Utredning, åtal och straff kring narkotikabrott

Question

En 19-årig man, DM, greps på en nattklubb för misstänkt narkotikabrott. Han och en vän var på en toalett när ett vittne såg dem göra något misstänkt och säger sig ha filmat dem. En vakt kom och höll kvar DM medan polisen tillkallades. Vakten tog hand om narkotikan, men det är oklart av FU hur beslaget gick till. Vakten säger sig ha sett filmen på killarna på toaletten.

DM säger i förhör att han inte minns vad som hände på grund av alkohol och narkotikapåverkan. Urinprov togs och han släpptes.

DM trodde att det handlade om ringa narkotikabrott och väntade på mer info. Datum för att invända på FU missades dock. Senare informerades han om att åtal väcktes för narkotikabrott av normalgraden och inte ringa narkotikabrott.

Det framkom av FU att han hade kokain i urinen och att han åtalades för 0.69g kokain som hittades.
Frågor:
Det är oklart hur narkotikan kopplades till DM. Det står bara i beslagsprotokollet att den låg på toaletten där han befunnit sig, men han minns inget om den. Kan man ifrågasätta kopplingen till DM, eller räcker det att han var på platsen (där även andra befunnit sig) med samma typ av narkotika i sig? Hur skulle man gå tillväga för att invända mot detta?

Vittnena nämner en film av narkotikabruket, men polisen nämner eller kommenterar den inte vidare någonstans i FU. Finns det en förklaring till detta?

Om DM döms verkar mängden narkotika vara i den lägre skalan av narkotikabrott. Han har ett fast jobb, och inga tidigare brott. Vad är en sannolik påföljd?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att använda mig av Narkotikastrafflagen (NSL) för att besvara din fråga.

Narkotikabrott
Den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år (1 § NSL). Med innehav avses i princip att någon har narkotika i sin besittning på så sätt att han eller hon har möjlighet att utöva faktisk rådighet över narkotikan. Det kan förstås som att personen har narkotikan i sin omedelbara eller medelbara besittning. Även andra former såsom besittningsbiträde eller samverkan med en besittare kan innebära straffbart innehav. Även ett passivt innehav av narkotika kan omfattas av straffbestämmelsen. Omedelbar besittning innebär att en person har den omedelbara kontrollen eller rådigheten över ett föremål. Medelbar besittning innebär att personen har besittning av föremålet, men föremålet är inte under personens direkta kontroll. I den omedelbara besitningen ingår föremål en person har direkta kontroll över. När en person påträffas med narkotika i handen eller i fickan är det ett straffbart innehav. Föremål som en person inte har under sin direkta kontroll för tillfället men ändå har rådighet över kan anses vara i personens medelbara besittning.

Om brottet anses som ringa, dvs mindre allvarligt, döms man istället till böter eller fängelse i högst sex månader. När bedömningen görs om brottet ska anses vara ringa tas hänsyn till arten, mängden narkotika och övriga omständigheter (2 § NSL).

Det kan nämnas att narkotikabrott anses vara så kallade “artbrott”, vilket anses som utgångspunkt föranleda fängelse som påföljd. Det vill säga brott som främst av allmänpreventiva skäl normalt bör medföra ett kortare fängelsestraff även om brottet kanske normalt ger icke-frihetsberövande åtgärder (ex villkorlig dom och dagsböter).

Gränsen mellan ringa och normalgrad
Enligt NJA 2008 s. 653 anser HD att gränsen mellan ringa och normalgraden innehav av kokain går vid 0,6 gram. I samma fall rörde det sig om innehav av 0,73 gram kokain, där HD ansågs det ha ett straffvärde motsvarande straffminimum i fängelse, det vill säga 14 dagar i fängelse. Eftersom den tilltalade var ostraffad bestämdes istället påföljden till villkorlig dom förenad med 90 dagsböter (lägst är 30). Enligt praxis överlag ligger antalet dagsböter på 150st upp till 0,6g kokaininnehav. Max antal dagsböter är 150 och vad varje dagsbot är värd är baserad på ens inkomst (25 kap. 2 § BrB).

