Nödvärn till försvar av någon annan

2019-08-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Får man utdela en örfil i nödvärn, som försvar av någon annan, om man ser denna bli ofredad och som är helt passiv?
Emilia Skantsi Flood |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Rätt till nödvärn till förmån för annan? En gärning som någon begår i nödvärn utgör enligt 24 kap 1 § st 1 brottsbalken (BrB) brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.Vidare framgår av 24 kap 5 § BrB att någon som hjälper en person som har rätt till nödvärn har samma rätt som denne dvs om gärningen varit tillåten för den som befinner sig i nödvärnssituationen så är den också tillåten för den som ingriper för att hjälpa denne. Avgörande för om gärningen kan rättfärdigas med hjälp av nödvärnsbestämmelsen blir således dels om det föreligger en nödvärnssituation dels om gärningen inte är uppenbart oförsvarlig. Föreligger en nödvärnssituation? Det finns fyra situationer som kan ge rätt till nödvärn, dessa är 1. Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.(24 kap 1 § stycket BrB)I detta fall aktualiseras punkten 1. Ett ofredande är ett brottsligt angrepp på person vilket innebär att det föreligger rätt till nödvärn men endast om angreppet är påbörjat eller överhängande dvs inte om det är avslutat. Men den vidtagna nödvärnsgärningen får inte vara uppenbart oförsvarlig. Vad som här avses är att försvarsgärningen inte får klart avvika får vad som varit behövligt samt att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen (örfilen) och den skada som angreppet hotar. Bedömningen av om nödvärnsgärningen inte varit uppenbart oförsvarlig måste göras utifrån omständigheterna i det enskilt fallet och det går således inte att t ex säga att det alltid är okej att ge någon som utsätter en annan för ett ofredande en örfil. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Vänlig hälsning

Handlar jag i nödvärn när jag håller ned mitt barn för att motverka att han skadar mig eller andra?

2019-08-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag undrar om det finns motsvarande nödvärnsrätt mot icke straffmyndiga personer. Min son är inte straffmyndig och har en diagnos av autism och impulskontrollstörning som gör att han ibland agerar våldsamt mot sin omgivning, till exempel slår, sparkar och river samt i något fall tryckt in sina fingrar i ögonen på mig. I vissa fall har jag då känt det nödvändigt att hålla ner honom med sådan kraft att det uppstått blåmärken och han har fått ont, något som jag antar skulle räknas som barnmisshandel. Ifall någon, exempelvis skolan, skulle anmäla mig för barnmisshandel skulle jag kunna hävda nödvärn då?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan du hävda nödvärn? Reglerna om nödvärn finns i brottsbalken (BrB). Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund som innebär att en annars brottslig gärning, så som exempelvis misshandel, inte är brottslig på grund av att gärningen har begåtts i självförsvar, 1 § 24 kap BrB. Din rätt att begå en viss gärning i nödvärn infinner sig då du befinner dig i en situation där du eller någon i din närhet drabbas av ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom. En brottslig gärning kräver uppsåt För att en gärning ska ses som brottslig krävs dock att gärningspersonen, i denna situation din son, har uppsåt att begå handlingen, 2 § 1 kap BrB. Med det menas att han förstår att det är ett brott som han begår samt att han förstår konsekvensen av det, det vill säga att han skadar dig eller någon/något annat. En person med autism och impulskontrollstörning har nog sällan uppsåt att begå misshandel varför jag vill mena att åberopande av nödvärn inte skulle vara ansvarsbefriande i det fallet. Likväl så krävs även uppsåt från din sida för att du ska kunna bli dömd för misshandel, 5 § 3 kap BrB. Jag utgår från att du inte handlar med uppsåt att skada ditt barn när du håller ned honom i syfte att inte skada dig, sig själv och andra. I och med detta så är det inte möjligt att du faktiskt skulle kunna dömas för misshandel. Barnagaförbudet I redogörelsen ovan utgår jag dock enbart från de regler i brottsbalken som reglerar eventuellt straffrättsligt ansvar. Utöver detta regleras ett förbud mot barnmisshandel i annan lagstiftning. Där beskrivs att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, 1 § 6 kap föräldrabalken. Barnagaförbudet medför inte något straffrättsligt ansvar, men kan dock leda till inblandning från socialtjänsten. Att hålla ner ditt barn i syfte att utöva uppsikt över honom och/eller övervinna fysiskt motstånd skulle enligt mig troligtvis räknas som en handling som ligger utanför barnagaförbudet. Sammanfattning Sammanfattningsvis skulle jag vilja mena att nedhållandet av ditt barn rimligtvis inte kan leda till något straffansvar. Visst finns det möjlighet att skolan gör en soc-anmälan mot dig då de har en plikt att göra detta om de misstänker att ett barn far illa, 1 § 14 kap socialtjänstlagen. Troligtvis bör en sådan eventuell anmälan inte leda till några vidare åtgärder så länge du är samarbetsvillig och förklarar hur situationen ligger till och vad som föranlett blåmärkena. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Vänliga hälsningar,

Får jag tjuvkoppla en bil för att rädda ett barns liv?

2019-07-24 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej Får man köra iväg (tjuvstarta) en bil vid akuta fall? T.ex behöver åka till sjukhuset snabbt med ett svårt sjukt späddbarn och min bil väggrar starta. Kan man då bli dömd för detta?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör ett eventuellt brott så kikar vi närmare på brottsbalken (BrB).Du kan bli dömd för brottet, men det beror på omständigheternaI ditt fall handlar det primärt om att åberopa nödrätten, som är en rättfärdigande omständighet för ett i andra fall kriminaliserat brott (24 kap. 4 § BrB).Paragrafen stadgar att "nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse".Har du möjlighet att bevisa att barnet befunnit sig i sådan akut fara att det hotar barnets liv eller hälsa är det alltså möjligt att du skulle kunna bli friad för att ha tjuvkopplat en bil och kört iväg med denna på grund av att en rättfärdigande omständighet förelåg.Situationen får dessutom inte vara sådan att det framstår som oförsvarligt att tjuvkoppla och köra iväg med en bil, exempelvis för att det funnits andra mindre skadliga medel att tillgå.Straffrättskommittén har tidigare uttalat sig om att en nödhandling som utgångspunkt är försvarlig om den skada som hotar är väsentligt allvarligare än den som, vid tidpunkten för tjuvkopplandet av bilen, kunde beräknas följa av gärningen. Ett exempel är att det ansetts tillåtet att ta någon annans båt för att rädda en drunknande person.Det beror helt enkelt på omständigheterna i det konkreta fallet.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fortsatt trevlig sommar!Med vänliga hälsningar

Nödvärn, nödvärnshjälp och putativ nödvärn

2019-05-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Här kommer en fråga kring ansvarsfrihet enl 24 kap brb.Rätt till nödvärn föreligger enligt 24 kap. 1 § brottsbalken bland annat mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom och i 24 kap 5§ brb står det bla Om någon enligt 1-4 §§ detta kapitel har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom eller henne samma rätt. Lag (2019:34).I en hovrättsdom ( mål nr B 4479-13)Hänvisar dom till 24kap 1§ i en dom om ansvarsfrihet för en person som hjälper en annanOch jag ser det som en tolkning av att "brottsligt angrepp på person" kan används för att skydda en person som inte är en själv.Men om man ponerar att man ser en situation där en person tillsynes blir utsatt för ett brottsligt angrepp och man väljer att hjälpa denne enl 5§ , men i efterhand förklarar personen att det har begåtts i samtycke, att man då istället använder sig av 1§ för att man skyddar person från ett tillsynes brottsligt angrepp. Men då borde det vara istället vara i stöd av 24kap 9§ brb, att det utifrån såg ut som en nödvänssituation.Vare sig det är 1§ eller 5§ 24kap brb som tillämpas i liknande sammanhang så är kontentan densamma och båda paragraferna skulle gå att tillämpa i en situation där man hjälper annan. Men enligt min tolkning så är det tydligt i lagtexten att det är 5§ som borde tillämpas när man hjälper annan person.Kan ni hjälpa mig att förstå ? Med vänlig hälsning, [namn]Ps. Hovrättsdomen har jag att tillgå vid förfrågan
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du påpekat så är det 5 § i kombination med 1 § man ska stödja sig mot om man vill hävda att man tagit över någons nödvärn. Rätten till nödvärn framgår av 1 §, och rätten till att hjälpa någon i nödvärn framgår av 5 §. Jag delar din uppfattning om att detta framgår tydligt av lagtexten.Vad som däremot inte framgår lika tydligt, eller alls, är vilken § man ska stödja sig mot om man hjälper någon som man tror befinner sig i nödvärn, trots att så inte varit fallet. Detta kallas för putativ (inbillad) nödvärn och kan vara ansvarsbefriade precis som verklig nödvärn. Den § man ska stödja sig mot i sådana fall är dock inte 9 §, utan 5 § och 1 §, precis som vanligt. Det framgår dock inte av själva texten i §§ att 1 och 5 §§ är tillämpliga även vid putativ nödvärn, utan det har istället utvecklats i Högsta domstolens praxis (se exempelvis NJA 1995 s. 661 och NJA 2012 s. 45).Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Att skjuta mot en inkräktare kan falla inom rätten till nödvärn

