Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om din brorsdotter har rätt att ärva din faster, samt hur fördelningen av arvet efter din faster kommer att se ut i stort. Jag tolkar det du har skrivit som att din far inte längre lever, eftersom han i så fall skulle ha fått ärva sin syster med förtur framför er barn. Jag utgår också från att din faster inte är gift samt att hennes och din fars föräldrar är avlidna.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Dottern till din avlidne bror har rätt att ärva din fasterDin brorsdotter har rätt att ärva din faster, eftersom hon har tagit över din avlidne brors arvsrätt till fastern (2 kap. 2 § andra stycket, andra meningen ÄB). Det kallas för istadarätt och innebär att din brorsdotter har trätt i din brors ställe i fråga om rätten till arv efter din faster.Din bror har i sin tur trätt i er fars ställe och tagit över hans arvsrätt till din faster (2 kap. 2 § andra stycket, andra meningen ÄB). Detsamma gäller för dig och ditt andra syskon.Din fasters arv kommer att fördelas mellan er treNär din faster avlider kommer hennes arv att gå till dig, ditt andra syskon och din brorsdotter. Ni tre kommer att få dela lika på arvet (2 kap. 2 § andra stycket, andra meningen ÄB).SammanfattningDin brorsdotter har rätt att ärva din faster, eftersom din bror är avliden. Därmed har hon trätt i hans ställe genom istadarätt och tagit över hans arvsrätt till fastern.Din fasters arv kommer att fördelas lika mellan dig, ditt andra syskon och din brorsdotter. Det gäller under förutsättning att din faster inte gifter sig eller får några barn.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kommer jag ärva min biologiska pappa eller min styvpappa?Enligt den legala arvsordningen är det ens bröstarvingar, dvs barn, som är de närmsta arvingarna och de som därmed i första hand är arvsberättigade (2 kap. 1 § ärvdabalken). Till bröstarvingar förstås biologiska barn och adoptivbarn, men inte styvbarn. Det innebär att du kommer att ärva din biologiska pappa när han avlider. Du kommer inte att ärva din styvpappa eftersom han inte är biologisk förälder till dig och inte heller har adopterat dig. Om din styvpappa skulle adoptera dig skulle du ärva honom istället för din biologiska pappa (jämför 4 kap. 21 § föräldrabalken). Kan man ändra arvsförhållandena?Om din styvpappa vill att du ska ärva honom när han avlider kan han upprätta ett testamente och på så sätt ge dig arvsrätt. Det är även möjligt att genomgå vuxenadoption om det bedöms finnas särskilda skäl (4 kap. 4 § föräldrabalken). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten vid arv är att om den avlidne personen har barn så är det barnen som ska ärva sin förälder (2 kapitlet 1 § Ärvdabalk). Eftersom din bror har barn är det alltså detta/dessa barn som kommer att ärva honom. Du som syskon kommer då inte att ärva något av din bror. När ärver syskon?I första hand är det alltså den avlidnes barn som ärver den avlidne. Om den avlidne inte har några barn/barnbarn så ärver istället den avlidnes föräldrar, förutsatt att dessa fortfarande är i livet. Det är först om den avlidnes föräldrar inte längre är i livet som den avlidnes syskon ärver den avlidne. Syskonet/syskonen ärver då den del av arvet som föräldern/föräldrarna skulle ha ärvt om de levt (2 kapitlet 2 § Ärvdabalk). Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). I svaret kommer jag stegvis att redogöra för vem som är legal arvinge till respektive förälder och därmed även vem som har rätt att ärva. Längst ner i svaret hittar du en kortare sammanfattning av hur arvet fördelas efter dina föräldrar. Vem ärver enligt lag?För det fall den avlidne inte har upprättat något testamente tillämpas den legala arvsordningen på arvet. Enligt den legala arvsordningen är det i första hand ens bröstarvingar (barn) som är arvsberättigade. Varje bröstarvinge ärver lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn, dvs barn från tidigare förhållanden, har rätt att få ut sitt arv direkt. Gemensamma barn har däremot inte rätt att få ut sitt arv direkt, utan den efterlevande maken ärver istället deras andelar med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider får de gemensamma barnen ut ett efterarv från sin först avlidne förälder och sedan delas arvet från den sista efterlevande maken ut.Vem ärver när min pappa avlider?När din pappa avlider ska hans kvarlåtenskap fördelas i sex lika stora andelar till hans sex bröstarvingar. De tre särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt. Det arv som skulle tillfalla de tre gemensamma bröstarvingarna ges dock till den efterlevande maken, dvs er mamma, med fri förfoganderätt. Som gemensamma barn får ni ut ert fadersarv som ett efterarv först när er mamma avlider. Din pappas arv fördelas alltså i sex delar och särkullbarnen kan välja att få ut sitt arv direkt. Er mamma ärver i egenskap av efterlevande make de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. Vem ärver