Kan jag förlora mitt svenska medborgarskap?

2020-10-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag är född till en dansk far och en svensk mor i Frankrike 1999. Innan lagändringen 2001, har jag alltså haft både svenskt och danskt medborgarskap vid födseln. Nu när jag snart fyller 22 och ska söka om att bevara mitt medborgarskap inser jag att det innan 2001 endast var tillåtet att ha ett medborgarskap. Kan jag isådanafall riskera att förlora mitt svenska medborgarskap eller kan jag behålla det då de båda medborgarskapen förvärvadrs vid födseln? Min mor är såklart svensk medborgare. Tack!
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer svara på din fråga gällande det svenska medborgarskapet utifrån svensk lag. Om du är eller har varit bosatt i Sverige Enligt 2 kap. 7 § regeringsformen kan ingen svensk medborgare som är eller varit bosatt i Sverige fråntas sitt medborgarskap, det är ett absolut förbud. Om du inte bor eller har bott i Sverige Om en person med svensk medborgarskap är född utomlands, aldrig bott i Sverige och inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet förlorar han eller hon sitt medlemskap vid sin tjugoandra födelsedag, enligt 14 § lag om svensk medborgarskap. Saker som kan tyda på samhörighet är att du regelbundet besökt Sverige, tex för att hälsa på släkt. I bestämmelsens andra stycke finner vi att en person som riskerar att förlora sitt medlemskap kan ansöka om att få behålla sitt medlemskap efter han eller hon fyllt 18 år och innan han eller hon fyller 22 år, precis som du planerat att göra. Men det ska uppmärksammas att en ansökan inte måste beviljas, utan det är just en ansökan.Dubbelt medborgarskap Sverige erkänner sen länge dubbelt medborgarskap. Att det tidigare inte varit så spelar ingen roll utan det som är reglerat i lag idag är det som gäller. Det vill säga att det inte finns något hinder från åtminstone Sveriges sida att ha dubbelt medborgarskap. Sammanfattningsvis betyder detta att du riskerar att förlora ditt svenska medborgarskap om du aldrig bott i Sverige och inte heller har någon samhörighet med landet, om du inte ansöker om att få behålla medborgarskapet. Ansökan behöver inte göras om du under någon tid har bott i Sverige eller om du regelbundet har besökt Sverige. Att du har medborgarskap i annat land hindrar inte de svenska myndigheterna att godkänna din eventuella ansökan. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Vänligen,

Polis möjlighet att utföra kroppsvisitation/besiktning

2020-10-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag blev inplockad utav polis, dom sa att jag ska hänga med dom på pisseprov för att jag såg drog påverkad ut, jag åkte med dom till polis station dom gjorde kropps visitering o tog urin prov på mig, jag hade absolut ingenting på mig sen skulle jag gå o pissa i en plastmugg o där visade de säg även negativt o dom sa att de var bra osv o att dom inte behöver skicka in mitt piss på analys, får dom göra så? O vad är de polisen gör när man är misstänkt för Narkotika innehav?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga verkar det som att polisen har utfört en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning på dig. En kroppsvisitation får enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) göras på den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. En visitation utgör en undersökning av kläder, väskor m.m. som den misstänkte har på sig. Kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § RB innebär tagande av prov från människokroppen och får göras under samma förutsättningar som en kroppsvisitation. För narkotikabrott kan fängelsestraff följa enligt narkotikastrafflagen, vilket betyder att den första förutsättningen är uppfylld. Den andra förutsättningen, skäligen misstänkt, innebär enligt ett uttalande från JO (JO 1992/93 s. 204) att det finns "konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser". Polisen i fråga kan mycket väl tyckt att det fanns tillräckliga skäl för att anse att du varit skäligen misstänkt och då är handlingarna som företogs av polisen okej att genomföra. Men detta kriteriet är svårt för mig att analysera utifrån omständigheterna i frågan. Om du anser att polisen inte alls haft förutsättningar för att misstänka dig för brott, och därmed begått ett fel kan du göra en anmälan till JO som granskar myndigheter. Anmälan kan du göra här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/ . Sammanfattningsvis betyder det ovan anförda att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är något som polis får göra om de skäligen misstänker person för narkotikabrott, och det är också vanligt att polisen gör just detta. Om polis misstänker att personen i fråga har ett större innehav i till exempel sin lägenhet eller bil kan polisen även genomföra en husrannsakan (28 kap. 1 § RB) för att söka efter föremål som kan vara av betydelse för utredning. Det under samma förutsättningar som kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Det kan här även nämnas att poliser måste beakta polislagens (PL) bestämmelser och allmänna principer. Bland annat 8 § PL som föreskriver att en polis ingripande inte får vara mer ingående än vad som är nödvändigt. Allmänna principer föreskriver att ingripanden och tvångsmedel endast ska företas om de är proportionerliga, nödvändiga och utifrån lagen ändamålsenliga. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

Räcker ett erkännande för fällande dom i brottmål?

