Medhjälp till avvisning och omhändertagande ombord på tåg

2019-03-17 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag har lite funderingar kring järnvägslagen. Det står i Kap9 paragraf 3 att En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnvägssystem får avlägsna eller om det är absolut nödvändigt, omhänderta en person.Och jag undrar om envar får assistera vid såna tillfällen, tänker mig enligt t.ex Brottsbalken 24:5.Mvh
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som du mycket riktigt noterat rör din fråga bestämmelser i brottsbalken (BrB). Utgångspunkten i svensk rätt är ju nämligen att fysiska ingripanden mot andra människor faller under statens våldsmonopol, och vi måste därför finna undantag i brottsbalken som kan rättfärdiga sådan medborgerlig våldsanvändning.Medhjälp till laga befogenhetDen rätt som tillkommer befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg att utföra fysiska ingripanden mot ordningsstörande personer får betraktas som "delegerad" från statens våldsmonopol, förlänad personen i egenskap av dennes yrkesmässiga funktion. Tillsammans med exempelvis polisers och ordningsvakters rätt till att bruka visst våld, utgör detta något som kallas laga befogenhet. Utgångspunkten är därmed att endast den person som har sådan laga befogenhet har rätt att nyttja den, men genom bestämmelsen 24 kap 5 § BrB, som du riktigt pekat ut, ges utrymme för var och en att medhjälpa till sådana ingripanden. I lagtexten hänvisas endast till polisens laga befogenhet, men genom ytterligare vidareanvisning i lagtext och med stöd av de åsikter som framkommer i rättslitteraturen på området står klart att var och en får medhjälpa till alla former av laga befogenhet, även sådan i järnvägstjänst du avser (polislag 10 §, polislag 29 §). Däremot bör poängteras att befattningshavare för säkerhet och ordning i järnvägstjänst har en relativt begränsad rätt till fysiska ingripanden. Av bestämmelsen framgår att våld endast får utnyttjas om inga andra medel hjälper och får inte sträcka sig längre än vad som är absolut nödvändigt. Är hjälp nödvändig ska tågpersonalen som utgångspunkt tillkalla polis. Utrymmet till att medhjälpa till sådana åtgärder torde enligt mig vara relativt begränsat, därför att det avser relativt milda fall av tjänsteutövning som inte borde kräva särskilt mycket våld. Skulle den avvisade eller omhändertagna personen visa sig grovt omedgörlig är det istället andra bestämmelser som aktualiseras.Nödvärn en vanlig rättfärdigande grundI första hand blir nödvärn aktuellt, om det skulle vara så att en person löper amok på tåget, med risk för att skada människor eller egendom eller gjort sig skyldig till olaga intrång (BrB 24 kap. 1§ ) Skulle personen visa sig så krånglig och svårhanterlig att personalen inte verkar ha situationen under kontroll, finns goda skäl att tro att nödvärnsrätt blir aktuell. Det går även att medhjälpa till nödvärn. I sådant fall har du och personalen rätt att vidta de åtgärder som är behövliga och proportionerliga för att avvärja det omedelbara hotet. Skulle den omhändertagna personen ha gjort sig skyldig till brott som kan ge mer en ett års fängelse, exempelvis misshandel i samband med ingripandet, har samtliga personer på tåget rätt att göra ett envarsgripande i väntan på polisen (Rättegångsbalk 24 kap. 7 §).SammanfattningSammanfattningsvis har du teoretiskt sett rätt att hjälpa tågets säkerhetspersonal med alla former av ingripanden, även sådana mildare åtgärder som sker enbart med stöd av deras yrkesutövning. I praktiken misstänker jag dock att sådan hjälp i första hand blir aktuell när situationen redan eskalerat till ett sådant läge där nödvärn och envarsgripanden blir aktuellt.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Är försvarsspray lagligt i Sverige?

