Kan min pappa skriva över sina tillgångar på sin fru så att det inte finns något för mig att ärva?

2019-02-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan min biologiska pappa skriva över alla sina tillgångar (han har sålt sin fastighet) på sin nuvarande fru (ej min mamma) så att det inte finns något för mig och min bror att ärva?Vi är två särkullbarn till pappa och det finns två gemensamma barn i det nya äktenskapet.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Ett kort svar på din fråga är att din pappa inte kan testamentera bort all sin egendom så att du och din bror inte har någon arvsrätt. Däremot har din pappa rätt att på annat sätt "göra sig av" med sin egendom genom att exempelvis skriva över sina tillgångar på sin nuvarande fru och göra er arvlösa. Det är dock lite mer komplicerat än detta så jag kommer förklara lite mer utförligt här nedan om du är intresserad!Det är ärvdabalkens (ÄB) och äktenskapsbalkens (ÄktB) regler som reglerar detta området. Din pappa kan inte testamentera bort dig och din bror från er arvsrättEftersom din pappa är gift ska de tillgångar som han lämnat efter sig (kallas kvarlåtenskap) tillfalla hans fru, (ÄB 3 kap 1 §). Särkullbarn ska dock få ut sina arvslotter direkt om ni inte väljer att avstå den rätten till förmån för hans efterlevande fru, (ÄB 3 kap 9 §). Då skulle ni istället ha rätt till efterarv. Eftersom du och din bror är särkullbarn har ni alltid en arvsrätt från er pappa om han skulle gå bort. Eftersom er pappa har fyra barn skulle det innebära att er arvsrätt är 1 / 4 var av er pappas tillgångar efter han går bort. Om er pappa skulle testamentera bort din och din brors del skulle ni alltid ha rätt till er laglott, (ÄB 7 kap 3 §). Detta innebär att ni oavsett ett testamente har rätt till hälften av er arvsrätt (ÄB 7 kap 1 §), vilket i erat fall skulle vara 1/8 av er pappas tillgångar efter att han går bort. Er pappa har rätt att göra vad han vill med sina tillgångar medan han lever Det finns ingen bestämmelse som hindrar er pappa från att skriva över sina tillgångar på sin fru. Så länge han är i livet har han rätt att hantera sina tillgångar som han vill, det kan innebära att skänka bort den. Dock kan han ha skrivit över egendomen på två olika sätt som gör skillnad för om ni har möjlighet att ärva. Enskild egendom Om det är så att er pappa skrivit över alla sina tillgångar till sin fru och gjort så att allt är hennes enskilda egendom spelar det tyvärr ingen roll att ni har rätt till er laglott. Detta kräver att er pappa och hand fru har upprätthållit ett äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara enskild egendom, (ÄktB 7 kap 2 §). Om detta är fallet finns det ingen kvarlåtenskap att fördela och du och din bror har inte möjlighet att ärva något. Giftorättsgods Om det är så att det inte finns något äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara fruns enskilda är tillgångarna som huvudregel giftorättsgods, (ÄktB 7 kap 1 § & 2 §). Det ska alltid genomföras en bodelning när ett äktenskaps upplösts, även när en make dör (ÄktB 9 kap 1 §). Det innebär att en bodelning skulle ske mellan dödsboet och den efterlevande maken. I bodelningen ingår båda makarnas giftorättsgods som ska delas på hälften och ges till båda parter. Detta innebär alltså att en del av giftorättsgodset tillfaller dödsboet och därmed ingår i kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan din pappas arvingar. På så vis skulle du och din bror har rätt till den egendom som er pappa har skrivit över till sin fru, om egendomen utgjorde deras giftorättsgods vid tidpunkten för dödsfallet.Avslutningsvis så finns det lite olika möjliga situationer för dig. Om det är så att er pappa testamenterat bort er del så kan du och din bror begära jämkning av testamentet inom sex månader från att ni tog del av testamentet för att få ut er laglott, (ÄB 7 kap 3 §).Om er pappa har skrivit över sina tillgångar till sin fru är det avgörande om tillgångarna är hennes egna egendom eller inte. För att det ska vara egen egendom krävs det att det finns ett äktenskapsförord som säger det. Om det är så att det inte finns ett äktenskapsförord så är tillgångarna giftorättsgods som kommer fördelas efter det att er pappa eller hans fru går bort. Då har ni arvsrätt från efter er far och har minst rätt till er laglott om han testamenterat bort er rätt att ärva. Alltså: är tillgångarna fruns egen egendom har ni inte rätt att ärva. Är tillgångarna giftorättsgods har ni rätt att ärva av er pappa efter det att bodelning har gjorts. Mina rekommendationer är att försöka lista ut om de tillgångar som skrivits över på frun är egen egendom eller inte om det är så att ni vill veta. Tänk på att de fortfarande har möjlighet att göra tillgångarna till hennes enskilda egendom. Annars kommer ni få reda på det vid det tillfälle er pappa går bort. Om det är fruns enskilda egendom finns det tyvärr ingenting ni kan göra. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna ställa en till! Du kan även höra av dig till vår telefonrådgivning om du har ytterligare frågor. Allt gott,