2019-08-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Om jag har vapenlicens på t.ex en Glock-18 får jag då skjuta i självförsvar, T.ex om någon gör inbrott hos mig och hotar mig till livet. Vad gäller i dessa fall hur har man laglig rätt att försvara sig själv?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ifall du är offer för ett brottsligt angrepp (som det du beskriver) har du rätt till nödvärn. Ifall du begår en handling i nödvärn kan du inte fällas för det brott som din handling utgör.Nödvärn är enkelt uttryckt detsamma som självförsvar. Det självförsvar du brukar i en nödvärnssituation får inte vara för grovt. Exempelvis har du inte rätt att skjuta någon till döds för att den är på väg att sparka dig. Dina ageranden i nödvärn måste vara försvarliga på så sätt att du inte kan agera på ett mindre grovt sätt (ett mildare sätt) för att undkomma faran du befinner dig i. För att svara på din fråga måste man alltså fokusera på hur angreppet mot dig ser ut. Att någon tar sig in i din bostad och hotar dig till livet är naturligtvis en allvarlig situation, du har i det läget rätt till nödvärn. Det som kan ge dig rätt att använda pistolen är att personen som hotar dig också har ett vapen riktat mot dig. Ifall personen som hotar dig inte har något vapen kan det dock anses vara för drastiskt av dig att skjuta inkräktaren. Ifall vi utgår från att du valde att skjuta personen, fast att det kanske inte var ett försvarligt agerande under omständigheterna (personen kanske själv var obeväpnad), finns det fortfarande en möjlighet att frias från ansvar. I en nödvärnssituation är det nämligen rimligt att en angripen person blir uppjagad och stressad. Därför hålls du inte ansvarig för ett obefogat våld ifall det beror på att du svårligen kunde besinna dig. Detta kallas nödvärnsexcess.I slutändan blir det hela en bevisfråga. Att du befann dig i nödvärn lär inte vara svårt att bevisa men du måste kunna bevisa att du hade svårt att besinna dig, för att ha rätt till nödvärnsexcess. Bedömningen kan vara hård i det läget. Därför är det "säkraste" för dig att agera på ett milt sätt från första början. Exempelvis kan det räcka att höja pistolen mot inkräktaren ifall denne är obeväpnad. Att skjuta ett varningsskott kan också vara tillräckligt, kanske även ifall inkräktaren är beväpnad. Om det hela faller inom rätten till nödvärn är en bedömningsfråga som i sista hand avgörs av en domstol.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning

Diskriminering av hyresvärd och nödvärn

2019-07-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Hur ska man som privatperson kunna styrka mobbing och trakasserier och skrämsel av andra hyresgäster i en gemensam fastighet?Då även hyresvärden är en av dem som skrämmer och trakasserar, diskriminerar.Hur kan man försvara sig i från förutfattade meningar och diskriminering och då hyresvärden är en av dem som diskriminerar och bidrar till skrämseln?Hur mycket av nödvärnsregeln är det rimligt att ta till när ens privatliv blir förstörd av den närmaste omgivningen så som grannar som bor i samma trappuppgång och i lägenheten strax bredvid?Det skulle vara väldigt intressanta att veta vad lagen säger.
David Gardell |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med denna jobbiga fråga. Inledningsvis vill jag bemöta din fråga om nödvärnsregeln. Som jag tolkar din fråga så handlar detta om en attack på dig som person, inte på din egendom. Vid dessa fall är nödvärnsregeln endast tillämplig om det finns ett överhängande eller påbörjat brottsligt angrepp mot dig. Detta måste i sin tur vägas mot allvaret i angreppet och det faktum att det är du som person som blir angripen. Av frågan framgår det inte tydligt, vad för typ av specifikt brott som har begåtts. Det jag kan säga är dock att det är ytterst tveksamt om nödvärnsregeln kommer att kunna användas om du exempelvis skulle vilja hämnas på dem som har trakasserat dig. Detta eftersom det skulle vara svårt att argumentera för att det skulle finnas något överhängande eller pågående brottsligt angrepp. Utgå därför från att nödvärnsregeln inte kan användas. Använd inte våld. När det kommer till diskrimineringen så är min rekommendation att du först försöker prata med personerna som det gäller och gör klart för dem att det dem gör inte är okej. Skulle det inte hjälpa, eller om du känner att det har gått så långt att du inte vill försöka, så rekommenderar jag att du gör en anmälan till diskrimineringsombudsmannen. Hur du går till väga för att göra detta ser du här. Blanketten som är relevant för dig hittar du under rubriken "verksamheter inom andra samhällsområden" på den länkade hemsidan. På denna hemsida kan du också få förklarat vad som händer med din anmälan och vad som kan vara bra bevis.Hoppas detta har varit till hjälp! Vänligen,

Vad innebär 24 kap. 2 § brottsbalken?

2019-05-25 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |I BrB 24:2 finns att läsa "Detsamma ska gälla om någon annan än de som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall."Vem är det man avser då?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I själva bestämmelsen 24 kap 2 § brottsbalken beskrivs vilka våldshandlingar som anses tillåtna, vilket skapar förutsättningar för utövandet av det offentliga våldsmonopolet. I bestämmelsens regleras tillåten våldsanvändning vid rymning av person som är lagligen frihetsberövad eller om den frihetsberövade genom våld eller hot om våld sätter sig till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot personen/ personerna som ansvarar för uppsikten. De som i dessa situationer är berättigade till att använda våld är i främst personalen på häkten och kriminalvårdsanstalter.Vad som menas med "Detsamma ska gälla om någon annan än de som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall" enligt lagkommentaren till bestämmelsen är att befogenheten att utöva våld vid sådana situationer även tillkommer för viss militär personal, kustbevakningen, vissa ordningsvakter, fartygsbefälhavare och den som har uppsikt över någon som är berövad friheten etc..Själva meningen ger alltså även den som gripit annan enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken (envars gripande) samma rätt till utövande av nödvändig våld. Vänligen,

Finns det någon lag om civilkurage?

2019-05-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag har lite frågor kring varför lagen ser ut som den gör angådende civilkurrage. Jag har uppfattat att det inte finns en exakt lag. Vilka följder har det fått, gärna i något exempel på en verklig händelse. Tack så jättemycket!
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder till oss på Lawline med din fråga. I Sverige finns det ingen skyldighet att agera om någon befinner sig i nöd, inte heller om det gäller att rädda livet på någon som exempelvis håller på att drunkna. Det har gjorts utredningar om Sverige ska införa en civilkuragelag, men dessa har ännu inte lett till några lagändringar. Anledningen till detta är kortfattat att staten inte vill att personer genom tvång ska försätta sig i fara genom ingripanden. Med andra ord vill lagstiftarna inte att medborgare ska göra sig skyldiga till brott endast genom att de råkade passera just vid det aktuella tillfället. Underlåtenhet att inte agera kan dock vara straffbart för personer som besitter ett ansvar. Exempelvis kan en badvakt göra sig skyldig till brott om denne underlåter att hjälpa någon som håller på att drunkna. Som nämnt ovan finns det inga lagar som tvingar människor att ingripa i nödsituationer. Det finns dock lagar som frikänner personer från ansvar vid ingripanden i nödsituationer om själva ingripandet i sig är brottsligt, exempelvis 24:5 brottsbalken. Paragrafen i 24:5 ger personer rätt att exempelvis ingripa mot någon som misshandlar annan utan att personen själv blir skyldig till misshandel genom sitt ingripande. Du finner rättsfall där denna regel har prövats i lagkommentaren till 24:5.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,