Har syskonbarn rätt till arv?

2020-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Min mor dog nyligen, hon var inte gift, men hade två bröstarvingar - min syster och jag. Dessutom har min mor en systerdotter. Har systerdottern rätt till någon del av arvet? Testamente finns ej.
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga När det inte finns något testamente med i bilden så är det enligt den legala arvsordningen som din mors kvarlåtenskap ska fördelas. Vem som ärver bestäms i ärvdabalken.Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar arvåtalens bröstarvingar. En bröstarvinge är arvlånarens biologiska eller adopterade barn. I detta fallet är du och din syster bröstarvingar till er mor. (2 kap. 1 § ÄB) Den andra arvsklassen innefattar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Din mors syskonbarn faller in i denna arvsklass. (2 kap. 2 § ÄB). Det finns även en tredje arvsklass men den är inte relevant i det här sammanhanget (2 kap. 3 § ÄB). De i andra arvsklassen har inte rätt att ärva om det finns någon bröstarvinge vid livMan utgår från parantelsprincipen när man fördelar arv. Parantelsprincipen innebär att så länge det finns någon levande i en högre prioriterad arvsklass så ärver ingen från en lägre prioriterad arvsklass. Första arvsklassen är den högst prioriterade arvsklassen, sedan kommer andra arvsklassen och sist den tredje arvsklassen. I detta fallet innebär det att du och din syster ärver allt, och att din mors syskonbarn inte är berättigad något arv alls eftersom att hon tillhör andra arvsklassen. Du och din syster delar lika på arvetArvet fördelas sedan efter stipulargrundsatsen. Stipulargrundsatsen innebär att alla grenar delar lika på arvet. Du och din syster är varsin gren och ärver således hälften var. Hoppas att du har fått svar på diin fråga!

Fördelning av arv

2020-01-16 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande arvFadern till 3 syskon har avlidit sedan tidigare och syskonen ärvde honom eftersom föräldrarna var skilda.Sedan avlider 1 av syskonen utan efterarvingar och han har testamenterat bort sitt arv.Sedan avlider avlider modern och vad händer då med arvet efter modern?Ärver dom 2 kvarlevande syskon henne eller ska även den tidigare avlidne syskonets testamentagare ärva modern?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar om hur fördelning av ett arv ska göras. Reglerna kring detta finns i ärvdabalken (ÄB). Det är endast en person som lever som kan få ut ett arv (1 kap. 1 § ÄB). Undantag finns dock när det gäller ett ofött barn.De som ärver den avlidne först är den avlidnes barn (arvingar i första ledet). Dessa kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Varje barn har rätt till lika stor del av arvet. Är något av barnen avlidet ärver dennes avkomlingar i stället (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Detta betyder att den avlidnes barn ärver först och är dessa avlidna ärver deras barn istället osv. Om den avlidne arvingen hade haft rätt att ärva eller inte spelar här ingen roll när det gäller dennes avkomlingars arvsrätt.I den situation du beskriver har tre syskon sedan tidigare ärvt från sin far då denne avled. De fick då ut sitt arv direkt på grund av att deras föräldrar var skilda och ärvde då direkt enligt reglerna gällande särkullbarn som säger att de har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin avlidne förälder (3 kap. 1 § ÄB). När nu syskonens moder även har avlidit ska de kvarvarande syskonen dela på hennes arv. Att det avlidna syskonet testamenterat bort sitt arv betyder inte att denna testamentstagare har rätt att ärva efter den avlidne modern. Hade det avlidna syskonet haft några efterarvingar hade de haft rätt att ärva den avlidnes andel (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Har detta syskon inte några efterarvingar ärver däremot ingen i dennes ställe. Istället är det de kvarvarande syskonen som ska dela lika på arvet efter sin mor om det inte finns ett testamente som säger annat. Det finns även regler gällande förskott på arv som reglerar situationer då den avlidne till exempel har gett en av arvingarna en gåva innan denne avled som kan göra att fördelningen av arv ska göras annorlunda ( 6 kap. 1 § ÄB).Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Har du några fler frågor är du välkommen att åter igen kontakta Lawline.Med vänliga hälsningar,

Hur påverkas mitt testamente av att jag gifter mig?

