Överlåta fastigheter genom gåvobrev

2019-08-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |För att slippa osämja vid arv ger jag nu:Son A en större gård + en tomt.Son B en mindre gård + en bebyggd tomt. (Jag bor kvar på den tomten tills jag dör och behåller nyttjanderätten även på de två gårdarna.) Vi 3 är i dag överens om de här gåvorna och har även tagit mäklarhjälp för att värdera så att det blir rättvist.Jag vill helst skriva att gåvorna ej är förskott på arv för att komma ifrån att det blir några diskussioner efter jag dött.Problemet är att den bebyggda tomten är belånad med 1,5 miljoner som B har svårt att ta över.Kan jag behålla den bebyggda tomten o skriva något som gör att den säkert går till B när jag dör?
Amanda Strömblad Larsson |Hej Sofi,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till att ge bort gåvor är det alltid bra att reglera allting så tydligt som möjligt i gåvobrev för att undvika att det blir några oenigheter i framtiden.Gällande son A och det första gåvobrevet ("gåvobrev 1") är det enkelt att använda sig av en avtalsmall för gåvobrev. Du finner sådana gåvobrev på vår hemsida och det kostar 795 kr att upprätta ett sådant gåvobrev (https://lawline.avtalsrobot.se/). Mallen är enkelt utformad och blir juridiskt korrekt utformat om du fyller i uppgifterna korrekt.Gällande son B och det andra gåvobrevet ("gåvobrev 2") går det också bra att använda sig av vår gåvobrevsmall eftersom du där kan fylla i att huset är belastat med lån, men att du inte vill att din son ska ta över lånen på fastigheten. På så sätt kommer du fortfarande vara i en skuldrelationen gentemot banken och inte din son. Det problem som emellertid kan uppstå är att banken vill ha en säkerhet för sitt lån (som då tidigare har bestått i fastigheten). Det är alltså inte säkert att banken accepterar en sådan gåvoöverlåtelse om du inte kan visa att du har någon annan säkerhet för lånet.Ett annat alternativ kan istället vara att ge son A den större gården omgående genom gåvobrev 1 och att i så fall skriva att den gåvan faktiskt är ett förskott på arv. Till son B skriver du i dagsläget inget gåvobrev på den mindre gården, utan låter istället son B:s del av arvet vara större när du gått bort eftersom son A:s förskott på arv kommer att räknas av från hans arvslott. Det är då även bra att tydliggöra genom testamente att son B ska få den mindre gården och att son A har fått ett förskott på arv genom den större gården, varför detta ska räknas av från son A:s laglott. På så sätt säkerställer du att båda dina söner får sina hus och son B slipper överta lånet i dagsläget.Min rekommendation är alltså följande:Alternativ 1: Du ger son A och B de båda fastigheterna och skriver i gåvobrev 2 att lånet ska stå kvar på dig. Detta fungerar endast om banken accepterar en annan säkerhet för lånet.Alternativ 2: Du ger son A sin fastighet idag genom gåvobrev och du skriver i gåvobrevet att överlåtelsen är ett förskott på arv. Son B får vänta med att få sin fastighet till din bortgång och du skriver då ett testamente där du uttrycker att son B ska få sin fastighet och förtydligar att son A redan har fått sin fastighet såsom ett förskott på arv.Övriga saker som kan vara bra att veta om gåvobrev är att det uppställs vissa formkrav för gåva av fastighet. Gåvobrev för fastighet ska innehålla uppgifter om givaren, mottagaren, en beskrivning av gåvan, en överlåtelseförklaring, eventuella villkor, underskrifter av både dig och mottagare och ort/datum då undertecknandet av gåvobrevet skedde. Därutöver måste man även ändra i lagfarten genom att skicka in gåvobrevet tillsammans med ansökan om lagfartsändring till Lantmäteriet.Jag hoppas att du fick vägledning i hur du kan gå tillväga i framtiden.Om det är något som framstår som oklart i mitt svar är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Jag kan även hjälpa dig att boka in ett möte med en av våra kompetenta jurister på byrån om du behöver ytterligare rådgivning och hjälp att upprätta gåvobrev och testamente.

