Är det tillåtet att öppna någon annans bil då det är varmt och det finns en hund i bilen?

2018-06-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Idag jag har varit och handlat på en stor affär och har lämnat min hund i bilen under den tiden. Det är 19 grader ute och jag hade fönstret nere så att hunden kan få luft. När jag kom ut från affären så står det en gubbe bredvid min bil och har bagage luckan öppet. Då säger han att hunden levde om och personalen har öppnat min bil utan tillstånd. Min hund har separationsångest och gråter när jag inte är i närheten. Då gick jag in och frågar personalen att varför de öppnade min bil utan tillstånd så säger hon att om jag inte kan ta hand om hunden jag ska inte skaffa en. Jag har varit på affären ca 30 minuter och hunder har fått riklig med vatten innan jag gick in. Men min hund kan inte vara hemma heller för då är ångesten ännu värre och hon kan skada sig. Vi jobbar på att förbättra hundens relation till ensamheten men det tar sin tid och vi har inte nått dit än. Min fråga är, har de rätt att öppna bilen och vad kan jag göra om de inte hade rätt till det? Ska jag kontakta affärens chef eller polisen?
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hund i varm bilPå Svenska Kennelklubbens hemsida kan du läsa om vilka risker som är förenade med att lämna kvar sin hund i bilen när det är varmare ute. Där står det bl.a. att eftersom hundar inte svettas som vi människor, blir de lätt överhettade. Det kan snabbt bli mycket varmt i bilen även om det t.ex. är molnigt ute, temperaturen aldrig stiger över 25 grader och en fönsterruta lämnas öppen. Under de varmare månaderna bör alltså hundägare helst undvika att lämna sina hundar i bilen. Notera att brottet djurplågeri kan aktualiseras om hunden utsätts för lidande (16 kap. 13 § brottsbalken).Öppna annans bil - brott?Du har skrivit att personalen öppnade din bil utan tillåtelse. Handlandet skulle kunna innebära ett brott, nämligen egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken). Det finns dock en bestämmelse om nöd, som kan göra att en annars otillåten handling bedöms som tillåten (24 kap. 4 § brottsbalken). Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Förutom kravet att en nödsituation ska föreligga, krävs att nödhandlingen inte har varit oförsvarlig. I allmänhet gäller att handlingen är försvarlig om den skada som hotar är väsentligt allvarligare än den som kunde beräknas följa av handlingen. Ett typiskt exempel är en persons rätt att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand.Enligt polisens rekommendationer ska man, om man ser en hund i en varm bil, i första hand försöka hitta ägaren av bilen. Detta kan göras t.ex. genom att personalen i ett varuhus ropar registreringsnumret i högtalare. Andra åtgärder man kan vidta är att känna efter om bildörren är öppen och/eller kontakta polisen. I sista hand, dvs. i nödfall, ska man krossa bilrutan. Personalens handlande i detta fall - sammanfattningSituationen tyder på att personalen gjorde det som de ansåg var rätt i stunden för att rädda din hund från att skadas, eller i värsta fall, dö. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att personalen egentligen inte har rätt att öppna någons bil, men att det var okej i detta fall med tanke på situationen. Av din fråga framgår heller inte att personalens handlande orsakat några skador på din bil.Jag önskar dig lycka till med din hund och hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Du får inte bära vapen på jobbet i försvarssyfte