2020-01-14 i Arvsordning
FRÅGA |Jag skrev ett korrekt bevittnat testamente för flera år sedan. Där står att min son och en annan släkting skall ärva allt jag äger. Jag är ogift. Påverkas detta testamente ifall jag gifter mig i framtiden?Mvh Johan
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Om du gifter dig ska det vid din död göras en bodelning mellan dig och den som du är gift med (9:1 ÄktB). Vad du äger och vad din äkta hälft äger läggs samman och delas värdemässigt lika vid din bortgång (11:3 ÄktB). Efter det kommer det som blir kvar på din sida att fördelas enligt testamentet som du skrivit. Om du inte är nöjd med denna fördelning kan du antingen inför äktenskapet upprätta ett äktenskapsförord om att din egendom ska vara enskild (7:3 ÄktB), och alltså inte delas vid dödsfall, eller så kan du upprätta ett nytt testamente (10:1 ÄB). Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur långt bak ärver man?

2020-01-11 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en faster och alla hennes syskon är döda. Jag undrar hur långt bak ärver man.Dom var 16 syskon
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Arvsrätten är indelad i tre arvsklasser. I första hand ärver den första arvsklassen, i andra hand den andra arvsklassen och i tredje hand den tredje arvsklassen. Om det finns ett testamente ska arvet såklart fördelas enligt detta istället. Första arvsklassenDen första arvsklassen utgörs av din fasters barn. Om barnen inte längre lever, träder barnens barn i föräldrarnas ställe och ärver. Detta gäller även barnbarns barn osv. Om din faster inte har några släktingar inom första arvsklassen ärver istället andra arvsklassen (2 kap 1 § ÄB). Andra arvsklassenI denna arvsklass finns din fasters föräldrar. Om föräldrarna är avlidna ärver syskonen. Eftersom din fasters syskon inte längre lever, träder hennes syskons eventuella barn in och ärver. I denna arvsklass finns alltså du. Förutsatt att din faster varken har någon levande släkting i första arvsklassen eller att hennes föräldrar lever, delar alltså du tillsammans med hennes övriga syskonbarn på arvet (2 kap 2 § ÄB). Tredje arvsklassenEftersom din faster har släktingar i den andra arvsklassen ärver alltså ingen i den tredje arvsklassen, men jag kan ändå förklara för dig hur det funkar. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa inte lever träder deras barn i deras ställe, d.v.s. den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap 3 § ÄB). Längre bak än så ärver man inte. Kusiner har alltså inte någon arvsrätt. Allmänna arvsfondenOm det en avliden inte har någon släkting i varken första, andra eller tredje arvsklassen går arvet till Allmänna arvsfonden (5 kap 1 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Vänliga hälsningar,

Fördelningen av arvet när endast makens syster och brorsonen efterlever den avlidne

2020-01-16 i Arvsordning
FRÅGA |Hur går arvet från min faster jag är enda släktningen. Men hennes avlidne man har en syster i livet.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att din faster inte har upprättat ett testamente.I ärvdabalk (ÄB) finns regler om vem som ärver efter den avlidneI svensk arvsrätt finns det tre olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Som en utgångspunkt ärver de i den första arvsklassen allt. Om det inte finns några i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man till slut vidare till den tredje. Om det inte finns någon som tillhör arvsklasserna går arvet till den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvinge menas helt enkelt barn. Eftersom din faster inte hade några levande barn (eller levande barnbarn för det fall barnen inte lever) går vi vidare till den andra arvsklassen.Din fasters föräldrar tillhör den andra arvsklassen (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Men eftersom föräldrarna inte lever ska din fasters syskon ärva efter henne, alltså din far (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Din far har alltså rätt att få ut hela arvet. Eftersom du nämner att du är den enda levande släktingen antar jag att även din far gått bort. Detta innebär att du kommer få träda in i din fars ställe och därmed ha rätt till hela arvet från din faster. Den avlidne makens syster har alltså ingen rätt till arvet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Övergår arvsrätten automatiskt till bröstarvingens avkomling?