Kan min far och hans sambo göra mig arvslös?

2019-08-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min far gick nyss bort och jag vet att hans sambo har länge velat göra mig arvslös. Innan han gick bort så betalade han stora summor till sin sambos sommarstuga för renovering. Kan det verkligen vara ok att göra så? Nu är hans konton länsade och hon lyckades göra mig arvslös då även deras bostad står skriven på henne.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Jag beklagar att du far nyss gått bort. Jag ska försöka svara på din fråga här nedan så bra som möjligt. Det är framförallt ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser som jag kommer använda mig av. Ett kort sammanfattning av mitt svar är att din pappa inte hade kunnat testamentera bort all sin egendom så att du inte skulle få något arv. Däremot hade din pappa rätt att på annat sätt "göra sig av" med sin egendom genom att exempelvis betala stora summor till sin sambos sommarstuga och på så sätt göra dig arvlös. Jag kommet gå igenom detta lite mer utförligt här nedanför om du är intresserad. Din pappa hade möjlighet att göra vad han ville med sina tillgångar innan sin bortgång Ett barn har alltid rätt till sin laglott efter det att en förälder går bort, (ÄB 7 kap 3 §). Detta innebär att din pappa inte hade någon möjlighet att testamentera bort så att du skulle bli helt arvslös. Däremot finns det ingen bestämmelse som hindrar er pappa från att lägga massa pengar på hans sambos sommarstuga eller sätta över sina pengar på hennes konto under tiden han levde. Utgångspunkten är att så länge en person är i livet har den rätt att göra vad den vill med sina tillgångar. Det avgörande för dig är hur hans konton blev länsadeDet jag förstår från din fråga är att din fars sambo eventuellt har länsat din fars konton. Om det är så att hon tagit pengarna utan lov kan detta vara en brottslig handling. Om din far istället frivilligt satte över pengarna till henne är det ingen brott och han kan på så sätt göra dig arvslös. Mina rekommendationer är att du tar kontakt med en jurist för att undersöka hur pengarna från din pappas konton fördes över till hans sambos konto. Om det är så att det inte har förts över frivilligt från din fars sida så kan det röra sig om en brottslig gärning som du kan anmäla till polisen. Jag förstår verkligen att det kan kännas orättvist och frustrerande för dig och jag hoppas att ni kan få ut något av att dubbelkolla hur pengarna fördes över till sambons konto! Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars får du göra ställa en till, kontakta vår telefonrådgivning eller kontakta våra jurister!Allt gott

Vad händer om arvinge dör innan arvskiftet gjorts?

2019-08-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vår mor dog i januari, vi är 3 barn som är arvingar. Bouppteckningen är klar och registrerad hos skatteverket. Nu dog våran syster i Juni, innan vi hinnit göra arvsskifte. Min syster var gift men hade inga barn. Ska arvsskiftet av våran mors tillgångar nu göras/delas med våran svåger? Är han nu dödsbodelägare istället för vår syster?Mvh
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag börja med att beklaga sorgen och jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp. För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Eftersom din syster levde när er mamma dog har hon fortfarande rätt till arv (ÄB 1 kap. 1 §). Det innebär alltså att din systers rätt till arv kvarstår men att din systers arvingar istället kommer att få ta del av arvet eftersom din syster inte själv kan ta emot arvet. Eftersom din syster inte hade några barn eller testamente så stämmer det att hennes man kommer att ärva efter henne (ÄB 3 kap. 1 §). Däremot så kommer din systers man inte vara dödsbodelägare i er mammas dödsbo. Din systers man kommer istället vara dödsbodelägare i din systers dödsbo (ÄB 18 kap. 1 § tredje stycket). Det kommer alltså innebära att din syster kommer att tillskrivas sitt arv efter er mamma och att detta tillsammans med din systers andra kvarlåtenskap kommer att vara en del av hennes dödsbo. I detta dödsbo kommer hennes man vara dödsbodelägare. SammanfattningsvisFör att kort svara på din fråga så kommer alltså din svåger inte att vara dödsbodelägare istället för er syster men eftersom din syster inte har några andra arvingar så kommer han att ärva efter er syster. Systerns man kommer alltså istället vara dödsbodelägare i sin frus dödsbo. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att bli delgiven testamente och vad göra om jag inte blivit delgiven?