2019-02-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande försvarssprej/pepparsprej. Är det själva pepparextraktet OC som gör en självsförsvarssprej olaglig, eller är det något annat? har försökt leta reda på detta, men lagen definierar inte detta exakt. Dock så nämner många sidor att vilken sprej som helst är laglig bara att det inte innehåller OC. Mvh
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Sverige är det lagligt att använda sig av licensfri försvarsspray. Dessa OC-fria sprayer är helt licensfria och får bäras fritt av vem som helst. Brukande av sprayenAnvändning av försvarssprayen får endast ske under nödvärn vilket betyder att det endast får brukas när det föreligger hög risk om egen skada eller om det finns en livshotande risk. I regel brukar det alltid vara okej att använda försvarssprayen i självförsvar.Pepparspray med OCDet finns pepparspray som innehåller pepparextrakt (OC), dock krävs det tillstånd av Polisen för att få bära denna typen av spray i Sverige. Mitt råd till digFör att få vidare klarhet i din fråga hur klassificeringar har gjorts skulle jag rekommendera dig att vända dig till polisstationer som hanterar vapenlicens, kontaktuppgifter hittar du här.Hoppas du fått lite hjälp på vägen!Vänligen,

Har jag laglig rätt att avbryta ett självmordsförsök?

2019-02-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej. Jag jobbar som ordningsvakt på ett sjukhus där vi ständigt möts av nya och komplicerade situationer. Jag anser min kunskap god inom juridik men ibland blir även jag osäker och funderande över en situation.När det gäller nödvärn vid ett överhängande självmordsförsök, så vad jag vet så får man endast hänvisa till nödvärn om personen i fråga tänkt skada sig på ett sådant sätt att denne utsätter andra för fara, tex slänga sig framför en bil som sedan kan orsaka en trafikolycka och skada oskyldigaMen om person vill säga tänker hänga sig i ett träd, där denne inte kan skada någon annan genom sin handling. Har jag då laglig rätt att avbryta detta försök? Till vad kan man isåfall hänvisa?Tack för en grym sida och en stöttepelare i svåra situationer !Med vänlig hälsning
Amanda Kinnander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Även stort tack för de fina orden om oss.Vad innebär nödvärn?Nödvärn är en så kallad ansvarsfrihetsgrund i brottsbalken (BrB). Det betyder att om du skulle begå ett brott, exempelvis misshandel, så kan ditt agerande ursäktas i en domstol om du har begått misshandeln i en så kallad nödvärnssituation. En nödvärnssituation är alltså en situation då du enligt lag har rätt att begå ett brott, ofta för att skydda dig eller någon/något annat från ett brottsligt angrepp. Följande situationer är att se som nödvärnssituationer:1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp riktar sig mot dig eller någon annan och du griper in. Exempel på detta är att person x försöker råna dig, respektive att du ser att person x försöker råna någon annan, och du griper in för att förhindra det. 2. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp riktar sig mot egendom, till exempel att person x begår skadegörelse på en byggnad genom att klottra och du griper in för att få hen att sluta.3. person x har stulit något från dig och du återtar saken på bar gärning.4. person x har olovligen försökt tränga in eller trängt in i ditt hus och du försöker få ut hen därifrån genom exempelvis våld eller hot om våld.5. person x vägrar att lämna din bostad, trots tillsägelse, och du försöker få ut hen genom exempelvis våld eller hot om våld, BrB 24 kap 1 §.Viktigt att komma ihåg är att ditt agerande i en nödvärnssituation måste stå i proportion till själva övergreppet eller attacken. Om brottet som begås mot dig eller annan/annat är allvarligt och det finns en risk för liv eller allvarlig skada så är rätten till nödvärn mer omfattande och du får använda mer våld jämfört med om någon exempelvis klottrar på en byggnad.Vad kan en hänvisa till när en räddar någon som försöker begå självmord?Om du läser definitionen av nödvärn ovan blir det alltså lurigt att få in nödvärnsrätten i den situationen du tar upp i din fråga. Men om vi tar ditt första exempel:Person x försöker begå självmord genom att hoppa framför en bil, vilket skulle kunna motsvara brottet framkallande av fara för annan, BrB 3 kap 9 §. Om du då knuffar person x för att förhindra brottet och hen då ramlar och slår sig skulle du troligtvis kunna åberopa din nödvärnsrätt. Detta eftersom att du har begått ringa misshandel (knuffen) men du gjorde det för att ingripa i ett överhängande brottsligt angrepp.Som du nämner så blir situationen också annorlunda om någon exempelvis skulle försöka begå självmord genom hängning. Detta eftersom att det är inte är olagligt att ta sitt eget liv enligt svenskt lag – en kan alltså inte åberopa nödvärnsrätt på den grunden då det inte föreligger något överhängande brottsligt angrepp. Det finns dock en annan ansvarsfrihetsgrund i brottsbalken som skulle kunna åberopas, nämligen nödrätten. Nödrätt föreligger i en nödsituation, det vill säga då någon hotas till liv eller hälsa eller egendom hotas att skadas eller förstöras, BrB 24 kap 4 §. Om du ser att person x försöker hänga sig och du ingriper genom att knuffa person x så att hen slår sig och på så sätt förhindrar självmordet har du åter igen begått ringa misshandel. Men denna gång kan det ursäktas i en domstol i och med att det var en nödsituation, det vill säga att någons liv var hotat.Viktigt att understryka är att för att du ens ska behöva hänvisa till någon regel måste du begå ett brott. Om du räddar någon som försöker begå självmord och du inte skadar personen i fråga eller begår annat brott när du ingriper finns det inget behov av att hänvisa till någon regel i BrB eller annan lagstiftning. Det finns nämligen inget i svensk lag som säger att du inte får förhindra självmord – jag skulle vilja mena att det snarare uppmuntras av samhället att hjälpa sina medmänniskor. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Varför används ramlagar inom nödvärnsrätten?