Kan förälder göra bröstarvinge arvslös?

2019-02-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min ena dotter är handikappad och bor på ert boende. Jag vill att hela mitt arv går till min andra dotter då min handikappade inte kan hantera och har behov av ägande. Hur gör jag då vad gäller testamente? Är det ens möjligt?
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns möjlighet att testamentera bort sin egendom till en enda bröstarvinge. Det finns dock ett undantag som är värt att noteras.I svensk rätt finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv, vilket syns i 7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB, om laglott. En bröstarvinge har nämligen alltid rätt att få ut sin laglott (dvs. hälften av arvslotten). T.ex. om 100 000 kr ska fördelas mellan två bröstarvingar, utgör 50 000 kr arvslotten (hälften var) och 25 000 kr laglotten (hälften av arvslotten).För att kunna få ut sin laglott måste dock bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, dvs. att inom sex månader från det att denne blivit delgiven testamentet underrätta eller väcka talan mot testamentstagaren (7 kap. 3 § ÄB).Sammanfattningsvis kan du testamentera bort din egendom till din andra dotter. Din funktionshindrade dotter har enligt lag alltid rätt till sin laglott, men måste i så fall begära jämkning genom att underrätta eller väcka talan mot din andra dotter. Enligt dig själv är hon ju dock inte i behov av ägande, varför jag antar att jämkning förmodligen inte kommer att ske.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Kan en av mina tre söner ärva 50 % efter mig?

2019-02-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag är ensamstående, har tre söner varav den ene med Aspergers syndrom då han ej har samma förutsättningar som sina bröder vill jag att han får mer, dvs 50% och de två andra 25% samt 25%. Räknar med att lämna efter mig omkring 2 milj.
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går absolut att ordna så att din ene son ärver 50 % av det du lämnar efter dig. Det går nämligen att skriva ett testamente där du förklarar hur mycket du vill att respektive son ska ärva från ditt dödsbo. Den enda begränsningen som finns när det kommer till hur mycket varje barn ska ärva är nämligen att alla barn är berättigade till sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten (Ärvdabalken 7 kap. 1 §). Eftersom 25 % vardera utgör mer än laglotten som dina två söner är berättigade till så kan du alltså testamentera 50 % till din ena son och 25 % vardera till dina andra två söner. Upprätta testamenteOm du vill få hjälp med att upprätta ett juridiskt korrekt testamente så kan du höra av dig till info@lawline.se, ringa oss på 08-533 300 04 eller boka ett möte med av av våra jurister via webbformuläret här.Du kan även upprätta ett testamente utan juridisk rådgivning så länge du uppfyller formkraven i 10 kap. ärvdabalken. Tänk på att två vittnen måste närvara när du skriver under testamentet. Vittnet får inte vara under 15 år eller lida av en psykisk sjukdom. Vittnet får inte stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig eller vara ditt syskon. Vittnet får inte heller vara någon av dina söner.Till exempel en granne, kollega eller vän kan vittna åt dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga Hälsningar,

Fråga om fördelning och värdering av arv. Samt om någon dödsbodelägare kan ha förtur till att få viss egendom på sin lott.