Angående betydelsen som koncentrationen har, så togs det upp i NJA 2013 s. 321. HD uttalade där att hänsyn ska tas till om ett preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är normalt. Men som regel har koncentrationen/renhetsgraden ingen betydelse. Nu har jag ingen information om vad den “sedvanliga” koncentrationen är för kokain, men min tolkning är att koncentrationen i ditt fall inte får någon avgörande betydelse. Du lär därför ligga på normalgraden narkotikabrott.

Eget bruk av kokain föranleder nästan alltid lägsta möjliga straff på 30 dagsböter.

Bevisbörda och bevisning

I ett brottmål har åklagaren bevisbördan. Det innebär att denne måste visa bortom rimligt tvivel att DM dels brukade narkotikan, dels att DM hade narkotikan i sin besittning genom att DM kunde utöva faktisk rådighet över narkotikan. Min tolkning är att det inte räcker att nödvändigtvis vara på samma plats som narkotikan, men det talar såklart inte till DMs fördel att han var det. Det är absolut något som DM kan invända mot. Det hela beror på exakt var narkotikan befann sig i relation DM och hur många andra som fanns på toaletten vid det tillfället. DM kan erbjuda en alternativ förklaring att den påsen narkotika inte tillhörde honom, han hade inget med den att göra. Det fanns otaliga andra som rörde sig in och ut från toaletten som brukade narkotika, påsen kunde lika gärna ha tillhört någon av dem.

Om vittnena nämner en film som visar narkotikabruket men det inte finns med i förundersökningen så ligger det på polisen och åklagarens ansvar. Det kan vara att de anser att filmen inte bevisar något, och därför har de inte med den. Oavsett är det inte DMs bekymmer. Om denna film inte förekommer på något sätt eller omnämns alls som bevisning i förundersökningsprotokollet, men det åberopas inför rättegången, så har DM rätt att veta vad som förekommer på filmen och vad det ska bevisa, om han inte har rätt att i förväg ta del av den.

Påföljden i DMs fall

Påföljden i DMs fall beror på om han är ostraffad sedan tidigare eller inte, och vad han i så fall är straffad för samt hur lång tid som förflutit mellan brotten och om de varit av samma eller olika slag (29 kap. 4 § BrB). Nu skriver du att DM är ostraffad.

Att det upptäcktes spår av kokain via provtagning på DMs urin kommer att föranleda att han åtalas, och högst sannolikt, döms för ringa narkotikabrott på den punkten. Det kommer att föranleda 30 dagsböter som straff.

Om DM döms även för innehav av 0,69 gram kokain, vilket troligtvis ligger på normalgraden innehav, löper han risken att få fängelse i 14 dagar utdömt som påföljd. Är DM ostraffad sedan tidigare så är sannolikheten större att han får villkorlig dom förenad med någon mängd dagsböter, troligtvis 150 dagsböter.

Döms DM för både eget bruk och innehav så lär påföljden bli densamma som vid endast innehavet.

Sammanfattning
DM kommer att dömas för i vart fall eget bruk av narkotika. Detta föranleder ett straff på 30 dagsböter. Om DM skulle dömas för innehav av narkotika i samband med det egna bruket så skulle det högst sannolikt föranleda villkorlig dom förenad med upp till 150 dagsböter. DM kan emellertid föra argumentet att han inte faktiskt utövade rådighet över narkotikan som befann sig på toaletten, för att så många andra rörde sig in och ut därifrån och han visste inte att narkotikan befann sig där. Det handlar om att erbjuda rätten en godtagbar alternativ förklaring till varför narkotikan fanns i DMs närhet utan att DM hade det i sin besittning. Troligtvis väldigt svårt att övertyga rätten om detta, men inte omöjligt.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Du har även begärt telefonuppföljning. Jag föreslår att jag ringer till dig, från dolt nummer, måndagen den 12e maj kl 12.00. Skulle detta inte passa kan du höra av dig till mig via mejl.

Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning