Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga förutsätter jag att din mor inte var gift och att det inte finns något testamente skrivet. Regler om arv hittas i ärvdabalken.Svaret på din fråga är ja, barnbarnet har rätt att ärva. I 2 kap ärvdabalken framgår vilka som har rätt till arv. I 1 § 2 kap ärvdabalken står att den avlidnes barn har rätt till en lika stor del av arvet och om arvlånarens barn har dött ska dess barn träda i dess ställe.Detta innebär att om din syster varit vid liv hade ni haft rätt till 50 % var av arvet. När din syster gick bort trädde hennes son in i hennes ställe och har nu rätt till hennes del av arvet (50%).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Linnéa Carnrot |Hej och tack för att du vänder till Lawline!Din fråga berör arvsrätt. Bestämmelser i Ärvdabalken 1958:637 (ÄB) blir tillämpliga. Din moster har avlidit. Hon var ogift och jag tolkar det även som att hon inte hade några barn. Inom arvsrätten brukar man tala om första, andra och tredje arvsklassen (även kallad parenteler). Först berättigade till arv är de som tillhör första arvsklassen, dvs. bröstarvingar (2:1 1 st ÄB). Saknas bröstarvingar är det istället andra arvsklassen, dvs. den avlidnes föräldrar som ärver (2:2 1st ÄB). Då din moster saknade både bröstarvingar och föräldrar, är det istället hennes syskon som kvarlåtenskapen uppdelas emellan Är syskon avlidet, träder dennes arvingar in i dennes ställe (2:2 2 st ÄB).Till att börja med ska alltså kvarlåtenskapen delas mellan din mosters syskon. Brodern och systern blir således berättigade till ½ var av kvarlåtenskapen. De är dock inte vid liv varför deras arvingar träder in i deras ställe. Brodern hade tre arvingar, varav en av arvingarna är avliden. Precis som det framgår av din fråga, är det korrekt uppfattat att dessa tre arvingar delar på ½ av din mosters kvarlåtenskap. De har alltså rätt till 1/3 var av ½. Jag förtydligar det hela med ett exempel:Din moster efterlämnar sig 100,000. Hennes syskon delar på arvet, vilket berättigar dem till 50,000 var. Broderns arvingar träder in i dennes ställe, vilket ger arvingarna rätt till att dela upp 50,000 emellan sig. 50,000/3= ca. 16,700. En av broderns arvingar var avliden. Detta göratt broderns barnbarn istället blir arvsberättigade. 16,700:- delas då lika mellan barnbarnen (= 8350). Vad gäller din mosters syster är det också korrekt uppfattat. Eftersom systern inte är vid liv, träder hennes arvinge in som arvsberättigade istället. Syskonbarnet till din moster har alltså rätt till 1/2 av din mosters totala kvarlåtenskap. På broderns sida blir fördelningen följande:Brorsbarn 1 16,5%Brorsbarn 2 16,5 %Brorsbarn 3 (avliden) 16,5 % à efterlämnar sig 2 arvingar, vilka delar på 16,5%, vilket berättigar dessa till ca 8,25% av din mosters totala kvarlåtenskap. Hoppas att du fått klarhet i din fråga!

Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det inte finns några släktingar som i enlighet med Ärvdabalken (ÄB) har rätt att ärva och inte heller något testamente som reglerar hur arvet ska fördelas, så stämmer det att arvet går till Allmänna arvsfonden. Detta stadgas i 5 kap. 1§ ÄB. De pengar som Allmänna arvsfonden får in går sedan till välgörenhet.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning

Matilda Bergström |Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Det innebär att jag tyvärr inte får hjälpa dig med att besvara din fråga. Mitt tips till dig är att studera de olika arvsklasserna i 2 kap. ärvdabalken. Lycka till med uppgiften!Vänligen,

Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)Om det inte finns några bröstarvingar, ärver istället de i andra arvsklassen. Då är det föräldrarna till den som avlidit som ärver hälften var efter sitt barn. Om någon av föräldrarna eller båda är avlidna, får arvlåtarens syskon dela på den förälderns lott. I ett avlidet syskons plats träder deras barn. (2 kap. 2§ ÄB) För att lättare kunna förstå vem som ska få hur mycket, kan man tänka sig ett släktträd, där varje gren i trädet ska få lika mycket.ExempelFör att göra det tydligare tänker jag utgå från ett exempel, där den avlidna inte har några barn och lämnar efter sig 300 000 kr. Det finns fem helsyskon samt ett halvsyskon som är moderns särkullbarn. Det finns då fyra olika möjliga situationer.Situation 1: båda föräldrarna lever. De ska då få 150 000 kr var. Situation 2: modern lever, men det gör inte fadern. Modern får då fortfarande sina 150 000 och faderns barn (de fem helsyskonen) får 30 000 var av hans andel. De fem helsyskonen har då fått 10% var av det totala arvet.Situation 3: fadern lever, men det gör inte modern. Fadern får då fortfarande sina 150 000 och moderns barn (de fem syskonen samt halvsyskonet) får då 25 000 var av hennes andel. Alla sex syskon har då fått drygt 8% var av det totala arvet.Situation 4: båda föräldrarna är avlidna. Faderns barn (helsyskonen) får 30 000 var som skulle varit hans och moderns barn (samtliga syskon) får 25 000 kr var som skulle varit hennes. De fem helsyskonen får då 55 000 kr var och halvsyskonet får 25 000 kr. Detta innebär att helsyskonen får drygt 18% var och halvsyskonet får drygt 8%. Om det i situation 4 istället hade funnits ett helsyskon och ett halvsyskon, är det korrekt att detta helsyskonet hade fått 75% och halvsyskonet hade fått 25%.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv finner du i Ärvdabalken (ÄB).I första hand är det personens barn som ärver (2 kap. 1 § ÄB) Eftersom din moster inte hade några barn är det i andra hand hennes föräldrar som ska ärva (2 kap. 2 § ÄB). Med tanke på de årtal du uppgett utgår jag ifrån att din mosters föräldrar inte är vid liv. I sådant fall är det hennes syskon som ärver (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om de syskonen som har avlidit har barn, träder de in i syskonets ställe och tar lika lott. Det innebär att om alla 5 avlidna syskon har barn som är vid liv, så ska de tillsammans med det syskonet som är vid liv ärva din moster. Arvet delas då lika mellan de 6 syskonen, för de syskon som inte är vid liv så går arvet vidare till deras barn. Exempelvis: A har gått bort och efterlämnar 300 000 kr. A har inga barn och ingen make. A har sex syskon varav endast en är vid liv. A kvarlåtenskap delas då mellan dessa sex syskon = 300 000/6 = 50 000kr. Syskonet som är vid liv kommer då att ärva 50 000 kr. Om alla 5 avlidna syskon har barn kommer deras 50 000 kr gå vidare till deras barn. Om någon av de avlidna syskonen har flera barn kommer de 50 000 kr delas lika mellan antalet barn. Hoppas att du har fått hjälp med din fråga! Vänliga hälsningar,

Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). I förekommande fall finns det två principer som reglerar detta inom arvsrätten: Parentelprincipen samt istadarätten.Parentelprincipen innebär arv i turordning och regleras via olika arvsklasser. Det finns en första, andra och en tredje arvsklass. I den första arvsklassen återfinns bröstarvingar/barn – det som de flesta förknippar med arv och arvsrätt (2 kap. 1§ ÄB). I den andra arvsklassen återfinns föräldrar och föräldrars avkomlingar till den avlidne dvs syskon (2 kap. 1§ ÄB). I den tredje arvsklassen återfinns mor- och farföräldrar och deras barn (2 kap. 3§ ÄB). Istadarätten innebär en rätt för släkten och praktiskt innebär det att om en arvtagare är död kan dennes barn träda in i hens ställe (2 kap. 1§ st 2 ÄB).I erat fall – som situationen ser ut nu dvs att ingen annan avlider innan det fall att någon av sönerna avlider först – blir det som följer: Son 1 med sambo och utan barn:I detta fall har alltså er son inga egna barn och är heller inte gift. Då går arvet till den andra arvsklassen dvs om ni båda föräldrar lever till den avlidne sonen så ärver ni honom med hälften var.Son 2 gift med barn:Enligt principen om istadarätt så träder alltså sonens barn i sonens ställe och ärver sonen (som är far till barnet).Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du vill veta arvsordning utifrån din farbror. Det vill säga vilka som ärver när han dör. Men även om han har rätten att testamentera bort all sin egendom. Jag utgår även från att han inte hade några egna barn. Samt att det inte finns några andra arvsberättigade enligt den legala arvsordningen vid liv bortsett från ni 4 syskonbarn.Vilka som har rätt att arv och hur arvsordningen ser ut regleras i Ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar är bara barn, barnbarn, barnbarn och så vidare till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Det vill säga avkomlingar till den avlidna. Det innebär att du och dina syskon inte är bröstarvingar till din farbror. Men eftersom ni är syskonbarn föreligger det en möjlighet för er att ärva efter eran farbror utifrån den legala arvsordningen. I den legala arvsordningen förekommer 3 arvsklasser. Bröstarvingar och avkomlingar till bröstarvingarna stadgas i första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte, utifrån frågan, finna några arvingar i första arvsklassen kommer arvet fördelas enligt den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen ärver först föräldrar till den avlidna. Jag antar här att din fars och din farbrors föräldrar inte är vid livet. Om föräldrarna skulle vara vid liv ärver de din farbror. (2 kap. 2 § ÄB). Vilket innebär att syskon till den avlidna kommer att ärva. Syskonen till din farbror kommer då ärva. Men eftersom alla syskon redan har avlidit kommer barnen till syskonen (då barnets förälder) att ärva den delen som syskonet skulle ha ärvt (2 kap. 2 § ÄB). Eftersom det bara är du, din bror och dina fasters två barn som är syskonbarn till din farbror kommer ni då dela lika på arvet efter honom. På grund av att inga andra syskon till din farbror är vid liv och ni är de enda syskonbarnen han har (2 kap. 2 § ÄB). Du, din bror och din fasters två barn kommer därför att dela lika på arvet av din farbror. Dock har ni ingen garanterad arvsrätt eftersom ni inte är bröstarvingar. Din farbror kan välja att testamentera bort hela sin egendom till någon annan. Vilket innebär att om det föreligger ett testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med det. Om ni då inte omnämns i testamentet kommer ni inte heller ärva eran farbror. Testamentet går före den legala arvsordningen (9 kap. till 13 kap. ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!