2019-02-07 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Varför används ramlagar inom nödvärnsrätten?
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syftet med en ramlag är att det ska ge utrymme för frihet och flexibilitet för tillämpning, vilket anpassas efter omständigheter och enskilda fall. Att nödvärnsrätten är en ramlag ger möjligheten att anpassa åtgärder och ta hänsyn till önskemål och behov som inte är förutsätt av lagstiftningen.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Med vänlig hälsning,

Rätt att ingripa vid brottsligt angrepp

2019-03-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vilka rättigheter, och skyldigheter, har jag att ingripa mot en förövare som är i färd att åsamka skada på min egendom, t.ex. min bil?Får jag be en person som närmar sig min bil t.ex. nattetid att avlägsna sig?Om personen vägrar och hotar att förstöra bilen, eller visar eller måttar slag med ett tillhygge mot bilen, får jag då ingripa på något sätt?Om jag därefter brottar ner förövaren, får jag använda hjälpmedel att hålla fast denne (t.ex. rep eller tejp) tills dess polisen infinner sig, eller måste fasthållandet ske handgripligen?
Emmy Rosendahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Det finns två huvudsakliga grunder för att en privatperson ska ha rätt att ingripa på det sätt du beskriver. Dessa är envarsgripande i 24 kap 7 § Rättegångsbalken (här) och nödvärnsrätt i 24 kap 1 § Brottsbalken (här.) Under vissa omständigheter kan man även ha en skyldighet att anmäla brott enligt 23 kap 6 § Brottsbalken (här.) Detta gäller dock främst grövre brott och man har ingen skyldighet att anmäla om detta skulle innebära en risk för sig själv eller sina närmaste.Envarsgripande innebär att vem som helst har rätt att ingripa mot den som håller på att begå ett brott som kan ge fängelse. Att förstöra en bil klassas som skadegörelse, vilket är ett brott som kan ge fängelse enligt 12 kap 1 § Brottsbalken (här.) Detta innebär att envarsgripande är tillåtet och man får även gripa den som försöker fly från platsen. Personen ska sedan så fort som möjligt överlämnas till polisen. Jag kan inte se att det skulle finnas något specifikt hinder mot att använda hjälpmedel för att hålla kvar en person, förutsatt att detta sker på ett rimligt sätt och att personen inte hamnar i en mer utsatt sits än vad som är nödvändigt för att hen ska stanna på platsen. Nödvärnsrätten innebär att en person har rätt att ingripa vid bland annat "ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom." Ett sådant angrepp skulle kunna vara skadegörelse av en bil. För att det ska röra sig om nödvärn krävs vidare att du inte agerar på ett sätt som är "uppenbarligen oförsvarligt." Det som menas med detta är att man endast får göra det som krävs för att avvärja angreppet. Skulle man till exempel använda våld på ett sätt som inte är nödvändigt riskerar man att själv åtalas för brott. Det finns dock ingen rätt att använda sig av nödvärnsrätt "i förväg." Man får alltså inte ingripa mot någon som man tror är på väg att göra något brottsligt. Om du hamnar i en situation där angreppet ännu inte är påbörjat skulle jag råda dig till att antingen försöka prata med personen eller kontakta polisen för att se om det är möjligt att lösa situationen på det sättet. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor och du är varmt välkommen att höra av dig igen om det är något mer du undrar! Vänligen,

Får man utöva nödvärn om man blir utsatt för olaga hot?