2018-05-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Tjena, jag jobbar som nattreceptionist på hotell vilket ibland innebär att för berusade människor blir hotfulla och gör närmanden. Jag undrar om jag får ha en teleskåpbatong vid mig för användning i nödvärn då jag jobbar ensam. Observera att denna stannar på jobbet endast o inte används annars. Samt om det är ok för arbetsgivaren. Vad säger reglerna och lagen då?Tänker jag frågar innan jag köper en.
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Nej tyvärr du får inte ha en teleskåpbatong på jobbet även om batongen kommer stanna där och endast innehas av dig i försvarssyfte. Att ha ett vapen nära tillhands är ett brott mot 1 § första stycket i lagen (1988:254) om knivar och andra farliga föremål. Känner du dig otrygg på jobbet bör du prata med din arbetsgivare och skyddsombudet på arbetsplatsen. De har en skyldighet att verka för en så säker arbetsmiljö som möjligt. Istället för att beväpna personalen kanske ni kan införskaffa överfallsalarm, sluta ta emot kontanter i kassan när klockan börjat ticka mot småtimmarna och anlita väktare. Att försvara sig med vapen är i det flesta fall ett oproportionerligt försvarsmedel. Slår du en hotfull person med en batong kommer du i majoriteten av fall själv göra dig skyldig till misshandel. När slagen utfärdats med ett vapen är misshandeln ofta att klassificera som grov. För att undgå ansvar för misshandel får inte försvarssättet vara planerat. Det är endast spontana och akuta ageranden när ett slag är på väg mot dig som ett slag du ger tillbaka kommer ses som en ansvarsfri nödvärnshandling, se 24 kap. 1 § brottsbalken. Att i förväg planera ett försvar genom att använda vapen kan aldrig vara nödvärn så tillsvida du inte jobbar som polis eller liknande. Polisen har genom särskilda förordnanden rätt att bära vapen. Några sådana särskilda förordnanden finns inte för receptionister – oavsett vilken tid på dygnet de jobbar eller vilka sorts gäster receptionisten får möta.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Kan man hävda nödvärn om motangreppet inte skett mot angriparen?

2018-04-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om nödvärn och huruvida det går att applicera på brottet vållande till annans död?Tänkte skjut-scenariot som inträffade i boken Störst av allt. Där huvudpersonen Maja råkar skjuta sin kompis Amanda när hon ska försvara sig från sin pojkvän. Om hon skulle bli åtalad för vållande till annans död för att hon sköt Amanda kan hon då åberopa nödvärn fast Amanda inte var det egentliga hotet, utan istället bara råkade stå i vägen?Hittar inget i lagen som tar upp just nödvärn i vållande till annans död av en annan person än det faktiska hotet. Hoppas ni förstod min fråga
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga, så får vi kika i brottsbalken (BrB). Din fråga handlar om nödvärn och regleras i det 24:e kapitlet. Det finns fyra olika fall som ger rätt till nödvärn, i din fråga blir bara det första fallet aktuellt, nämligen när det är tal om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom (BrB 24 kap. 1 § första stycket, första punkten). Jag måste dock tydliggöra att rätten till nödvärn bara föreligger mot personen som utför angreppet. Detta innebär att Maja i det här fallet endast har rätt till nödvärn mot sin pojkvän, och inte mot Amanda. Att Maja har rätt till nödvärn innebär enkelt uttryckt att hon har rätt att möta våldet (eller risken för våldet) som hon utsätts för, med lika/liknande våld. För att ännu en gång poängtera så gäller detta endast mot pojkvännen. Så för att då besvara din fråga, så kan Maja inte åberopa sin rätt till nödvärn på grund av att hon råkade skjuta Amanda, eftersom angreppet kom från pojkvännen och inte från Amanda.Det Maja möjligtvis kan ha framgång med istället är att hävda att hon inte varit oaktsam när hon skjutit Amanda. Vållande till annans död är nämligen ett oaktsamhetsbrott (BrB 3 kap. 7 §), vilket innebär att det krävs att personen som utfört gärningen handlat oaktsamt. Om Maja då visar att hon inte varit oaktsam när hon råkat skjuta Amanda, så kan hon alltså gå fri från ansvar.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Vilken betydelse har ett samtycke för ansvarsfrihet gällande misshandel?

