Vilka ska kallas till en bouppteckningsförrättning?

2020-01-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far avled i december med hans fru, tillika min mor, är efterlevande. Jag hade en bror som avled för åtta år sedan. Hans maka och deras barn lever fortfarande. Min far har också en bror i livet.Ska någon av dessa personer kallas till bouppteckningsförrättningen?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Det här innebär att din fars fru (din mor) som är efterlevande make, ska kallas till förrättningen.Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Du och din bror är gemensamma bröstarvingar, vilket innebär att ni har efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket och 3 kap. 2 § ÄB). Du skriver emellertid att din bror har avlidit. Då träder istället din brors avkomlingar (hans barn) i hans ställe, så kallad istadarätt (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du och din brors barn är således efterarvingar, vilket i sin tur innebär att ni ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen.Sammanfattningsvis, ska efterlevande maken (din mor), din brors barn och du kallas till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Hur värderas en bostadsrätt i en bouppteckning?

2020-01-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hur värderas en bostadsrätt i en bouppteckning?
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring bouppteckning återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När dödsboet har utrett den avlidnes tillgångar och skulder ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet, 20 kap 1 § ÄB. Den avlidnes tillgångar och skulder ska i bouppteckningen antecknas såsom de var vid dödsfallet, 20 kap 4 § ÄB. Det är marknadsvärdet som ska vara vägledande vid värdering av en bostadsrätt, (Skatteverket 2004-12-20, dnr 130 730340/111).Bostadsrätten ska alltså vara värderad till sitt marknadsvärde. Hoppas att du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Är min fullmakt giltig när boutredningsman utsetts?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Tre syskon skall ärva ( bl.a. borätt ) moder som avled nov-2019. Ett syskon har begärt boutredningsman (ej nedan fullmaktsinnehavare).Boutredningsmannen skulle kunna sälja borätten utan att konsultera arvingarna.En av arvingarna fick 2016 en fullmakt ( fullmaktsgivare änka, ej dement ) specificerad till försäljning och rätt att kvittera köpeskilling + pappersexercis i samband med ev försäljning av borätten medans moder fortfarande var i livet. Fullmakten gällande borätten ej utnyttjad under moders levnad.Fråga : Skulle denna fullmakt tänkas kunna "gå före" en ev. rättighet för boutredare att sälja lägenhet. = Fullmaktsinnehavaren/ dödsbodelägaren innehar fortfarande en giltig fullmakt att enväldigt/efter bästa förmåga sälja borätten åt dödsboet ?OM så skulle vara fallet, kan boutredare eller dödsbodelägare med framgång begära att fullmakten genast återkallas eftersom den som givit fullmakten faktiskt är död ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten är att dödsbodelägare (efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt ska förvalta den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder gemensamt dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Däremot gäller detta endast om inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. Ärvdabalken, ÄB (18 kap. 1 § ÄB). Med särskild dödsboförvaltning avses bland annat utseende av boutredningsman. När boutredningsman utses träder vederbörande i dödsbodelägarnas ställe, innebärande att dessa inte längre företräder boet (jfr 19 kap. 1 § ÄB).Fullmakter är i sig giltiga efter fullmaktsgivaren avlidit (21 § Avtalslagen). Att boutredningsman utsetts innebär däremot att dödsbodelägarna (eller du som har en fullmakt) inte längre företräder boet och inte heller med hjälp av en fullmakt kan sälja fastigheten. Boutredningsmannen skulle i princip kunna begära återkallelse av fullmakten, däremot är det tveksamt om så ens är behövligt då du inte har rätt att företräda dödsboet med den.Vid försäljning av fast egendom är utgångspunkten att dödsbodelägarna skriftligen ska lämna sitt samtycke till försäljning. I annat fall krävs att boutredningsmannen får rättens tillåtelse till försäljning (19 kap. 13 § första stycket ÄB). Reglerna är dock annorlunda när det gäller bostadsrätt; boutredningsmannen kan utan dödsbodelägarna samtycke och utan medgivande från rätten sälja bostaden. Kommer boutredningsmannen fram till att bostadsrätten ska säljas kan försäljningen alltså genomföras även om ni som dödsbodelägare inte tycker det.Sammanfattningsvis träder boutredningsmannen i dödsbodelägarnas ställe. Du eller någon av de andra har inte rätt att företräda dödsboet eller att sälja egendom ens om ni är överens; allt det har flyttats över till boutredningsmannen. Du har inte heller rätt att sälja egendom med den fullmakt du har då det är boutredningsmannen som tagit över ansvaret.För det fall att du behöver en jurist som företräder dig i eventuell tvist kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Måste legatarier meddelas vid bouppteckning?

