Hur / på vilket sätt ska dödsbodelägare kallas till förrättningen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
I 20 kap. 2 § 1 st. ÄB sägs bl.a. att dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor ska bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga delägare ska kallas i god tid till förrättningen. Den avlidnes efterlevande make eller sambo skall alltid kallas. Vidare anges i 20 kap. 3 § 2 st. ÄB att av bouppteckningen ska det framgå vilka som närvarat vid förrättningen. Därutöver uttalas att om någon som ska ha kallats inte närvarat ska det till bouppteckningen fogas bevis att han eller hon blivit kallad i tid.
Mer än så, alltså mer än vad som framgår av ovanstående, går inte att utläsa av lagtexten när det gäller just kallelseförfarandet, dvs. på vilket sätt dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. Men i den anknytande lagkommentaren deklareras följande. Med kallelse i god tid avses i regel minst två veckor före bouppteckningsförrättningen för den som är bosatt i Sverige och fyra veckor för den som är bosatt utomlands. Det bevis som behövs enligt 20 kap. 3 § 2 st. ÄB om att någon blivit kallad kan vara en skriftlig bekräftelse av den kallade att han eller hon mottagit kallelsen eller postens kvitto på ett rekommenderat brev till den kallade. Däremot krävs det inte att den kallade har tagit del av kallelsen eller på annat sätt fått vetskap om när förrättningen ska äga rum, se Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgörande RÅ 2007 ref. 63. Se också Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3118 vari kammarrätten ansåg att den kallade, trots att det var sommar, hade kallats i tillräckligt god tid, när kallelse skickats med rekommenderad post två veckor i förväg. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att information om den kommande förrättningen hade också några dagar efter att det rekommenderade brevet skickats gått i väg per e-post, vilket dessutom hade besvarats av mottagaren, dvs. den kallade. Noterbart är dessutom att det väsentliga är att kallelsen skett i god tid, inte huruvida mottagaren fått del av denna.
När det gäller din huvudsakliga fråga, alltså om det verkligen räcker med e-post, kan jag inte säga någonting med säkerhet. Det finns mig veterligen ingen praxis som tyder på att så är fallet. Å andra sidan finns det såvitt jag vet inte heller några domstolsavgöranden som vittnar om att det skulle vara otillräckligt att endast kalla dödsbodelägare per mail. Skatteverket är den instans som hanterar den här typen av frågor och på myndighetens hemsida anges följande:
Under vissa förutsättningar kan Skatteverket godta en digital skriftlig bekräftelse av en kallelse t.ex. via e-post eller sms. Det ska vara en bekräftelse från den kallade där det framgår att hen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna. Även om bekräftelsen i sig inte tillräckligt tydligt visar att personen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna, kan den ändå accepteras i vissa situationer. Om bekräftelsen t.ex. sker som ett svar på en kallelse via e-post och e-postkonversationen skickas med till Skatteverket är det normalt tillräckligt för att Skatteverket ska godta att bekräftelsen gäller kallelse till bouppteckningen.
Skatteverket gör alltså den bedömningen att e-post stundtals kan vara en tillräcklig åtgärd, men exakt vad du menar med din sista delfråga, den som lyder ”och vad gör jag om det räcker med epost”, har jag dock lite svårt att förstå. Om det räcker med e-post, vilket eventuellt kan vara fallet här, behöver du inte göra så mycket mer än att säkerställa att du får en bekräftelse ifrån mottagaren vari det också tydligt manifesteras att denne erkänner sig vara kallad till bouppteckningen.
Notis: HFD styr rättspraxis på stora delar av förvaltningsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
