Gick bouppteckningen efter min pappas sambo rätt till?

2019-11-05 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappas sambo gick bort 2015. Hon har en bröstarvinge och 2 särkullbarn. Det fanns ett inbördes testamente mellan min pappa och hans sambo som sa att all kvarlåtenskap skulle tillfalla den efterlevande sambon. Med fri förfoganderätt och betraktas som enskild egendom. Arvet efter pappas sambo och pappa skulle betalas ut när den efterlevande (pappa) var avliden. Enligt testamentet skulle hennes son ärva alla hennes tillgångar och pappas 2 barn skulle ärva alla hans tillgångar när båda var borta. Pappa begärde inte bodelning. Sonen begärde inte jämkning. Vem skulle ha kallats till bouppteckningen efter pappas sambo? Till vem skulle arvet efter pappas sambo betalats ut till? Arvet betalades ut till pappas sambos son. Var det rätt eller fel? Vem ska kallas till pappas bouppteckning? Går det att rätta till om bouppteckningen blev fel när det gäller att det blev fel arvtagare efter pappas sambo? Hur löser man frågan om redan uttaget arv av pappas sambos son?
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad som gäller när ett inbördes testamente mellan sambor förbisetts i en bouppteckning och om det finns någonting som ni kan göra åt det såhär i efterhand. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB). En bouppteckning ska upprättasDet krav som finns är att en bouppteckning ska upprättas och registreras hos Skatteverket senast 3 månader efter dödsfallet (ÄB 20:1). I bouppteckningen skulle din pappas sambos egendom och skulder antecknats så som de såg ut vid dödsfallet (ÄB 20:4). Eftersom de inte var gifta finns inget krav på att även din pappas egendom skulle antecknats. Hade han begärt bodelning hade dock all egendom han införskaffat för sin och sin sambos gemensamma bruk behövt antecknats i bouppteckningen (ÄB 20:4). Däremot skulle testamentet som din pappa och hans sambo upprättat tagits med i bouppteckningen och registrerats hos Skatteverket (ÄB 20:5). Samtliga dödsbodelägare skulle ha kallats till bouppteckningen, och en make eller sambo till den avlidne ska alltid kallas även om de inte är dödsbodelägare (ÄB 20:2). Om din pappas sambo testamenterade all sin egendom till din pappa, och hennes son inte begärde att testamentet skulle jämkas, så var din pappa den enda dödsbodelägaren i hennes dödsbo. Detta beror på att din pappas sambos son inte har rätt att ta del av sitt arv förrän även din pappa går bort. För att ha rätt att få ut sitt arv direkt hade han behövt jämka testamentet inom 6 månader från att han delgavs testamentet (ÄB 7:3). Testamenten går före den legala arvsordningenAtt upprätta ett testamente är en möjlighet för oss att få till en annan fördelning av vår egendom efter döden än den som anges i lagstiftningen. Enligt den legala arvsordningen har sambor ingen arvsrätt efter varandra, utan måste upprätta testamente om de vill åstadkomma detta. Om inget testamente hade funnits i din pappas fall så hade hans sambos son haft rätt att ärva all sin mammas kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Testamenten går dock före arvsordningen och ska respekteras så långt som möjligt. Det är endast bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare, som har rätt att begära jämkning av testamenten. En bröstarvinge har nämligen alltid, trots testamenten, rätt att få ärva sin laglott direkt. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som bröstarvingen haft rätt till om testamentet inte existerat (ÄB 7:1). Om din pappas sambo hade haft egendom till ett värde om 500 000 kr vid sin död så hade hennes sons laglott utgjort hälften av detta, det vill säga 250 000 kr. Hade testamentet jämkats hade alltså din pappa och sonen fått dela lika på kvarlåtenskapen. Om jag förstått din fråga rätt så begärde inte sonen någon jämkning i testamentet, men ändå skiftades arvet till honom. En testamentstagare har alltid möjlighet att avsäga sig sitt arv, och om din pappa gjorde det så var sambons son rätt mottagare av arvet. Om din pappa däremot inte avsade sig sin arvsrätt enligt testamentet så skulle kvarlåtenskapen ha fördelats till honom i sin helhet. En felaktig bouppteckning kan rättas till i efterhandOm ett fel med bouppteckningen upptäcks så ska en tilläggsbouppteckning förrättas (ÄB 20:10). Ett sådant fel kan vara att dödsbodelägarkretsen är fel eller att ett testamente saknas, vilket verkar vara fallet i bouppteckningen efter din pappas sambo. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Skatteverket kan bevilja anstånd med tidsfristen och förlänga den om det finns skäl för detta. Jag vet inte hur det kommer sig att testamentet inte gavs någon betydelse vid bouppteckningen och det efterföljande skiftet, men eftersom det rörde sig om din pappas sambo och deras inbördes testamente så är det troligt att testamentet kan anses ha varit känt redan vid den första bouppteckningen. Det finns därför en risk att fristen på en månad kan anses försutten. Vilka ska kallas till din pappas bouppteckning?Det följande gäller endast om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och kan se till att arvskiftet går åter och fördelas i enlighet med testamentet.Jag förstår av din fråga att din pappa och hans sambo hade ett inbördes testamente med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär att den efterlevande får göra i princip vad denne vill med egendomen, men inte testamentera den eller ge bort den hur som helst i avsikt att minska ner den del som den först avlidnes arvingar har rätt att ärva. Enligt testamentet har även ni barn getts rätt till efterarv, det vill säga att ni får ut ert arv när båda samborna avlidit. Efterarvet utgör en kvotdel i kvarlåtenskapen från den sambo som avlider sist, det vill säga din pappa. Hur denna kvotdel beräknas kan bäst beskrivas med ett exempel:Låt säga att din pappas sambos kvarlåtenskap uppgick till ett värde om 500 000 kr. Din pappa fick ärva allt detta enligt testamentet och hade själv egendom till ett värde om 1 000 000 kr. Hans totala egendomsmassa efter arvsskiftet uppgick då till ett värde om 1 500 000 kr. Den kvotdel som sambons son har rätt att ärva ur din pappas kvarlåtenskap när han dör blir i detta fall 500 000 / 1 500 000 = 33 %. Om din har egendom till ett värde om 600 000 kr när han dör har hans sambos son rätt till 600 000 x 0,33 = 200 000 kr i efterarv. Resterande 400 000 kr (2/3 av 6000 000) har du och ditt syskon rätt att ärva lika delar av. Din pappas bröstarvingar, det vill säga du och ditt syskon ska kallas till bouppteckningen när er pappa går bort. Om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och arvet som skiftades till sambons son återgår, ska även sambons son kallas till din pappas bouppteckning med anledning av sin rätt till efterarv.SammanfattningsvisEftersom din pappa och hans sambo hade upprättat ett inbördes testamente, och hennes son inte begärde någon jämkning av testamentet, så skulle din pappa varit ensam dödsbodelägare i sin sambos dödsbo. Oavsett skulle han som sambo ha kallats till bouppteckningen. Testamentet skulle tagits med i bouppteckningen innan den registrerades hos Skatteverket, och om detta inte gjordes är det ett sådant fel som gör att en tilläggsbouppteckning ska göras. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Om testamentet kan anses ha varit känt redan vid bouppteckningen så har tidsfristen sannolikt gått ut eftersom det gått flera år, och då finns det inte så mycket ni kan göra. Din pappas sambos son har dock ingen rätt till efterarv i din pappas kvarlåtenskap när även han går bort, med anledning av att han redan fått ut sin arvslott efter sin mamma. Efterarvet aktualiseras endast om arvsskiftet återgår och kvarlåtenskapen istället fördelas i enlighet med testamentet. Om du önskar att jag förtydligar något i mitt svar kan du kontakta mig genom att skicka ett mail till natalie.accord@lawline.se. Önskar du att komma i kontakt med någon av juristerna på Lawlines juristbyrå kan jag även hjälpa dig med detta. Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Begravningskostnader

