Hur mycket har min far rätt till i bodelningen, hur stor är särkullbarnets laglott och hur hanteras förskott på arv?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr. Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill redan inledningsvis klargöra att det inte är möjligt att ge några exakta siffror för en bodelning med den lilla inblick jag har i makarnas tillgångar. Jag kommer, utifrån de förutsättningar som finns, att ge ett så tydligt svar som möjligt.Det ska göras en bodelning när makarna avliderNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna.Kortfattat innebär det att de tillgångar din pappa har (bankkonto, hälften av det gemensamma kontot, hälften av fastigheten, bilen) läggs samman. Från det avräknas de skulder han har (hälften av skulden för fastigheten men även andra skulder). Det som blir kvar efter avräkningen av skulder är vad han går in med i bodelningen. Detsamma görs för hans avlidna hustru. Allt som inte är enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva med villkor om enskild egendom, utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Om en make har större skulder än tillgångar går hen inte in med ett minusvärde (då det skulle innebära att den andra maken får svara för skulderna) utan med noll kronor. Skulle exempelvis din far ha tillgångar om 100.000 kronor och skulder om 200.000 kronor går han in med noll kronor i bodelningen och det som fördelas är den andre makens tillgångar i form av giftorättsgods. De andelar makarna går in med i bodelningen läggs samman, och delas sedan på hälften; innebärande att den make som gick in med en större andel i bodelningen får dela med sig till den andre maken. Laglotten är hälften av arvslottenEn bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Då inga exakta siffror kan ges kommer jag endast att ge exempel nedan. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, efter bodelning är 500.000 kronor, har särkullbarnet rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Om det finns testamente som stadgar annat kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet för utfående av laglotten. Om arvslotten (kvarlåtenskapen ovan) är 500.000 kronor är laglotten 250.000 kronor och det som särkullbarnet har rätt till.Gåvor till bröstarvinge utgör som utgångspunkt förskott på arvAllt en arvlåtare gett till en bröstarvinge (dvs. barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om inte annat har föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB). Det finns således en presumtion att det en förälder skänker till sitt barn, och som inte är hänförligt till barnets uppehälle och utbildning, utgör förskott. Förskottet ska avräknas vid arvsfördelningen. Detsamma gäller vid utfående av laglott, det som erhållits i förskott ska avräknas från denne. Om vi fortsätter med exemplet ovan och utgår från en laglott om 250.000 kronor innebär det att förskottet i form av banktransaktioner om 220.000 kronor ska avräknas och barnet har då rätt till endast mellanskillnaden (30.000 kronor). Om det givits större gåvor än vad laglotten är kommer särkullbarnet inte att få något arv alls, men är samtidigt inte återbäringsskyldig för det som överstiger laglotten. Om laglotten exempelvis skulle vara 250.000 kronor och barnet fått 500.000 kronor i gåvor kommer han inte att få ut något arv alls. Däremot blir han inte skyldig att återbetala det han fått "för mycket".Det ankommer dock på din pappa, som påstår att det givits gåvor, att visa att så skett. Det torde dock vara möjligt med de transaktioner och kvitton du hänvisar till i din fråga. I regel kan din pappa inte ensam begära att få tillgång till vilka transaktioner som skett från hans hustrus konto. Det krävs i regel samtliga dödsbodelägares samtycke för sådan begäran. Alternativet är i sådana fall att begära en boutredningsman som eventuellt kan få ut det (då boutredningsman tar över ansvaret).Renoveringskostnaderna beaktas inteDe kostnader som skett för renovering kommer inte att beaktas i bodelningen. Renoveringar kommer arvingarna till del genom att värdet av fastigheten ökar. Enda gången renoveringskostnaderna kan vara aktuella är vid försäljning av fastigheten och beräkning av eventuell reavinst.Min rekommendation är att din far anlitar en jurist som företräder honom. En boutredningsman kan vara praktiskt att begära utifrån att vederbörande eventuellt kan få ut vilka övriga transaktioner som skett från hustruns konto. Dock bör man ha i åtanke att det kan bli kostsamt med en boutredningsman, vilket kommer att betalas av dödsboet som utgångspunkt. Det finns således en risk att det kostar mer än det ger. Det bör även beaktas att en boutredningsman är opartisk och ska varken företräda din far eller hans hustrus särkullbarn. Om din far anlitar en jurist kommer juristen att företräda honom och se till hans bästa. Om din far vill anlita en av våra jurister är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är skild make ansvarig för dödsbo?