2019-02-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 8 arvingar varav tre brorsdöttrar (pg a hans bortgång) efter en förälder. Mammas vilja sälja allt utom det vi vill ha som minne. Så 90% säljs, 10% slängs rakt förmodligen. Övriga ekonomiska frågor är utredda.Problemet är att minst två syskonen säger att dom inget vill ha. Men har fått "plocklista" från sina barn. Alla barnbarnen har inte haft samma förutsättningar tillgång till boendet.En arvtagare är barnlös.Hur hanterar man detta? Har arvtagarna rätten på sin sida att först få se ut det de vill spara som minne. Och blir det något över så kan de arvtagare som har plocklista ta till sina barn.Och hur gör man en jämn och rättvis fördelning bedömning av värdet för respektive arvtagare, inklusive arvtagarna som också tagit till sina barn, och den barnlösa arvtagaren.Vi ska ha bouppteckning och genomgång av lägenheten den 25/2 så jag skulle vara tacksam att få ett svar innan dess.Tack på förhand.Med vänlig hälsning
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar lite olika generella arvsrättsliga frågor, som jag i mitt svar kommer behandla var för sig under olika rubriker. Den rättsliga reglering som aktualiseras är framför allt ärvdabalken (ÄB).Fördelning av arvetDen första frågan som bör behandlas är frågan om hur arvet ska fördelas. Utifrån din fråga har jag inte förstått exakt vilket släktskap varje av de åtta arvingarna hade i förhållande till den avlidne. Därför kommer i det följande att i generella drag kort redogöra för vad som gäller enligt ärvdabalken.Det är så kallade bröstarvingar (barn till den avlidne), när sådana finns, som har lika rätt till allt arv. När bröstarvingar finns ska de alltså dela lika på hela kvarlåtenskapen (se 2:1 ÄB). Om något eller flera av barnen är avlidna flyttas dennes arvsrätt ner till eventuella barnbarn (se 2:1 andra stycket ÄB). Om inga sådana barnbarn till en avliden bröstarvinge finns ärver istället bara de övriga levande bröstarvingarna. Detta kan illustreras med ett exempel.Vi säger att ni är fem syskon som vardera har två barn. I detta fall kommer ni syskon, som ju är bröstarvingar, att vardera ha rätt till 1/5 av arvet. Barnbarnen har alltså ingen direkt arvsrätt. Om däremot exempelvis ett av era syskon är avlidet och denne efterlämnade två barn, kommer dennes barn att dela på det arv som deras förälder skulle ha haft rätt till (de två får alltså dela på 1/5 av arvet, så att de får 1/10 var av det totala arvet).Detta innebär att det inte spelar någon roll huruvida någon av bröstarvingarna har barn eller inte. Kvarlåtenskapen ska ju egentligen fördelas lika mellan den avlidnes barn (bröstarvingarna), oavsett hur många barn dessa i sin tur har. Den barnlöse bröstarvingen ska alltså enligt ärvdabalken ha rätt till lika stor andel som den bröstarvinge som har ett eller flera barn.Denna arvsordning kan dock, som bekant, förändras genom att den avlidne bestämt något särskilt genom testamente. Dessutom är det så att de som har direkt arvsrätt, så kallade dödsbodelägare (i detta fall bröstarvingarna), i gemenskap kan bestämma hur de vill att arvet ska fördelas om de vill att det ska fördelas på annat sätt än som stadgas i ärvdabalken eller i eventuellt testamente.Det jag nu har redogjort för är alltså den så kallade legala arvsordningen som gäller när det finns levande bröstarvingar till den avlidne. Jag har också redogjort för att denna legala arvsordning kan "sättas ur spel" genom antingen ett testamente eller genom att ni bröstarvingar i gemenskap kommer överens om en annorlunda fördelning. I det närmast följande ska jag gå igenom hur det fungerar närmare med fördelningen av kvarlåtenskapen. Det jag ska gå igenom anknyter till din fråga om någon har förtur till vissa saker och vad man gör om flera arvingar vill ha en och samma sak för sig själv.ArvskiftetDet är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som ni arvingar bestämmer vem av arvingarna som ska få vilka objekt och summar osv. Detta ska ni som dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23:4 ÄB). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet. Om ni inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan det dock leda till att någon av er ansöker om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet åt er eftersom ni inte kan komma överens (23:5 ÄB). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23:3 ÄB stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet. Arvet blir då mindre för er alla.Sammanfattningsvis är det alltså ni arvingar i gemenskap som måste komma överens om hur arvet ska fördelas. Om detta inte är möjligt kommer förmodligen istället en skiftesman att förordnas som då bestämmer åt er.Värdering av kvarlåtenskapVad gäller hur egendom i kvarlåtenskapen vid arvskiftet ska värderas gäller som huvudregel att marknadsvärdet vid tidpunkten för arvskiftet ska användas. Detta innebär att en viss egendom kan vara upptaget till ett värde i bouppteckningen men ha ett annat värde vid arvskiftet om arvskiftet exempelvis äger rum långt efter bouppteckningen. Vad gäller värdering av fastigheter och bostadsrätter kan avdrag från marknadsvärdet lämpligen göras med en schablon för latent skatteskuld för realisationsvinsten, samt för framtida uppskattat mäklararvode.SammanfattningAvslutningsvis kan alltså återigen sägas att det är bröstarvingarna som är dödsbodelägare och som har lika rätt till lika andelar av kvarlåtenskapen. Barnbarn som har föräldrar i livet har ingen direkt arvsrätt såvida inte ett testamente ger dem sådan rätt. I detta fall verkar det som att barnbarnen (som vill ha viss egendom) till de föräldrar som sagt att de inte vill ha något arv istället får försöka lägga slag på arvet genom sina föräldrar, eftersom det ju endast är deras föräldrar som faktiskt har arvsrätt i laglig mening.Vad gäller frågan om vem som bestämmer vem som ska få vad så kan återigen sägas att det är ni bröstarvingar som gör det i gemenskap. Som sagt bör ni försöka så långt det går att komma överens och om det behövs kompromissa så att ingen kostsam skiftesman behöver förordnas.Slutligen, vad gäller värderingen, sker denna vanligtvis till marknadsvärdet. Ni kan komma överens om att värdera en viss sak till ett annat värde om ni av någon anledning vill det. Men om det skulle bli tvist mellan er är det marknadsvärdet som till slut skulle användas av en skiftesman eller en domstol.Jag hoppas att jag belyst de juridiska aspekterna av din fråga för dig. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se. Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig klockan 17:00 på tisdag den 19:e februari. Om tiden inte passar dig kan du maila mig på e-postadressen ovan.Med vänliga hälsningar,

