Vem ärver när efterarvinge går bort före arvlåtarens efterlevande make?

2021-04-21 i Arvsordning
FRÅGA |Arvsfråga: Anna och Stig är gifta med varandra och har en dotter Malin. Annas syskon är döda men dessa döda syskon har barn varav jag är ett av dessa barn.Annas & Stigs dotter dör och Anna och Stig blir efterarvsvingar till Malin. Malin är dock gift med Åke så han sitter kvar i orubbat bo. Malin och Åke får aldrig några barn. Därefter dör även Anna.Efter x antal år dör även Malins man Åke och Malins pappa Stig lever och erhåller då ett arv som efterarvsvinge. Stig har upprättat ett testamente där hans arv skall gå till en ideell org.Nu har även Stig dött, har jag då som barn till Annas syster rätt till efterarv från Anna för den del hon skulle haft efter sin dotter Malin?Eller betraktas efterarvet efter Malin enbart som Stigs egendom och skall då denna enbart tillfalla den idella org som han testamenterat sitt arv till.Tackar på förhand
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Annas efterarv hann inte tillfalla hennePrecis som du är inne på hade Anna rätt till efterarv efter sin dotter Malin eftersom föräldrar ärver när det inte finns några barn med i bilden (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Efterarvet skulle hon erhålla när Malins make Åke gått bort (3 kap. 1 och 2 §). Eftersom hon emellertid gick bort innan det inträffade hann hon inte ta del av arvet från sin dotter (1 kap. 1 §). Den egendomen blev således aldrig hennes och ingick därför inte i kvarlåtenskapen efter henne. Om en av föräldrarna hunnit dö ska eventuella syskon till arvlåtaren, det vill säga Malin i detta fallet, dela på den förälderns del (2 kap. 2 § andra stycket). I avsaknad av levande syskon eller syskonbarn ska hela arvet tillfalla den ännu levande föräldern. Om Malin hade haft syskon skulle dessa alltså fått dela på den del som skulle tillfallit Anna om hon varit i livet när Åke gick bort, men eftersom syskon saknades tillföll denna del istället den ännu levande föräldern Stig. Den avlidne föräldern Annas del av arvet efter Malin går alltså inte vidare till arvingar efter Anna.Bedömningen av vem som får ärva görs alltid utifrån den aktuella arvlåtaren. Kusiner är inte tillräckligt nära besläktade för att få ärva, varför du inte är arvtagare i bedömningen utifrån Malin (2 kap. 4 § och 3 kap. 2 §). Vid Annas bortgång görs en ny bedömning avseende kvarlåtenskapen efter henne (Anna), varpå du som syskonbarn till Anna skulle varit arvinge (2 kap. 2 § andra stycket). Om Anna hade varit i livet tillräckligt länge för att ta del av arvet från Malin skulle du på detta sätt i förlängningen fått ta del av arvet från Malin, eftersom det i så fall skulle ha ingått i kvarlåtenskapen efter Anna. Sammanfattningsvis har du som arvinge efter Anna inte rätt till den del Anna skulle erhållit efter sin dotter Malin, utan hela arvet efter Malin ska tillfalla hennes pappa Stig såsom skett. Denna egendom ska därför tillfalla den organisation han angivit i sitt testamente. Emellertid lämnade Anna med största sannolikhet annan egendom efter sig, och i bedömningen utifrån Anna som arvlåtare är du arvinge i egenskap av syskonbarn. Den egendomen innehar Stig i egenskap av make endast med fri förfoganderätt medan han fortfarande lever, vilket innebär att han bland annat inte får testamentera bort egendomen, eftersom den vid hans bortgång ska ärvas av Annas arvingar (3 kap. 2 §). Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Hur mycket ärver mitt brorsbarn av min far?

2021-04-16 i Arvsordning
FRÅGA |När min far går bort, hur mycket ärver då min avlidne brors barn av hans tillgångar. Det var bara jag och min bror och han gick bort för många år sedan. Han har ett barn som naturligtvis ärver sin fars del.. men innebär det hälften av min fars tillgångar?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt och regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB). Inledningsvis kommer jag först att redogöra för om ditt brorsbarn har rätt att ärva din far för att sen besvara hur mycket av arvet som ska gå till denne.Har ditt brorsbarn rätt att ärva din far?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Med bröstarvingar menas barn, barnbarn osv. Om ett barn har dött före den avlidne, i detta fall din bror, träder barnets avkomlingar i dess ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ditt brorsbarn har på så vis rätt att ärva din far.Hur ska arvet fördelas mellan dig och ditt brorsbarn?Om ett barns avkomlingar har trätt in i dess ställe ska var gren taga lika lott, det vill säga varje gren har rätt till lika stor andel (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att du kommer att få 1/2 av arvet och ditt brorsbarn 1/2 av arvet, vilket motsvarar den del som din bror hade fått.SammanfattningDitt brorsbarn kommer alltså att ärva 1/2 av arvet efter din far.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ärver den avlidnas make/barn/syskon först?