2018-04-09 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det fungerar vid en misshandel där båda parterna är med på det men den ena döms för det. Hur skulle domstolen kunna bedöma annorlunda om båda parterna va med på slagsmålet? Skulle båda få straff eller skulle ärendet läggas ned?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om brott och straff finns i Brottsbalken (BrB). Misshandel är olagligt i Sverige och kan delas upp i ringa misshandel, misshandel av normalgraden och grov eller synnerligen grov misshandel (3 kap. 5-6§§ BrB). Vilken typ av misshandel ett slagsmål innebär är svårt att säga utan mer information om vad som hänt. Det kan tänkas att ett slagsmål med örfilar kan klassas som ringa misshandel, medan ett särskilt grovt slagsmål kan klassas som synnerligen grov misshandel.Trots att misshandel är ett brott finns det vissa omständigheter som kan göra ett slagsmål "ansvarsfritt", alltså att man inte kan dömas till ansvar eller straff för sina handlingar. Sådana regler finns i 24 kap BrB. Här finns bland annat ansvarsfrihetsgrunden samtycke. En gärning som någon begår mot någon annan med samtycke är bara brottslig om den är oförsvarlig (24 kap. 7§ BrB). Kraven som finns på själva samtycket är att: Samtycket ska ha lämnats av den som gärningen/brottet riktar sig mot, Samtycket ska ha lämnats senast vid själva handlingen, Samtycket ska omfatta hela handlingen, Den som ger samtycke ska förstå innebörden av samtycket, Samtycket ska lämnas frivilligt, och Samtycket ska vara allvarligt menat och får exempelvis inte ha lämnats på skämt. Förutom dessa krav på samtycket ska det också göras en försvarlighetsbedömning. I Sverige har var och en möjlighet att bestämma över sina egna intressen, till en viss grad. För vissa, allvarligare brott innebär inte samtycke ansvarsfrihet. Samtycke kan exempelvis aldrig innebära ansvarsfrihet vid mord eller dråp. Man brukar säga att samtycke innebär ansvarsfrihet om misshandeln är ringa, men inte om det handlar om misshandel av normalgraden eller grov misshandel. Beroende på vilken typ av misshandel som slagsmålet klassas som kan alltså ett samtycke innebära ansvarsfrihet.Sammanfattningsvis kan alltså ett samtycke innebära ansvarsfrihet, alltså att den som misshandlar inte kan dömas till straff, men det beror på vilken typ av misshandel som slagsmålet klassas som.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Dataintrång och ansvarsfrihet

2018-06-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej. Jag arbetar på en fritidsgård och undrar lite kring en händelse som ägde rum förra veckan.Skulle stänga för kvällen och upptäcker att en telefon är kvarglömd. Jag klickar då på den för att se om jag kan komma underfund med vem den tillhör och när jag gör det så är alla notiser framme på skärmen. Jag ser inte vems det är så jag scrollar ner en bit och ser då vems det är samt flera sms under med erbjudanden om olika droger. Jag och min kollega kontaktade ungdomspolisen som tog den som hittegods och kontaktade i sin tur föräldrarna kring det som hittats i den. Vi skrev en orosanmälan utifrån detta så klart då vi vill att ungdomen ska få hjälp. Men det jag undrar är om det räknas som någon typ av lagbrott för att jag läst notiserna på telefonen? Den var låst hela tiden och det var bara att notiserna redan bar framme på skärmen när jag klickade på den.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det ett lagbrott att läsa notiser på någon annans telefon?4 kap 9 c § brottsbalken (BrB) stadgar att den som "olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling […] döms för dataintrång". Att olovligen bereda sig tillgång betyder i detta fall att man utan samtycke plockar upp och tänder skärmen på mobilen. En uppgift avsedd för automatiserad behandling är information som visas på en dator (eller mobil). Sett till lagtexten är dataintrång för handen, men att du skulle bli dömd för det ser jag som uteslutet.Gärningen är antagligen straffriDet finns ett flertal ansvarsfrihetsgrunder i svensk rätt. En tillämplig ansvarsfrihetsgrund medför helt enkelt att en i och för sig brottslig gärning inte bestraffas. Nöd (24 kap. 4 § BrB) är en ansvarsfrihetsgrund, och medger ansvarsfrihet när fara hotar bl.a. hälsa. Att som ungdom bruka diverse droger måste ses som hälsovådligt. Jag är däremot tveksam till om sådana meddelanden du hittade i ungdomens mobil innebär att fara för hälsa föreligger. Fara är något nära förestående. Även om nödrätten därav inte är direkt tillämplig, kan den ändå vara användbar (se fallet NJA 1944 s. 67). Det har på sina håll också framförts att domstolarna måste ha en möjlighet att avstå ifrån att utkräva straffansvar för gärningar som inte varit avsedda att straffbeläggas. Här kommer läran om social adekvans in. Att du tittat på några notiser i en mobil i syfte att hitta telefonens ägare, men råkat se meddelanden om droger och därefter lämnat in mobilen och gjort en orosanmälan ska enligt min mening anses vara tillåtet med hänvisning till nödrätten och läran om social adekvans. Dessutom ser bestämmelsen om dataintrång ut som den gör p.g.a ett EU-direktiv om angrepp på informationssystem. I detta direktiv anges bl.a. att vissa fall av dataintrång inte behöver bestraffas om brottet är ringa. Sverige måste dock inte befria ringa överträdelser från ansvar, och ingen sådan bestämmelse har införts i lagen, men faktumet att direktivet öppnar upp för ansvarsfrihet talar ändå för att ditt agerande varit tillåtet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Preskriptionstidens betydelse för straffrättsligt ansvar