2019-10-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min fru har gått bort hon fick pengar från försäkringskassan hon har skulder hos kronofogdemyndigheten kan dom ta dom pengarna innan begravningen är betald
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kostnader som har ett nära samband med dödsfallet får betalas av dödsboet. Begravningskostnader faller under dessa kostnader och läggs sedan som en skuld i bouppteckningen.Detta innebär alltså i praktiken att begravningskostnader läggs till som en skuld innan kronofogden eller någon annan kan börja betala av skulderna med de medel som finns i dödsboet eftersom det är en prioriterad kostnad. Finns det inte tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att betala begravningen kan man vända sig till den avlidnes hemkommun för att få hjälp, så kallad begravningshjälp. Hur stort belopp man kan få varierar, men Socialstyrelsen rekommendationer är upp till ett halvt basbelopp.Hoppas du fått svar på din fråga!

När ska kallelse till bouppteckning ske? Vilka handlingar ska delges?

2019-10-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska det minst vara mellan kallelse och bouppteckning? Vilka handlingar ska delges den som kallas?Tack på förhand!
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Av ärvdabalken 20 kap 2 § framgår att en kallelse ska ske i god tid inför en bouppteckning. Vad som betraktas som god tid får avgöras från fall till fall. Det finns således inget konkret svar på hur lång tid det måste vara mellan att kallelse skett och tidpunkten för bouppteckning. Däremot anses det enligt Skatteverket vara rimligt att skicka kallelse minst två veckor före bouppteckningen till personer som bor i Sverige och 4 veckor före till personer som bor utomlands. Har den avlidne skrivit ett testamente ska detta delges dödsbodelägarna, ärvdabalken 14 kap 4 §. Det är viktigt att testamente delges eftersom det vinner laga kraft sex månader efter delgivningen om inte testamentet klandras. Om arvingarna godkänner testamentet vinner testamentet laga kraft direkt utan att man behöver vänta i sex månader. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur får jag ut kontoutdrag efter min avlidne mor när den andre dödsbodelägaren motsätter sig det?

2019-10-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag behöver få ut min avlidna mors kontouppgifter då det kommer att synas där att min syster fått gåvor som ska räknas som förskott på arv. Min syster nekar till detta och jag har då bevisbördan. Banken vägrar lämna ut uppgifterna om inte jag o min syster är överens, vilket vi inte är. Så, vad ska jag göra? Jag vet att det syns på kontot att pengarna gått till min syster.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom dödsbodelägare förvaltar ni gemensamt egendomen efter er mor. Ni företräder gemensamt dödsboet mot tredje man och de beslut som ska tas ska ni ta gemensamt (jfr 18 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Det är därmed korrekt av banken att du och din syster ska vara överens för att ta del av kontoutdrag m.m. efter er mor. Antingen kan ni gemensamt besöka banken, eller så kan den ene av er ställa ut en fullmakt till den andre som kan begära ut uppgifterna. Som jag förstår det av din fråga är det varken aktuellt att ni begär ut uppgifterna gemensamt eller med fullmakt.För det fall att ni som dödsbodelägare inte kan komma överens är det möjligt att begära att domstol utser en boutredningsman. Ett sådant beslut behöver ni inte vara överens om, det är således möjligt att du vänder dig till domstol och begär att boutredningsman ska utses (19 kap. 1 § ÄB). När boutredningsman utses övergår arbetet med bouppteckningen från er som dödsbodelägare till boutredningsmannen som ensam får besluta i samtliga åtgärder som rör förvaltningen. Kan ni som dödsbodelägarna inte enas om hur egendomen ska fördelas efter er mor har boutredningsmannen befogenhet att genomföra tvångsskifte. Eftersom boutredningsmannen tagit över har vederbörande rätt att begära ut kontoutdrag efter er mor (och ni har inte längre sådan befogenhet då den övergått till boutredningsmannen). Du kan således begära att boutredningsman utses och informera vederbörande om att det bör begäras ut kontoutdrag för att utreda eventuellt förskott på arv. Det torde ligga inom boutredningsmannens utredningsansvar att företa sådan handling då boutredningsmannen ska företa alla nödvändiga åtgärder för boets utredning (jfr 19 kap. 11 § ÄB). Det bör uppmärksammas att boutredningsmannen ska ha ersättning för det arbete som utförts. Utgångspunkten är att arvode och kostnadsersättning till boutredningsmannen ska betalas av dödsboet. Boutredningsmannen har rätt till det arvode som kan anses skäligt med hänsyn till förvaltningen. Vid bestämmande av arvodet ska avseende fästas vid det arbete som uppdraget krävt och den tid som gått åt. För det fall att det inte finns tillgångar i dödsboet för utbetalning av ersättning kan boutredningsmannen vända sig med betalningskrav direkt till den av dödsbodelägarna som begärt att boutredningsman skulle utses (jfr 19 kap. 19 § andra stycket ÄB).Min rekommendation om du inte kan komma överens med din syster är att du begär att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen tar då över arbetet med boutredningen och är den som har rätt att begära ut kontoutdrag efter er mor. Om det är intressant kan en av våra jurister hjälpa dig vidare. En av våra jurister kan företräda dig och hjälpa dig att förhandla med din syster men även sända in begäran till domstolen att boutredningsman ska utses. Det är inte omöjligt att din syster samtycker till att ni ska begära ut kontoutdrag om hon får veta att det annars kommer att begäras att en boutredningsman utses med de kostnader det medför för dödsboet. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om man anser att en faktura hamnat på fel make i en bouppteckning?