2021-04-13 i Arvsordning
FRÅGA |Min fru äger en gård tillsammans med sina syskon. Om hon avlider vem ärver då hennes del, jag och våra gemensamma barn eller hennes syskon?
Maja Elken |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som ärver din frus andel i gården vid hennes bortgång, du och era gemensamma barn eller hennes syskon. Reglerna som är relevant för att besvara din fråga finns i Ärvdabalken (ÄB).ArvsordningenArvtagare är uppdelade i tre olika arvsklasser. Finns ingen arvtagare i arvsklass 1 går arvet vidare till arvsklass 2, finns ingen i arvsklass 2 går arvet vidare till arvsklass 3.I arvsklass 1 ingår den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och deras avkomlingar (barnbarn osv). I första hand ärver barnen och det är endast om något barn har avlidit som barnbarnen ärver. Detta följer av 2 kap. 1 § ÄB.I arvsklass 2 ingår föräldrar och syskon till den avlidne. För att arvsklass två ska bli aktuell krävs att det inte finns några bröstarvingar. I första hand är det föräldrarna som ärver. Har någon av föräldrarna avlidit så ärver den avlidnes syskon och halvsyskon. Detta följer av 2 kap. 2 § ÄB.I arvsklass 3 ingår mor- och farföräldrar samt deras barn (dvs. den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar). Har någon av mor- och farföräldrarna avlidit så ärver dennes barn i mor- eller farförälderns ställe. En förutsättning för att dessa släktingar ska ha rätt att ärva är att det inte finns några arvingar i den första eller andra arvsklassen. Detta följer av 2 kap. 3 § ÄB.Efterlevande makes arvsrättOm den som avlider är gift kommer hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande makes arvsrätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt, barnen får istället ärva när båda föräldrarna avlidit, enligt 3 kap. 2 § ÄB.Vad innebär detta för dig?När din fru avlider kommer hennes andel i gården tillfalla dig, vilket följer av reglerna om efterlevande makes arvsrätt. När du sedan avlider kommer andelen i gården tillfalla era barn.Vänliga hälsningar,

Vem ska ärva när arvinge avlidit?

