Vad innebär 24 kap. 2 § brottsbalken?

2019-05-25 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |I BrB 24:2 finns att läsa "Detsamma ska gälla om någon annan än de som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall."Vem är det man avser då?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I själva bestämmelsen 24 kap 2 § brottsbalken beskrivs vilka våldshandlingar som anses tillåtna, vilket skapar förutsättningar för utövandet av det offentliga våldsmonopolet. I bestämmelsens regleras tillåten våldsanvändning vid rymning av person som är lagligen frihetsberövad eller om den frihetsberövade genom våld eller hot om våld sätter sig till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot personen/ personerna som ansvarar för uppsikten. De som i dessa situationer är berättigade till att använda våld är i främst personalen på häkten och kriminalvårdsanstalter.Vad som menas med "Detsamma ska gälla om någon annan än de som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall" enligt lagkommentaren till bestämmelsen är att befogenheten att utöva våld vid sådana situationer även tillkommer för viss militär personal, kustbevakningen, vissa ordningsvakter, fartygsbefälhavare och den som har uppsikt över någon som är berövad friheten etc..Själva meningen ger alltså även den som gripit annan enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken (envars gripande) samma rätt till utövande av nödvändig våld. Vänligen,

Finns det någon lag om civilkurage?

2019-05-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag har lite frågor kring varför lagen ser ut som den gör angådende civilkurrage. Jag har uppfattat att det inte finns en exakt lag. Vilka följder har det fått, gärna i något exempel på en verklig händelse. Tack så jättemycket!
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder till oss på Lawline med din fråga. I Sverige finns det ingen skyldighet att agera om någon befinner sig i nöd, inte heller om det gäller att rädda livet på någon som exempelvis håller på att drunkna. Det har gjorts utredningar om Sverige ska införa en civilkuragelag, men dessa har ännu inte lett till några lagändringar. Anledningen till detta är kortfattat att staten inte vill att personer genom tvång ska försätta sig i fara genom ingripanden. Med andra ord vill lagstiftarna inte att medborgare ska göra sig skyldiga till brott endast genom att de råkade passera just vid det aktuella tillfället. Underlåtenhet att inte agera kan dock vara straffbart för personer som besitter ett ansvar. Exempelvis kan en badvakt göra sig skyldig till brott om denne underlåter att hjälpa någon som håller på att drunkna. Som nämnt ovan finns det inga lagar som tvingar människor att ingripa i nödsituationer. Det finns dock lagar som frikänner personer från ansvar vid ingripanden i nödsituationer om själva ingripandet i sig är brottsligt, exempelvis 24:5 brottsbalken. Paragrafen i 24:5 ger personer rätt att exempelvis ingripa mot någon som misshandlar annan utan att personen själv blir skyldig till misshandel genom sitt ingripande. Du finner rättsfall där denna regel har prövats i lagkommentaren till 24:5.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Vad får en lärare göra då en elev hotar en annan elev med våld?

2019-05-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag arbetar på en kommunal gymnasieskola som rektor. En anställd lärare har stora ordningsproblem i en klass. Under en kemilektion hotar två elever en annan elev att kasta farlig syra på denne. Läraren får panik och hotar tyvärr dessa två elever om våld och när de inte lyssnar, fråntar med syran och för med våld ut eleverna och låser dörren. Vad säger juridiken och hur kan jag hantera denna situation rent arbetsrättsligt?
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad en lärare får göra då det uppstår en nödsituation i klassrummet. Brottsbalkens nödvärnsbestämmelse ger varje person en rätt att ingripa för att förhindra brottsligt våld mot person eller egendom. Denna rätt gäller även lärare och lärare har dessutom i vissa fall en skyldighet att ingripa då man har en tillsynsplikt i relation till eleverna. För att en gärning som begås i en liknande situation ska vara acceptabel krävs att det våld som används inte är uppenbart oförsvarligt, eller att man inte brukat mer våld än vad nöden kräver. Sett till den situation du beskriver anser jag att det våld läraren har använt har stått i proportion till den gärning som våldet syftade till att avstyra och att lärarens agerande därför har varit godtagbart. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Medhjälp till avvisning och omhändertagande ombord på tåg

