Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör möjligheten att testamentera till sambo. Tillämplig lag är ärvdabalken. Utgångspunkten är om testamente inte finns så ska barn i första hand ärva (2 kap. 1 § ÄB). I ert fall finns det inga barn, och i sådant fall ska föräldrar ärva den avlidne före ens syskon. Genom att skriva testamente så sätter man dock den angivna ordningen i ärvdabalken ur spel. Sambos har ingen arvsrätt i svensk rätt, så för att en sambo ska ärva är det mycket riktigt som du skriver att det krävs att man testamenterar denna för att denna ska ha rätt till ens arv. Eftersom det inte är några barn inblandade finns det inga som har någon given rätt till något (laglott etc. se 7 kap. 1 § ÄB) vilket gör att du är fri att fördela dina kvarlåtenskaper så som du själv vill. För mer specifika råd skulle jag råda dig att ta kontakt med en jurist om du vill ha hjälp med hur du ska formulera dig. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig så hade din farbror fyra bröder, och en av dessa är din far. Eftersom din farbror inte har några barn så får han ge sin kvarlåtenskap till vem han vill, ingen har rätt till laglott (7:1 Ärvdabalk motsatsvis). SommarstuganDin farbror har rätt att ge bort sin sommarstuga till dig. Han behöver inte skriva i gåvobrevet att gåvan inte är förskott på arv. När man ger en gåva till någon som inte är ens barn så presumeras det att gåvan inte är förskott på arv. Det betyder att om inget annat är sagt ska gåvan inte räknas som förskott på arv (6:1 Ärvdabalk). Det betyder att din farbror inte behöver skriva att gåvan inte är förskott på arv, det blir så ändå, men det skadar inte heller att vara extra tydlig med vad man vill.ArvetOm din farbror inte har skrivit något testamente så kommer arvet att fördelas enligt följande. I första hand ärver barn (2:1 Ärvdabalken), men din farbror har inga barn, i så fall ärver hans föräldrar (2:2 Ärvdabalk), om en av dom inte är i livet delar den levande föräldern och farbroderns syskon på arvet. I så fall får den kvarlevande föräldern 50% av vad farbrodern hade, och syskonen får dela på resterande 50 %, med lika delar vardera. Angående de döda syskonen så träder deras barn istället för sin förälder, och delar då på vad föräldern skulle ha fått. Är båda din farbrors föräldrar döda så fördelas allting jämnt mellan syskonen, och de avlidna syskonens arv tillfaller istället deras barn. TestamenteOm din farbror inte är nöjd med fördelningen som följer av lagen kan han upprätta ett testamente (9:1 Ärvdabalk). Han har då rätt att bestämma vilka han vill ska ärva honom. Bara barn har en ovillkorlig arvsrätt, har man inga barn har man alltså rätt att lämna sin kvarlåtenskap till vem man vill.ÅterbetalningsskyldighetEftersom din farbror inte har några barn har ingen rätt till laglott. Därmed kan ingen invända att gåvan kränker laglotten. Din farbror är fri att skänka bort sin egendom, eller testamentera över den, på vilket sätt han vill. Även om det skulle innebära att något eller alla hans syskon blev arvslösa. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som rör arv och som jag kommer att utgå från i mitt svar finns i ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår det så gick din farmor bort för två år sedan och din far mer nyligen. Troligtvis har arvskiftet redan gjorts och rimligtvis delades det så att din far och hans syskon fick lika stora delar var då detta är huvudregeln, ÄB 2 kap 1 §. Den egendomen som din far ärvde av din farmor kommer i sådana fall att vara en del av arvet efter din far. Om arvskiftet ännu inte skett är det du och dina syskon som ärver din farmor i din fars ställe, ÄB 2 kap 1 §. Din fars fru har däremot ingen arvsrätt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente om sådant finns. Din situation- en sammanfattningOm inget testamente alternativt nödtestamente är upprättat är det din mamma och hennes syskon som ärver din mormor i första hand. Hon får då bestämma vad som händer med sin del av pengarna, hon kan välja att behålla dom själv eller dela upp mellan sina barnbarn. Legal arvsordningOm inget testamente finns gäller följande. Om den döde var gift och maken fortfarande är i livet och de har gemensamma barn ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte var gift eller om maken redan avlidit ärver bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om något av barnen är avlidna ärver dennes barn (alltså den avlidnes barnbarn) barnets lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I detta fallet kommer alltså din mamma och hennes syskon ärva pengarna i första hand om det inte finns något testamente. Om något syskon är avlidet får dennes barn dela på pengarna som skulle gått till syskonet egentligen. TestamenteDet enda sättet att sätta den legala arvsordningen ur spel är att skriva ett testamente. Det spelar alltså ingen roll att man muntligen sagt att man sparar