2019-12-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En jurist har hand om ett testamente och bouppteckning där tre personer är omnämnda som legatarier. Efter förlikningsförslag till olika fonder skall nu resultatet vara klart. Legatarierna har lovats bli tillskrivna. Så har inte skett trots påminnelse och ytterligare påminnelse om att legatarierna vill veta utfallet.Kan legatarier helt gås förbi utan att meddelas
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas. Delägarna är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 2 § ÄB). Den som enligt ett testamente har rätt till legat behöver inte kallas till bouppteckningen eftersom denne inte är dödsbodelägare. Legatarier har inte rätt till del i boet utan bara att få ut den egendom som testamenterats till denne. Som huvudregel ska legat tilldelas legatarien innan lagstadgade arvingar tilldelas sina andelar (22 kap. 1 § ÄB). Legatet ska verkställas så fort som möjligt och behöver oftast inte invänta arvskiftet. Dock för att legatarien ska ha rätt till sitt legat krävs att denne gör sin rätt gällande inom tio år från dödsfallet (16 kap. 4 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Giftorättsgods eller arvskifte?

2020-01-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mor (A) har nyligen avlidit och jag förbereder nu bouppteckningen.Jag har i samband med detta erhållit från Skatteverket bouppteckning från min mors avlidne man (B), avliden (2013). Boupptekningsman för detta dödsbo var en av han söner (särkullbarn). Mellan A och B finns ett äktenskapsförord om enskild egendom men inget testamente. Bouppteckningen och arvskiftet visar att A inte fick ärva någonting från B trots att de var gifta. Min fråga är: Gäller ett äktenskapsförord vid dödsfall, de var gifta? Är det inte bara ett testamente som kan reglera ett arvskifte?Kan man ogiltigförklara ett arvskifte som är från 2013? Till saken hör att min mor för att kunna få bo kvar i sitt hem blev hon tvungen att skriva på ett skuldebrev på 350 tkr som pantsattes i fastigheten. Denna skuld skall nu betalas och jag känner mej väldigt arg om det skall betalas ut pengar som egentligen inte tillhör B:s arvingar.
Jakob Westling |Hej och tack att du kommer till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar dels över äktenskapsförordets roll vid dödsfall och om det är möjligt att ogiltigförklara ett arvskifte Äktenskapsförord:Enligt 9:1 äktB så ska en bouppteckning när äktenskapet upplöses. Svensk rätt särskiljer mellan bouppteckning och arvsskifte. Som du säger är arvet det enda uttrycket för en avliden person att bestämma över sin egendom, men bouppteckningen vilket inkluderar äktenskapsförord är förbestämmelse till arvskiftet.Kort sagt innebär det att man gör bouppteckning för att veta vad man senare kan ge i arv. Det innebär att äktenskapsförordet fortfarande gäller då avtalet bara reglerar vem som äger vad makarna emellan. Frågan då, om någon ärver den andra är en helt annan och regleras av testamente, men vid brist av testamente gäller reglerna i Äb.Enligt 3:1 Äb ska en efterlevande make ärva arvlåtaren, med undantag om särkullsbarn är involverade, för då ärver barnen direkt. Till frågan om ogiltigt testamente, så gäller 14:5 ÄB, vilket föreskriver att talan för ogiltighet måste ske inom 6 månader från det att man blivit delgiven testamentet.Men av din fråga så antyds det att de inte hade något testamente, utan äktenskapsförord som du vill göra ogiltigt.Tyvärr är det endast makarna emellan som kan jämka giftorättsgods, och den rättigheten sträcker sig inte förbi dom. Hoppas det besvarade din fråga!

Hur kan en bröstarvinge göra sin rätt till arv gällande?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har inte blivit delgiven min fars bortgång. vad händer med min arvsrätt
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vilken rätt har du som bröstarvinge till arv? Som din fars son är du bröstarvinge och har då en lagstadgad rätt att taga arv efter hans bortgång (2 kap. 1 § ÄB). Du har rätt att få ut din laglott vilket utgörs av halva arvslotten som motsvarar din fars kvarlåtenskap (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även i det fall att hela eller delar av din fars kvarlåtenskap har testamenterats till en annan arvinge. Har du som bröstarvinge rätt att närvara vid bouppteckningen?Huvudregeln är att i det fall att någon levde tillsammans med din far så ska denne också förvalta dödsboet samt underrätta alla de som är berörda om din fars bortgång (18 kap. 2 § ÄB). Som arvinge har du en lagstadgad rätt att närvara vid bouppteckningen och ska därmed också kallas till denna i god tid innan (20 kap. 2 § ÄB). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter att din far har gått bort (20 kap. 1 § ÄB).Om du inte har blivit kallad till bouppteckning och denna har förrättats utan att du har blivit kallad eller fått en möjlighet att närvara så kan du kontakta Skatteverket och lyfta fram detta. Bouppteckningen kommer då att göras om eftersom alla arvingar har rätt att närvara och den inte får registreras av Skatteverket om den inte har gått till på ett korrekt sätt (20 kap. 9 § tredje stycket ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

I vilken ordning ska dödsboets skulder betalas?