2019-02-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Får man använda nödvärn innan fysiskt våld inträffats? tex hot eller olaga hot
Ceda Imranova |Hej, roligt att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen om nödvärn hittar du i Brottsbalken 24 kap 1 §. NödvärnI paragrafen radas det upp olika situationer där nödvärn är tillåtet. Den första nödvärnssituationen avser "påbörjade eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom". Angreppet på person ska vara påbörjat eller överhängande, det räcker alltså inte med att det bara är ett brott som begås mot dig. När det påbörjade eller överhängande brottsliga angreppet avslutas, finns det inte längre en nödvärnssituation och man har inte längre rätt att agera i nödvärn. Om en person exempelvis skulle börja slå dig och du agerar i nödvärn genom att slå tillbaka men personen sedan beslutar sig för att upphöra med våldet och gå därifrån, då har du inte längre rätt att åberopa nödvärn eftersom att det brottsliga angreppet mot dig har avslutats. Frågan är då om brottet olaga hot kan anses vara en nödvärnssituation? Olaga hotDu hittar bestämmelsen om olaga hot i Brottsbalken 4 kap 5 §. Olaga hot innebär att en person hotar någon annan med en brottslig gärning i syfte att framkalla rädsla hos den andra personen, för sin egen säkerhet, sin egendom eller för någon annan. Det har ingen betydelse om personen var allvarlig med sitt hot eller hade planer på att genomföra hotet utan man fokuserar istället på om hotet objektivt sett varit att ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den andra personen. Här tar man hänsyn tas till enskilda situationer och i vilket sammanhang hotet uttrycktes.Första punkten i nödvärnsparagrafen tar sikte på fysiskt våld där nödvärnsrätten används för att förhindra angreppet. Olaga hot är inte ett fysiskt angrepp på person eller egendom och är därför inte en nödvärnssituation. Låt dock säga att det skulle vara fråga om grovt olaga hot, (enligt Brottsbalken 4 kap 5 § 2 stycket 1 punkten) exempelvis genom att någon riktar ett vapen mot dig och säger att han ska skjuta dig men vapnet inte ens är laddat. Du blir så rädd att du slår till personen eller på något annat sätt tar dig därifrån genom att använda våld, då skulle det möjligtvis kunna uppstå en så kallad "putativ nödvärnssituation". Det innebär att du subjektivt sett har uppfattat det som en nödvärnssituation fast det egentligen inte var det och i sådana situationer kan man ursäktas för sitt handlande. Sammanfattningsvis är olaga hot inte ett brott som föranleder nödvärnsrätt eftersom att det inte rör sig om ett fysiskt angrepp på person eller egendom. I enskilda fall kan man däremot möjligtvis ursäktas för hur man agerar i situationer där man känner allvarlig fruktan eller rädsla på grund av personligt riktade hot. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du får annars jättegärna återkomma till oss på Lawline. Vänligen,

Vad kan väktare göra för att avlägsna en person från en butik som stänger?