2019-08-01 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är bortadopterad.När min biologiska far dog blev jag uppringd av en jurist som frågade ordagrant"Du tänker väl inte göra anspråk på testamentet"jag svarade, va jag är ju bortadopterad så jag har väl ingen rätt att göra anspråk på något arv, juristen,"så då tänker du inte ställa till med några problem"jag blev helt ställd av hans aggressiva ton mot mig. Det har gått några år och jag har funderat mycket på varför han ringde mig, kan jag varit nämnd i testamentet, borde inte juristen talet om det för mig då? Kan jag på något sätt få reda på varför han ringde mig och om jag var nämnd i testamentet.
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det kan mycket väl vara så som du påstår - att du fanns med i testamentet. Du må inte ha rätt till laglott eftersom att du lagligt sett inte ses som bröstarvinge, men det hindrar inte att du må ha funnits med i testamentet som testamentstagare. I sådant fall ska du ha delgetts detta enligt (14 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Det kan även vara så att juristen agerat klandervärt och att du därför har haft rätt att klandra testamentet genom att påkalla det ogiltigt (14 kap. 5 § ÄB). Problemet är att klanderfristen (tiden en arvinge har på sig att klandra) endast är sex månader. Eftersom att du beskriver att flera år passerat ter det sig omöjligt att klandra testamentet. Det du istället kan göra är att kontakta juristen och fråga hur läget stod till/kontakta de övriga testamentstagarna som kan vara villiga att berätta vad som stod i testamentet och i bästa fall "agera rätt" genom att skänka eventuell egendom som gåva. /Vänligen,

Säkerställa inkrävande av skuld från dödsbo

2019-08-19 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag ska låna ut 150 000 kr till min syster. Jag litar på henne till 100 % men om hon avlider innan skulden är betald så vill jag ju ändå få tillbaka mina pengar från dödsboet. Vad ska vi upprätta för "papper" mellan oss för att det ska gälla och vara giltigt på alla sätt och vis? Finns det mnågon färdig blankett vi kan använda?Tack på förhand!
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om avveckling av ett dödsbo och dödsboförvaltningen regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsboNär en person avlider övergår den dödes tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans som har ansvar för att dödsboet skulder och tillgångar kartläggs och att dessa antecknas i en bouppteckning, se 18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. ÄB. Av 20 kap. 4 § ÄB framgår det att den dödes tillgångar och skulder ska antecknas såsom de var vid dödsfallet. Dessa skulder kommer alltså dödsboet att ansvara för.Att bevisa skuldenI svensk rätt gäller att den som vill få betalat för en skuld, som huvudregel har bevisbördan för att det finns en viss pengaskuld. I ditt fall, måste du som borgenär kunna bevisa skuldens giltighet vid bouppteckningen. Jag skulle därför rekommendera dig att upprätta ett skriftligt skuldebrev / avtal som bevisar att skulden existens. En annan grundläggande bevisning kan även vara ett kvitto från banken på transaktionen - att låna ut pengar kontant är svårare att bevisa, om du inte får ett tydligt kvitto. Fördelen med ett skriftligt skuldebrev eller avtal är att det ur ett bevishänseende blir lättare att fastställa vad man har kommit överens om, än vid ett muntligt låneavtal. Ett skriftligt låneavtal kommer därför att underlätta även om en eventuell tvist skulle uppkomma eller vid osäkerhet kring lånet. Ett transaktionsunderlag som kan kopplas till ett skuldebrev är dessutom ur ett bevisperspektiv positivt underlag för att pengarna du lånar ut är just ett lån. Upprättar ni ett skuldebrev och om din syster avlider innan skulden är betald, kan skuldebrevet komma att betalas genom din systers dödsbo. Innan arvskifte ska skulderna betalas ur ett dödsbo, vilket innebär att borgenärer har rätt att få betalat, innan resterande kvarlåtenskap fördelas i arv. Detta förutsätter givetvis att din systers totala tillgångar inte överstiger skulderna. Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett skuldebrev i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min pappa göra mig arvlös om jag är adopterad?

