Förskott på arv, efterarv, gemensamma barn och en omgift förälder.

2019-04-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Vi har några frågor gällande arvskifte.Vår mamma dog år 2005 och vår pappa ärvde henne. Vår pappa avled 2018 och då var han omgift. Vid bouppteckning visade det sig att det finns ett testamente där det står inskrivet att vi har fått ett förskott på arv med 150000 kr tillsammans. Nu undrar vi vem vi har fått detta förskott för eftersom vi inte har fått ut något morsarv? Är det inte så att vi ska få ut detta först? Dessutom fick vi pengarna av vår pappa innan han hade träffat sin nya fru, räknas detta ändå som förskott på arv? Om det är så och arvet efter vår pappa är mindre än 150000 dras denna summa bort för eventuellt ett efterarv när hans nya fru avlider?Vi tackar på förhand!
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att handla om förskott på arv respektive efterarv. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Skillnaden mellan förskott på arv och efterarvAv din fråga så förstår jag det som att testamentet syftade på att de 150 000 kr skulle utgöra förskott på arv, vilket utgår från din pappas kvarlåtenskap. Er mammas arv tillföll er pappa vid hennes bortgång, förutsatt att det inte fanns ett testamente som stipulerade något annat (3 kap. 1 § första stycket, första meningen ÄB). Huvudregeln är att makar med gemensamma barn ärver efter varandra. I arvet efter din pappa utgår din mammas arv i form av efterarv. Läs om efterarv på skatteverkets hemsida här. En andel av din pappas kvarlåtenskap utgörs alltså av din mammas arv, vilket din pappa inte kan testamentera bort eller liknande. När din pappa ärvde din mamma ärvde han nämligen kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (läs här). Vid arvsskiftet efter er pappa borde därför er mammas arv utfalla till er barn.Att er pappa gav förskottet på arv innan han hade träffat sin nya fru spelar ingen roll för frågan om det är ett förskott på arv. Er pappa är nämligen fri att själv testamentera om sina tillgångar. Som du nämner kan ni få efterarv efter er pappa vid hans nya frus bortgång. Iaktta att ni kan begära att direkt få ut ert arv efter er pappa, utan att vänta till den nya frun avlider. Bara om ni avstår från arvet efter er pappa kommer ni få rätt att ta del av den nya fruns kvarlåtenskap vid hennes bortgång i den utsträckning som motsvarar andelen efter er pappa (3 kap. 9 § ÄB). Hur förskottet på arv behandlas vid efterarv efter er pappaHär ska erinras att bara om ni barn avstår från arvet efter er pappa, utgår efterarv efter er pappa vid den nya fruns bortgång. Oavsett om ni väljer att avstå från arvet till förmån för den nya frun eller om ni tar ut arvet nu, kommer förskottet på arvet att räknas bort från er pappas kvarlåtenskap. Observera att er pappas nya fru ärver honom med fri förfoganderätt och därmed har rätt att disponera över egendomen och t.ex. förbruka den. Efterarvet beräknas vid bodelningen mellan er pappa och den nya frun. Denna beräkning kommer resultera i en kvotdel som motsvarar efterarvet. Denna kvotdel är konstant medan kvarlåtenskapen efter frun kan förändras. Efterarvets storlek förändras alltså beroende på hur stor kvarlåtenskap som den efterlevande maken (den nya frun) senare lämnar efter sig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Testamente mellan sambor: särkullbarns laglott och efterlevande make