2020-01-14 i Arvsordning
FRÅGA |När jag dör har min dotter rätt till sin laglott, men hon är tyvärr redan död. Går då hennes del av laglotten då till hennes bror (min son) eller till hennes son? Testamente finns ej, men planeras.
Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Först vill jag inleda mitt svar med att beklaga sorgen. I mitt svar till dig kommer jag förklara vem som kommer att få ärva din egendom vid din bortgång enligt den legala arvsordningen och huruvida den kommer tillfalla din dotterson eller din egen son, eller bägge två. Eftersom du i frågan inte nämner något om att du har en make utgår jag från att så är fallet och huvudfokus i mitt svar ligger på din dotterson samt din egna sons rätt till arv.Övergår arvsrätten automatiskt till bröstarvingens avkomling om den är avliden?Enligt den legala arvsordningen tillhör bröstarvingar, dvs. närmaste arvingar till den avlidne den första arvsklassen. Det innebär alltså att barn till den avlidne som utgångspunkt (förutsatt att inget testamente finns) har en egen självständig rätt till arv framför andra eventuella släktingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Barnen till den avlidne tar lika stor lott och om en av bröstarvingarna är avliden hamnar dennes avkomling i dennes ställe, dvs. din dotterson. Vilket innebär att din dotterson och din egen son har rätt till lika stor lott vid din bortgång. Så med andra ord hamnar hennes son i hennes ställe, med lika rätt, vad gäller rätten till arv som din egen son (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Huvudregeln - om arvslott och laglott Enligt huvudregeln har bröstarvingar, dvs. barnen rätt till hela kvarlåtenskapen (egendomen du lämnar efter dig) - vilket även kallas arvslotten. Om den avlidne genom testamente väljer att skänka bort delar av egendomen till andra så har arvingar rätt att påkalla rätt till laglott som då utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är således 50 procent av det som arvingen skulle fått om inget testamente fanns. Om det däremot finns två arvingar, i ditt fall din dotterson och din egen son så blir deras laglott i stället 25 procent vardera. Detta eftersom arvslotten och laglotten minskar i takt med hur många bröstarvingar det finns då bröstarvingar har rätt till lika del enligt 2 kap. 1 § andra stycket ÄB.SammanfattningSåledes kommer din dotterson träda in i din bortgångne dotters ställe när du går bort. Laglotten - rätten till arv övergår således automatiskt till din dotterson. Finns ingett testamente finns kommer alltså din kvarlåtenskap tilldelas din dotterson och din egen son, med lika stor rätt.RådDu nämnde även i din fråga att du har planer på att upprätta ett testamente. Värt att tillägga är att det är viktigt att det man vill ska gälla i ett testamente man vill upprätta, även blir juridiskt korrekt och gällande. Vidare ska det inte finnas utrymme för olika tolkningar (eventuell otydlighet i formuleringen), som kan ge upphov till oenighet om dess förordnande (exempelvis om testamentet avser arv). Varför det är viktigt att man ser till att testamentet blir juridiskt korrekt och giltigt, samt att om man vill försäkra sig om att det blir uttömmande och så bra som möjligt. För att du ska få en så bra och uttömmande utformning av testamentet, skulle jag rekommendera dig att du bokar tid hos en av våra jurister som kan hjälpa dig. Du kan boka tid för jurist direkt här på Lawline: https://lawline.se/bokaHoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Vänligen,

Arvsordning och särkullsbarn

2020-01-12 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag är gift och vi har två gemensamma barn. Min make har sedan tidigare två vuxna barn. Vi äger gemensamt en villa. Jag äger dessutom hälften en annan fastighet. Den andra hälften ägs av min bror. Min bror är ogift, ingen sambo eller några barn. Våra föräldrar är avlidna och min bror har inga andra syskon än mig.Fråga 1. Om jag dör innan min bror, kommer då min make att ärva allt efter min bror?Fråga 2. Min önskan är att inte min makes barn ska ärva något efter mig. Är detta möjligt? Måste jag i sådant fall skriva ett testamente?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Fråga 1: Ifall du avlider innan din make så upplöses äktenskapen och det genomförs en bodelning, 1:5 äktenskapsbalk. Som huvudregel förfogar din make all egendom tills även han avlider och då ärver dina barn.Eftersom en "äktenskapsskillnad" genomförs så kapas bandet mellan din make och din bror, men bandet mellan dina barn och din bror finns kvar. Då din bror inte har egna barn så ärver andra arvsklassen allt (2:2 ärvdabalk), hans föräldrar och sedan rakt nedstigande led. Och där finns endast dina barn, din brors föräldrars barnbarn, de ärver alltså allt.Fråga 2: Din makes barn kallas inom juridiken för särkullsbarn och de ärver inte efter dig utan endast efter sin far. Detta scenario kan dock se ut på olika sätt då ni är gifta och delar på allt. Där din make så ärver du allt efter honom men hans två särkullsbarn har rätt att ta ut sitt arv efter sin far omedelbart vilket kan minska vad du ärver, eller så avvaktar de med att ta ut sitt arv till ni avlidit och då har de rätt till sitt arv när den andra maken avlidit, 3:1 och 7:1 ärvdabalk.Oavsett så har era gemensamma barn rätt att ärva större delar än särkullsbarnen då ni båda är deras föräldrar, tanken är att särkullsbarnen ärver dessutom från en utomstående, deras mor.Hoppas du fått svar på din fråga.MVH