2019-02-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej.Vi är ett gäng väktare som inte är överens över ett scenario om olaga intrång samt nödvärnOm du jobbar som väktare för att stötta en stängning på en matbutik, kan vi med stöd av nödvärnsrätten förhindra eller få ut personer från butiken?Nödvärn talar ju om mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, men egendom gäller väl inte en matbutik?Vad jag vet så kan vi försöka "stå ivägen" och gå i nödvärn om personen kommer i fysisk kontakt med oss men lyckas dom passera utan fysisk kontakt så kan vi endast därefter ringa polis då det är ett bötesbrott?MvhDejan
Binh Tran |Hejsan! Väktare lyder under samma lagar som vanliga medborgare och använder sig därför mestadels av nödvärn i brottsbalken 24kap 1§, 2st punkt 3 som stadgar att nödvärn får användas mot: 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartygParagrafen är även tillämplig på kontor och butiker. Det innebär att väktare kan stoppa den som olovligen försöker tränga sig in i en butik som du säger, väktare kan även använda nödvärnet för att avlägsna personer som befinner sig på platsen och har olovligen trängt sig in. Detta kan emellertid vara problematiskt då man i alla situationer inte kan veta om det var olovligen eller om det inte var med flit att tränga sig in. I vissa områden som till exempel är inhägnade och har hög säkerhet kan det däremot vara lätt att konstatera att en person som inte har behörighet att vara där har kommit in på ett olovligt sätt och en väktare kan därför använda sig av nödvärn.Om en person har kommit in lovligen (t.ex vid öppettider i en butik) och stannar till stängning samt vägrar att gå därifrån måste väktare därför ringa polisen eller ordningsvakt som har utökade befogenheter att använda fysisk våld för att avlägsna personer. Väktare kan däremot använda sig av nödvärn om personen försöker att begå stöld eller förstör egendom i butiken enligt 2st, 1 punkten i paragrafen. Ursäkta mitt tidigare svar och slarv! Hoppas jag besvarade frågan, allt gott.

Svårigheter med nödvärn.

2019-01-09 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej vi ä en grupp elver som undersöker frågan om nödvärn. Därmed skulle vi vilja höra era åsikter på dessa frågor.Hur ser lagstiftningen och bestämmelserna om nödvärn ut? Varför? Vilka problem kan uppstå vid tillämpning av lagen?Bör en förändring av lagen vidtas?Är gränsen mellan nödvärn och misshandel rimlig? Tack i förhand!
Binh Tran |Hejsan! Lagstiftningen och varför.Bestämmelsen om nödvärn finns i 24kap 1§ brottsbalken. Det finns en omfattande litteratur om varför nödvärn finns men grundläggande tanken är att de som agerar i nödvärn bör vara fri från ansvar eftersom de endast skyddar sina intressen och agerar under överhängande och akuta situationer där fara är nära. Konsekvensen av att nödvärnsbestämmelsen inte finns är att personer blir fällda för att skydda sin egen kropp vid övergrepp.Bör en förändring av lagen vidtag? Jag anser att nödvärn är en bra konstruktion och litteraturen inom juridik är homogena i att nödvärnbestämmelsen ska finnas. Vilka problem kan uppstå och är gränsen rimlig? I teorin anser jag att det inte finns några problem med nödvärnskonstruktionen. I praktiken kan det vara uppkomma problem, i synnerhet vid bevisfrågor där åklagaren har att bevisa att det är ställt utom rimlig tvivel att en nödvärnssituation förelåg. Det gör dem genom att konstruera en händelse (genom tekniska bevis och vittnen) där det känns helt orimligt att en nödvärnssituation skulle finnas. I många fall kan det vara svårt att bevisa detta. Det finns något som heter putativ nödvärn, där den misstänkte "trodde" att denne befann sig i en nödvärnssituation men i egentliga fall inte gjorde detta. Att bevisa vad en person "trodde" är speciellt svårt för en åklagare. Ytterligare finns det problem med hur långt en nödvärnshandling egentligen får gå. I lagen uttrycks det att ett nödvärnsagerande kan gå så långt att det är "uppenbarligen oförsvarligt". En situation kan uppstå där en två personer börjar bråka, den ena handlar i nödvärn och slår till den andra så att denne hamnar i marken och halvt medvetslös. Efter detta sparkar den som handlar i nödvärn till den ena på huvudet eftersom denne trodde att den som låg ner hade en kniv. Säg om åklagare inte kan bevisa allt detta utan endast har vittnen och lite tekniska bevis att det faktiskt har skett ett slagsmål. Detta blir speciellt svårt när det finns alkohol inblandat och det är mörkt ute, vilka vittnen kan litas på? Man ser direkt svårigheterna med bevisfrågorna. Sammanfattningsvis är det inte problem med just nödvärnskonstruktionen i sig, utan det är bevisfrågorna som är påtagligt svåra att komma tillhanda med. Hoppas jag kunde påvisa problematiken i bevisfrågor samt nödvärnsbestämmelsen. Allt gott!