Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du hur man gör en arvsöverlåtelse giltig till någon som inte är en bröstarvinge. I svensk lag har arvsrätten en speciell turordning (2 kap. 2§ andra stycket, ärvdabalken). 1. De första som är berättigade till arv är således bröstarvingar. 2. Om det inte finns några bröstarvingar, ska den avlidnes arv i första hand fördelas lika mellan dennes föräldrar. 3. Om någon av föräldrarna är avliden, ska arvlåtarens syskon få den avlidne förälderns lott istället. Om det finns flera syskon ska de dela på den avlidne förälderns del av arvet. 4. Om syskonet som är arvsberättigad är avlidet, ska dennes bröstarvingar ta del av arvet istället I ditt fall undrar du om det således går att "hoppa över" de arvsberättigade syskonen och ge arvet direkt till deras barn istället. Detta är möjligt att upprätta i ett testamente – däremot kommer inte syskonbarnet få hela syskonets del av arvet, eftersom det finns någonting som heter laglott, som inte går att testamentera bort. Laglotten utgör häften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Jag kommer illustrera detta nedan med ett exempel; Anders är svårt sjuk. Anders har en bror som heter Bertil, en mamma som heter Christine och en pappa som heter Daniel. Även Daniel är svårt sjuk. Anders har inga barn, men Bertil har 2 barn som heter Emil och Filippa. Anders är väldigt framgångsrik i sitt företag och har samlat ihop en hel del pengar, närmare bestämt 1 miljon kr. Tyvärr avlider Daniel på grund av sin sjukdom, och kort därefter även Anders. Hur ska Anders arv fördelas? 1. Vi kan konstatera att Anders inte har några barn. Således ska Christine och Daniel dela på Anders arv och få 500 000 kr var. 2. Daniel hade ju avlidit, och därför är Bertil berättigad till de 500 000 kronorna. Om Bertil också hade varit avliden (avled kanske innan Anders) så hade Emil och Filippa fått 250 000 kr var. Vad familjen inte vet, är att Anders upprättade ett testamente innan hav avled, som berättigar hela arvet (1 miljon kr) till Emil och Filippa. Hur ska arvet fördelas? 1. Eftersom Christine fortfarande lever, är hennes arvslott 500 000 kr. På grund av testamentet (som inskränker hennes arvslott) är hon endast berättigad till sin laglott, som utgör 250 000 kr. 2. Eftersom Daniel är avliden, är även Bertil berättigad 250 000 kr (som är Daniels del av arvet), då detta utgör Daniels laglott.3. Det som återstår av arvet efter laglottsfördelningen är således 500 000 kr, som Emil och Filippa får dela på i enlighet med testamentet. De får då 250 000 kr var av Anders arv. Om Bertil även i detta fall hade varit avliden, skulle Emil och Filippa få även Bertils del av arvet, vilket totalt skulle utgöra 375 000 kr var. Om du har några följdfrågor, eller har betalat för ett uppföljande samtal, är du välkommen att kontakta mig via e-mail; Lena.famulak@hotmail.com Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalken (ÄB) är tillämplig lag för din fråga. Vem ärver?Om den avlidne inte har skrivit något testamente kommer arvet att fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand är det den avlidnes barn som ärver (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några barn går arvet till den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna fördelas arvet på den avlidnes syskon, och om även dessa är avlidna fördelas arvet på den avlidnes syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Enligt förutsättningarna i din frågeställning är ni syskonbarn legala arvingar till er moster och är berättigade till arv såvida er moster inte skrivit ett testamente som förutsätter annat. Kan hon testamentera hela arvet till någon utomstående?Man kan ändra vem som är berättigad till arv genom att upprätta ett testamente. Genom ett giltigt testamente fördelas arvet utifrån vad som står skrivet i testamentet istället för enligt den legala arvsordningen. Din moster kan ha valt att testamentera hela sin kvarlåtenskap till någon annan än er syskonbarn, det är fullt möjligt. SammanfattningEnligt den legala arvsordningen är ni syskonbarn berättigade till arv, och kommer i så fall ärva lika stora delar. Om er moster valt att skriva ett testamente där hon valt att testamentera sin kvarlåtenskap till någon annan kommer ni inte att ärva henne förutsatt att testamentet är giltigt. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer så ställ gärna en till fråga!Med vänliga hälsningar

Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Mycket riktigt ärver inte inte din vän efter sin biologiska pappa om hon är adopterad. Ur rättslig synpunkt anses hon nämligen inte vara ett barn till sin biologiska förälder, utan till sin adoptivpappa. Genom adoptionen utsläcks det tidigare föräldraskapet. (Se 4 kap. föräldrabalken (FB)). Din vän har alltså inte rätt till arv från sin biologiska pappa enligt den legala arvsordningen. Om han velat att din vän ändå skulle ärva efter honom kan han ha upprättat ett testamente med sådan innebörd. Det framgår inte av din fråga om någon sådan handling har upprättats. Jag kan tyvärr inte svara på varför hon fått ett sådant brev gällande hennes biologiska pappa om hon är adopterad. Kan det ha funnits ett testamente ställt till henne? Gällande din andra fråga kan din vän kontakta Skatteverket för att ta reda på om hon är adopterad (se hemsida här). I sådant fall ska adoptionen ha blivit registrerad i folkbokföringen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Alex Hallström |Hej, Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagreglering När man utreder vem som har arvsrätt finns regleringen av detta i 2 kapitlet Ärvdabalken. Här stagas att det finns tre arvsklasser, och regelverket fungerar så att för att nästa arvsklass ska bli aktuell måste den förra uttömmas helt. Vidare har den första arvsklassen företräde framför den andra, och den andra företräde framför den tredje.I vårt fall finns en dotter till en bröstarvinge, vilken omfattas i den första arvsklassen, i enlighet med 2 kap. 1§ Ärvdabalken. Detta innebär att hela arvet tillfaller bröstarvingens (den ena sonens) dotter. Jag hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den legala arvsordningenEnligt den legala arvsordningen hade din väns föräldrar fått hälften var av arvet efter din väns tvillingbror ifall de var vid liv. Ifall föräldrarna inte lever tar helsyskon föräldrarnas arvslotter. Halvsyskon som finns får dela på den delen av arvet som hade tillfallit dess förälder ifall föräldern var vid liv.Det kan hjälpa att se på frågan som att syskon egentligen ärver av sina föräldrar och inte av sina syskon.Hur det blir i din väns fallFör att applicera detta på din väns fall ser vi att din vän och hans tvillingbror har samma moder som de sju halvsyskonen. Detta innebär att alla åtta ska dela på de 50 % av arvet som hade gått till mamman ifall hon levde. De 50 % av arvet som hade gått till din väns pappa ifall han var vid liv går bara till din vän (eftersom halvsyskonen inte har något släktskap till pappan). Din vän kommer alltså att få ärva 50 % + 1/8-del av 50 % av arvet. De sju halvsyskonen delar på de övriga åttondelarna som hade tillfallit din väns moder ifall hon var vid liv.Testamente?Detta är alltså vad som gäller enligt lag. Ifall din väns bror hade ett testamente som sade något annat gäller det i första hand.HalvsyskonenSom jag läser det sista stycket i din fråga verkar det finnas någon slags misstanke om huruvida halvsyskonen verkligen är halvsyskon till din vän. Ifall din vän är osäker på om halvsyskonen faktiskt är halvsyskon finns det alltid en möjlighet för honom att vända sig till tingsrätten och hävda att de sju halvsyskonen inte har någon rätt till arvet p.g.a. det bristande släktskapet. Bevis för att sådant släktskap inte finns måste dock föras fram i sådana fall. Olika osäkra fakta kring halvsyskonens pappa spelar dock ingen roll för frågan om deras arvsrätt efter din väns tvillingbror.Om vi antar att din vän har sju halvsyskon får de åtta dela på arvet som jag beskrivit ovan.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att förklara hur arvsordningen ser ut när någon av er går bort för att sedan specifikt svara på dina funderingar. Arvsrätten regleras i ärvdabalken och du hittar den här. Legala arvsordningenNär en person går bort och det inte finns något testamente gäller den så kallade legala arvsordningen. Denna föreskriver att den efterlevande maken är arvtagare till den avlidnes tillgångar. (se 3 kap 1 § ärvdabalken)Skulle din man gå bort först ärver du alltså hela hans kvarlåtenskap, vilken består av de tillgångar han har tilldelats efter den bodelning som först måste göras. Du ärver dock dessa tillgångar med fri förfoganderätt. Detta innebär att du får göra vad du vill med den ärvda egendomen förutom att testamentera bort den. Anledningen till detta är att din mans arvingar har rätt till så kallat efterarv när du går bort. De har då rätt att få en viss del av din kvarlåtenskap för att på så sätt ärva honom i efterhand. Hans föräldrar är först i arvsordningen följt av hans syskon. Är syskonbarnen hans närmsta arvingar, är det istället dessa som får efterarvsrätt. (se 3 kap 2 § ärvdabalken)Skulle istället du gå bort först har din man rätt till arv enbart i den mån dina tre barn väljer att avstå från sin respektive del av arvet till förmån för honom. Skulle de välja att avstå kommer de att få efterarvsrätt vid din mans bortgång. Dina barn ska då få en viss del av hans kvarlåtenskap för att på så sätt få sitt arv efter dig. (se 3 kap 1, 2 och 9 §§ ärvdabalken)Vad händer med ditt hus om du går bort före din man?Först och främst kommer det att ske en