2019-04-24 i Sambo
FRÅGA |Min sambo och jag fick 1998 skrivet ett testamente som säger att "Den av oss, som överlever den andre, skall få all den avlidnes egendom inkl" den fastighet jag och min sambo förvärvat tillsammans "med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra gemensamma arvingar i lika delar". Gäller detta testamente idag så att bara våra gemensamma barn får ärva oss? Min sambo har ett barn från ett tidigare förhållande som min sambo vill ska hållas utanför allt arv om så är möjligt. Vilken blir den eventuella skillnaden om jag dör före min sambo resp om min sambo dör först?
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du i ärvdabalken (ÄB). Är testamentet fortfarande gällande och gäller det i så fall endast för gemensamma arvingar?Så länge testamentet uppfyller formkraven (skriftligt och bevittnat av två vittnen) samt inte har återkallats genom förstörande av testamentet eller motsvarande viljeuttryck så är det fortfarande gällande (10 kap. 1 och 5 §§ ÄB). Enligt ordalydelsen gäller testamentet enbart era gemensamma arvingar och omfattar således inte särkullbarnet från det tidigare förhållandet.Vad gäller för särkullbarnet (barnet från det tidigare förhållandet)?En bröstarvinge (ett barn) kan inte göras helt arvlös utan har alltid rätt till sin så kallade laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, dvs. den del som hade tillkommit särkullbarnet om testamentet inte hade upprättats och fördelning alltså hade skett enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). För att särkullbarnet ska kunna få ut sin laglott krävs dock att denne påkallar jämkning i testamentet inom 6 månader (7 kap. 3 § ÄB).Vilken blir den eventuella skillnaden beroende på vem av er som avlider först?Skulle din sambo avlida först kan det få följden att hennes särkullbarn påkallar jämkning av testamentet så att hen får ut sin laglott direkt, vilket minskar den egendomsmassa som skulle ha utgått till dig enligt testamentet. Utan mer information om egendomsförhållandena är det tyvärr svårt att säga exakt hur det t.ex. skulle kunna påverka fastigheten. Skulle däremot du avlida först kan särkullbarnet få ut sin laglott först när din sambo avlider och tar då del av arvet efter din sambo men inte efterarvet efter dig.Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Ta också gärna kontakt med oss här om ni skulle vilja ha hjälp med någon ändring av testamentet. Med vänlig hälsning,

Gåva till bröstarvinge presumeras vara förskott på arv. Man kan inte kräva att få förskott på arv.

2019-04-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang arvsförskott. Min mor äger en fastighet med 2 hus och ca 6-7000kvm tomt. Min ena syster har fått ett av husen som arvsförskott. Det finns idag inga papper skrivna kring detta och heller inte hur mycket av tomten som ingår i arvsförskottet.. Mina frågor är:1. Vad händer när min mor går bort och inga papper finns på något på att hon givit min syster ett arvsförskott?2. Vad händer om min mor bestämmer sig för att sälja den del av fastigheten som hon ej givit i arvsförskott?3. Har jag någon laglig rätt att kräva att bli utköpt ur arvet redan nu för att säkra min del av arvet?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Problemet du beskriver är arvsrättsligt och regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar att utgå från ärvdabalkens regler angående situationen och bortse från eventuellt testamente. Jag kommer även i mitt svar utgå från att din mor inte är gift. SammanfattningGåvan till din syster presumeras vara förskott på arv om inget annat nämnts och detta kommer avräknas på hennes arvslott.Ersättningen för den fastighet som din mor säljer kommer ingå i dödsboet istället för själva fastigheten.Du kan inte kräva att bli utköpt ur arvet, du kan dock efter din mors bortgång kräva att få ut din laglott. Bröstarvingarna ärver i första hand en ogift personOm personen inte är gift ska i första hand bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn eller barnbarn om barnen är avlidna, fördela arvet mellan sig (2 kap. 1 § ÄB). Du och dina syskon är bröstarvingar till din mor och kommer att ärva henne när hon går bort. Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arvVad den avlidne gett sina bröstarvingar när hen var i livet ska presumeras vara förskott på arv om inget annat föreskrivs (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta förskott ska avräknas på bröstarvingens lott när arvlåtaren gått bort. Gåvan till din syster presumeras alltså vara ett förskott på arv om inget annat har sagts eller det framgår på annat sätt att det inte var tanken att det skulle vara ett förskott på arv. Förskottet kommer räknas av hennes lott när arvet efter er mor sedan fördelas. Om förskottet inte helt kan avräknas hennes lott eftersom det är för stort är din syster inte skyldig att återbära överskottet om det inte var bestämt när hon fick gåvan (6 kap. 4 § ÄB). Detta innebär att din och dina syskons arvslott kommer att minskas. Egendomen vid dödsfallet är det som spelar rollDet som händer om din mor väljer att sälja den delen av fastigheten som hon äger är att ersättningen hon får för fastigheten kommer att ingå i boet istället för själva fastigheten. Det är tillgångarna vid själva dödsfallet som är avgörande för vad som finns med på bouppteckningen och därmed ingår i dödsboet (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Man har endast lagstadgad rätt till sin laglottSom nämnts ovan räknas alla gåvor till bröstarvingar när arvlåtaren är i livet som förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta betyder att om du får förskott på arv kommer detta avräknas din lott när din mor går bort. Om din mor när hon gav dig gåvan föreskrivit att det inte ska vara förskott på arv bryts dock den presumtionen och du kan vid ett arvskifte få ut din del av arvet ändå. En viktig sak att nämna är att det är din mors vilja som spelar roll vid arvskiftet. Du har ingen laglig rätt till något arv utan bara till din laglott, vilken är lika stor som en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Detta betyder att din mamma kan testamentera bort sin egendom så länge du får ut din laglott. Om testamentet skulle inkräkta på din laglott har du rätt att få ut din laglott om du påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 4 § ÄB). Detta innebär helt enkelt att du klagar på testamentet för att få ut din laglott.Detta innebär att du inte har någon lagstadgad rätt att bli utköpt ur arvet, det är helt upp till din mor om hon vill ge dig förskott på arv eller en gåva. Du har dock en lagstadgad rätt att få ut din laglott när hon går bort. Om du har ytterligare funderingar rekommenderar jag att du vänder dig till vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Dödsbodelägarna är ansvariga för förvaltningen av den avlidnes egendom

