Vem ska kallas till bouppteckningssammanträdet?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du undrar vem som ska kallas till bouppteckningssammanträdet och vilka som är dödsbodelägare, när en avliden inte har några barn, utan bara föräldrar, syskon och syskonbarn i livet.
Arvsrätt regleras i ärvdabalken, och förmyndarregler regleras i föräldrabalken.
Vem ska kallas till bouppteckningssammanträdet?
Bouppteckningen ska som utgångspunkt förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1§ ärvdabalken). Det är då dödsbodelägaren som har huvudsakligt ansvar, boutredningsman eller testamentsexekutor som ska bestämma tid och ort för bouppteckningen och kalla alla i god tid, samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta själva bouppteckningen (20 kap. 2§ ärvdabalken). De som ska kallas till bouppteckningen är:
- Samtliga dödsbodelägare
- den avlidnes maka eller sambo
- Personer som ska få del av kvarlåtenskapen först efter att någon annan arvinge avlidit (vid efterarvsrätt).
Vem är dödsbodelägare?
För att besvara frågan om vem som ska kallas till bouppteckningen måste vi alltså reda ut vem som är dödsbodelägare i er konstellation. Dödsbodelägare är vanligen make, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få del av arvet) (18 kap. 1§ ärvdabalken).
Enligt 2 kap. ärvdabalken föreskrivs den legala arvsordningen, den ordning som folk ärver enligt när någon går bort. Det finns tre arvsklasser, den första är barn och barnbarn, den andra är föräldrar och syskon, och syskonbarn, den tredje är mor- och farföräldrar och deras barn, dock ej kusiner. När det finns arvingar i liv i någon arvsklass, går man inte vidare i ledet, utan det är de arvingar som faktiskt kan komma att ärva som är dödsbodelägare.
Detta innebär i din fråga, att det inte finns varken sambo, maka eller arvingar i den första arvsklassen. Då går man vidare till den andra arvsklassen, där det verkar finnas båda föräldrarna i livet. Det är då som utgångspunkt endast den avlidnes föräldrar som kommer ärva enligt den legala arvsordningen, då det av lag framgår att om det inte finns bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften av arvet. Det är först om någon av föräldrarna är döda, som arvlåtarens syskon ska få den avlidne förälderns lott (2 kap. 2§ ärvdabalken). Då jag tolkar det som att båda arvlåtarens föräldrar är i livet, blir det aldrig aktuellt för arvlåtarens syskon att ärva, och därför ska de inte heller kallas till bouppteckningen i egenskap av arvingar.
Vidare ska även universella testamentstagare kallas, det vill säga de som ärver andel enligt ett testamente. Som jag förstår har den avlidne i ert sammanhang testamenterat all egendom till sina syskonbarn. Det innebär att syskonbarnen är dödsbodelägare i egenskap av testamentstagare, och de ska således kallas till bouppteckningen.
Om en dödsbodelägare dock är omyndig, ska denne dock företrädas av sin förmyndare, och om även förmyndaren är dödsbodelägare, ska barnen företrädas av en god man i stället, då det skulle kunna uppstå en intressekonflikt (11 kap. 2§ föräldrabalken). Det är då förmyndaren som ska kallas till bouppteckningen i egenskap av förmyndare för barnen. Då det inte verkar vara så att den avlidnes syskon är dödsbodelägare i detta fall, så föreligger ingen intressekonflikt mellan syskonbarnen och dennes föräldrar, och därför torde ingen god man behöva förordnas för barnen. Om både syskonbarnens mamma och pappa har vårdnad om barnen, är båda föräldrarna förmyndare och då ska båda kallas (10 kap. 2§ föräldrabalken).
Vid tvist om vem som ska betraktas som dödsbodelägare, bör dock samtliga potentiella delägare betraktas som dödsbodelägare till dess någonting annat visas (NJA 1971 s. 109).
Bouppteckningen
Det är viktigt att de som ska kallas enligt ovan, kallas i god tid. Av bouppteckningen ska framgå alla som närvarat vid förrättningen och alla som kallats. Om någon av de som kallas inte kommer på bouppteckningssammanträdet, ska ett bevis om att de har kallats bifogas bouppteckningen (20 kap 3§ andra stycket ärvdabalken). Ett sådant bevis brukar vanligen utgöras av ett kvitto på ett rekommenderat brev som skickats till personerna.
Sammanfattning och råd
Sammantaget ska samtliga dödsbodelägare kallas till bouppteckningssammanträdet. Dödsbodelägarna är utifrån omständigheterna du nämnt, den avlidnes föräldrar. Vidare ska universella testamentstagare kallas till bouppteckningssammanträdet, vilket i detta fall är syskonbarnen. Om syskonbarnen dock är omyndiga (under 18 år) ska i stället deras förmyndare kallas. Om barnen står under vårdnad av båda sina föräldrar, ska båda föräldrarna kallas, men endast i egenskap av förmyndare för sina barn, inte i egenskap av arvingar.
Givet den informationen du skrivit är det alltså den avlidnes föräldrar och syskonbarn som ska kallas till bouppteckningen, och syskonbarnen ska då kallas genom sina föräldrar så som förmyndare för barnen.
Det finns en del information om bouppteckning på Skatteverkets hemsida, de har även en blankett man kan använda för själva bouppteckningen, vilket ni hittar här. I övrigt, om ni inte kommer överens eller behöver hjälp med att ordna med bodelning och arvsfördelningen, kan ni hos domstol ansöka om en boutrednings- och skiftesman, läs mer om det här. Känner ni er vidare osäkra på omständigheterna och huruvida en person ska anses som dödsbodelägare eller inte, kan begravningsbyrån ibland vara behjälplig.
Om ni önskar vidare vägledning eller har fler frågor, kan vår juristbyrå vara behjälplig. Du kan då återkomma till mig, så kan jag sätta er i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor!
Bästa hälsningar,
