Kan en bröstarvinge gynnas på bekostnad av andra bröstarvingar?

Question

X har två barn. Barn A i ett tidigare äktenskap där fd fru 1 är död. Barn B med fru 2 även hon död. Arvet efter pappan kommer att bli två miljoner kronor och han vill att barn A ska få så mycket som möjligt.
Hur löser han detta? Gåva innan döden? Testamente? Inga papper alls eller på något annat sätt?
Skulle ni vilja ge exempel på olika utfall?
Frågar för en vän då denne har fått 2 helt olika svar.
Arvslott? Den ena säger 50% av 2 miljoner dvs 1 miljon delat mellan barnen. Den andre säger arvslott 25 % av 2 miljoner dvs 500.000 kr vilket ska delas på de 2 barnen. Fall 1 barn A= 1 miljon sen 500 tkr=1,5 miljoner. Barn B 500 tkr.
Fall 2 barn A = 1.5 miljon +250 tkr. = 1750 tkr.
Barn 2 endast 250 tkr.
Vem har rätt? Eller har han tolkat det fel.

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om arvlåtaren i din fråga kan begränsa sin ena bröstarvinges arv (eller, annorlunda uttryckt, maximera den andre bröstarvingens arv) på något sätt. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.

Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt

Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.

Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.

Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)).

Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente

Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)).

Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente.

Vad är ett förskott på arv?

Värt att nämna är också att gåvor till en bröstarvinge, under arvlåtarens livstid, ska betraktas som ett förskott på dennes kommande arv. Värdet av sådana gåvor ska därför avräknas vid den framtida beräkningen av bröstarvingens arvslott. I den mån arvlåtaren gör klart att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv ska, emellertid, inte någon sådan avräkning ske (6 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637); se Håkansson, Ärvdabalk (1958:637) 6 kap. 1 §, Lexino 2022-04-28 (JUNO)). Arvlåtarens avsikt kan härvid framgå genom exempelvis en gåvohandling, ett testamente eller, i vissa fall, ett muntligt yttrande (Se Håkansson, Ärvdabalk (1958:637) 6 kap. 1 §, Lexino 2022-04-28 (JUNO)). Observera dock att värdet av sådana gåvor kan komma att nedsättas alternativt återbäras för att garantera bröstarvingars rätt enligt det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ärvdabalken (1958:637); se Lind & Wallin, Ärvdabalken (8 april 2022, JUNO), kommentaren till 6 kap. 1 §). Detta ska skydda bröstarvingarna mot gåvor ad mortis causa, alltså gåvor vilka till syftet är att jämföra med ett testamente (Se Lind & Wallin, Ärvdabalken (8 april 2022, JUNO), kommentaren till 7 kap. 4 §).

Vad gäller i ditt fall?

I den mån de båda barnen är ensamma bröstarvingar till personen X så innebär detta att de, enligt den legala arvsordningen, ska erhålla 50 % var av kvarlåtenskapen (d.v.s. 1 miljon kr vardera). Genom testamente kan bröstarvingars arvsrätt begränsas till deras laglott. Laglotten är halva arvslotten, alltså 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Detta innebär att personen X, genom förordnande i testamente, kan begränsa barn B:s arv till dennes laglott (alltså 25 % av person X:s kvarlåtenskap, d.v.s. 500.000 kr). Barn A:s arv kan då ökas i motsvarande mån.

Det är även möjligt för person X att gynna barn A genom gåvor under sin livstid. Dessa måste dock göras i enlighet med vissa krav för att inte betraktas som förskott på arv. Ett sådant förfarande skulle, möjligtvis, kunna kompliceras ytterligare av det förstärkta laglottsskyddet.

Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda hjälpsamt, svar på din fråga. I det fall jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,