2019-03-17 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag har lite funderingar kring järnvägslagen. Det står i Kap9 paragraf 3 att En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnvägssystem får avlägsna eller om det är absolut nödvändigt, omhänderta en person.Och jag undrar om envar får assistera vid såna tillfällen, tänker mig enligt t.ex Brottsbalken 24:5.Mvh
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som du mycket riktigt noterat rör din fråga bestämmelser i brottsbalken (BrB). Utgångspunkten i svensk rätt är ju nämligen att fysiska ingripanden mot andra människor faller under statens våldsmonopol, och vi måste därför finna undantag i brottsbalken som kan rättfärdiga sådan medborgerlig våldsanvändning.Medhjälp till laga befogenhetDen rätt som tillkommer befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg att utföra fysiska ingripanden mot ordningsstörande personer får betraktas som "delegerad" från statens våldsmonopol, förlänad personen i egenskap av dennes yrkesmässiga funktion. Tillsammans med exempelvis polisers och ordningsvakters rätt till att bruka visst våld, utgör detta något som kallas laga befogenhet. Utgångspunkten är därmed att endast den person som har sådan laga befogenhet har rätt att nyttja den, men genom bestämmelsen 24 kap 5 § BrB, som du riktigt pekat ut, ges utrymme för var och en att medhjälpa till sådana ingripanden. I lagtexten hänvisas endast till polisens laga befogenhet, men genom ytterligare vidareanvisning i lagtext och med stöd av de åsikter som framkommer i rättslitteraturen på området står klart att var och en får medhjälpa till alla former av laga befogenhet, även sådan i järnvägstjänst du avser (polislag 10 §, polislag 29 §). Däremot bör poängteras att befattningshavare för säkerhet och ordning i järnvägstjänst har en relativt begränsad rätt till fysiska ingripanden. Av bestämmelsen framgår att våld endast får utnyttjas om inga andra medel hjälper och får inte sträcka sig längre än vad som är absolut nödvändigt. Är hjälp nödvändig ska tågpersonalen som utgångspunkt tillkalla polis. Utrymmet till att medhjälpa till sådana åtgärder torde enligt mig vara relativt begränsat, därför att det avser relativt milda fall av tjänsteutövning som inte borde kräva särskilt mycket våld. Skulle den avvisade eller omhändertagna personen visa sig grovt omedgörlig är det istället andra bestämmelser som aktualiseras.Nödvärn en vanlig rättfärdigande grundI första hand blir nödvärn aktuellt, om det skulle vara så att en person löper amok på tåget, med risk för att skada människor eller egendom eller gjort sig skyldig till olaga intrång (BrB 24 kap. 1§ ) Skulle personen visa sig så krånglig och svårhanterlig att personalen inte verkar ha situationen under kontroll, finns goda skäl att tro att nödvärnsrätt blir aktuell. Det går även att medhjälpa till nödvärn. I sådant fall har du och personalen rätt att vidta de åtgärder som är behövliga och proportionerliga för att avvärja det omedelbara hotet. Skulle den omhändertagna personen ha gjort sig skyldig till brott som kan ge mer en ett års fängelse, exempelvis misshandel i samband med ingripandet, har samtliga personer på tåget rätt att göra ett envarsgripande i väntan på polisen (Rättegångsbalk 24 kap. 7 §).SammanfattningSammanfattningsvis har du teoretiskt sett rätt att hjälpa tågets säkerhetspersonal med alla former av ingripanden, även sådana mildare åtgärder som sker enbart med stöd av deras yrkesutövning. I praktiken misstänker jag dock att sådan hjälp i första hand blir aktuell när situationen redan eskalerat till ett sådant läge där nödvärn och envarsgripanden blir aktuellt.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Nödvärn, nödvärnshjälp och putativ nödvärn