2019-04-24 i Make
FRÅGA |Väninna har hört att; om ena maken dör så utses en god man som s a s ansvarar för ekonomin till bodelning osv är klart. Kan detta vara riktigt???
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon avlider är det dödsbodelägarna som är ansvariga för förvaltningen av den avlidnes egendom. Dödsbodelägare är arvingar, universella testamentstagare och i vissa fall efterlevande make eller sambo (18 kap 1 § ärvdabalken). Efterlevande make eller sambo är dödsbodelägare om de är arvinge till den avlidne eller fram tills dess att en bodelning har skett . Ifall en dödsbodelägare bodde tillsammans med den avlidne ska delägaren vårda egendomen tills dess att den fördelas mellan arvingarna (18 kap 2 § ärvdabalken). Om den avlidne var gift innebär detta ofta att det den efterlevande maken tar hand om egendomen. Ifall en dödsbodelägare begär det kan domstolen dock bestämma att en boutredningsman ska förvalta över egendomen (19 kap 1 § ärvdabalken). Detta är dock inte det vanliga utan det krävs alltså att en utav delägarna har begärt detta hos domstol. Det finns dock vissa fall då en god man kan bli utsedd, men det gäller inte förvaltningen av den avlidnes egendom. Istället är det ofta för att tillvarata en arvinges rätt, t.ex. ifall en arvinge vistas på okänd ort och därför inte kan tillvarata sina intressen (11 kap 3 § föräldrabalken). Den gode mannen är då endast representant för arvingens intresse, och har inget ansvar för den avlidnes egendom. En god man utses alltså inte för att förvalta den avlidnes egendom utan det är dödsbodelägarna så länge ingen begärt förvaltning av en boutredningsman. Själva bodelningen vid dödsfall ska dessutom förrättas mellan den efterlevande maken å ena sidan och arvingar och universella testamentstagare å andra sidan (9 kap 5 § äktenskapsbalken).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad gäller för en efterlevande make som äger egendomen med fri förfoganderätt?