2019-08-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Adopterad.efter att adoptiv mor tog livet av sig så sa min adoptiv far att jag inte hade något värde i den familjen och bad mig gå..-kan han också ta bort mig från att ärva honom...
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar din mammas bortgång och den jobbiga situationen du befinner dig i. Jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp! För att kort svara på din fråga så skulle jag säga att adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn har. Varken biologiska barn eller adopterade barn kan en förälder göra helt arvlös. För att förklara hur jag tänker kommer jag använda mig av föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB) nedan. Arvet efter din pappaDin pappa har rätt att göra vad han vill med arvet efter honom själv genom att skriva ett testamente men med bland annat ett undantag för sina barn (ÄB 9 kap. 1 §). Som barn har du rätt att få ut ett arv som minst motsvarar en laglott. Laglott är hälften av vad din del av arvet skulle varit utan ett testamente (ÄB 7 kap. 1 §). Om vi säger att din pappas egendom motsvarar 10 000 kr när han går bort och du är hans enda barn. Utan ett testamente skulle du ärva alltihop, alltså 10 000 kr. I ditt fall verkar du ju däremot misstänka att din pappa vill göra dig arvlös och att han då gissningsvis kommer testamentera bort all sin egendom till någon annan. Om han skulle välja att göra det har du ändå rätt till din laglott. Laglotten motsvarar hälften av vad du skulle fått utan testamentet och kommer därför vara hälften av 10 000 kr, vilket är 5000 kr. Adopterade barn och biologiska barn har samma arvsrättAdopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn (FB 4 kap. 21 § första stycket). En förälder kan därför varken göra ett ett biologisk barn eller ett adopterat helt arvlöst eftersom hen minst har rätt till sin laglott i arv. Han har rätt att skriva ett testamente men han kan alltså inte göra dig helt arvlös (ÄB 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 §). Om din pappa skriver ett testamente för att förhindra att du ska få ärva behöver du jämka testamentet för att du ska få ta del av din laglott (ÄB 7 kap. 3 § första stycket). Detta måste göras inom sex månader från det att du tagit del av din pappas testamente och görs till testamentstagaren. Testamentstagaren är den personen som din pappa har skrivit sitt testamente till/i förmån för (ÄB 7 kap. 3 § tredje stycket).SammanfattningsvisDin pappa kan inte göra dig helt arvlös. Du har samma rätt till arv som ett biologiskt barn skulle haft och detta innebär att du minst har rätt att ärva en laglott efter din pappa. För att få ut denna laglotten måste du jämka testamentet och det innebär kort sagt att du säger till den som din pappa skrivit testamentet till att du vill ha ut din laglott. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig lycka till. Med vänliga hälsningar,

Vem får bestämma var en avliden person ska begravas?

