Särkullbarns rätt till efterarv och arv
Hej, en fråga om arv/efterarv. P och K är gifta och har två gemensamma barn. K avlider och några år senare gifter P om sig med A. P dör och arvet efter honom skiftas. Vem ärver A när hon går bort? Hon har inga egna barn, syskon eller syskonbarn kvar i livet. Hon har inte skrivit något testamente. Går arvet tillbaka till P:s familj eller är det Allmänna arvsfonden som ärver? Mvh
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att det saknas testamente och du undrar hur arvet efter A kommer att fördelas enligt lag. Eftersom du beskriver att arvet skiftats efter P:s död utgår jag från att bodelning mellan A och P har genomförts och att din fråga avser vad som händer med A:s tillgångar då hon går bort. Jag kommer att använda mig av ärvdabalken (ÄB) för att besvara frågan.
Sammanfattningsvis:
Jag uppfattar det som att arvet efter P skiftades direkt till hans barn och A behöll endast sin del från bodelningen. P:s släkt har ingen legal arvsrätt efter A. Om A saknar arvingar går arvet till den Allmänna arvsfonden.
Fördelning av arvet efter P och efterarv:
I första hand ärver den avlidnes bröstarvingar, vilket är barnen till den avlidne (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Om den avlidne var gift har dock efterlevande maka en arvsrätt framför gemensamma bröstarvingar (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Om arvlåtaren lämnar en bröstarvinge som inte är den efterlevande makans bröstarvinge (ett så kallat särkullbarn) gäller denna rätt endast om arvingen avstått sin rätt till arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB).
P har två barn tillsammans med K och barnen är alltså inte bröstarvingar till A. Barnen har därför rätt att få ut arvet efter P direkt, om de inte väljer att avstå sin rätt till arv. Det är endast om barnen avstod sin rätt till arv efter P som efterarv vid A:s död kan aktualiseras (3 kap. 2 § ÄB).
Eftersom du beskriver att arvet har skiftats och inget som tyder på att något av barnen avstått sitt arv utgår jag från att de fått sin andel vid P:s död och därmed inte har rätt till efterarv vid A:s död.
Hur fördelas arvet efter A:
Den lott som tillföll A vid bodelningen mellan A och P är hennes egendom och eftersom det inte finns något testamente fördelas arvet enligt lagens bestämmelser om arvsrätt. I ärvdabalken finns en hierarkisk ordning för vem som har rätt till arv.
- Bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom A inte har några barn går man vidare till nästa arvsklass.
- Den avlidnes föräldrar har i andra hand rätt till arvet (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna har avlidit ärver dennes avkomling, det vill säga den avlidnes syskon. Om syskonet avlidit ärver dennes avkomling. Finns inga syskon eller avkomlingar men en förälder lever kommer den föräldern ta hela arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).
- Lever varken föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar tar far- och morföräldrar arvet (2 kap. 3 § ÄB). Har de avlidit ärver i stället deras barn arvet.
- Finns ingen arvinge enligt ovan kommer kvarlåtenskapen att tillfalla den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).
A har varken barn, syskon eller syskonbarn kvar i livet. Om det inte heller finns några föräldrar, far- och morföräldrar eller deras avkomlingar som är vid liv, kommer A:s kvarlåtenskap att tillfalla den allmänna arvsfonden eftersom P:s familj inte ärver enligt lag.
Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Med vänliga hälsningar,
