Frågor & Svar

En sambo (A) med tre bröstarvingar avlider. Det finns inga tillgångar i dödsboet. Dock så finns det en bostadsrätt, den är att betrakta som sambo egendom eftersom den anskaffats för gemensamt bruk. De hyrde en bostad som sambo (B) sedan köpte. Det finns ett samboavtal upprättat där står det ” sambo (B) bostadsrätt är förvärvad för gemensamt bruk ska ej bli förmån för bodelning”. Får man upprätta ett sådant samboavtal och är det giltigt? Eller kan det jämkas för att jag ska få ut min laglott om jag är bröstarvinge? I testamentet står det att all kvarlåtenskap ska tillfalla sambo (B) vid bortgång.

Läser ett svar från er till en annan på denna sidan och fastnade för följande text när det kommer till det förstärkta laglottsskyddet: "Det förstärkta laglottskyddet aktualiseras om gåvan getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testamente. Med begreppet "likställa med testamente" avses gåvor dels där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid, dels där givaren kan beräkna att till sin död få ha nyttan av den bortgivna egendomen, i vilket senare fall gåvotidpunkten i förhållande till dödsfallet är av mindre vikt." Vad räknas som "väntar döden inom jämförelse kort tid" ? 6 mån? 3 år? 6 år? 

Vad betyder "samt vad som kan komma att träda i dess ställe" i meningen som ni rekommenderar: "Vad bröstarvinge erhåller i arv efter mig samt vad som kan komma att träda i dess ställe ska utgöra enskild egendom"

Hej! Min syster och hennes man låg i skilsmässa, de hade skickat in papper om skilsmässa men prövotiden är inte klar ännu. Det låter som att man ska skriva under ett till papper efter 6 månader. Tyvärr så mådde hennes man dåligt psykiskt och konsekvenserna av det måendet blev att han tog livet av sig. Hur blir det då rent juridiskt med vem som ska ordna med allt, räkningar, försäljning av huset etc. Är det deras dotter som ärver allt då?

Hej min fråga är följande. Min mor dog i våras och bouppteckningen är precis inskickad till skatteverket. Hon har ca drygt 800 000 kr kvar efter alla avgifter. Vi är två barn jag och min syster. Hon hade skrivit ett testamente 2015. Där påstås att jag (sonen) fått stora summar i förskott under 90 talet vilket inte är sant. Och att min syster inte fått något nästan i förskott. Det finns drygt 800 000 kr kvar i dödsboet nu, om de så kallade gåvorna stämmer (ca 900 000 kr överskott gåvor till mig jämfört med min syster) så får jag inget. Min fråga nr 1 är: kan man i testamentet skriva att vissa summor pengar getts i förhand till ena syskonet av två, utan att ange bevis att så har skett, med bilaga till testamentet eller på annat sätt? I så fall är det ju busenkelt att skriva bort laglotten och det verkar orimligt med tanke på att det är en tvingande lag. Min fråga nr 2 är: vem har bevisbördan att visa att summorna getts eller inte getts? !Jag skulle vara tacksam om ni har tid för mig framöver och skulle i så fall vilja konsultera er för att gå till djupet med denna fråga. Tack på förhand!

Tre syskon som ärvt ett hus. Ett syskon vill köpa huset, de andra inte. Syskonet som vill köpa har fått klart att köpa huset för 950000kr. Hur ska syskonet som vill köpa huset göra för att affären ska bli så fördelaktig som möjligt för denne = finns det olika tillvägagångsätt i hur affären ska se ut? Hur går den till och vad behöver köpesyskonet tänka på? Vad blir själva pengatransaktionen? De två syskonen som inte ska köpa vill att det skrivs in i köpekontraktet att ev framtida vinst vid ev försäljning ska delas även på dem. Är det möjligt eller klokt?

Måste jag betala skatt på arvet i Sverige om jag bor i Storbritannien?