2021-04-08 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver änka med ett barn kvar i livet, ett barn är avlidet men har en efterlevande änka och två barn?
Maia Sadek |HejTack för att du skickar ditt svar till Lawline!Jag förstår situationen som att änkan som avlidit har två barn, varav ett har avlidit men som efterlämnat en maka och två barn. I och med att frågan handlar om arv är den relevanta lagen bl.a. ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter i min bedömning att ett testamente inte finns. Hur fungerar arv?Utgångspunkten är att arv bygger på släktskap och det finns tre kategorier för släktingars arvsrätt:Den första arvsklassen inkluderar arvlåtarens (den avlidnes) bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. (2 kap 1 § ÄB).Den andra arvsklassen inkluderar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB)Den tredje arvsklassen inkluderar arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn (alltså arvlåtarens eventuella faster/farbror och moster/morbror) (2 kap. 3 § ÄB)Alla grenar inom en arvsklass ska ha lika stor lott, alltså ärva lika stora delar av arvlåtarens tillgångar. Denna princip kallas stirpalgrundsatsen. En förutsättning för att kunna ärva något är att arvtagaren (den som ska få arv) ska vara vid liv vid arvlåtarens (den som ska ge arv) död. Vad händer om en arvinge har avlidit?I detta fall har en av arvlåtarens barn avlidit, och därför använder man sig av principen istadarätten. Denna säger att om en arvinge avlidit träder dennes arvingar i dennes ställe. Jag ska ge ett exempel på detta:Anna avled 2019 och efterlämnade ingen make. Anna hade två barn, Bertil och Camilla. Camilla avled 2017 och efterlämnade två barn, Dennis och Erik. När Anna dör ska hennes kvarlåtenskap (tillgångarna som är kvar efter hennes död) delas lika mellan Bertil och Camilla. Kvarlåtenskapen var 100 000 kr, vilket innebär att Bertil och Camilla ärver 50 000 kr var. Då Camilla avled innan Anna kan hon inte ärva och Dennis och Erik träder istället in i hennes plats. Dennis och Erik får då dela Camillas andel lika mellan sig. Annas kvarlåtenskap fördelas alltså genom att:- 50 000 kr (½ av kvarlåtenskapet) ärvs av Bertil- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av Dennis- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av ErikHur påverkar den efterlevande maken bedömningen?Om en gift person avlider ska det först ske en bodelning, då äktenskapet anses upplöst när en av makarna har avlidit (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen fördelas alltså makarnas tillgångar på samma sätt som man gör vid en skilsmässa. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med full äganderätt, vilket innebär att maken kan göra vad som helst med tillgångarna. Den avlidne makens andel av bodelningen ska också ges den efterlevande maken, men med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken kan göra vad som helst med tillgångarna förutom att testamentera bort dem. Makarnas gemensamma barn får alltså inte tillgångarna direkt, utan får en så kallad efterarvsrätt, vilket innebär att de får arvet när den efterlevande maken avlider. Ett undantag från detta finns för särkullbarn, alltså barn som endast en av makarna är förälder till. Särkullbarn får ut sitt arv direkt. (3 kap. 1-2 § ÄB)Principen att den efterlevande maken ärver innan barnen gäller även i detta sammanhang. Vem ärver änkans tillgångar?Sammanfattningsvis är det till en början änkans barn som ärver hennes tillgångar med ½ var. I och med att en av barnen har avlidit innan änkan ska dennes andel fördelas lika mellan dennes barn (alltså änkans barnbarn). Barnbarnen ska alltså få ¼ var av änkans kvarlåtenskap. Däremot är det den efterlevande maken som egentligen får tillgångarna med fri förfoganderätt och barnbarnen får sitt arv först då efterlevande maka avlider. Jag hoppas att svaret har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Ärver barn förälder som inte har vårdnaden?

2021-04-19 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag undrar en sak kring arv. Min förälder är ensamstående och jag är ensambarn, vad händer när min förälder som ej har vårdnaden om mig dör, får jag ta del av dennes arv då? Eller har jag ingen rätt till de?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt och regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB).Har du rätt att ärva den förälder som inte har vårdnaden?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Med bröstarvingar menas barn, barnbarn osv. Inom arvsrätten görs ingen skillnad mellan om föräldern har haft vårdnaden eller inte. Så länge man är någons biologiska eller adopterade barn ärver man. Det är dock viktigt att påpeka att den förälder som inte har vårdnaden kan upprätta ett testamente som förändrar den legala arvsordningen. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits ett testamente. Föräldern som inte haft vårdnaden kan alltså bara testamentera bort hälften av sina tillgångar (7 kap. 1 § ÄB).SammanfattningsvisDu har rätt att ärva den förälder som inte har vårdnaden. Skulle ett testamente ha upprättats har du ändå rätt till hälften av det arv som du skulle fått enligt den legala arvsordningen.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan dottern till mitt halvsyskon ärva mitt helsyskon?