Begränsar ett gemensamt testamente mellan två makar med förordnande om "fri förfoganderätt" den efterlevandes möjlighet att genom testamente förordna om all kvarlåtenskap? Samt om vissa förordnanden i testamente till barnbarn.

2019-02-17 i Testamente
FRÅGA |Min far har avlidit. Han och min mor hade ett inbördes testamente. Det säger: §1 Vid den först avlidnes frånfälle skall kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt tillfalla den efterlevande. Fri förfoganderättinnebör att den efterlevande utan annan begränsning än förordnande genom testamente har rätt att fritt förfoga över vad som ärvts. §2 När den efterlevande av oss har avlidit, skall då befintlig kvarlåtenskap tillfalla våra bröstarvingar att fördelas enligt lag. Vi är två döttrar med två, respektive tre barn. Nu vill min mamma skriva testamente där min syster och jag ärver 25% vardera av kvarlåtenskapen, och de fem barnbarnen 10% vardera. 1. Mht §2 i inbördes testamentet. Kommer mammas nya testamente att gälla all kvarlåtenskap, dvs även det mamma förfogar över sedan pappas frånfälle?2.Om §2 begränsar mammas testamente till att gälla enbart hennes halva av kvarlåtenskapen, finns det ändå en möjlighet att få till den önskade fördelningen av hela arvet? Tex att vi som bröstarvingar får vår laglott genom paragraf 2 (vi delar lika på "pappas halva", vilket ger oss 25% vardera) och barnbarnen sina 10% från "mammas halva"?3. Kort och gott, kan min mamma genom ett nytt testamente uppnå att hennes och pappas sammanlagda kvarlåtenskap fördelat enligt 25% till oss två barn, och 10% till respektive barnbarn? Hur ska i så fall mammas testamente se ut?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den rättsliga reglering som berörs i denna situation är huvudsakligen i ärvdabalken (ÄB).Kan ni få till den önskade fördelningen?Det första som bör beskrivas är hur det fungerar med er fars arv, som kommer påverka fördelningen när er mor dör.EfterarvNär ni efter er mors död ärver det som er far förordnat om kallas det för att ni får ett efterarv. Detta innebär att en kvotdel av din mors förmögenhet i detta fall innehas med fri förfoganderätt på det sätt som stadgas i testamentet. Denna kvotdel utgör därmed egentligen arvet från er far som ni kommer att få när er mor dör. Detta arv, efter er far, ska fördelas enligt det inbördes testamente som fortfarande gäller för er fars arv. Det stämmer alltså, som du misstänker, att det inbördes testamentet begränsar möjligheten för din mor att förfoga över den kvotdelen av sin förmögenhet som hon endast innehar med fri förfoganderätt. Denna begränsning orsakar ofta en viss problematik i situationer då den efterlevande maken ändrar sig vad gäller fördelning av kvarlåtenskapen.Detta innebär att er fars kvarlåtenskap, om man ska följa 2 § i testamentet, kommer att fördelas mellan er två döttrar i lika andelar. Jag vet inte hur stor kvotdelen av er mors förmögenhet är som innehas med fri förfoganderätt. Men det är den kvotdelen av hennes förmögenhet som enligt 2 § i testamentet kommer att delas på två mellan er två döttrar.Utformning av hennes testamenteFrågan blir då hur er mor kan utforma sitt testamente för att ni ska få det önskade resultatet.Först och främst vill jag kommentera ditt förslag om att ni döttrar ska få ert arv från er fars halva, medan era barn i sin tur skulle kunna få sitt