2019-08-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Makan till den avlidne vill ha makens urna i stad M. Den avlidne var 40 år vid frånfället. Paret hare inga barn tillsamman. Den avlidne hade en flicka i ett tidigare förhållande. Flickan är i dag 15 år. Dessa hade ingen kontakt. Föräldrarna har inte brytt sig om sin son på många år.Föräldrarna till den avlidne vill att han skall ligga på ett ställe men makan på ett annat.Om dom inte kommer överens måste man då vända sig till Länstyrelsen? Vem har de tolkningsrätten ang denna fråga?Tacksam för svar.'Mvh
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som får bestämma var mannen ska begravas och om hans närstående behöver kontakta länsstyrelsen ifall de inte kan komma överens. Med ordet "tolkningsrätt" antar jag att du syftar på om någon närståendes röst ska väga tyngre än de andras.Jag kommer att hänvisa till begravningslagen (BegrL) i mitt svar. I den står det inte vem som får bestämma begravningsplats när en person har dött, men däremot hur det ska gå till när personens närstående inte kan komma överens om platsen. Mannens eventuella önskemål bör respekterasI första hand gäller att den avlidne mannens vilja bör respekteras så långt det är möjligt (5 kap. 1 § BegrL). Mannens närstående bör alltså ta hänsyn till hans önskemål om begravningsplats, om han någon gång sa eller skrev ned ett sådant. Detsamma gäller om mannen önskade att en specifik person skulle ta hand om hans begravning.De närstående kan begära medlingI andra hand kan mannens närstående begära medling hos den aktör som är ansvarig för begravningsverksamheten på mannens senaste folkbokföringsort (5 kap. 3 § första stycket BegrL). Ansvarig är antingen Svenska kyrkan eller kommunen – det varierar beroende på ort. Vid medlingen får de närstående hjälp med att försöka komma överens om begravningsplatsen. Det är först om medlingen inte leder till någon överenskommelse som länsstyrelsen kommer in i bilden. Den person som har varit medlare skickar då vidare ärendet dit (5 kap. 3 § andra stycket BegrL).Om medlingen inte leder till en överenskommelse får länsstyrelsen bestämmaI sista hand är det alltså upp till länsstyrelsen att bestämma vem som får välja begravningsplats åt mannen (5 kap. 4 § första stycket BegrL). Vid prövningen får mannens egna önskemål störst betydelse. Om han inte lämnade några önskemål efter sig tittar länsstyrelsen istället på vilka relationer som de närstående hade till honom (5 kap. 4 § andra stycket BegrL). Då kan en stark personlig anknytning till mannen gå före ett släktskap till honom. Därmed är det möjligt att länsstyrelsen beslutar att mannens maka får bestämma begravningsplats - dels eftersom hon var gift med honom, dels på grund av att mannen inte verkar ha haft en nära relation till föräldrarna. Jag kan dock inte säga något säkert eftersom det är länsstyrelsen som fattar beslutet.SammanfattningDet är i första hand den avlidne mannens egna önskemål som ska ges företräde när begravningsplatsen väljs. I andra hand kan mannens närstående begära medling för att komma överens om begravningsplatsen.I sista hand tar medlaren kontakt med länsstyrelsen, som i sin tur fattar beslut om vem av de närstående som får bestämma begravningsplats. De närstående behöver alltså inte kontakta länsstyrelsen själva. Det finns inget klart svar på vem av de närstående som ska ges en "tyngre" röst än de andra. Om de inte kan komma överens själva eller genom medling är det helt enkelt länsstyrelsen som beslutar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

"dagbarn" och arvsrätt

2019-07-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min syster gick bort i april. Hon har skrivit ett testamente att jag och min bror skall ärva henne.Hennes man gick bort 1992 och vid hans bouppteckning står det "Den avlidnes arvingar enligt testamente"Marita Blomqvist, som var ett dagbarn som dom hade haft under många år och som blivit som "deras barn".Nu finns det inget testamente i hennes handlingar och Marita har ingen kopia. Vad gäller?Skall Marita ärva enligt enbart en bouppteckning?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utöver biologiska barn är det bara adoptivbarn som har lagstadgad arvsrätt som bröstarvingar. Jag utgår från att Marita inte blivit adopterad. (Om så skulle vara fallet har hon rätt att ärva som alla andra bröstarvingar). Om det finns bröstarvingar eller andra med lagstadgad arvsrätt ärver de allt om det inte finns något testamente. Enda sättet någon som inte har lagstadgad arvsrätt kan ärva är genom ett testamente. Eftersom inget sådant verkar finnas har Marita inte någon rätt att ärva.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,