2019-05-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Här kommer en fråga kring ansvarsfrihet enl 24 kap brb.Rätt till nödvärn föreligger enligt 24 kap. 1 § brottsbalken bland annat mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom och i 24 kap 5§ brb står det bla Om någon enligt 1-4 §§ detta kapitel har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom eller henne samma rätt. Lag (2019:34).I en hovrättsdom ( mål nr B 4479-13)Hänvisar dom till 24kap 1§ i en dom om ansvarsfrihet för en person som hjälper en annanOch jag ser det som en tolkning av att "brottsligt angrepp på person" kan används för att skydda en person som inte är en själv.Men om man ponerar att man ser en situation där en person tillsynes blir utsatt för ett brottsligt angrepp och man väljer att hjälpa denne enl 5§ , men i efterhand förklarar personen att det har begåtts i samtycke, att man då istället använder sig av 1§ för att man skyddar person från ett tillsynes brottsligt angrepp. Men då borde det vara istället vara i stöd av 24kap 9§ brb, att det utifrån såg ut som en nödvänssituation.Vare sig det är 1§ eller 5§ 24kap brb som tillämpas i liknande sammanhang så är kontentan densamma och båda paragraferna skulle gå att tillämpa i en situation där man hjälper annan. Men enligt min tolkning så är det tydligt i lagtexten att det är 5§ som borde tillämpas när man hjälper annan person.Kan ni hjälpa mig att förstå ? Med vänlig hälsning, [namn]Ps. Hovrättsdomen har jag att tillgå vid förfrågan
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du påpekat så är det 5 § i kombination med 1 § man ska stödja sig mot om man vill hävda att man tagit över någons nödvärn. Rätten till nödvärn framgår av 1 §, och rätten till att hjälpa någon i nödvärn framgår av 5 §. Jag delar din uppfattning om att detta framgår tydligt av lagtexten.Vad som däremot inte framgår lika tydligt, eller alls, är vilken § man ska stödja sig mot om man hjälper någon som man tror befinner sig i nödvärn, trots att så inte varit fallet. Detta kallas för putativ (inbillad) nödvärn och kan vara ansvarsbefriade precis som verklig nödvärn. Den § man ska stödja sig mot i sådana fall är dock inte 9 §, utan 5 § och 1 §, precis som vanligt. Det framgår dock inte av själva texten i §§ att 1 och 5 §§ är tillämpliga även vid putativ nödvärn, utan det har istället utvecklats i Högsta domstolens praxis (se exempelvis NJA 1995 s. 661 och NJA 2012 s. 45).Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

"Revanschmisshandel" - nödvärn eller bara misshandel?

2019-05-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om jag skallar en person inne på en nattklubb och sedan ser ordningsvakterna det och avvisar oss båda från platsen och senare trots avvisandet kommer den andra tillbaka och misshandlar mig (slag med knutna nävar mot huvudet), kommer det då räknas som självförsvar eller misshandel bara? Personen blev omhändertagen (LOB) på plats då ordningsvakterna grep honom.
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Din fråga berör självförsvar, vilket med en juridisk term beskrivs som nödvärn. Frågan jag kommer besvara är alltså om den andra personens agerande kan ses som nödvärn eller inte.Nödvärn innebär att man i vissa situationer får använda sig av våld - våldet får dock med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte vara uppenbart oförsvarligt (24 kap. 1 § första stycket brottsbalk). Om man blir misshandlad kan man därför t.ex ha rätt att "slå tillbaka" förutsatt att våldet är proportionerligt. För att ha rätt till nödvärn måste dock ett påbörjat eller överhängande brottslig angrepp föreligga mot person eller egendom (24 kap. 1 § andra stycket punkt 1 brottsbalk).I ditt fall du beskriver är det brottsliga angreppet avslutat. Därför kan inte nödvärn föreligga. Hade du gått fram till personen i den andra situationen hade personen möjligtvis haft rätt att "slå tillbaka" då man eventuellt kunnat se det som att "smockan hängde i luften", men det är inte förenligt med nödvärnsrätten att söka upp någon som misshandlat en och ta revansch.Den andra personen har därför, när denne utdelat slag med knutna nävar mot huvudet som troligen orsakade dig smärta, utsatt dig för misshandel (3 kap. 5 § brottsbalk) utan att ha rätt till nödvärn.

Har man rätt att ingripa med våld för att avbryta en pågående misshandel?

