Hur ska tillgångar och skulder hanteras i dödsbo, om tillgångarna inte täcker skulderna?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår dig som att din pappa har gått bort, och att du har några frågor om hur hans tillgångar ska hanteras och hur tillgångarna förhåller sig dels till arvet efter din mamma, dels till de skulder som dödsboet har.
De huvudsakliga reglerna som blir aktuella för dina frågor, regleras av ärvdabalken, och frågor om dödsbos konkurs regleras i konkurslagen.
Vem ska förvalta dödsboet?
I samma stund som en person går bort, uppstår ett så kallat dödsbo efter denne. All den avlidnes tillgångar och skulder kommer därmed att tillhöra dödsboet, som är en juridisk person. Då juridiska personer inte kan företräda och förvalta sig själv, finns det regler om vilka som ska förvalta dödsboet. Om ingen särskild dödsboförvaltare har utsetts, är det som utgångspunkt efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare som gemensamt ska förvalta egendomarna efter den avlidne (18 kap. 1§ ärvdabalken). Det är alltså du som arvinge, tillsammans med eventuella andra arvingar eller testamentstagare som gemensamt ska förvalta dödsboet, då jag förstår det som att din pappa inte efterlämnade sig varken maka eller sambo. Ert huvudsakliga uppdrag i egenskap av dödsbodelägare, är att avveckla dödsboet. I detta innefattar alltså att se till så att eventuella skulder betalas, och så att egendom och andra åtaganden avvecklas. Ni ska i detta uppdrag vårda egendomen till dess den kan fördelas eller avvecklas (18 kap. 2§ ärvdabalken).
Det första ni ska göra - bouppteckning
Något av det första som ska göras när en person går bort, är att göra en bouppteckning över alla tillgångar och skulder som denne hade. Detta är en skriftlig sammanställning över tillgångarna och skulderna, och ni kan göra den antingen själva eller med hjälp av jurist eller begravningsbyrå. Innan en bouppteckning har gjorts, är det bra att inte ta ut tillgångar eller liknande ur boet, men ibland måste man använda tillgångar för att betala vissa viktiga skulder, eller så som begravningskostnader eller liknande. Då måste man redovisa för detta i bouppteckningen, och skulder ska som huvudregel egentligen börja betalas en månad efter bouppteckningen, men får betalas innan om det inte är till skada för övriga borgenärer (21 kap. 1§ ärvdabalken). Sådana undantag präglas vanligen av att den borgenär som fick betalning hade haft företräde före de andra, exempelvis begravningskostnader, eller borgenärer med förmånsrätt i
Teoretiskt sett ska ni alltså gå igenom alla tillgångar som din pappa hade, uppskatta dess värde, eller ta in en värderingsman som kan hjälpa er med detta, exempelvis med fastigheter eller liknande. Vanligen börjar man med att lista olika bankkonton och liknande, och vad behållningen på dessa konton är, och även eventuella aktie- eller fondkonton, efter att man sålt tillgångarna där. När det gäller bohag som inte har något särskilt värde, ska det ändå tas upp i bouppteckningen. Om det bland det bohag som finns inte finns någon egendom vars värde sticker ut särskilt, exempelvis en väldigt dyr tavla eller något, så kan man skriva ihop detta under en enda tillgång i bouppteckningen under förslagsvis ”lösöre” eller ”bohag” och skriva en sammanlagd summa för allt. Om det inte har något ekonomiskt värde, så skriver man bara 0 kr. Sedan kan man presentera övriga tillgångar i form av försäkring som ingår i boet, pensionsinkomster och liknande. Efter tillgångarna, ska skulderna presenteras. Då är det vanligen olika räkningar, utgifter, abonnemang, kanske sjukvårdskostnader, begravningskostnader, uteblivna hyresbetalningar, lån och liknande. När samtliga tillgångar nedtecknats, och samtliga skulder nedtecknats, skriver man en sammanställning på totala tillgångsvärdet, minus totala skuldvärdet, för att få fram boets summa. Ni kan läsa mer om vad en bouppteckning ska innehålla, på Skatteverkets hemsida här.
