Arvsrätt och preskription
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Vilken lag är tillämplig?
Det är ärvdabalken (ÄB) som reglerar frågor om arv.
Vad är förutsättningarna för arvsrätt?
Arvsordningen enligt svensk rätt är utformad enligt några grundläggande principer. Släktingar till en avliden indelas i olika arvsklasser där släktingar i den första arvsklassen först ärver, det vill säga barn och därefter barnbarn. Vidare ska varje gren inom en arvsklass ta lika stor del av arvet. Ovan principer regleras i 2:1 ÄB. Eftersom du är barn till din far har du rätt till arv. Observera dock att hälften av arvet kan en arvlåtare testamentera bort (7:1 ÄB). Det betyder att om ett giltigt testamente finns som ger bort hälften av arvet till en annan, så kan du endast få hälften av arvet efter din far.
Det finns dock omständigheter som utesluter arvsrätten i det enskilda fallet. Dessa omständigheter är (1) att rätten till arv kan förverkas exempelvis på grund av att barnet dödar sin förälder för att få ut arvet (15:1 ÄB); (2) att arvsrätten har preskriberats eftersom inget arvsanspråk har gjorts inom rätt tid efter att en förälder har gått bort (16 kapitlet ÄB); och (3) att arvtagaren har avsagt sig sin arvsrätt eller genom att godkänna ett testamente som fråntar arvtagaren arvet (17 kapitlet ÄB). I ditt fall kan preskriptionsreglerna aktualiseras. Därför redogör jag för dessa regler.
Preskription och arv
Huvudreglerna kring preskription är att en arvtagare ska göra sin rätt till arv gällande inom tio år från att arvlåtaren dör (16:4 ÄB), annars förlorar arvtagaren rätten till att ta arv (16:7 ÄB). Preskriptionstiden kan förkortas till fem år i stället för tio år, om domstolarna kungör om att bortavarande arvingar ska träda fram (16:1–3 ÄB). Eftersom bara två år har gått sedan din far avled bör inga av dessa regler vara relevanta i ditt fall. Det finns dock ännu ett undantag som kan vara relevant, det vill säga den så kallade sexmånadersregeln i 16:5 ÄB som stadgar att om övriga arvingar vill veta om en arvinge vill göra sin rätt gällande, så kan de genom domstolens föreläggande se till att arvingen svarar på om han eller hon vill göra sin rätt gällande. Om arvingen inte kan delges, så gäller inte denna regel. Om du inte har delgetts eller om du är den enda arvtagaren, så borde denna regel inte kunna tillämpas.
Avslutande ord och min rekommendation
Svaret på din fråga är följande. Du som barn till din far har rätt till arv. Om ett testamente finns kan det bli så att du endast har rätt till hälften av arvet. Det finns dock omständigheter som kan undanta dig rätt till arv, till exempel om du har dödat din far, om du avstår från ditt arv eller om preskription har inträtt. Normalt gäller en preskriptionstid om tio år, men preskriptionen förkortas till fem år om domstolen kungör att arvingen ska träda fram. Har du inte delgetts kan sexmånaderspreskriptionen inte gälla. Så länge du därför inte har delgetts bör du därför fortfarande ha tid att göra din arvsrätt gällande. Min rekommendation är att du därför gör din arvsrätt gällande så fort det går genom att exempelvis kontakta dödsbodelägarna och få dig nedtecknad i en arvskifteshandling.
Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig till en av våra jurister, om du behöver ytterligare hjälp. Du är varmt välkommen att kontakta oss på telefon 08-533 300 04 eller maila oss på info@lawline.se.
Vänligen
