Hur beräknas tillgångar som inte redovisas i bouppteckningen?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Det din fråga handlar om regleras i ärvdabalken (1958:637). Precis som du säger är det de tillgångar som fanns vid dödsfallet som tas upp i bouppteckningen (20 kap. 4 § ÄB). Tillgångar som inkommer till dödsboet efter dödsfallet ska med andra ord inte tas med i bouppteckningen. Däremot så kommer de tillgångarna att beaktas vid arvsskiftet (23 kap. 3 § ÄB).
Skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte
Kort sagt är bouppteckningen en legitimationshandling som visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Bouppteckningen ska även redovisa de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Arvskiftet handlar om hur eventuella tillgångar ska fördelas mellan delägarna av dödsboet. Om dödsbodelägarna är överens kan de fritt välja hur dödsboets tillgångar ska fördelas. Arvskiftet kan alltså ske oberoende av den värdering som redovisats vid bouppteckningen.
Tillgångar som inkommit till dödsboet efter dödsfallet beräknas på samma sätt som andra tillgångar vid tiden för arvskiftet
Gällande beräkningen av tillgångarna som influtit efter dödsfallet så gäller i stort sett samma regler som för de andra tillgångarna. I första hand är det ändamålsenligt om dödsbodelägarna själva kommer överens om värderingen av tillgångarna. Annars grundar sig värderingen oftast på marknadsvärdet men det finns även andra möjliga sätt att beräkna egendomen på (Göran Lind och Gösta Walin, Ärvdabalken Del II En kommentar Del II (18–25 kap.) Boutredning och arvskifte, försäkringar, EU:s arvsförordning m.m).
Värderingen av tillgångarna i bouppteckningen ligger sällan till grund för värderingen vid arvsskiftet. I stället är det tidpunkten då dödsboet är ”utrett” som brukar utgöra tidpunkten för värderingen inför arvskiftet. Fördelningen vid arvskiftet grundar sig därför vanligen på en värdering vid tiden för arvskiftet (Göran Lind och Gösta Walin, Ärvdabalken Del II En kommentar Del II (18-25 kap.) Boutredning och arvskifte, försäkringar, EU:s arvsförordning m.m). Vid den tidpunkten kan både tillgångar som fanns med på bouppteckningen och senare inkomna tillgångar värderas (NJA 1940 s. 54).
Livförsäkringar blir sällan en del av dödsboet efter den som tecknat försäkringen
Ytterligare kan tilläggas att livförsäkringar är en speciell typ av försäkring. Oftast tillkommer försäkringsersättningen en annan person än den som tecknat försäkringen, till exempel en efterlevande make, sambo, barn eller annan. Därför blir inte försäkringsersättningen en tillgång i dödsboet efter den avlidne som tecknat livförsäkringen (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen(2005:104)). Försäkringsersättningen ska alltså inte tas upp i vare sig bouppteckningen eller arvskiftet.
Sammanfattning
Tillgångar som inte inkommit till dödsboet före dödsfallet tas inte upp i bouppteckningen. I stället läggs dessa tillgångar ihop med de tillgångar som fanns med i bouppteckningen i samband med arvskiftet. En ny beräkning av värdet på tillgångarna sker normalt vid tiden för arvskiftet. Dödsbodelägarna kan i samförstånd värdera tillgångarna. Annars används normalt marknadsvärdet för att värdera tillgångarna. I beräkningen kan även tillgångar som influtit efter dödsfallet värderas, till exempel pensionsutbetalningar. Ersättning från livförsäkringar blir däremot sällan en del av dödsboet.
Jag hoppas du fått svar på din fråga.
Vänligen,
