Frågor & Svar

Hei, Jeg er i et arveoppgjør etter min onkel Per som bodde i Sverige og hadde både norsk og svensk personnummer. Han hadde hverken kone eller barn, men to brødre, min far Jakob og min avdøde onkel Kjell. Kjell har tre barn. Per hadde skrevet et testamente hvor han testamenterte bort alt han eier til meg og mine to søsken, og dette har ikke søskenbarna vært enige i. På grunn av ordlyden i testamentet har vi nå etter to år blitt enige om følgende fordeling: Alle eiendeler i Norge skal deles i hht. svensk arvelov, og deles på de to brødrene (Min far Jakob og avdød Kjell = de tre søskenbarna). Alle eiendeler i Sverige skal jeg og mine to søsken arve. 1: Jakob vil gi meg og mine to søsken sin del, så vi har en signert avtale, og vi lurer på om er tilstrekkelig. Kan den leveres til den som skal betale ut boet,så er det greit? "Arveavtale: Jeg Jakob født 04.03.1949 sier herved fra meg min del av arven i sin helhet etter Per Sandnes til mine tre barn. Etter Pers ønske skal min del av arven tilfalle mine barn: Kristin, Ruth og Kent, og fordeles likt mellom dem. Arven skal i sin helhet utbetales fra boet med like deler til mine overnevnte barns kontoer. Dette er en avtale mellom meg og mine barn, så den skal ikke inngå i boet, men brukes når boet er oppgjort og midler skal fordeles". 2: På grunn av mye gjeld ønsker Ruth å si fra seg sin del av arven og gi til meg. Kan hun skrive en tilsvarende avtale som den over, men gi sin arv til meg, eller må hun gjøre noe annet?

Hej, Min mamma gick bort i december i fjol efter en tids sjukdom. Hennes arvingar är jag som är hennes äldsta son samt min yngre bror. Det finns också en tredje bror men han gick bort för ca 10 år sedan. Den avlidne brodern efterlämnade fru och två barn. De barnen har också rätt till arvet efter mamma. Mamma hade två kapitallivförsäkringar i Skandia där försäkringstagarens barn står som förmånstagare. Kapitallivförsäkringarna upprättades i samband med försäljning av en sommarstuga 2013 (efter att min bror gått bort) Mammas intention var att de pengar som betalas ut från försäkringen skulle komma de fortfarande levande barnen till del och inte min avlidnes brors fru eller barn. I utskicket som vi fått från Skandia efter mammas bortgång finns uppgifter om försäkringen såsom utbetalningar, förmånstagare, medförsäkrade osv. Under avsnittet förmånstagare står följande skrivet: ”Den försäkrades barn. Om sådana inte finns, den försäkrades arvingar.” Det tolkar vi som att de som i första hand är förmånstagare är jag och min bror. Den försäkrades arvingar skulle endast träda in som förmånstagare om det inte finns några barn alls eller inte finns några barn kvar i livet. Skandia menar dock på att det är jag och min bror samt min avlidne brors barn som är förmånstagare. Kan ni hjälpa oss hur vi ska tolka förmånstagarförordnandet? Hälsningar Fredrik

Hej, maken avlider och äger huset 1/1 del. Vi är gifta och har gemensamma barn. Ärver jag huset som maka? Vi har testamente som säger att den av oss som överlever den andre skall med fri förfroganderätt erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap, dock med förbehåll för bröstarvingars laglott. Huset räknas väl som enskild egendom i bouppteckningen men tillfaller ändå makan enligt testamentet. Behöver en bodelning ändå göras? Enligt ÄB 1958:637, 3 kap 1§ behöver bodelning inte göras då efterlevande makan ärver med fri förfoganderätt enligt testamente.

Min mamma har en aktiefond som gått väldigt bra och hon vill att jag så småningom som enda arvtagare skall ärva fonden, dess avkastning och de värdepapper/medel som kan komma att ersätta fonden. Men hon vill att jag och min fru skall upprätta ett äktenskapsförord där fonden, dess avkastning och de värdepapper/medel som kan komma att ersätta fonden, skall vara min enskilda egendom. Kan man träffa ett sånt äktenskapsförord med laga verkan?

Måste ett testamentstillägg registreras nånstans?

Hur kan egendomen fördelas i ett dödsbo med tre delägare (A, B och C), där den huvudsakliga egendomen består av en äldre småhusfastighet? Fastigheten är värderad till 2000 tkr. Inköpsvärdet är 60 tkr (mer än 50 år sedan). Egendom utöver fastigheten är av ringa värde. Delägare C är fast bosatt i fastigheten och vill överta den för att kunna bo kvar. A och B gör inte anspråk på den. C skulle kunna köpa fastigheten i sin helhet av dödsboet till marknadspris. Dödsboet behöver då betala skatt på realisationsvinsten, 427 tkr (22% av 1940 tkr). A, B och C kan därefter dela nettot från försäljningen, vardera 524 tkr. C behöver i så fall skjuta till en likvid om (netto) 1476 tkr (2000 - 524 tkr) i uppgörelsen. Alternativt skulle C kunna ta fastigheten i sin helhet i arv. Arvskiftesvärdet är då marknadsvärdet minus latent kapitalskatt (andra omkostnader försummas), 1573 tkr. C får i det här fallet skjuta till 1048 tkr (2*524 tkr) i likvid betalning till A och B, för att de ska få sina andelar av arvet. Den likvida insatsen för C blir avsevärt mindre med den alternativa lösningen. C övertar då även den latenta kapitalskatten. "Kostnaden" blir i den meningen densamma för C, som i det första fallet, med den skillnaden att kapitalskatten ska betalas först vid en framtida försäljning. Är den alternativa lösningen legalt gångbar, eller riskerar den att ses som en förtäckt försäljning, för att undanhålla kapitalskatt enligt den första lösningen?

Hej Ett gift par bor i en fastighet och mannen står på lagfarten och på lånet. Dem har bara särkullbarn. Mannen går bort, är det skillnad om bara den ena står på lagfarten o lånet, än att båda hade stått på lagfarten o mannen på lånet?