2021-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är tre helsyskon och ett halvsyskon halvsyskonet avled för flera år sedan och har en (dotter) .Nyligen dog ett helsyskon så det fins bara två helsyskon kvar i livet. Kan dottern till halvsyskonet ärva detta helsyskon
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline,Som jag förstår din fråga, vill du veta om det är möjligt för dottern till ditt halvsyskon, som är avliden, att ärva ditt avlidna helsyskon. Detta aktualiserar bestämmelser om arvsrätt i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om arvsrättDör någon utan att efterlämna en make/maka är det dennes närmaste släktingar som har rätt till arv enligt arvsordningen i ÄB (i 3 kap 1 § ÄB framhålls att efterlevande make ärver före gemensamma barn). Den avlidnes arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser som står i tur till arv efter varandra. Detta betyder att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i de andra klassen uteslutna. Av istadarätten följer att om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe.Den första arvsklassen består av de närmaste arvingarna d.v.s. arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna (2 kap 1 § ÄB). Som bröstarvinge klassas barn, barnbarn o.s.v. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. den avlidnes syskon och deras avkomlingar (2 kap 2 § ÄB). Den tredje klassen omfattar i sin tur, arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap 3 § ÄB). Enligt 2 kap 4 § ÄB kan inga andra släktingar vara legala arvingar.FörtydligandenAv omständigheterna framgår att ni är syskon, vilket innebär att ni tillhör andra arvsklassen. Ni kan således ärva enbart ärva om det finns någon i den första arvsklassen, alltså avkomlingar till den avlidne. Är omständigherna sådana att det inte finns några arvsberättigade i den första arvsklassen, är det i första hand era föräldrar som ska ärva eftersom de tillhör den andra arvsklassen. Här delas alltså arvet upp i två lika stora delar. Om båda föräldrarna lever kommer de slutgiltigt få hälften var.Om den ena föräldern är avliden, medan den andra lever, ska den föräldern som fortfarande är vid liv få sin halva. Den avlidna förälderns barn, alltså den avlidnes syskon, får då dela lika på den del som den avlidne föräldern skulle fått (2 kap 2 § st 2 ÄB). Om den avlidne har halvsyskon har de samma rätt att träda i en gemensam förälders ställe som helsyskon (2 kap 2 § st 3 ÄB).Om båda föräldrarna är avlidna ärver deras barn, alltså den avlidnes syskon. Arvet ses då fortfarande två delar, alltså ska den ena förälderns barn delar lika på ena hälften, och den andra förälderns barn på andra hälften. Om den avlidne hade både helsyskon och halvsyskon (som i ditt fall) ser uppdelningen annorlunda ut, eftersom helsyskonen kan träda i båda föräldrarnas ställe, men halvsyskonen kan bara träda i den gemensamma förälderns ställe.Syskonbarn får träda i syskonens ställe om syskonen är avlidna. Denna rätt gäller både helsyskon och halvsyskons barn. Det fungerar på samma sätt som när syskonen träder i en avliden förälders ställe.Ett exempelFör att försöka tydliggöra lite har jag tagit fram ett exempel. A är den avlidna systern, vars arv ska fördelas, hade inga barn. A har 100 kr i kvarlåtenskap och det är det som ska fördelas. A:s föräldrar är avlidna men A hade två helsyskon, B och C, och ett halvsyskon, D. Mamman är den föräldern som D och A har gemensamt. D, som är avliden har ett barn, E. Föräldrarna är avlidna, så deras barn träder in istället enligt istadarätten. Föräldrarna skulle fått 50 kr var men eftersom båda är avlidna kommer deras få dessa istället.A:s mamma har tre barn kvar, d.v.s. B, C och D. De ska då få 1/3 del av 50 kr var. Eftersom D är avliden kan dennes barn träda i dennes ställe, och får då den delen (1/3 var) som D skulle fått.A:s pappa som också är avliden har två barn kvar, d.v.s. B och C. De får då hälften var av 50 kr.Fördelningen i detta fall ser alltså ut som följande:B och C får sammanlagt (från mamma och pappa) 1/3 + ½ var, d.v.s. ca 42 krD får 1/3, d.v.s. ca 16 krHoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Arvsordning

2021-04-13 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en gravt handikappad brorsdotter som är enda barnet. Hennes mor avled för två år sedan och hennes far avled för ett år sedan. Hon har ärvt hälften av en skogsfastighet där jag, hennes faster, är den andra ägaren. Skogsfastigheten ärvde min bror och jag efter våra föräldrar. Den närstående brorsdottern har är två mostrar och jag, fastern.Min fråga är nu, vem ärver brorsdotterns del av skogsfastigheten den dagen hon avlider?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I enlighet med arvsrättsordningen har i första hand bröstarvingar arvsrätt (2 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637] [ÄB]). Därefter tilldelas arvet till föräldrar, därefter syskon, följt av syskonbarn, följt av mor-och farföräldrar och slutligen mor-och farföräldrarnas barn (2 kap. 2—3 §§ ÄB). Utifrån min uppfattning finns varken din brorsdotters föräldrar, syskon, syskonbarn eller mor-och farföräldrar. Därmed kommer arvet att fördelas enligt istadarätten. Med istadarätt menas att en person endast har rätt till arv i dennes avlidne förälders ställe. Alltså fördelas arvet inledningsvis lika mellan farföräldrarna och morföräldrarna (2 kap. 3 § 2 st. ÄB). Eftersom mor- och farföräldrarna gått bort ärver du dina föräldrar och din brorsdotters mostrar ärver deras föräldrar. Skulle skogsfastigheten värderas till 2 miljoner så skulle således inledningsvis du behålla en miljon genom din äganderätt och den andra miljonen skulle utgöra arvet. Därefter skulle 500 000 gå till morföräldrarna och 500 000 till farföräldrarna. Eftersom dessa är bortgångna ärver du 500 000 och din brorsdotters mostrar får 250 000 vardera. Således skulle du äga 75 % av skogsfastigheten och respektive moster skulle äga 12,5 % vardera. Med vänliga hälsningar