pengarna till en viss person. För att något ska klassas som ett testamente måste vissa formkrav vara uppfyllda (10 kap. 1 § ÄB), dessa är bland annat följande:Skriftlighet.Bevittnas av två stycken samtidigt närvarande vittnen.Underskrift.Det finns även vissa krav på vilka som får vara testamentsvittnen. Exempelvis får inte den som testamentet är till fördel för vara vittne, inte heller den under 15 år eller som lider av psykisk störning (10 kap. 4 § ÄB). Ibland godtas även så kallade nödtestamenten om den avlidne precis före döden varit så sjuk att något testamente inte kunnat upprättas. För att något ska räknas som ett nödtestamente krävs antingen att den avlidne inför två vittnen uttryckt sin vilja eller att den avlidne nedtecknat sin vilja på ett egenhändigt skriven och undertecknad handling (10 kap. 3 § ÄB). Hoppas detta var till hjälp för dig.

Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer att hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler om arvsrätt. I Ärvdabalken räknas de tre olika arvsklasserna upp (se 2 kap. 1-3 §§ ÄB). I lagen nämns ingenting om att styvbarn har någon arvsrätt. Detta betyder att om ett styvbarn ska ha arvsrätt krävs ett förordnande i testamente. Svaret på din fråga är således att du ärver din bror, förutsatt att era föräldrar inte längre finns i livet (2 kap. 2 § ÄB). Med vänlig hälsning,

Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!I ärvdabalken (ÄB) regleras frågor om arv och testamente. Du skriver inte om din mor också är delägare i dödsboet efter den avlägsna släktingen, men jag utgår från att så inte är fallet. Hur fördelningen av dödsboet ska se ut utgår från arvlåtaren, i detta fall den avlägsna släktingen respektive din syster. Allmänt regleras vilka som har rätt att ta arv från en avliden i 2 kap. ÄB. Dödsboet efter din avlägsna släkting är ett annat än det efter din syster. Dödsbon slås alltså inte ihop om en av delägarna i det "första" bort skulle avlida.Du får med andra ord skilja på dödsboet efter släktingen och dödsboet efter din syster. Som utgångspunkt tar dina föräldrar arv efter din syster, 2:2 ÄB. Efter vad som anges i din fråga verkar det som att din far har avlidit. I sådana fall sker fördelningen med stöd av 2:2 andra stycket första meningen ÄB, "[ä]r någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott". Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Då dina fråga rör arv är det ärvdabalken (ÄB) som blir aktuell. Jag kommer nedan att förklara den legala arvsordningen enligt ärvdabalken för att klargöra vilka som ärver, och hur arvsordningen ser ut enligt svensk rätt. Inom svensk rätt är arvlåtarens släktingar indelade i olika arvsklasser enligt en s.k. Parentelprinicip. Principen innebär att det i första hand är arvlåtarens avkomlingar som ärver. Släktingar i andra arvsklassen får ärva endast om arvlåtaren inte har några avkomlingar. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass (successio ordinum). Enligt 2 kapitlet 1 § ÄB består första arvsklassen av arvlåtarens barn. Då det framkommer att din familjemedlem inte har några barn går arvet vidare till andra arvsklassen, såvida det finns arvingar där. Andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar samt deras avkomlingar - arvlåtarens syskon, syskonbarn osv., 2 kapitlet 2 § ÄB. Är en av föräldrarna döda så fördelas förälderns del av arvet mellan förälderns avkomlingar, 2 kapitlet 2 § 2 st ÄB. Om arvslåtarens ena förälder är avliden och inte efterlämnar någon avkomling kommer arvlåtarens andra förälder att ta hela arvet. I de fall båda föräldrarna är avlidna och inte har några gemensamma barn men den ena föräldern har barn, arvlåtarens halvsyskon, ärver dessa barn hela arvet. Så länge det finns någon kvar i en arvsklass tar denna hela arvet. Det är först när en arvsklass är helt tom som arvet går vidare till nästa. I enstaka fall händer det att arvlåtaren inte efterlämnar några arvingar i första eller andra arvsklassen men däremot arvingar i tredje arvsklassen, dvs mor- eller farföräldrar eller deras barn, såsom mostrar och fastrar till den avlidna. I sådana fall tillfaller arvet arvingar på moderns respektive fasters sida med hälften var. Om arvingar saknas på ena sidan erhåller arvingarna på den andra sidan hela arvet. Det är endast mor- och farföräldrarnas barn, dvs mostrar, morbröder, fastrar och farbröder till den avlidna som ärver. Deras barn, arvlåtarens kusiner, har inte arvsrätt. Om den avlidna inte efterlämnar arvsberättigade släktingar tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna Arvsfonden. Det är här värt att påpeka att din familjemedlem kan testamentera sin kvarlåtenskap. Genom att testamentera kan en arvlåtare, ensidigt sätta den legala arvsordningen (den ovan redogjorda) åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testators vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet. Hoppas jag kunde svara på din fråga!

Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arvskifte enligt den legala arvsordningen så är ärvdabalken tillämplig (1 kap. 1 § ärvdabalken). Jag utgår ifrån att paret var gifta, i och med att det inte framgår något, men kommer även att framhålla de skillnader som blir om de istället levde ihop som sambor. Därmed kommer både äktenskapsbalken och sambolagen att tillämpas (1 kap. 1 § äktenskapsbalken och 1 § sambolagen). Först ska en bodelning görasNär gubben dör så anses äktenskapet vara upplöst (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Detta gör att makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Även om de levde ihop som sambor ska en bodelning förrättas, eftersom samboförhållandet anses vara upplöst när gubben dör (2 § första stycket 3 punkten och 8 § första stycket sambolagen). Trots att det inte är vad din fråga berör så kan det vara bra att ha i åtanke att förmögenhetsmassan alltså delas upp efter dödsfallet. Vem ärver vad? Gubbens legala arvingar är hans brorsbarn, eftersom han inte har några barn och hans föräldrar samt bror är döda (2 kap. 1 och 2 § ärvdabalken). Hans brorsbarn tillhör den andra arvsklassen och ska dela lika på hans arv (2 kap. 2 § ärvdabalken), men om paret var gifta så ärver istället gumman före brorsbarnen med så kallad fri förfoganderätt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Detta innebär att hon har rätt att konsumera pengarna men inte att testamentera eller ge bort en väsentlig del (3 kap. 2 § första stycket och 3 kap. 3 § ärvdabalken). Brorsbarnen har sedan rätt till efterarv (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Eftersom gumman dör innan bouppteckningen är klar så kommer dock brorsbarnen ärva sina delar direkt. Det kan framhållas att brorsbarnens arvsrätt inte är laglottsskyddad, och det går således att testamentera bort deras rätt till arv. När gumman därefter dör så är det istället hennes arvingar som har rätt till sitt arv. Om det vore så att gubbens brorsöner hade fått avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken (gumman) så hade de först haft rätt till sitt efterarv (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Gumman har inga barn och därför går arvet vidare till hennes föräldrar (2 kap. 1 och 2 § första stycket ärvdabalken). Eftersom de är döda så träder istället deras barn, det vill säga gummans syskon in i deras ställe. Av din fråga framgår det inte att hon har några helsyskon vilket gör att hennes halvsyster tar hela hennes arv. Halvsysterns rätt till arv är dock inte heller den laglottsskyddad. Sammanfattning Gubbens legala arvingar är hans brorsöner, som kommer dela på hans arv. Gumman har egentligen, förutsatt att de var gifta, rätt till deras arvslotter med fri förfoganderätt. I och med att hon dör innan bouppteckningen så kommer dock inte efterarv att aktualiseras, utan arvet går direkt till brorsönerna. När gumman sedan dör ska hennes kvarlåtenskap tillfalla hennes arvinge, det vill säga halvsystern. Observera att ett testamente kan förändra detta, då varken brorsbarn eller syskon/ halvsyskon har en skyddad rätt till arv. Skulle du behöva mer hjälp så rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,