2019-12-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har precis fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket. Vad gör jag nu? Det finns massor med skulder och pengarna på pappas kontor räcker inte ens till en bråkdel av skulderna. Vad ska jag göra, dela ut lite av det som finns kvar till småskulderna .. vad gör jag sen med resten av hans skulder? vet inte hur jag ska göra för man är rädd att göra fel
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad du ska göra med din pappas dödsbo när skulderna överstiger tillgångarna i boet. Du som arvinge till din pappa tar inte över hans skulder nu när han gått bort. Den del av skulderna som inte kan betalas skrivs istället av. Det finns inga lagregler som bestämmer i vilken ordning skulderna ska betalas. Begravningskostnader och bouppteckningskostnader brukar enligt Konsumentverket ha företräde framför andra fordringar. Detta har samband med konkursreglerna. Om dödsboet skulle behöva sättas i konkurs har nämligen boupptecknings- och begravningskostnader företräde framför andra skulder. Detsamma gäller skulder som fordringsägaren har med en säkerhet i egendom, exempelvis ett huslån med pantbrev eller liknande. Om det finns några medel kvar i boet efter att boupptecknings- och begravningskostnaderna täcks ska de fördelas jämt mellan resterande fordringsägare. Utgångspunkten för dessa skulder är att fordringsägarna får betalt i proportion mot sin fordran. Detta kan illustreras med följande exempel:Låt säga att din pappas dödsbo har fyra fordringsägare (FÄ). Summan av skulderna är 250 000 kr. FÄ 1 har en fordran på 100 000 kr (40 %), FÄ 2 har en fordran på 50 000 kr (20 %), FÄ 3 har en fordran på 75 000 kr (30 %) och FÄ 4 har en fordran på 25 000 kr (10 %). I boet finns, efter att boupptecknings- och begravningskostnader täckts, 5 000 kr. FÄ 1 har då rätt till 2 000 kr, FÄ 2 har rätt till 1 000 kr, FÄ 3 ska få 1 500 kr och FÄ 4 får 250 kr. Du bör dock behöva börja med att höra av dig till fordringsägarna och begära uppskov med betalningen. Inga skulder får nämligen betalas inom en månad efter att bouppteckningen förrättats, om de inte är säkert att det finns medel att betala alla skulder med (Ärvdabalken 21:1). Sammanfattningsvis så finns det inga lagregler som bestämmer i vilken ordning din pappas skulder ska betalas. Enligt ledning från konkursrätten så brukar boupptecknings- och begravningskostnader få gå före allmänna skulder. Detta gäller även skulder med säkerhet som kan tas ut för att täcka skulden. Därefter brukar utgångspunkten vara att fordringsägarna har rätt att få betalt i proportion till hur stora deras fordringar är, enligt mitt exempel ovan. Observera dock att inga skulder får betalas förrän en månad efter bouppteckningsförrättningen, och att du därför kan behöva begära uppskov med betalningen.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Vem ska kallas till bouppteckningen om det finns ett upprättat testamente?

2019-12-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om en man som är gift inga egna barn har skrivit ett testamente till sin hustrus förmån, skall hans syskon kallas till bouppteckning? Blir dom trots testamentet efterarvingar?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vem ska kallas till bouppteckningen?De arvingar som är legala arvingar till den avlidne ska kallas till bouppteckningen tillsammans med efterlevande make och eventuella testamentstagare. I detta fallet så är det den avlidnes syskon och hustrun som ska kallas till bouppteckningen även om ett testamente har upprättats enbart till hustruns förmån. När kan testamentet göras gällande?För att ett testamente ska kunna göras gällande så måste det vinna laga kraft. Detta sker först efter att testamentet har delgetts alla de legala arvingarna och ingen av dessa väljer att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta måste göras inom sex månader från det att de blivit delgivna testamentet. Om arvingarna väljer att klandra testamentet så kan de väcka talan om detta i tingsrätt. För att det ska kunnas göras behöver det finnas en grund för klander vilket kan avse formfel, psykisk störning eller obehörig påverkan (13 kap. 1-3 § ÄB).Om arvingarna vid bouppteckningen väljer att godkänna testamentet så vinner detta laga kraft och hustrun ärver all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt (14 kap. 4 § ÄB). Att hustrun ärver kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär att hon får lov att bruka den så som hon önskar och kan då även skänka samt testamentera bort den. Har syskonen rätt till efterarv?Om det inte finns något förordnande i testamentet om att syskonen ska erhålla en del av kvarlåtenskapen i form av ett efterarv så är rätten till efterarv utesluten. SammanfattningOm den avlidne har syskon så ska dessa kallas till bouppteckningen tillsammans med hustrun och eventuella andra arvingar. Om den avlidne har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin hustru så vinner detta testamente laga kraft om det inte klandras inom sex månader eller om det godkänns av de övriga arvingarna. Syskonen har inte rätt att taga efterarv om detta inte framgår i det testamente som har upprättats. Hustrun ärver kvarlåtenskapen med full äganderätt om det inte föreskrivs något annat i testamentet. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,