Det ska också förordnas om två utomstående förrättningsmän som ska skriva under, som inte är arvsberättigade eller liknande. De ska intyga på bouppteckningen handlingen är riktig och att tillgångarna värderats på bästa sätt. Om ni inte kan lösa bouppteckningen själv, kan ni hos tingsrätten ansöka om en boutredningsman som kan hjälpa er med detta. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader från dödsfallet (20 kap. 1§ ärvdabalken). När bouppteckningen är klar, ska den skickas in till Skatteverket, detta ska vanligen göras inom fyra månader från dödsdagen. Skatteverket har också en blankett man kan använda sig av för bouppteckning.
Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen, och de ska kallas mot delgivning. Om de inte dyker upp, måste man kunna visa att de tagit del av kallelsen. Vanligen gör man detta genom att kalla folk med rekommenderat brev (20 kap. 2§ ärvdabalken). På bouppteckningsförrättningen gås boets tillgångar och skulder igenom och bouppteckningen undertecknas.
Om det är så att tillgångarna endast täcker begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och finns det inte fast egendom eller tomträtt bland tillgångarna, behövs dock inte en bouppteckning göras, utan då kan i stället en dödsboanmälan göras till Skatteverket, av socialnämnden (20 kap. 8a§ ärvdabalken).
Hur ska arvet efter din mamma hanteras?
När din mor gick bort, gavs ditt och andra gemensamma barns arvet efter henne, till din pappa. I denna del kommer jag utgå från att din mamma och pappa inte haft något testamente som föreskriver en annan arvsordning. Jag utgår också från att din mamma inte hade andra barn än de hon hade med din pappa, då fördelningen kan påverkas av detta.
Din pappa ärvde era andelar med fri förfoganderätt, han har alltså i sin livstid fritt fått använda och förbruka hennes tillgångar. Först efter din pappas bortgång får du och andra helsyskon ut arvet efter er mamma. Arvet är en andel och inte en summa. När er pappa nu har gått bort, beräknas efterarvet efter er mamma utifrån samma kvotdelning som när din mamma gick bort. Det innebär alltså att om din mamma hade låt säga 20 000 kr som gick i arv till din pappa, tar man 20 000 kr / totala tillgångarna som din pappa hade vid din mammas bortgång (giftorättsgods, enskild egendom, arvet, allt). Om vi för enkelhetens skull säger att din pappa efter bodelning och liknande hade 80 000 kr vid er mammas bortgång, och fick 20 000 kr som var hennes arv, hade han totalt 100 000 kr. Det som utgör er mammas arv i er pappas egendom är alltså 20 000 / 100 000 = 20%. Det innebär att 20% av det som återstår vid din pappas bortgång, ska delas lika mellan dig och dina eventuella andra helsyskon så som arvet efter er mamma, innan arvet efter pappan delas ut. Det rör sig alltså om andelar och inte summor. Man kan hos Skatteverket begära ut bouppteckningen efter er mamma, för att där se hennes tillgångar och även vilka tillgångar er pappa hade vid er mammas bortgång, för att kunna beräkna kvoten av er pappas tillgångar som utgör arvet efter er mamma.
Arvsfördelning sker efter att bouppteckning och eventuell bodelning är gjort. Först ska alltså dödsboets skulder betalas, innan arvsfrågor aktualiseras. Det är alltså summan som återstår av er pappas tillgångar, efter att skulderna betalats, som först ska bli föremål för arvsfördelning utifrån er mammas arv, och sedan återstoden så som arvet efter er pappa. Om det inte finns några pengar kvar i boet efter att skulderna betalats, så blir alltså arvingarna arvlösa.
Vad händer om skulderna är större än tillgångarna?
Om det är så att din pappas skulder är större än hans tillgångar, så kommer inte skulderna betalas i sin helhet. Det är inte så att dödsbodelägarna blir betalningsskyldiga eller liknande. Det saknas regler om i vilken ordning ett dödsbos skulder ska betalas, men vanligen betalas begravningskostnader och andra dödsboförvaltningskostnader före andra skulder. Ledning hämtas bland regler om dödsbo i konkurs. De skulder som inte kan betalas kommer skrivas av och förbli obetalda. Man kan också ansöka om att försätta dödsboet i konkurs (2 kap. 3§ konkurslagen). Det krävs inte att alla dödsbodelägare är överens om att ansöka om konkurs vid tingsrätten, men det förenklar processen vid tingsrätten. Du kan läsa mer om konkursförfarandet på domstolens hemsida här. Detta brukar vanligen först kunna göras när bouppteckningen är klar, åtminstone så långt så att det kan konstateras att skulderna är större än tillgångarna.