bodelning med anledning av att äktenskapet har upplösts genom din bortgång. Mitt svar utgår från att hela huset fortfarande är ditt efter att tillgångarna har fördelats mellan er. Du kan försäkra dig om att du får behålla huset vid en bodelning genom att skriva ett äktenskapsförord där ni gör ditt hus (och eventuellt även hans hus) till enskild egendom. Sådan egendom ingår inte i en bodelning. (se 7-10 kap äktenskapsbalken här)Huset kommer att ärvas av dina tre barn, så länge de inte väljer att avstå från det till förmån för din man. Barnen ärver lika stor del av huset, så länge det inte finns ett testamente som säger något annat. Skulle du välja att skriva ett testamente kan du testamentera din kvarlåtenskap inkl. hus till dina barn. På så sätt kan de inte välja att avstå sitt arv till förmån för din man och du kan fördela specifika tillgångar så som du vill mellan dina barn. Det är då viktigt att du ser till att följa de regler som gäller för upprättande av testamente, annars är det ogiltigt. Du hittar reglerna i ärvdabalkens 10:e kapitel.Om både du och din man bor i ditt hus vid tidpunkten för din bortgång är det fortfarande dina barn som ärver huset. För att din man ska kunna bo kvar så länge han vill i huset, utan att barnen förlorar äganderätten till huset, kan du upprätta ett testamente där du skriver att din man ska ha nyttjanderätt till huset så länge han önskar. Vem ärver dina övriga tillgångar?Precis som med huset, är det dina tre barn som delar lika på dina övriga tillgångar såsom bankmedel och fonder. Detta gäller så länge de inte väljer att avstå från sin arvsrätt till förmån för din man. Vad händer med din makes hus om han går bort först? Vad händer med hans övriga tillgångar? Observera att det ska göras en bodelning även i det fall att din man går bort först. Jag kommer i mitt svar att utgå från att hans hus tillhör honom även efter bodelningen. Det är du som ärver din mans hus och övriga tillgångar eftersom ni är gifta och han inte har några barn. I och med att du ärver med fri förfoganderätt får du inte testamentera bort det du ärver av honom. Detta eftersom det senare ska tilldelas hans närmsta arvingar efter att du har gått bort. För att undvika en fördelning såsom denna, ska din man skriva ett testamente där han testamenterar sin kvarlåtenskap till sina syskonbarn. Även han måste vara noggrann med att följa ärvdabalkens regler för hur ett testamente ska upprättas. Sammanfattning och rådDu och din man önskar inte ärva varandra i händelse att någon av er går bort. För att dina tre barn ska ärva din kvarlåtenskap behövs egentligen inget testamente, eftersom den legala arvsordningen ger dem arvsrätt. Det finns dock inget som hindrar dig från att skriva ett testamente som också det ger dina barn arvsrätt. Då kan du även skriva in att du vill att din man ska ha nyttjanderätt till huset i det fall att ni flyttar ihop. Din man vill att hans syskonbarn blir arvtagare till hans kvarlåtenskap. Den legala arvsordningen garanterar inte att så blir fallet, utan istället blir det du som primärt ärver hans tillgångar. Han måste därför skriva ett testamente för att se till att hans kvarlåtenskap tillfaller syskonbarnen. Till sist vill jag slå ett slag för att ta hjälp i det fall att ni väljer att skriva testamenten. Det är oerhört viktigt att ett testamente upprättas på ett korrekt sätt för att vara giltigt. Det är också viktigt att det är så tydligt som möjligt för att undvika problem när tillgångarna väl ska fördelas. Så om ni känner att ni vill ha hjälp med detta är ni varmt välkomna att boka tid hos Lawline Juristbyrå här.Hoppas du känner att du vet mer om hur arvsrätten ser ut i ert fall och vad ni kan göra för att fördela era tillgångar på det sätt ni önskar!Med vänliga hälsningar,

Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag tolkar din fråga som att du undrar om du som halvsyskonbarn kan bli arvsberättigad vid din pappas halvbrors död. Frågan beror kort sagt på vilka av sina släktingar som är i livet, men jag tolkar det som att ni syskonbarn är de enda som är efterlevande. I ärvdabalken regleras den legala arvsrätten. I 2 kap 2 § ärvdabalken reglerar föräldrar, syskons och halvsyskons arvsrätt. Är föräldrarna till din pappas halvbror döda, gäller att din pappa och eventuella andra syskon blir arvsberättigade. Är syskonen till din pappas halvbror inte i livet, är det ni syskonbarn som träder i era föräldrars ställe. Du som halvsyskonbarn kommer då att ärva tillsammans med helsyskonbarnen, då din pappa hade haft arvsrätt. Du tar så att säga över den rätt till arv som din pappa hade haft om han varit i livet. Kort sagt är du alltså arvsberättigad enligt 2 kap 2 § ärvdabalken. Har du ytterligare frågor rekommenderar jag dig att ta kontakt med någon av våra jurister. Du mailar då info@lawline.se.