2019-04-25 i Efterarv
FRÅGA |Får en överlevande make med fri förfoganderätt sälja en fastighet till "sin" arvinge utan att ta betalt, bara på "pappret" så att det inte finns några pengar kvar när han går bort? Till den första avlivna makans arvingar?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som du skriver så ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1 § ärvdabalken. Dock gäller att om den avlidne har särkullbarn, ska dessa ha rätt att få ut sitt arv direkt. Väljer särkullbarnen att avstå sin rätt till arvet enligt 3 kap 9 § ärvdabalken, får dessa särkullbarn efterarvsrätt precis som om de varit gemensamma barn till den avlidne och den efterlevande maken. Då en efterlevande make endast ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, gäller att denne inte får testamentera bort egendomen. Däremot finns en gräns som framgår av 3 kap 3 § ärvdabalken. Har den efterlevande maken orsakat en väsentlig minskning av sin egendom, blir den efterlevandes arvingar skyldiga att dra av vederlaget som egendomen minskat med från sin lott till förmån för den först avlidnes arvingar. Då kommer ni alltså att få det som ert arv minskat med ersatt genom att det dras av från den överlevande makens arvinges arvslott. För att ge ett exempel: Fastigheten som getts bort är värd 1 500 000 kr. Kvarlåtenskapen när den efterlevande maken dör är 6 000 000 kr. Ni är två arvingar på den först avlidnes sida och en arvinge på den efterlevandes sida. Det betyder att 2 miljoner vardera kommer gå till er. Eftersom 1 500 000 kr försvann när fastigheten gavs till den efterlevandes arvinge, blir dock resultatet att ni arvingar till den först avlidne kommer få 2 750 000 kr vardera och arvingen till den efterlevande kommer få 500 000 kr, då det enligt 3 kap 3 § ärvdabalken ska dras från hans eller hennes lott om gåvan till den efterlevandes arvinge orsakat en väsentlig minskning av egendomen. Hoppas mitt svar hjälpt er!

Måste alla dödsbodelägarna vara närvarande vid arvsskiftet?

2019-04-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi skall göra arvskifte i släkten, måste alla dödsbodelägarna vara närvarande eller kan vissa lämna fullmakt?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsskifte regleras i 23 kapitlet ärvdabalken (ÄB).Arvsskifte handlar om att fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare. Det handlar om att samtliga dödsbodelägarna ingår ett privat avtal. Detta avtal kommer inte att behöva meddelas till myndigheter. Av avtalet (arvsskifteshandlingen) ska framgår vem av arvingarna och testamentstagarna som egendomen ska tillskiftas. Handlingen ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (4 § ÄB). Därutöver ställs inga särskilda krav på innehållet i avtalet. Det ställs heller inga vittneskrav vid undertecknande. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Förslagsvis kan handlingen sändas från dödsbodelägarna efter undertecknandet och sändas därefter. Om det finns en omyndig person bland delägarna ska denne företrädas av en förmyndare eller god man. I sådana fall ska överförmyndaren skriva under handlingen. Detta regleras i 15 kapitlet föräldrabalken. Bouppteckningen tillsammans med arvsskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskaper och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få vad av egendomen. Sammanfattningsvis, det ska upprättas en arvsskifteshandling. På grund av dess karaktär som privat avtal mellan dödsbodelägarna är det få krav som ställs på handlingen. Det ställs inga särskilda krav i lag på att dödsbodelägarna ska närvara vid just arvsskiftet. De krav som ställs på avtalet är enbart att det ska vara skriftligt och att samtliga dödsbodelägarna ska underteckna detta. Det ställs inga krav på vittnen vid undertecknandet. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Hoppas mitt svar varit till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson

Tolkning av testamente vid felaktig begreppsanvändning

2019-04-24 i Testamente
FRÅGA |Har formuleringen "full förfoganderätt" samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt" i ett testamente?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att den som har upprättat ett testamente, testatorn, har skrivit "full förfoganderätt" i testamentet och nu undrar du om det har samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt".Det verkar som att det har skett en begreppsförvirring av den som skrev testamentet där begreppen "fri förfoganderätt" och "full äganderätt" blandades ihop.Begreppet "full förfoganderätt" är ingen juridisk term och ger ingen direkt vägledning för vad testatorn åsyftade när den skrev det. För att på svar på frågan krävs då att man gör en tolkning av testamentet.Fri förfoganderätt och full äganderättMed fri förfoganderätt avses att den som får egendomen får göra i stort sett vad den vill med den, förutom att själv testamentera bort den eller ge bort en stor del av arvet i en gåva. Detta görs främst när den först avlidne vill att egendomen ska gå till sina arvingar när den som har ärvt också har gått bort.Med full äganderätt menas istället att den som tar emot arvet får göra vad den vill med det, även testamentera eller skänka bort det.Ett testamente ska tolkas i enlighet med testatorns viljaNär ett testamente ska tolkas ska det göras i överensstämmelse med testatorns vilja (11 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det är då inte i första hand så som testatorns vilja förmedlas i testamentet som är relevant, utan det är istället den bakomliggande viljan som är det, d.v.s. vad testatorn egentligen ville. Ordens ordagranna innebörd har mindre betydelse än i många andra fall och det går att göra ganska långtgående tolkningar utan direkt stöd av vad som står nedskrivet i testamentet.Om en felskrivning eller ett annat misstag har gjort så att testamentet har fått ett annat innehåll än vad testatorn ville, är testamentet giltigt om det går att komma fram till vad testatorn egentligen ville. (11 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Är det däremot helt omöjligt att förstå vad testatorn egentligen ville, är testamentet i den delen ogiltigt.SlutsatsAtt ett begrepp har använts felaktigt och det inte framgår vad testatorn åsyftade kan men behöver inte innebära att testamentet är ogiltigt. Däremot måste en tolkning göras av testamentet för att komma fram till vad testatorn egentligen menade. Den exakta ordalydelsen spelar då mindre roll utan det relevanta är då vad som var testatorns bakomliggande vilja.Jag kan inte svara exakt på vad det var testatorn ville och begreppet "full förfoganderätt" innebär inte med all säkerhet att testatorn menade "fri förfoganderätt" och begreppen kan inte utan vidare ges samma innebörd. Det är däremot en rimlig tolkning eftersom "förfoganderätt" är det centrala ordet och om det inte finns något annat som talar för att det skulle ligga till på ett annat sätt, bör uttrycket tolkas som "fri förfoganderätt".Sammanfattning"Full förfoganderätt" bör, om det inte finns annat som talar emot det, kunna tolkas som "fri förfoganderätt". Begreppen har i strikt mening inte samma betydelse men här bör det kunna tolkas som att det var det testatorn egentligen ville.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Vem har rätt att ärva efter min sambo?

2019-04-24 i Sambo
FRÅGA |gifta och 3 barn , skilda i 3 år sedan sambo och förlovade i 14 år när 1 sambo dör . Vad gäller
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som vilka regler som aktualiseras när egendom ska fördelas efter din sambos bortgång. I mitt svar utgår jag ifrån att du varit gift med en person, som du har 3 barn med och som du sedan skilde dig ifrån, och att du tre år senare träffade en annan person som var din sambo i 14 år innan denne gick bort. De relevanta reglerna hittar du främst i Ärvdabalken (ÄB). Har det någon betydelse att du varit gift innan?Till att börja med vill jag nämna att ditt tidigare äktenskap saknar betydelse för hur din sambos egendom ska fördelas efter dennes bortgång. När du skilde dig från din make så upplöstes det avtalsmässiga band ni hade mellan er, vilket gör att det inte påverkar ditt nya förhållande. Inte heller har det någon betydelse att du har barn från ett tidigare äktenskap. Ärver sambos varandra?Utgångspunkten är att du som sambo inte har någon lagstadgad arvsrätt. Att du och din sambo var förlovade förändrar tyvärr ingenting. Det är först när två personer är gifta som de har en rätt att ärva efter varandra (ÄB 3:1). Det enda sättet en sambor kan ärva varandra är om de upprättar ett testamente där det framgår att de har för avsikt att efterlämna sin egendom till varandra i händelse av någons bortgång. Den begränsning som behöver tas hänsyn till här är att det inte går att göra sina barn arvslösa genom att testamentera bort all egendom till sin sambo. Barnen har nämligen alltid rätt att kräva ut sin laglott, vilket utgör hälften av vad de hade haft rätt till om något testamente aldrig skrivits (ÄB 7:1). Vem har rätt att ärva efter din sambo?Eftersom sambor inte ärver varandra så aktualiseras den vanliga arvsordningen. Om din sambo hade några egna barn så får de dela på kvarlåtenskapen (ÄB 2:1), och om sambo inte hade några egna barn så ärver dennes föräldrar och därefter syskon (ÄB 2:2). Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,