Hur ärver särkullbarn respektive gemensamma barn?

2020-01-08 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett arvsskiftesbrev från en annan jurist på en begravningsbyrå efter min pappa som gått bort. Vi är två arvingar, jag som är dotter från ett samboskap där min mor avled 2011 (inget samboavtal) och min halvbror från min pappas tidigare äktenskap där hustrun avlidit 1988 och min halvbror inte fått ut sitt arv efter henne. Min pappa och min brors mamma ägde hälften var av huset som pappa sedan bott kvar i som ensam ägare. Kan det stämma som jursten på begravningsbyrån säger, att min bror är berättigad till 3/4 delar av alla tillgångar efter vår pappa? Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att gå igenom steg för steg vad som händer när en make i ett gift par avlider och hur arvsfördelningen ser ut mellan gemensamma barn och så kallade särkullbarn (barn utanför äktenskapet). I slutet av svaret finns en mer konkret sammanfattning för hur det ser ut i just ditt fall. Tillämpliga lagar är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer när en av makarna i ett gift par avlider?När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider ska som huvudregel en bodelning genomföras (9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods. Eventuell enskild egendom ingår inte. Egendom kan göras till enskild egendom genom exempelvis ett äktenskapsförord eller om ena maken erhållit gåva eller testamente med villkoret att det ska utgöra enskild egendom. All egendom som inte gjorts till enskild egendom utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen (7 kap. 1-2 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset läggs sedan samman och delas lika mellan makarna efter att avdrag för skulder gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Det som den avlidna maken får på sin sida efter bodelningen utgör dennes kvarlåtenskap och det som ska gå i arv. Vem ärver en avliden make?Om den avlidne inte har upprättat något giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv) närmsta arvingar och berättigade att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidna var gift ska dock den efterlevande maken ärva gemensamma bröstarvingars andel med fri förfoganderätt. Det innebär att bröstarvingen har rätt att ärva, men får inte ut sitt arv direkt, utan arvet går till den efterlevande maken. Först när den efterlevande maken avlider har bröstarvingen rätt att få ut arvet efter sin först avlidna förälder som ett efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Hur beräknas arvet och arvsandelarna?En gemensam bröstarvinge har rätt att få ut sitt arv efter sin först avlidna förälder när den andra föräldern avlider. Den gemensamma bröstarvingen är dock inte berättigad till att få exakt samma summa som den först avlidna föräldern lämnade efter sig, utan man beräknar istället en kvotandel (3 kap. 2 § ÄB). Exempel: Om den först avlidna maken efter bodelning har en kvarlåtenskap på 100.000 kr ärver den efterlevande maken hela beloppet med fri förfoganderätt. Om den efterlevande maken också har 100.000 kr efter bodelningen blir dennes totala förmögenhet efter arvet 200.000 kr (100.000 + 100.000 = 200.000 kr). Den efterlevandes totala förmögenhet består då till 50 % av arvet från den först avlidna maken och 50 % egen förmögenhet. Eftersom den efterlevande maken endast ärver med fri förfoganderätt är det den gemensamma bröstarvingen som har rätt till arv senare. Den gemensamma bröstarvingen har då inte rätt till 100.000 kr som den först avlidna maken lämnade efter sig, utan hen har rätt till 50 % av kvarlåtenskapen när den efterlevande maken avlider, detta motsvarande arvet från den först avlidna föräldern. Om den efterlevande makens bo ökat i värde till exempelvis 500.000 kr har den gemensamma