när min mamma avlider?När din mamma avlider ska först och främst de gemensamma barnen få ut sitt efterarv från sin pappa. De erhåller då motsvarande andel i efterarv som mamman ärvde med fri förfoganderätt efter pappan. När efterarvet från pappan har delats ut ska det som återstår fördelas till mammans arvingar. Mammans arv fördelas också i lika stora delar till hennes bröstarvingar. Är de tre gemensamma barnen hennes enda bröstarvingar fördelas hela arvet till dem. SammanfattningNär din pappa avlider går arvet som utgångspunkt till hans sex barn. De tre särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt medan den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. När din mamma avlider delas först efterarvet från er pappa ut till de gemensamma barnen, dvs det som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt vid pappans död. När efterarvet delats ut fördelas sedan mammans arv ut till hennes bröstarvingar. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar om det stämmer att det är du och dina syskon som ärver er farbror i er fars ställe, trots att din mor fortfarande lever och att makar ärver varandra. Jag utgår från att du och dina syskon är myndiga samt att din fars föräldrar inte lever längre.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Din mor har inte rätt till arvet efter er farbrorDet korta svaret på din fråga är ja – det stämmer att det är du och dina syskon som ärver er farbror i er fars ställe. Din mor har inte rätt till arvet efter er farbror, trots att hon var gift med er far.Jag kommer nu att förklara vad det beror på.Din farbrors arv ska gå till hans arvingarDu har helt rätt i att makar ärver varandra, det gäller enligt lag (3 kap. 1 § första stycket ÄB). I er situation handlar det dock om arvet efter er farbror, vilket komplicerar saken. Din mor har nämligen ingen rätt att ärva er farbror, eftersom hon inte är släkt med honom. Därmed spelar det ingen roll att hon var gift med er far. Arvet efter er farbror ska alltså gå direkt till hans arvingar. Du och dina syskon är arvingar till din farbrorDet är bestämt i lag vilka som räknas som arvingar till din farbror och som därmed har rätt att ärva honom (2 kap. ÄB).I första hand ärver din farbrors syskon honom, eftersom din farbror inte hade några barn och hans föräldrar inte lever (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). I andra hand, om ett syskon inte längre lever, är det barnen till det syskonet som får ärva din farbror (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Därför är det du och dina syskon som ska ärva din farbror. När er far avled så gick hans rätt att ärva er farbror över till er.SammanfattningDet är du och dina syskon som ärver er farbror i er fars ställe, eftersom arvsrätten har gått över från er far till er. Makar ärver varandra, men det saknar betydelse i det här fallet. Din mor är inte släkt med din farbror och därmed spelar det ingen roll att hon var gift med er far. Det är bara er farbrors arvingar som får ärva honom, bland dem du och dina syskon. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga sorgen. I mitt svar beskrivs hur arvet från din mor ska fördelas. Jag vill dock uppmärksamma dig på att fördelningen kan se annorlunda ut i fall då din mor sedan tidigare har varit gift med en man som inte är din eller din avlidna systers far. Då jag inte vet några närmare omständigheter kring din mors förhållanden utgick jag därför ifrån att din mor tidigare varit gift med din far som kanske avlidit. Svaret jag författat stämmer också om din mor inte har ärvt en avliden make under sin livstid. Hur ser arvsordningen ut?Arvsordningen är beteckningen på den ordning som ett arv enligt lag ska delas ut. Arvsordningen kan till viss del åsidosättas av ett giltigt testamente. Först på tur i sk. "första arvsklassen" enligt arvsordningen står den avlidnes barn, i ditt fall dig själv och ditt avlidne syskon. Syskon tar lika lotter av arvet om inget annat står i testamente (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att du får hälften av er mors arv och ditt syskon får den andra hälften. Hur funkar det då ett barn är avlidet? I fall som ert när ett av de avtagande barnen inte är i livet går arvsrätten istället vidare till barnets barn, dina syskonbarn. Ditt avlidna syskons barn får då dela på den halvan av din mors arv som ditt syskon egentligen skulle ha fått (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Att arvet vandrar vidare till någons barn på det här sättet kallas för "istadarätt".I och med att du är i livet så ärver inte dina barn något från din avlidne mor. De kommer istället att ärva dig så småningom. Sammanfattningsvis får du hälften av arvet och ditt avlidna syskons halva fördelas lika mellan syskonets barn. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny. Hälsningar,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I den legala arvsrätten stadgas vilka släktingar som kan vara arvsberättigade för det fall den avlidne inte har upprättat något testamente. Regler härom finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vilka ärver enligt den legala arvsordningen?Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser. I den första arvsklassen som är de som i första hand har rätt till arv finns den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar förstås den avlidnes avkomlingar, dvs barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Den första arvsklassen är öppen vilket innebär att barn träder i sina avlidna föräldrars ställe. Detta kallas även istadarätt, dvs arvsrätten kan sträcka sig hur långt som helst bland avkomlingarna (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen återfinns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Även den andra arvsklassen är öppen och isladarätten tillämpas. Det innebär att det inte finns någon slutlig gräns för vilka av syskonens avkomlingar som kan ärva, utan arvsrätten sträcker sig så långt som helst (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje arvsklassen återfinns först och främst den avlidnes mor- och farföräldrar. Om någon av dessa är avlidna ärver deras bröstarvingar, dvs den avlidnes morbröder, mostrar, farbröder och fastrar. Här slutar emellertid den legala arvsordningen. Det innebär att den tredje arvsklassen är sluten och arvsrätten kan inte sträcka sig längre. Kusiner har därmed inte rätt till arv enligt den legala arvsordningen (2 kap. 3 § ÄB). Kan man ändra den legala arvsordningen?Den legala arvsordningen tillämpas endast för det fall den avlidne inte har upprättat något testamente. Om det finns ett giltigt testamente ska detta som utgångspunkt tillämpas före den legala arvsordningen. En morbror kan alltså teoretiskt ha arvsrätt enligt den legala arvsordningen då han tillhör den tredje arvsklassen. En förutsättning för detta är dock att det inte finns några släktingar i de andra arvsklasserna. Om den avlidne har upprättat ett giltigt testamente som avviker från den legala arvsordningen ska dock testamentet tillämpas istället. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om din svärfars frus son (dvs. inte din svärfars biologiska son) kan ha någon rätt till din svärfars fastighet nu när han gått bort. Det korta svaret på din fråga är att sonen inte har någon rätt till fastigheten om inte din svärfar testamenterat fastigheten till sonen. Du undrar även om testamentet "gäller över" bestämmelsen i 12 kap. 2 § äktenskapsbalken, ÄktB. Vad gäller denna fråga står inte testamentet över bestämmelsen, utan de aktualiseras i olika faser. De är alltså till för olika saker och är därför inte motstridiga. Bestämmelsen aktualiseras under "bodelningsfasen" medan testamentet aktualiseras vid fördelningen av kvarlåtenskapen, dvs. arvet. Nedan förklarar jag mer ingående varför din svärfars frus son (jag skriver fortsättningsvis "sonen" istället) inte har någon rätt till fastigheten. Därutöver förklarar jag även vad jag menar med att testamentet inte står över bestämmelsen.Bodelningen när en make avlider och kvarlåtenskapenOm en make avlider ska först en bodelning förrättas för att fördela makarnas egendom, (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken, ÄB). I bodelningen är huvudregeln att överskottet i boet delas mellan makarna. Överskottet i boet består av make A:s överskott (tillgångar-skulder) + make B:s överskott (tillgångar-skulder). Här under bodelningen har då din svärfar åberopat 12 kap. 2 § ÄktB som är ett undantag från den ovan nämnda huvudregeln. Den säger att vardera make (dvs. din svärfar och dennes fru) ska få behålla sin egen egendom istället för att dela boets överskott. Eftersom du berättat att huset helt och hållet tillhör din svärfar så har denne genom åberopandet av 12 kap. 2 § ÄktB fått behålla hela fastigheten genom bodelningen. Svärfaderns fru har alltså inte fått någon del av fastigheten genom bodelningen. Eftersom sonen endast är fruns barn och frun inte äger någon del av fastigheten har sonen ingen rätt till den med anledning av fruns bortgång.Nu när din svärfar gått bort ska det han lämnar efter sig, dvs. kvarlåtenskapen (din svärfars tillgångar minus skulder) fördelas mellan hans arvingar. Din svärfars frus son är inte en av din svärfars legala arvingar och kommer därför inte ärva något efter din svärfar, om inte din svärfar testamenterat en del av fastigheten till honom. Då har sonen nämligen en rätt till fastigheten. Regler om arvsordningen (dvs. vem som är ens legala arvingar och i vilken ordning de ärver) går att finna i 2 kap. ÄB.Som du märker har alltså bestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB aktualiserats först under bodelningen där syftet är att fördela makarnas tillgångar medan ett testamente (om ett sådant finns) aktualiseras först i efterhand när det är fråga om fördelningen av kvarlåtenskapen. De är alltså inte motstridiga och den ena står inte över den andra.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,