Ärva biologisk fader

2021-04-06 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är född utanför äktenskap. Efter många turer skrev min "pappa" på att han var min pappa. Jag ärvde en summa pengar efter honom för 2 år sedan. Nu visar det sig att han inte va min pappa! Måste jag betala tillbaka arvet? Och om jag mot förmodan hittar min biologiska pappa, kan jag är ärva honom?
Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du har rätt att ärva din biologiska fader och om du i så fall måste betala tillbaka ditt arv från den man som antogs vara din far. Jag kommer använda mig av Föräldrabalken (FB) och Ärvdabalken (ÄB) för att besvara frågan. Rätt att ärva man som antogs vara din farHär anges svaret i föräldrabalken. i 1 kap 3 § FB anges definitionen av fader, där det anges att den person som fastställt som fader ska anses vara juridisk fader. Den man som antogs vara din far är fortfarande din far juridiskt tills han eller du (barnet) väcker talan om att häva faderskapet (kap. 2 i Föräldrabalken (FB)), och du ärver honom såsom han vore din biologiska far även om han inte är det. Du har alltså rätt att ärva din far. Skyldighet att betala tillbaka arvSvar på denna fråga återfinns inte direkt i lag utan vi får söka oss till praxis. Där har vi avgörandet NJA 1997 s. 645 som ger klarhet i frågan. I fallet efterlämnade en fader arv till sina 4 barn. Det visade sig sedan att fader endast var far till 3 av barnen. De 3 barnen väckte talan mot det 4:e barnet om att denna skulle betala tillbaka arvet som denna fått. Högsta domstolen kom fram till att arvet inte skulle återbetalas. Detta motiverades bl.a. med att systern vid tillfället för arvskiftet, genom faderskapspresumtion, ansågs vara mannens "riktiga" dotter och att det skulle leda till "besvärande rättsosäkerhet om arvskiften som skett med faderskapspresumtionen som grund skulle kunna förklaras ogiltiga på grund av ändrade förutsättningar". Detta innebär att du inte har en skyldighet att betala tillbaka arvet, då när arvet skiftades så antogs du vara barn till personen. Rätt att ärva biologisk faderOm du vill att den man som är din biologiska fader ska vara angiven som din far får du väcka talan om fastställande av faderskap, vilket du kan göra även om han är avliden - då väcks talan istället mot hans arvingar (hans barn, om sådana finns). Om det fastställs att det är han som är din biologiska far, så kan du under vissa förutsättningar även göra din rätt till arv efter honom gällande. Fastställs det att han är din biologiska far har du ju rätt att ärva honom såsom bröstarvinge (hans barn). Enligt 16 kap. 2-4 § ÄB kan du göra din rätt till arv gällande inom3 månader, 5 alternativt 10 år från dödsfallet. 5 år gäller om det fanns känd arvinge som befann sig på okänd ort, eller om det var osäkert om det fanns okända arvingar. I övriga fall är preskriptionen 10 år. Har preskriptionstiden inte gått ut har du alltså möjlighet att kräva din rätt till arv efter honom om det slås fast att han är din biologiska pappa.Sammanfattning Utgångspunkten är därav att du har rätt att ärva den person som man antog var din far. Du har även, enligt NJA 1997 s 645, ingen skyldighet att betala tillbaka arvet nu när man upptäckt att du har en annan biologisk far. Du har även rätt att att eventuellt ärva din biologiska far, där du måste väcka en talan om att ändra faderskap inom 10 år från dödsfallet. Om du ändrar faderskapet, så kan skyldighet att betala tillbaka arvet ske (frågan har aldrig prövats tidigare, så konsekvenserna av detta agerande är oklart). Hoppas att det var svar på din fråga!