arv från er mors halva. Detta är absolut en möjlighet. Risken är dock att om du och din dotter skulle vara osams så kan någon av er istället kräva ut era laglotter från er mors arv. Laglotten utgör en i princip ovillkorlig rätt för bröstarvingar att kräva ändring av testamenten som inkräktar på deras laglott (7:3 ÄB). Laglotten utgör hälften av den så kallade arvslott som annars skulle tillfallit bröstarvingen. Med detta menas alltså att eftersom ni är två barn skulle er arvslott vara hälften vardera av all er mors kvarlåtenskap (7:1 ÄB). Laglotten utgör hälften av denna arvslott och omfattas alltså för vardera av er ¼ av totaliteten av er mors kvarlåtenskap.Situationen skulle då kunna bli på så sätt att er fars kvarlåtenskap först och främst fördelas mellan er två döttrar. När er mors arv då ska gå till era barn med en femtedel var är dock ni döttrar i laglig mening uteslutna från arvsrätt efter er mor. Detta innebär att din syster då skulle kunna kräva ut ¼ av er mors kvarlåtenskap till sig själv. Detta skulle alltså kunna leda till en skev fördelning av arvet.Med detta sagt är min uppfattning att ditt föreslagna sätt trots allt är det bästa. Det kan även sägas att oavsett hur din mors testamente i denna situation är utformat kommer du och din syster inte att få några problem om ni är överens. Det är nämligen ni två, samt era barn om de är upptagna i testamentet, som kommer att utgöra de så kallade dödsbodelägarna. Detta innebär att ni mellan er kan överenskomma att fördela arvet i princip hur ni vill. Vad gäller arvet efter er far är det endast ni två som är dödsbodelägare och som således bestämmer till 100% hur ni vill fördela den kvarlåtenskapen. Vad gäller arvet efter er mor beror det på utformningen av testamentet vem som är dödsbodelägare. Men så länge er mor testamenterar till barnen så är det fortfarande ni i familjen som har all möjlighet att komma överens exakt hur arvet bör fördelas.En annan möjlighet är att er mor i sitt testamente istället testamenterar allting till dig och din syster. Hon skulle då i testamente kunna förordna om att den av er som har tre barn får lite mer än den andra av er två. Då kan ni sedan, i sin tur, ge era barn den andel som önskats informellt. Skillnaden med detta upplägg är att testamentet i så fall inte inkräktar på någon av din eller din systers laglott, så länge en av er har rätt till minst ¼ av er mors kvarlåtenskap i testamentet. Det finns därmed ingen risk att någon av er kräver ut er laglott på så sätt att det blir en skevfördelning. Problemet med detta upplägg är att det inte fungerar om någon av dig och din syster exempelvis är tungt skuldsatta och hela arvet i så fall skulle utmätas direkt. Annars kan detta förslag vara värt att fundera på.Som sagt finns det dock inte mycket att oroa sig för så länge du och din syster är överens om hur fördelningen ska ske.SammanfattningJag har nu förklarat hur det går till med det så kallade efterarvet efter er far och hur detta påverkar möjligheterna för er mor att förfoga över sin kvarlåtenskap. Tyvärr har jag inte kunnat ge något närmare förslag på hur er mors testamente skulle kunna vara utformat. Något av de förslag som redogjorts för ovan (varav ett var ditt) borde dock fungera, med de risker som jag tagit upp.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för barn via spermiedonation