2018-05-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Om man skriver under något som innefattar "heder och samvete" idag är det då giltigt om man skulle bli påkommen 2 år och 1 dag senare när preskriberingstiden är passerad?Alltså att man efter två år ändå skulle kunna få (Osann försäkran - 15 kap. 10 § BrB)?Tack på förhand!
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om din fråga hittar vi brottsbalken (BrB).Brottet som du frågar om, osann försäkran, har ett högsta straff på fängelse i max sex månader, 15 kap. 10 § BrB. Det innebär, precis som du säger, att preskriptionstiden för brottet är två år från den dag då det begicks, 35 kap. 1 § BrB. Resultatet av detta är att du inte kan dömas för osann försäkran om det har gått mer än två år från den dag då du skrev på pappret och begick brottet. Du måste alltså bli åtalad inom dessa två år för att det ska föreligga grund för ansvar. Med andra ord är det precis som du säger, att du inte kan bli dömd för något efter det att preskriptionstiden har gått ut.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är mer än välkommen att göra av dig igen!Vänligen

Blir man dömd för misshandel eller kan man hävda nödvärn?

2018-04-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejsan!Jag har läst juridik sen tidigare men har en fundering kring ett liknande fall som nedan. Har sett ett fall om två personer som har hamnat i bråk och där personen X i fråga varit väldigt berusad och betett sig väldigt våldsamt med olika gäster och verbalt aggressiv mot personen Y. Detta beteende har fått personen Y att känna sig otrygg. I syfte till att på något sätt lugna ner personen X ville personen Y flytta bort personen genom att ta högra hand och flytta bort personen (genom "öppna" dörren rörelse). Vid denna rörelse så hade oavsiktligen personen Y i fråga råkat träffa näsan på personen X som fick näsblod på grund av detta. Kan personen Y i fråga bli dömd för misshandel om personen X anmäler detta? Eller räknas det som en gest av nödvärn för att inte situationen skulle bli värre.
Natalie van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Brottsbedömningen (inklusive nödvärnsbedömningen) görs i flera led och tar hänsyn till väldigt många omständigheter. I ett sådant här typfall som du beskriver begränsas informationen och bedömningen nedan blir därför väldigt generell. Jag kommer först redogöra för förutsättningarna för att hävda nödvärn och sedan applicera det på typfallet du beskrivit. Nödvärn – friar från ansvar för brottslig gärningEnkelt förklarat kan man säga att nödvärn är en gärning som kan klassificeras som en brottslig gärning (t.ex. misshandel, frihetsberövande etc) men som skett i självförsvar från ett annat brottsligt angrepp. För att det ska vara nödvärn behövs situationen passa in i 4 olika omständigheter. 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. (24 kap. 1 § Brottsbalken)I det fall du beskriver tycks endast situation nr 1 vara aktuell att diskutera. För att Y ska kunna åberopa nödvärn krävs att Y är utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person. Bedömningen av detta brottsliga angreppet är väldigt komplicerat när det kommer till verbala brott. Man kan inte använda nödvärn mot verbala brott såsom ärekränkning eller olaga hot i sig. För att nödvärn ska bli aktuellt vid sådana brott krävs att det uppfattas som att hoten kommer leda till verklighet i nästa sekund. Om X skriker hotfulla saker från andra sidan rummet uppstår endast nödvärn när X närmar sig Y hotfullt för då kan misstänka att ett slag är påväg eller liknande. Endast orden i sig kan inte aktualisera nödvärn. Att X varit våldsam mot andra gäster ger inte heller Y en nödvärnsrätt. Av de få omständigheterna som frågan berör bedömer jag att nödvärn inte skulle vara aktuellt då Y inte verkar befinna sig i en nödvärnssituation.Kan Y dömas för misshandel? Enbart för att Y inte kan hävda nödvärn innebär inte en fällande dom kring misshandel. För att man ska dömas för misshandel ska man haft uppsåt att skada annan. Y hade inte avsikt att skada så nästa fråga blir om han haft insiktsuppsåt? Det är om man inte ville skada men man förstår att det skulle mer viss säkerhet bli följden. Kan inte det styrkas är lägsta formen av uppsåt likgiltighetsuppsåt som innebär att man inser att det finns viss risk att X kan ta skada och man är likgiltig inför det faktum (bryr sig inte). Kan man inte bevisa att Y haft någon av dessa uppsåtsformerna kan han inte dömas för misshandel. (3 kap. 5 § Brottsbalken) Däremot kan det finnas en möjlighet att Y döms för vållande till annan kroppsskada. För att dömas för vållande till annans kroppskada krävs nämligen inte uppsåt utan man kan även dömas om man varit oaktsam. Det finns två former av oaktsamhet; medveten eller omedveten. Om man kan bevisa att Y varit medveten om risken att X skulle skadas. Här är medvetenheten om risken mycket lägre än att kräva insikt såsom uppsåtet gör. Om Y inte ens var medveten, men man anser att Y borde förstått att X skulle ta skada av handlingen så kan han dömas för vållande av kroppsskada. (3 kap. 8 § Brottsbalken)Om man slutligen gör alla bedömningar (med massa omständigheter och djupare delbedömningar för situationen) och Ys handlande inte kan anses skett med uppsåt eller ens oaktsamhet så var det helt enkelt en olyckshändelse. Y får således inget straffansvar för en olyckshändelse. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