2019-11-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min syster är skild och har ett barn på tolv år med honom. Pappan hon skilde sig ifrån har dött. Är det min syster som är ansvarig för dödsboet? Ska hon ta hand om o städa ur hans bostad? Sälja hans saker? Ordna begravning? Mvh
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntNär en person dör bildas ett dödsbo som tar över personens tillgångar och skulder. Dödsboet är en juridisk person som företräds av dödsbodelägare. Dödsbodelägare är enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Då din syster inte längre var gift med hennes före detta man, är hon inte någon dödsbodelägare såvida pappan inte valt att testamentera bort en del av sitt arv till henne. Deras gemensamma barn är emellertid dödsbodelägare, och eftersom barnet är 12 år har hen ingen möjlighet att själv företräda dödsboet, se 9 kap. 1 § föräldrabalken (FB). Din syster blir då i egenskap av förmyndare enligt 10 kap. 2 § FB skyldig att tillvarata barnets intresse och således företräda barnet i dödsboet. SlutsatsNaturligtvis måste inte din syster själv städa ut hans bostad, sälja hans saker och ordna begravningen, utan tanken är att samtliga dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta den dödes egendom. Den enda situationen där din syster själv kan bli ansvarig är om pappan inte har några andra arvtagare som är dödsbodelägare. I sådana fall skulle hon kunna begära en särskild boutredningsman om hon inte vill/orkar ta hand om dödsboet enligt 19 kap. 1 § ÄB.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet vid laglotter?

2019-11-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min make har avlidit för en tid sedan. Han har två särkullbarn och jag har inga. Vi äger en fastighet tillsammans, men har dessutom inbördes testamente oss emellan och jag har äktenskapsförord så all min egendom är enskild. Hans sammanlagda tillgångar är 400.000 kr när allt är uträknat. . I testamentet står att hans barn enbart skall ärva sina laglotter. Nu undrar jag hur man räknar ut detta, två jurister har givit mig två olika förklaringar, Den ene säger att jag först genom vårt inbördes testamente skall ha hälften av hans tillgångar, dvs 200.000, den andra hälften skall anses vara barnens arvslott, och då de enbart skall ha sina laglotter så får de därmed dela lika på hälften av de 200.000 = 100.000, och får alltså 50.000 kr var. Därmed får jag resten, 100.000 kr till = sammanlagt 300.000 kr i arvet efter honom. Men jurist nr 2 menar att hela hans efterlämnade kapital, dvs 400.000 skall anses vara särkullbarnens arvslott och då ska de således erhålla sina laglotter = hälften av de 400.000 att dela på, vilket blir 100.000 kr vardera. Min del blir då 200.000 kr. Dessa olika sätt att räkna ger ju helt olika summor. Vilket är det rätta?Särkullbarnen har dessutom skrivit på varsitt arvsavstående för 15 år sedan, för att jag, om min make skulle avlida för mig, skulle sitta i orubbat bo och de skulle få sina arv efter det att jag avlidit. Kan de ångra dessa, det var inte vad min make önskade.
David Ekenberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv regleras i Ärvdabalken och Äktenskapsbalken.Bodelning för gifta makarEftersom ni varit gifta så ska först och främst en bodelning göras (ÄktB 9 kap. 1 §). Genom denna delar ni på era gemensamma tillgångar och får hälften var. Eftersom du har enskild egendom, så utgör denna inte s.k. giftorättsgods och ska därför som du säger inte tas med i bodelningen. Jag utgår nu ifrån att du räknar bort din enskilda egendom, att ni har bodelat över resten av er gemensamma egendom, och att det alltså är 400 000 kr som tillfaller din make och det är det beloppet han efterlämnar.Bröstarvingars rätt till laglottSom bröstarvinge har man alltid rätt till åtminstone sin laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Särkullbarn behöver heller inte vänta med att få ut laglotten, utan har som utgångspunkt rätt att få ut denna direkt då deras förälder dör. I ditt fall skriver du att bröstarvingarna har valt att avstå sitt arv till förmån för att du ska få sitta i orubbat bo, vilket alltså är möjligt. I så fall kommer de att få ut sina laglotter för efter det att du avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Vad gäller din fråga om barnen kan ångra sig angående detta så är svaret att nej, man kan inte ändra sitt beslut om arvsavstående. Din makes barn måste helt enkelt vänta med att få ut sitt arv tills dess att du avlidit. Hur fördelas arvet efter din make?Nu till frågan som du säger att du har fått dubbla besked kring. Eftersom din make efterlämnar 400 000 kr, och eftersom ni har kommit överens om att barnen endast ska få sina laglotter, så ska barnen dela på 200 000 kr och därmed får de 100 000 kr var. Din del som du får ut är de kvarstående 200 000 kr. Med andra ord är min bedömning densamma som jurist nr 2 gjort i ditt fall.Anledningen till varför denna bedömning är den korrekta enligt min mening, är eftersom bröstarvingar (barn) alltid har rätt till sina laglotter. För att exemplifiera: om din make hade testamenterat allt till dig, 400 000 kr, skulle jurist nr 1 som du talar om komma fram till att det inte finns något kvar att dela ut till barnen, eftersom du ju i det fallet får allt. Detta är alltså fel, eftersom man har en lagstadgad rätt till laglott.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor! Om något är oklart är du välkommen att kommentera här nedan, så besvarar jag din fråga så snart jag kan.Vänliga hälsningar,