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag framför allt att använda mig av de regler som finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer också kort nämna reglerna som rör enskild egendom och de finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Som jag förstår det är dina frågor: Hur kan du påverka dina döttrars arv efter dig genom testamentet? När ärver döttrarnas pappa? Vem ärver sedan pappan? Och hur påverkas hans arv av att han är gift? Vem ärver dig?Dina döttrar är de som har först rätt till arvet efter dig. Om någon av dem skulle vara döda när de ska ärva så ärver istället deras barn, dina barnbarn, om de har några (ÄB 2 kap. 1 §). I det scenariot som du beskriver är både du och en av dina döttrar döda. Om du lever när din dotter dör så skulle hennes arv gå till dig och hennes pappa eftersom hon inte har några egna barn. Men eftersom du också är död så kommer dotterns arv istället delas lika mellan hennes pappa och hennes syster. Din dotter som är kvar i livet ärver "din" del av din andra dotters arv (ÄB 2 kap. 2 §). Om du dör före din dotter så kommer alltså dina båda döttrar ärva dig först. När din dotter dör så går hennes arv (inklusive hennes arv efter dig) till hennes pappa och syster (din andra dotter). Indirekt så innebär ju detta att din före detta sambo får ta del av ditt arv (ÄB 2 kap. 2 §).Hur påverkar testamentet detta? Att göra döttrarnas arv efter dig till enskild egendom spelar bara roll de behöver göra en bodelning på grund av en skilsmässa. Vid en skilsmässa är huvudregeln att parterna delar lika på alla sina tillgångar. All enskild egendom ska däremot hållas utanför bodelningen. Om du skriver ett testamente som säger att döttrarnas arv ska vara deras enskild egendom så kommer döttrarna få behålla hela arvet själva vid en eventuell skilsmässa och deras före detta kommer inte att få ta del av detta (ÄktB. 7 kap. 2 § 4 punkten). Att du gjort deras arv enskild kommer alltså inte påverka arvet efter dem utan systern och pappan kommer att ärva din döda dotters enskilda egendom. Dina döttrar kan själva välja att skriva ett testamente om de vill att deras arv ska gå till någon annan (ÄB 9 kap. 1 §).Vem ärver efter pappan? Precis som att dina barn ärver efter dig så kommer pappans barn att ärva efter honom. Hans arv kommer att delas lika mellan de barn som är kvar i livet (ÄB 2 kap. 1 §). I det scenariot som du beskriver så har en av hans döttrar dött och han har som hennes pappa fått ärva en del av hennes arv. Om det är fallet så kommer hennes arv, och därmed även den delen av ditt arv som hon ärvde, gå till hans tre barn.Om pappan har gift sig så kommer hans maka eller make bara få ha hand om arvet som skulle gått till deras gemensamma barn. Din dotter som fortfarande lever kommer dock ha rätt att ta ut sin del av pappans arv med en gång (ÄB 3 kap. 1 §).SammanfattningI ditt scenario så har du och en av dina döttrar dött. Dina döttrar ärver efter dig och din dotters arv kommer att gå till hennes pappa och syster. Indirekt kommer ditt arv alltså gå till pappan och därmed hans arvingar när han dör. Pappans barn ärver lika mycket. Är han dessutom gift när han dör så kommer hans make/maka att få ärva deras gemensamma barns arv. Din efterlevande dotter har däremot alltid rätt att ta ut sitt arv direkt efter sin pappa. Har du skrivit ett testamente som göra dina döttrars arv till enskild egendom innebär det att deras arv inte kommer att ingå i en bodelning vid en eventuell skilsmässa. Ditt testamente påverkar alltså inte arvet efter dem. Om döttrarna vill att någon annan ska ärva dem kan de skriva ett eget testamente. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor men om du har fler funderingar får du gärna återkomma med fler frågor. Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente så rekommenderar jag att du bokar tid med Lawlines jurister. Med vänliga hälsningar,