När har jag rätt till nödvärn?

2018-04-08 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande två ovänner och ett slagsmål. Person A utdelar två knytnäveslag mot person B som får en blåtira och svullen läpp. A åtalas då senare för misshandel. Kan domen bli annorlunda eller domstolen agera på annat sätt ifall person A hävdar att person B hade en kniv och hotade honom så person A tog till självförsvar? Finns detta i någon grund i lagboken?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken. Nödvärn Bestämmelsen om nödvärn regleras i 24 kap. 1 § och säger att en gärning som någon begår i nödvärn är endast ett brott om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detta innebär att man får använda sig av självförsvar så länge det dels är något av vikt som hotas, t.ex. din person, och man inte agerar oförsvarligt: exempelvis kan det anses vara uppenbart oförsvarligt att försvara sig genom att hugga någon med en kniv som har slagit dig på armen. Vidare har man rätt till nödvärn vid fyra situationer däribland en är att man har rätt till nödvärn vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt, fysiskt angrepp på person eller egendom. Man har alltså rätt till nödvärn vid ett påbörjat brottsligt angrepp på person, som scenariot som beskrivs i din fråga. Att det ska vara påbörjat eller överhängande Att angreppet måste vara påbörjat innebär att man inte har rätt att ta till nödvärn om man misstänker eller tror att någon exempelvis kommer attackera dig. Du får alltså inte slå någon förrän personen i fråga har attackerat dig eller angreppet är direkt överhängande. Att det ska vara ett brottsligt angreppAtt angreppet måste vara brottsligt innebär att det måste vara en gärning som är olaglig enligt brottsbalkens regler, exempelvis misshandel.Bedöms man ha agerat i nödvärn är det en så kallad ansvarsbefriande grund – man har alltså inte begått ett brott. Har man agerat i nödvärn men gått längre än vad som inte är uppenbart oförsvarligt, exempelvis försvarat sig med skjutvapen mot knytnävsslag, så är det en brottslig gärning. ExcessBestämmelsen om excess regleras i 24 kap. 6 § och innebär att om någon agerat ibland annat nödvärn men har gått längre än vad som kan anses vara inte uppenbart oförsvarligt så kan man ändå gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att man svårligen kunde besinna sig. SammanfattningsvisVåldsam handling genom självförsvar är stadgat i brottsbalkens bestämmelse om nödvärn. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det handlar om ett överhängande eller påbörjat brottsligt angrepp och att man inte gjort mer än vad som kan anses vara inte uppenbart oförsvarligt för att skydda sig själv. Har man gjort mer än så och man har bedömts vara i en nödvärnssituation kan bestämmelsen om excess bli tillämplig om man bedöms agerat på detta sätt för att man svårligen kunnat besinna sig i den situationen man befann sig i. Vänlig hälsning,