2019-05-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej jag har en fråga?T.ex om man är på krogen med en vän och senare så hamnar min vän i konflikt men en annan person som leder till bråk och slagsmål. Under tiden så hinner personen som slås med min vän ta tag i en flaks och slå sönder den så att det bli en tillhygge. Har jag rätt att slå de andra personen för att rädda min vän, så att han inte blir utsatt för livshotande fara, även om det kan bli så att den andra personen blir då skadad?Har hört något om lagen om att hjälpa annan i fara men kommer inte ihåg den.Med vänliga hälsningarA
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om man har rätt att ingripa med våld mot en person som hotar en tredje person med kraftigt våld. Det scenario du beskriver skulle kunna anses som nödvärn. Regler om nödvärn finns i 24 kap. Brottsbalken. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom (24 kap. 1 § brottsbalken). Huvudregeln här är att våld kan bemötas med lika våld, vilket innebär att så länge den som agerar i nödvärn i sin våldsanvändning inte passerar gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt har denne inte begått ett brott. För att ett ingripande av det beskrivna slaget ska vara tillåtet krävs alltså att våldet används för att avbryta ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp (i detta fall misshandel), samt att det våld som används inte är att betrakta som uppenbart oförsvarligt. Det går alltså inte att ge ett konkret svar på när man har rätt att ingripa med våld, då detta beror på omständigheterna i den individuella situationen och vilken grad av våld som används. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Rätt att ingripa vid brottsligt angrepp

2019-03-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vilka rättigheter, och skyldigheter, har jag att ingripa mot en förövare som är i färd att åsamka skada på min egendom, t.ex. min bil?Får jag be en person som närmar sig min bil t.ex. nattetid att avlägsna sig?Om personen vägrar och hotar att förstöra bilen, eller visar eller måttar slag med ett tillhygge mot bilen, får jag då ingripa på något sätt?Om jag därefter brottar ner förövaren, får jag använda hjälpmedel att hålla fast denne (t.ex. rep eller tejp) tills dess polisen infinner sig, eller måste fasthållandet ske handgripligen?
Emmy Rosendahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Det finns två huvudsakliga grunder för att en privatperson ska ha rätt att ingripa på det sätt du beskriver. Dessa är envarsgripande i 24 kap 7 § Rättegångsbalken (här) och nödvärnsrätt i 24 kap 1 § Brottsbalken (här.) Under vissa omständigheter kan man även ha en skyldighet att anmäla brott enligt 23 kap 6 § Brottsbalken (här.) Detta gäller dock främst grövre brott och man har ingen skyldighet att anmäla om detta skulle innebära en risk för sig själv eller sina närmaste.Envarsgripande innebär att vem som helst har rätt att ingripa mot den som håller på att begå ett brott som kan ge fängelse. Att förstöra en bil klassas som skadegörelse, vilket är ett brott som kan ge fängelse enligt 12 kap 1 § Brottsbalken (här.) Detta innebär att envarsgripande är tillåtet och man får även gripa den som försöker fly från platsen. Personen ska sedan så fort som möjligt överlämnas till polisen. Jag kan inte se att det skulle finnas något specifikt hinder mot att använda hjälpmedel för att hålla kvar en person, förutsatt att detta sker på ett rimligt sätt och att personen inte hamnar i en mer utsatt sits än vad som är nödvändigt för att hen ska stanna på platsen. Nödvärnsrätten innebär att en person har rätt att ingripa vid bland annat "ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom." Ett sådant angrepp skulle kunna vara skadegörelse av en bil. För att det ska röra sig om nödvärn krävs vidare att du inte agerar på ett sätt som är "uppenbarligen oförsvarligt." Det som menas med detta är att man endast får göra det som krävs för att avvärja angreppet. Skulle man till exempel använda våld på ett sätt som inte är nödvändigt riskerar man att själv åtalas för brott. Det finns dock ingen rätt att använda sig av nödvärnsrätt "i förväg." Man får alltså inte ingripa mot någon som man tror är på väg att göra något brottsligt. Om du hamnar i en situation där angreppet ännu inte är påbörjat skulle jag råda dig till att antingen försöka prata med personen eller kontakta polisen för att se om det är möjligt att lösa situationen på det sättet. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor och du är varmt välkommen att höra av dig igen om det är något mer du undrar! Vänligen,