bröstarvingen rätt till 50 % av detta som efterarv från den först avlidna maken, dvs 250.000 kr. Om den efterlevande makens bo minskat i värde till 80.000 kr har den gemensamma bröstarvingen rätt till 50 % av detta som efterarv från den först avlidna maken, dvs 40.000 kr. Arvet beräknas alltså utifrån hur stor del av det totala boet som den först avlidnas kvarlåtenskap utgör. Vad händer när den efterlevande maken avlider?När den efterlevande maken avlider ska arvet fördelas till dennes bröstarvingar. Först måste dock efterarvet delas ut till den gemensamma bröstarvingen som inte fått ut sitt arv från den först avlidna maken. Det görs med hjälp av kvotdelen som beskrivits ovan. Utgör kvotdelen 50 % har den gemensamma bröstarvingen rätt att få ut 50 % av den efterlevande makens kvarlåtenskap i efterarv från sin först avlidna förälder eftersom den efterlevande maken ärvt det med fri förfoganderätt. Det som är kvar efter att efterarvet delats ut till den gemensamma bröstarvingen är det som utgör den efterlevande makens egna kvarlåtenskap. Den kvarlåtenskapen ska sedan delas på den avlidnas bröstarvingar. Finns inget testamente som föreskriver annat så ärver båda bröstarvingarna lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Den gemensamma bröstarvingen får således först ut ett efterarv från sin först avlidna förälder och ärver sedan även en andel av sin sist avlidna förälder. Hur blir det i mitt fall?Du beskriver i din fråga att din halvbror ännu inte fått ut sitt arv efter sin mamma. Det är han berättigad till nu när även er gemensamma pappa avlidit. Hur mycket han ärver från sin mamma beror på hur stor kvotdel hennes kvarlåtenskap utgjort av er pappas totala förmögenhet när han fått ärva deras barns arv med fri förfoganderätt. Om de vid bodelningen inte haft någon enskild egendom och erhåller lika mycket blir resultatet att mammans andel utgjort 50 % av pappans totala förmögenhet. Det innebär att din halvbror har rätt att få ut motsvarande kvotdel från er pappas kvarlåtenskap som ett efterarv från sin mamma. Hur mycket han ärver rent beloppsmässigt beror på den eventuella värdeökning eller värdeminskning som skett av boet. Procentuellt sätt har din halvbror rätt att få ut motsvarande kvotdel som hans mammas kvarlåtenskap utgjorde av er pappas totala förmögenhet. När din halvbror fått ut sitt efterarv från sin mamma återstår er pappas kvarlåtenskap. Hans kvarlåtenskap ska som utgångspunkt fördelas lika mellan hans två bröstarvingar, dvs du och din halvbror. Din halvbror ärver alltså först sin andel från sin mamma och sedan delar ni på er pappas kvarlåtenskap.SammanfattningDin halvbror kommer att ärva mer än dig från er pappa eftersom er pappas förmögenhet även består av ett arv från din halvbrors mamma. Din halvbror ska alltså först få ärva sin andel från sin mamma och sedan delar ni som bröstarvingar till er pappa lika på hans kvarlåtenskap. Ifall din halvbror har rätt till 3/4 av arvet beror på hur stor kvotdel av er pappas arv som utgjordes av hans mammas arv. Om kvotdelen är 50 % resulterar det i att han ärver 50 % av pappans totala förmögenhet som ett efterarv från sin mamma. Resterande 50 % utgör er pappas kvarlåtenskap och delas lika mellan er, dvs 25 % var. Resultatet blir följaktligen att din halvbror sammanlagt ärvt 75 % (3/4) och du 25 % (1/4). Olikheterna beror på att er pappas kvarlåtenskap inte bara är hans, utan den består även av din halvbrors mammas kvarlåtenskap. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver förtydligande kring något i svaret är du välkommen att kontakta mig på jonna.johansson@lawline.se. Om du vill försäkra dig om vilken kvotdel som era respektive arv baseras på kan du säkert kontakta den jurist du fått brev från för kontroll och förtydligande. Med vänliga hälsningar