Partiellt arvskifte

2019-11-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vad betyder partiella arvskifte?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Partiellt arvskifte innebär att endast en del av den avlidnes tillgångar delas ut till dödsbodelägarna. Den andra delen med egendom får ligga kvar i dödsboet. Det finns flera olika situationer då partiellt arvskifte kan bli aktuellt. Till exempel kan partiellt arvskifte användas när det finns obligationer och dödsbodelägarna vill kunna dela på vinsten under några år.Ett partiellt arvskifte kan även bli aktuellt om det personen som gått bort bedrev ett företag. Då kan dödsbodelägarna välja att först upprätta ett arvskifte över de övriga tillgångar som tillhörde den avlidne för att sedan göra ett slutligt arvskifte när företaget blivit avvecklat.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Hur fördelas ensamt lån för gemensamt ägd fastighet vid tillämpning av 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag skriver åt min f d svärson och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svarUpprörd f d svärmor
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna. I normalfallet innebär det att om det hade gjorts en bodelning med anledning av dödsfallet skulle allt giftorättsgods, efter avdrag för skulder, delats mellan makarna. Den efterlevande maken hade fått behålla sin andel, medan den avlidne makens särkullbarn hade haft rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Däremot finns det en möjlighet för den efterlevande maken att åberopa jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB. Syftet med bestämmelsen är bland annat att skydda den efterlevande maken mot att vederbörandes giftorättsgods tas i anspråk för att tillgodose arvsrätten för den avlidnes särkullbarn. Rätten till jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB tillkommer ensamt den efterlevande maken och det saknar helt betydelse vilken inställning den avlidne makens arvingar har till yrkandet. Möjligheten till jämkning är särskilt fördelaktig för den efterlevande maken om vederbörande har större andel giftorättsgods än den först avlidne. En bodelning enligt huvudregeln skulle innebära att större andel av hennes giftorättsgods skulle fördelats till den först avlidnes särkullbarn.I det fall du beskriver har den efterlevande maken begärt jämkning vilket hon har en rätt till. Som synes enligt ovan har hon rätt till jämkning oavsett vad den först avlidnes arvingar tycker. När 12 kap. 2 § ÄktB aktualiseras innebär det att ingen likadelning sker, utan att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Har den först avlidna maken förvisso haft en stor andel giftorättsgods, men samtidigt haft stora skulder, är det mer fördelaktigt för den efterlevande maken att åberopa jämkning. Att den först avlidna maken uttryckt att hans barn skulle vara med och dela på allt efter honom spelar tyvärr ingen roll i fallet. Den först avlidne maken kan inte påverka den efterlevande makens rätt att begära jämkning. Även för det fall att den först avlidne maken hade haft ett testamente med barnen som förmånstagare, hade den efterlevande maken haft rätt att begära jämkning för att vardera sidan skulle behålla sitt giftorättsgods.Däremot kan det argumenteras för att lånet ska fördelas mellan makarna eftersom att fastigheten var gemensamt ägd. En fördelning av lånet mellan makarna skulle innebära att hela skulden inte belastar den först avlidne makens tillgångar, innebärande att hans arvingar får ett större arv. I rättsfallet NJA 2016 s. 1057 kom Högsta domstolen fram till att ägarna till samägd egendom presumeras svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader eller åtgärder som någon av dem med övrigas samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av egendomen. I målet hade en av två makar ådragit sig en skuld genom lån, för förbättringsarbeten på en samägd fastighet. Vid bodelning med anledning av den andra makens död ansågs ansvaret för skulden delat då det inte var visat att makarna kommit överens om annat. I fallet åberopades 12 kap. 2 § ÄktB, däremot ansågs att lånet skulle fördelas mellan makarna, trots att endast en av makarna stod på det.Sammanfattningsvis är det möjligt att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB för att vardera sidan ska få behålla sitt giftorättsgods med anledning av en makes död. Rättigheten tillkommer den efterlevande maken ensamt. Det finns dock utrymme att argumentera för att lånet ska fördelas mellan makarna då fastigheten varit samägd. En sådan fördelning innebär att den först avlidne makens arvingar får ett större arv (då hälften av skulden kommer att belasta den efterlevande maken).Min rekommendation är att barnen till den först avlidna maken anlitar en jurist som hjälper dem vidare för att undersöka möjligheterna att klandra eventuell bodelning och arvskifte (om sådant skett). Om de är intresserade av att anlita en av våra jurister hos Lawline är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och fortsatt kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,

Vem ska kallas till bouppteckning?

2019-11-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående bouppteckning, min moster har dött o det fins ett testamente skrivet. I det testamentet står det att min andra moster, hennes 2 barn ,min mamma som oxå är avliden och jag och min syster ska ärva 1/6 del var. Det finns ingen annan uppgiven i testamentet. Det var vi som blev kallade till bouppteckningen och det är klart och har skickats in till skatteverket . Nu hörde skatteverket av sig om att en halvsyster till mina mostrar inte var kallad och det måste hon vara enligt dom trotts att hon inte står med. Stämmer det. Vänligen
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Till en bouppteckning ska samtliga dödsbodelägare kallas (20 kap. 1 och 2 §§ ÄB). Det är legala (exempelvis make, barn eller andra släktingar med arvsrätt) och testamentariska (de som tilldelats arv genom testamente) arvingar som utgör dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB). Skulle det finnas arvingar som gått miste om sitt arv till följd av ett testamente, ska även dessa kallas om testamentet inte redan har vunnit laga kraft. Testamenten vinner laga kraft då det godkänts av arvingarna, eller då testamentet delgivits och ingen av arvingarna har klandrat det inom sex månader.Det stämmer alltså att din mosters halvsyskon också ska vara kallad till bouppteckningen eftersom hon då gått miste om sitt arv genom testamentet. Halvsyskon har tillsammans med helsyskon arvsrätt då föräldrarna till den avlidne gått bort (2 kap. 2 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man avsluta konton i ett dödsbo?

2019-11-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejOm det finns flera banker och konton i ett dödsbo, kan man avsluta några? Så att man har en bank kvar när det är dax för arvskifte, eller går det att göra det ändå?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider får dennes efterlevande make och arvingar (dödsbodelägare) förvalta egendomen som lämnats kvar (18 kap. 1 § ärvdabalken). Syftet är att vårda och bibehålla egendomen för att slutligen överföra den till arvingarna (jfr. NJA 2009 s. 143). I den uppgiften tillkommer en rätt att företräda dödsboet och handla i dess namn (18 kap. 1 § ärvdabalken). Så länge som dödsbodelägarna agerar inom syftet är de därför berättigade att vidta i princip alla åtgärder som den avlidne kunde göra. Att samla banktillgodohavanden på ett konto och avsluta de andra faller inom det syftet. Konton kan ha olika räntesatser och risker kopplade till sig. Om så föreligger kan det vara bra att tänka på till vilket konto som tillgodohavandena samlas på. Generellt tolereras inte mer än en medelstor risk. Att samla banktillgodohavandena på ett konto är inget krav för att kunna skifta boet. Det kan dock göra det lättare för att se hur mycket tillgångar som finns. Det viktiga är att arvingarna får så mycket som de har rätt till. Vilket konto det tas ifrån har ingen betydelse (om inte den avliden genom testamente förordnad något annat).Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Gode män vid bouppteckning

2019-11-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag och min brors mamma har gott bort , när vi gör bouppteckning måste det vara någon godman närvarande och vad är hans syfte i så fall.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler om bouppteckning. Lagen hittar du https://lagen.nu/1958:637 Enligt 20 kap. 2 § ÄB ska två gode män utses och förrätta bouppteckningen. Svaret på din fråga är således ja, två gode män ska närvara vid bouppteckningen och de ansvarar för att förrätta bouppteckningen. I kommentaren till bestämmelsen anges att syftet med detta är att gode männen ska se till att allt blivit riktigt antecknat i bouppteckningen och att värderingen är riktig. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,