2019-11-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |A o B är gifta och har 2 barn E o G. A o B skildes. Sedan gifte sig A med L. L inga barn o inga med A. Skrevs äktenskapsförord allt det L äger o förvärvar enskild egendom. (inga värden överhuvudtaget) Testamente: Om A avlider först L allt med full äganderätt. Om L avlider först hennes brorsbarn allt. A får bo kvar 36 mån. Men det står ingenting om vad som sker när L avlider sist. (har man missat eller har hon eget testamente?) L i ålder med As barn. A avled 2019. Särkullbarnen fick förfrågan som de besvarade med att de inte skulle komma på bouppteckningen och att de godkänner testamentet med förbehåll för laglott. Bpt godk Skatteverket sept I bpt : Att samtliga dödsbodelägare var närvarande. Särkullbarnen var inte närvarande. Finns fastighet 50/50 till taxvärde 2633kkr marknadsvärdet torde vara minst 4,000kkr. Lösöre 10kkr 50/50. Verkligt 200kkr Bland skulderna Latent beskattning 56kkr 50/50, Målerifaktura 85kkr 50/50. Målerijobbet beställt när A låg för döden. Kanske inte gjort vid hans bortgång utan förfakturerat. Om fakturan står på L skall den då belasta A i bpt. L kanske får hela rotavdraget. Särkullb ännu inte besked om arvskifte etc. Är det för sent att gå till Tingsrätten och få boutredningsman utsedd? Här finns ju mycket som talar för att särkullbarnen skall luras. Särkullbarnen har inte haft någon kontakt med Pappan och L trots att de försökt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer besvara frågan utifrån de frågeställningar som jag identifierar i texten. Skulle det vara så att jag missat en frågeställning i texten som du hade velat ha svar på ska du kontakta mig på min mejladress som jag kommer ange nedan. Angående att det inte står vad som händer om L avlider sist i testamentet I testamentet står det att om A avlider först, så ska L ärva allt med full äganderätt. Eftersom det är vad som skett i det här fallet, dvs att A dött före L, så är det den delen av testamentet som blir gällande. Innebörden av att någon av makarna avlider först är också att motparten avlider sist. Dör A först, kommer L alltså avlida sist. Testamentet reglerar således redan den situationen. Ska fakturor som står på frun finnas med i den avlidnes bouppteckning? I bouppteckningen ska det antecknas vilka skulder och tillgångar den avlidne hade på sin dödsdag (20 kap. 4 § ärvdabalken). Om fakturan står på frun, är det som huvudregel inte något som ska stå med på hans skulduppräkning i bouppteckning. Undantaget är däremot om det varit meningen att de gemensamt ska betala fakturan, exempelvis för att den avser gemensam egendom. I det här fallet verkar det röra sig om måleri. Om måleriet avser ett gemensamt hus är det en omständighet som tyder på att det också är något de avsåg att betala gemensamt, men om beställningen skedde i L:s namn när det stod klart att A skulle dö, kan det tyda på motsatsen. Dvs, att det är något som enbart belastar henne. Jag kan däremot inte ge klara besked i den här frågan, eftersom det just handlar om en bedömning.Vad finns det för andra alternativ?Ett alternativ är att överklaga bouppteckningen. Detta kan dock endast göras på den grunden att det finns formella fel i bouppteckningen, och inte fel som rör värderingen eller att en faktura tagits upp på fel make. Vilka formella krav som finns på en bouppteckning går att se i 20 kap. ärvdabalken, men ett exempel är att dödsbodelägare inte kallats till förrättningen. Överklagandefristen är på tre veckor från och med då man fick ta del av bouppteckningen (44 § förvaltningslagen). Här verkar det som att bouppteckningen registrerades i september, men om alla berörda parter inte ha fått se den förrän sedan högst tre veckor tillbaka, är det möjligt att överklaga den. Detta gör man genom att vända sig till Skatteverket.I annat fall finns det en möjlighet att göra en tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning upprättas om det är så att man exempelvis upptäckt en felaktighet i bouppteckningen, som då möjliggör att man kan lägga till en rättelse (20 kap. 10 § ärvdabalken). Att en skuld hänförts till fel make är en omständighet som kan rättas till genom en tilläggsbouppteckning. Men att man anser att egendom värderats felaktigt är dock inte något som normalt sett kan åtgärdas, såvida värderingen inte gått till på ett mycket udda sätt och avviker väldigt mycket från det riktiga värdet. En tilläggsbouppteckning måste förrättas inom en månad från dess att man fått reda på att det finns fel i bouppteckningen. På Skatteverkets hemsida kan man få tillgång till blanketten man ska fylla i för en tilläggsbouppteckning. Har man frågor kring hur den ska fyllas i och hur det går till i övrigt kan man ladda ner broschyren för bouppteckningar. Kort och gott kan man dock säga att en tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Är det för sent att gå till tingsrätten och få boutredningsman utsedd?Om bouppteckningen redan har blivit registrerad så går det inte heller att få en boutredningsman utsedd. En boutredningsman är till för att utreda vad som finns i dödsboet inför en bouppteckning (19 kap. 11 § och 15 § ärvdabalken). Har bouppteckningen redan blivit registrerad, finns det inga uppgifter som denne kan utföra.Det kan dock finnas en möjlighet att få en boutredningsman utsedd för själva tilläggsbouppteckningen. Jag skulle därmed vända mig till tingsrätten och pröva den möjligheten. Kan man göra något för att få till stånd ett arvskifte?Är det så att arvskiftet dröjer allt för länge finns det möjlighet att begära en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). En skiftesman kan se till så att ett arvsskifte sker. Ansökan om detta gör man hos tingsrätten. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen,

Får en begravningsbyrå vara förrättningsman/män?

2019-10-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Det finns en begravningsbyrå, Funera, som har hand om ärendet. Kan de vara en förrättningsman el måste någon hos domstolen vara det?Tacksam för svar
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Ja, de som jobbar på begravningsbyrån kan vara förrättningsmän. Lagen föreskriver att dödsbodelägarna ska utse vilka två personer som helst som är kunniga och trovärdiga (20 kap. 2 § ärvdabalk).De enda som inte kan vara det är t. ex dödsbodelägare, boutredningsman eller testamentsexekutor.

Ska fast egendom tas upp till marknadsvärde i bouppteckning?

2019-10-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort för ett tag sedan. Min mamma är ännu kvar i livet. Mina föräldrar köpte ett hus 1958 som ännu mamma bor kvar i. Det är pappa som har stått som ensam ägare. Sitter nu med bouppteckningen och har kommit till marknadsvärdet. Måste vi ange det? Mamma bor ju kvar i huset Mvh
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel ska tillgångar tas upp till marknadsvärde i bouppteckningen. Vad gäller fast egendom går det att istället ange taxeringsvärdet. Det måste isåfall anges i bouppteckningen att det är taxeringsvärdet man har använt sig av, detta bland annat eftersom eventuella borgenärer ska förstå att fastigheten kan vara värd mer än vad som anges i bouppteckningen. Det går också bra att uppskatta ett marknadsvärde, det måste i ett sådant falla anges att det är just ett uppskattat marknadsvärde. Hoppas du fått svar på din fråga!

Går det att klandra en bouppteckning?

2019-10-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mamma gick bort i somras och jag och min syster har släktforskat lite efter detta. Mammas far, vår morfar, fanns aldrig delaktig i hennes eller vårt liv, men finns registrerad som fader i kyrkböckerna. Nu beställde vi en kopia av hans bouppteckning efter hans död 1992, och där finns vår mamma inte alls med. Endast hans fru (som han gifte sig med två år efter att vår mamma föddes) samt deras två gemensamma barn. I bouppteckningen har också noterats att ingen bilaga finns om ev. avstånd från arvet. Jag har frågat runt lite på annat juridiskt håll och det verkar som om ett fel har gjorts då inte samtliga arvingar tagits med vid bouppteckningen.Nu har vi en fundering och det är om vi så här långt i efterhand kan ställa krav på att bouppteckningen korrigeras/görs om ?
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du isåfall vill klandra bouppteckningen. Enligt ärvdabalken (ÄB) finns det inget som säger att man kan klandra en bouppteckning, däremot kan man klandra ett arvskifte. En dödsbodelägare kan klandra ett arvskifte enligt 23 kap. 5 § ÄB. Ett arvskifte är en privat skriftlig handling över fördelningen av ett arv. Handlingen ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare innan arvet kan betalas ut. En sådan handling kan enligt 17 kap. 8 § 2 st. äktenskapsbalken klandras senast fyra veckor efter delgivningen av arvskiftet. Det innebär alltså för er att varken bouppteckningen eller arvskiftet inte kan klandras, om det inte gått mindre än fyra veckor sedan ni blev delgivna arvskiftet.Med vänlig hälsning