Viktigt i en situation där skulderna överstiger tillgångarna, är att om ni som dödsbodelägare börjat ta tillgångar från dödsboet, kanske så som arvegods eller liknande, kan ni bli återbäringsskyldiga och tvungna att betala tillbaka det ni tagit (21 kap. 4§ 1st ärvdabalken).
Hur ska kostnader för förvaltningen av dödsboet hanteras?
Du undrar hur kostnaderna som ni som dödsbodelägare har med anledning av förvaltningen av dödsboet ska hanteras. Ni ska som nämnts ovan gemensamt förvalta dödsboet. Om du är ensam lär du inte behöva inhämta något samtycke för olika förvaltningsåtgärder. De utgifter du har för att vårda, förvalta dödsboet, ordna bouppteckning, begravning och liknande, är dödsboet som ska bekosta, så länge de sker i enlighet med en omsorgsfull avveckling av dödsboet. Kostnader som inte kan anse skäliga i förhållande till syftet med att förvalta ett dödsbo, exempelvis utgifter som inte är till dödsboets bästa, kan man dock inte räkna med är varken bindande för dödsboet eller att dödsboet ska bekosta. Du ska alltså betala denna typ av avgifter med din pappas medel. Drar man på sig onödiga kostnader, kan du själv behöva betala för detta. Dessa utgifter ska även redovisas i bouppteckningen.
Sammanfattning och råd
Det är alltså ni som dödsbodelägare som ska gå igenom boets tillgångar och skulder, och skriftligen uppteckna dessa i en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket. I detta jobb ingår att gå igenom alla tillgångar och värdera dem, men om tillgångarna inte har något större ekonomiskt värde, kan de uppges till 0 kr i bouppteckningen. Men denna åtgärd borde inte bero på att det är ”jobbigt” att beräkna tillgångarna, utan snarare för att tillgångarnas ekonomiska värde är nästintill obefintligt. Men utgångspunkten är just den att ni ska beräkna allt värde i dödsboet, och även skulderna, och att ni med tillgångarna ska betala skulderna. Om det krävs att tillgångar säljs för detta, så får detta göras. Om bohaget har värde, så stämmer det som du uppfattat det, att värde ska användas för att betala skulderna i boet. Som utgångspunkt ska alltså tillgångarna användas för att betala skulderna som dödsboet har, det vill säga även kostnader som dödsbodelägare har för att förvalta boet. Blir det pengar över efter att alla skulder betalats, är det detta som ska fördelas som arv, och först ska arvet efter din mamma delas ut, och sen arvet efter din pappa. Om det inte finns pengar över, finns det inget att ärva. Finns det inte tillräckligt med tillgångar för att täcka skulderna som dödsboet har, kan man ansöka om att försätta dödsboet i konkurs. För att försäkra dig om att du får ersättning för kostnader du har, bör du spara alla kvitton och underlag för dina utgifter, och i den mån det är möjligt, använda din pappas tillgångar för att betala för dessa utgifter, men glöm inte att samtliga dödsbodelägare ska samtycka till olika åtgärder du vidtar för dödsboet.
Utan att veta mer om de exakta omständigheterna, vilka tillgångar som faktiskt finns, dess värde och även vilka skulder som finns, kan jag tyvärr inte säga mycket mer om hur ni bör göra gällande tillgångarna och en eventuell konkurs. Om du tycker att det är svårt att förvalta dödsboet, kan man hos tingsrätt ansöka om en boutredningsman som tar över utredningsansvaret och uppgiften att avveckla dödsboet. Det ska göras hos tingsrätt, se mer om det här.
Vad som ska ingå i en bouppteckning kan du läsa mer om på Skatteverkets hemsida, och titta gärna även på deras blankett för bouppteckning, för att se vad och hur egendom ska upptecknas. Det låter som att boet efter din pappa inte är helt enkelt att utreda, och då brukar det vara enklare att söka hjälp med en boutredningsman, eller åtminstone prata med en jurist som kan tittar närmre på omständigheterna, för att avgöra om det behövs vidare hjälp eller om exempelvis konkurs bör sökas. Jag rekommenderar dig därför att titta lite på Skatteverkets hemsida, och boka en tid med en familjerättsjurist som kan hjälpa dig vidare. Vår juristbyrå kan i viss mån vara hjälplig med detta. Önskar du komma i kontakt med dem kan jag hjälpa dig med det, jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