2019-02-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej om jag skulle dö och har ett barn via spermiedonation, har barnet arvsrätt efter min död ?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga!Den man som donerar spermier till insemination enligt de svenska lagreglerna i lagen om genetisk integritet (LGI) blir skyddad såtillvida att barnet eller mamman aldrig kan kräva att mannen blir juridisk förälder till barnet. Det innebär att du inte har juridiska skyldigheter gentemot barnet vilket medför att barnet inte har per automatik arvsrätt efter din död. En förutsättning för skyddet från risken att bli föremål för en faderskapsutredning och ha juridiska skyldigheter gentemot barnet är att inseminationen skall ske på ett svenskt offentligt sjukhus under översyn av specialistläkare. Vänligen,

Vem ansvarar för mina skulder om jag dör?

2019-02-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om jag är inneboende hos min son vem ansvarar för mina skulder om jag dör?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man ärver inte någon annans skulderOm du själv står på alla lån/skulder och du avlider så ska skulderna lösas mot tillgångarna i dödsboet, alltså det du lämnar efter dig när du dör. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala av dina skulder kommer ingen annan behöva betala den resterande delen av skulden. Dina skulder skrivs istället av och försvinner när du har avlidit om din egendom inte räcker till för att betala av allt.Finns det skulder kvar som inte har täckts av tillgångarna i dödsboet blir dina arvingar alltså inte betalningsskyldiga för din skuld. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga Hälsningar,

Fråga om arv av tjänstepension

2019-02-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Om man skriver ett äktenskapsförord där det står att tjänstepensionen ska vara make/maka enskilda egendom vid eventuell skilsmässa. Hur blir det då vid dödsfall. Om man har särkulle barn?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom äktenskapsförord kan man göra egendom till enskild egendom (7 kap. 2 § p. 1 äktenskapsbalken, ÄktB). Allt som inte är enskild egendom kallas för giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det är bara giftorättsgods som ingår i bodelning efter en makes dödsfall eller vid skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Med andra ord har äktenskapsförord den effekt att enskild egendom vid en skilsmässa inte kommer ingå i bodelning. Eftersom du gjort tjänstepensionen till enskild egendom så kommer den inte att ingå i bodelning, varken vid skilsmässa eller dödsfall. Värt att nämna är att det inte är lika klart om tjänstepension ska ingå i bodelning oavsett om den utgör enskild egendom eller ej. Huvudregeln är att privat pension ingår i bodelning. Fråga är däremot om tjänstepension ingår. Om en arbetstagare äger sin egen tjänstepension där arbetsgivaren endast betalar för premierna, bör denna tjänstepension likställas med en privat pensionsförsäkring och därmed ingå i bodelningen. Om tjänstepension ska ingå i bodelning beror på pensionsförsäkringsavtalets utformning, men generellt ingår inte en tjänstepension i bodelningen. Det är ändå klokt av dig att reglera tjänstepensionen såsom enskild egendom genom äktenskapsord då detta är ett säkert sätt att undanhålla egendom från bodelning. Vid arv i allmänhet är det endast dina bröstarvingar (biologiska barn) som kommer ärva från dig (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Särkullbarn ärver endast från sin biologiska förälder om ni inte testamenterat något annat eller adopterat. Fråga om arv av tjänstepension beror på hur pensionen ser ut. Vissa pensioner går att ärva. Men ofta behöver du aktivt välja den typen av skydd. Ett exempel är efterlevandeskydd som innebär att om du dör innan din partner kommer han eller hon att få din premiepension utbetald till sig resten av sitt liv. Premiepensionen blir lägre när du har efterlevandeskydd eftersom pengarna också ska räcka till din partner om du dör före honom eller henne (se här). Det finns också familjeskydd och återbetalningsskydd. För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen