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa upp dig för ändamålet på måndag, den 9 september, klockan 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om du inte kan den aktuella tiden är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka in en annan tid. Du når mig på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! När din farbror går bort är den legala arvingen endast din far. Om jag har förstått dig rätt är din farbrors föräldrar borta, även hans partner och barn. De var tre syskon men nu är det endast din far och din farbror kvar, vilket resulterar i att din far ensam är legal arvinge 2 kap 1 och 2 § ärvdabalken. Om din far skulle gå bort före din farbror träder hans barn i hans ställe, vilket från din information verkar vara du själv, om du inte har några syskon. Denna arvsordning jag beskrivit gäller om ett testamente inte anger något annat. Exempelvis kan din farbror kanske testamenterat bort all egendom till en viss person eller förening till exempel och då ärver inte din far någonting. Det är endast barn eller någon som träder i barnets ställe (vanligtvis barnbarn osv.) som har speciella skyddsregler när det kommer till arvet. Dina barn/syskonbarnen till din farbror har inga arvsrättigheter i er situation. Alla barn har minst rätt till sin laglott, från sina föräldrar vilket är hälften av det aktuella arvet som finns (arvslotten). Man kan alltså inte göra dina barn arvslösa enbart genom ett testamente på grund av skyddsregler, utan de kan driva en rättsprocess och i vilket fall få ut något. Som huvudregel får du göra vad du vill med dina pengar medan du lever, om din farbror har gett pengar i gåva till ett av dina barn är detta inget som går att driva en rättsprocess om senare av dina andra barn. Det hade varit en annan sak om din farbrors barn varit i livet och han gett bort en stor summa pengar till någon, då hade de barnen eventuellt kunnat göra en sak av det, men det är en helt annan situation. Det som finns kvar efter din farbrors bortgång kommer din far att ärva om din farbror inte testamenterat bort det till någon annan/andra.Utifrån din information jag fått kommer det inte uppstå något problem eller kunna bli fråga om någon tvist mellan dina barn då de varken är arvsberättigade/dödsbodelägare eller är bröstarvingar (barn) till farbrodern. Dina barn skulle först vara arvsberättigade (om det inte finns något testamente) om både din far och du själv avlider innan din farbror. Med vänlig hälsning

Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!På grund av att din fråga gäller arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig lag. För att tydliggöra kommer jag att utgå ifrån att det är brorsdotterns farmor, det vill säga din mans mor som har gått bort. Vad vi först behöver veta för att kunna fördela arvet är om det finns någon efterlevande make efter henne. Om det finns det blir bestämmelsen i 3 kap 1 § ÄB tillämplig, där makars arvsrätt framgå. I och med att det inte står något om det kommer jag dock att utgå ifrån att det inte finns varför arvet ska fördelas på din make och hans avlidne bror på grund av att de är bröstarvingar, alltså barn till den avlidne, 2 kap 1 § ÄB. Om vi utgår ifrån att kvarlåtenskapen efter farmor uppgår till 100 000 kr ska detta delas lika mellan syskonen. Jag antar att det är två syskon och av den anledningen kommer din man att ärva 50 000 och den avlidne brodern 50 000 kr. I och med att han just är avliden kommer hans barn, enligt 2 kap 1 § 2 st. ÄB att få ärva hans del och därmed gå i hans ställe. Sammanfattningsvis kommer brorsdottern att ärva 50 % av farmors kvarlåtenskap om hon vid sin död inte varit gift, om din man och hans avlidna bror är de enda syskonen och om brorsdottern är ensamt barn till brodern. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsingar,

Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BakgrundDin fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt har vi en legal arvsordning och arvingarna delas enligt denna in i tre arvsklasser (2 kap ÄB).1. Den första arvsklassen omfattar arvlåtarens barn. Dessa kallas bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).2. Den andra arvsklassen omfattar i första hand arvlåtarens föräldrar. Om inte föräldrarna lever består denna arvsklass av arvlåtarens syskon. I ett avlidet syskons ställe träder dess barn in, och varje gren tar lika lott. (2 kap 2 § ÄB).3. Den tredje arvsklassen omfattar mor- och farföräldrar. Om dessa inte är i livet träder deras barn, dvs arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder in (2 kap 3 § ÄB). Enligt stirpalgrundsatsen tar alla inom varje arvsklass lika stor del i kvarlåtenskapen. Om det enbart finns en arvtagare i en arvsklass ärver denna allt. Om en arvinge avlidit, finns en generell rätt för dennes barn att träda i hans eller hennes ställe. Detta kallas istadarätt.Syskonbarnen och syskonbarnbarnens arvsrättFör att Evas syskonbarn ska ha arvsrätt efter henne krävs i princip att båda hennes föräldrar och att alla- eller något av hennes syskon har gått bort. Först då inträder syskonbarnens rätt till arv efter Eva (enligt principen om istadarätt). För att syskonbarnbarnen ska ha arvsrätt efter henne krävs utöver att Evas föräldrar och syskon ska ha gått bort, även att syskonbarnen gått bort. Detta i enlighet med den legala arvsordningen. Då Adam och Eva saknade egna barn (bröstarvingar) kunde de testamentera bort all sin egendom efter egen vilja. Enda möjligheten för eventuella arvingar att försöka få del av arvet skulle vara genom att klandra testamentet ifråga.Det är inte riktigt tydligt på vilket sätt Evas syskonbarnbarn "fick allt" i enlighet med Evas önskan. Om denna önskan uttrycktes i ett korrekt upprättat testamente har resterande arvingar eventuellt en möjlighet att klandra testamentet för att erhålla sin del av arvet. (Mer om klandermöjlighet kommer under nästa rubrik).TestamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testatorn skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift på det. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska äga kännedom om att handlingen är ett testamente, men de behöver inte veta innehållet (10 kap 1 § ÄB). Beträffande vittnena gäller (förutom de allmänna kraven på att vara över 15 år och inte lida av någon psykisk störning) att dessa inte får vara nära släkt med testator och/eller testamentstagarna. Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne (10 kap 4 § andra stycket ÄB).För att ett testamente ska vara giltigt krävs alltså enbart underskrift från testatorn och två vittnen. Att testamentet från 1984 saknar underskrift av fem personer, som dessutom står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testamentstagaren är alltså inte relevant. Testamentet är giltigt under förutsättning att det upprättats i enlighet med kraven i 10 kap 1 § ÄB.Ett testamente ska delges arvingarna. Delgivning sker genom att man överlämnar en bestyrkt kopia av testamentet (14 kap 4 § ÄB). En arvinge kan antingen godkänna testamentet som då blir direkt gällande mot arvingen, eller endast bekräfta delgivningen. Om en arvinge anser att testamentet är ogiltigt kan denna klandra testamentet. Det görs genom att arvingen inom sex månader från delgivningen väcker klandertalan. Försittes denna tid är rätten till talan förlorad (14 kap 5 § ÄB). Om ingen klandertalan väcktes mot testamentet från 1984 inom sex månader från det att testamentet delgavs arvingarna, innebär det att testamentet är giltigt.En arvinge kan genom godkännande av ett testamente hos arvlåtaren avsäga sig sin rätt till arv (arvsavsägelse). Ett sådant godkännande ska ske skriftligt hos arvlåtaren och är gällande (17 kap 2 § ÄB). Avsägelse kan göras genom att arvingen tecknar ett godkännande på ett av arvlåtaren upprättat testamente. Om arvingen avsagt sig hela sitt arv är denne inte längre att betrakta som arvtagare och kan därför inte klandra ett eventuellt testamente. En arvsavsägelse gäller också mot arvtagarens avkomlingar, om inte annat anges vid avsägelsen.Att testamentet skulle vara ogiltigt eftersom underskrifter av fem personer saknas stämmer inte. Endast om testatorns eller de två vittnenas underskrifter saknas kan ett testamente anses ogiltigt på den grunden.Kan syskonbarnen kräva att få se bouppteckningarna? En bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter ett dödsfall (20 kap 1 § ÄB). Bouppteckningen ska inom en månad efter att den upprättats med en bestyrkt kopia ges in för registrering till Skatteverket. En bestyrkt kopia av bouppteckningen ska förvaras hos Skatteverket (20 kap 8 § ÄB). En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till myndigheten (2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen). En bouppteckning är en allmän handling och det är därför möjligt att hos Skatteverket begära en kopia av en bouppteckning. Syskonbarnen kan alltså via Skatteverkets hemsida beställa bouppteckningarna från både Adam och Eva. Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. Önskar man kopior på äldre bouppteckningar ska man vända sig till Riksarkivet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga lagar. Jag kommer i mitt svar att gå igenom vem som har arvsrätt, vad som sker när en gift person avlider och hur testamente upprättas. Längst ner i svaret finner du en kortare sammanfattning.Vem ärver enligt lag?Enligt den legala arvsordningen är ens bröstarvingar (barn) ens närmaste arvingar och är de som i första hand är arvsberättigade när man avlider (2 kap. 1 § ÄB). Om man gift om sig och har barn enbart från tidigare äktenskap kallas barnen för särkullbarn. Särkullbarn har till skillnad från gemensamma barn rätt att få ut sitt arv direkt. Detta innebär att ditt arv går direkt till dina barn, och din nya fru ärver ingenting enligt den lagstadgade arvsrätten. Får min nya fru ingenting?När en gift person avlider ska som utgångspunkt en bodelning mellan makarna göras (9 kap. 1 § ÄktB). Makarnas giftorättsgods läggs ihop och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Om den efterlevande maken efter bodelning i sin egna sammanlagda förmögenhet har mindre än fyra prisbasbelopp (vilket år 2019 motsvarar 186 000 kr) har hon rätt att få ut mer förmögenhet så att hon har den summan totalt. Detta tas då från arvingarnas (den avlidnes barns) arv, men de har rätt att få ut ett efterarv på detta när även den nya frun avlider (3 kap. 1 § ÄB). Viktigt att poängtera är att frun endast har rätt till att få mer av förmögenheten än bara vid bodelningen om hennes förmögenhet efter bodelningen understiger fyra prisbasbelopp. Har hon förmögenhet som redan överstiger fyra prisbasbelopp får hon ingenting mer. Kan jag skriva testamente?Den legala arvsordningen tillämpas när den avlidne inte har upprättat något testamente. Vill man att ens kvarlåtenskap ska fördelas på annat sätt än vad den legala arvsordningen föreskriver kan man upprätta ett testamente. Om du vill att din fru ska ha arvsrätt efter dig måste du upprätta ett testamente. Du kan inte testamentera bort hur mycket som helst, utan dina barn har alltid rätt att få ut vad som kallas deras laglott. Laglotten motsvarar hälften av den summan de enligt lag skulle haft. Eftersom du har två barn skulle de enligt lag ärvt 50 % vardera. Deras respektive laglott motsvarar hälften av detta, dvs 25 % vardera av kvarlåtenskapen. Detta kan alltså inte testamenteras bort. Detta innebär att du i ditt testamente kan testamentera bort 50 % av din kvarlåtenskap till din fru, eller till andra personer eller organisationer. Viktigt är att följa de formkrav som finns för testamente, annars blir testamentet ogiltigt. Testamentet ska upprättas skriftligen och undertecknas av testatorn samt undertecknas av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). SammanfattningEnligt lag är det dina barn som kommer att ärva dig. Din fru kommer inte att ärva något enligt lag, men kan ha rätt att få en del av kvarlåtenskapen om hennes egen förmögenhet efter bodelningen understiger fyra prisbasbelopp.Om du vill att din fru ska ha arvsrätt efter dig behöver du upprätta ett testamente. Du kan inte testamentera bort allt eftersom dina barn har rätt till sin laglott, så det du kan testamentera över är 50 % av din kvarlåtenskap. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer så ställ gärna en fråga till eller skriv en kommentar här under. Med vänliga hälsningar