2020-10-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, det är såhär att jag satt som passagerare i en bil som blev misstänkta för kört rundor med blåljus. Polisen fick tips om en vit Volvo som kör rundor som bluff poliser. Polisen fick sedan syn på vår bil och vi blev stoppade. I ingripandet var sirenen bortkopplad samt att den låg nere vid sidodörren. Jag trodde att min vän hade erkänt brottet när dem förhörde honom utanför bilen då han berättade för dem att han hade maskinen samt vart den låg. De ledde till att jag erkände brottet senare som passagerare. Han nekade till att blåljuset använts då de inte fanns bevis på den har använts. Räcker mitt erkännande som bevis för att vi ska bli dömda för föregivande av allmän ställning? Trotts att de ej finns tydliga bevis på att den används?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål är ett erkännande inte bindande för domstolen (35 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken), utan domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är ett högt ställt beviskrav och ett erkännande kan inte på egen hand leda till fällande dom. Ett erkännande kan emellertid användas som ett av många bevis, men värdet kan variera avsevärt. Som regel värderas det som framkommit i polisförhör under förundersökning med försiktighet då rättssäkerhetsgarantier inte kan garanteras där i lika stor utsträckning som i domstol. Om det gäller bötesbrott vilka ej behöver leda till huvudförhandling i domstol då strafföreläggande är möjligt är ett erkännande tillräckligt. Men strafföreläggandet ska godkännas av den tilltalade, vilket är frivilligt. Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att ditt erkännande inte på egen hand kan leda till att ni blir döma för brott i domstol. Det behövs fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Hoppas du är nöjd med svaret, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Vänligen,

På vilken plats anses ett brott vara begånget?

2020-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej på er!Jag undrar om var ett brott begåtts hur man tolkar var brottet är begånget. Vad jag undrar är om vi har en jägare som står på en klippa och skjuter en säl i vattnet och han inte har jakträtt och begår ett brott. Är brottet begånget där skytten stod eller där sälen blev träffad om det är 100 meter från där skytten stod när han avlossade sitt vapen?Jag tänker att skulle man skjutit på en människa så hade väl brottsplatsen varit där skytten träffade offret och inte platsen där skytten befann sig.
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap. 4 § brottsbalken (BrB) anses ett brott vara begånget där den brottsliga handlingen företogs, där brottet fullbordades eller, vid försök, där det tillämnade brottet skulle ha fullbordats. Bestämmelsen ska tolkas så att ett brott kan anses vara begånget på flera platser. Både vid handlingsorten som är den plats där gärningsmannen befinner sig samt vid effektorten vilken är den plats där effekten av gärningsmannens agerande visar sig. Alltså anses brottet i frågan vara begånget både på platsen där handlingen företogs, dvs där jägaren sköt, och på platsen för effekten, vilken är där sälen skadades av jägarens skott. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Testamente och arvsordning

2020-10-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min farfar avled 2011 och 2008 upprättades testamente där det står att hans del delas av min bror och jag, men även hans 11 syskon efter makan dött.Nu funderar jag om hans syskon kan få sin lott ändå? Kan man kräva att endast vi får hans del? Vi är hans enda 2 barnbarn (vår far gick bort 2001)
Frida Deivard |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När någon går bort fördelas deras kvarlåtenskap efter den i lag föreskrivna ordningen – om den avlidne inte upprättat ett giltigt testamente. Alla över 18 år har enligt 9 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) rätt att förordna om sin kvarlåtenskap i ett testamente. Det finns en stark utgångspunkt att testatorns vilja som speglas i dokumentet ska respekteras. Det finns dock några sätt att ogiltigförklara testamenten, men det verkar inte vara aktuellt i detta fall. (Om du vill läsa mer om ogiltighetsgrunder för testamenten har jag berört det i en annan fråga som du finner här.) Det betyder att din farfars kvarlåtenskap ska fördelas efter hans vilja, efter testamentet.Bröstarvingar har emellertid alltid rätt till sin laglott. Bröstarvingar är enligt 2 kap. 1 § ÄB arvlåtarens barn, och om barnet dött, träder dess avkomlingar i dess ställe. Förutsatt att din far inte hade några syskon betyder detta att du och din bror är er farfars bröstarvingar, som har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är det ni skulle fått om ett testamente inte fanns (7 kap. 1 § ÄB). För att få sin laglott måste testamentet jämkas av den som vill ha sin laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I frågan framgår ej hur mycket ni enligt testamentet kommer att få och jag kan därför inte svara på om er rätt till laglott har kränkts eller ej, dvs om ni ska begära jämkning av testamentet eller ej. Om inte testamentet kan ogiltighetsförklaras, och bröstarvingarnas laglott respekteras så ska arvlåtarens kvarlåtenskap fördelas efter testamentet. I detta fall betyder det att din farfars syskon ska få sin enligt testamentet föreskrivna del, och du och din bror er del. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Hur fördelas arv om den avlidne har bröstarvingar respektive särkullbarn?

2020-10-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!1. Hur fungerar det när den ena maken dör i ett äktenskap och paret har gemensamma barn (inga särskullsbarns). Den kvarlevande maken och barnen ärver maken som gick bort, men barnen får ej ut sitt arv förens den andra föräldern dör också. Var hamnar barnens arv under tiden som den andra föräldern fortfarande lever? I den kvarlevande förälderns besittning? Kan då, hypotetiskt sätt, den kvarlevande föräldern spendera allt av barnens arv som den innehar? Vad är det som skyddar barnens arv från att det skulle spenderas av den kvarlevande föräldern? 2. Gällande särkullsbarn: Om en man och en kvinna är gifta, mannen har 2 barn sen tidigare men paret har inga gemensamma barn. Mannen dör. Har de barnen rätt att få ut sitt arv direkt? När får kvinnan ut sitt arv? Och hur delas arvet? Får kvinnan 50% och barnen dela på 50% (under förutsättning att inget äktenskapsförord är skrivet)? Så tacksam för svar! Läser inför en juridik-tenta och har fortfarande inte fått kläm på detta.
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När en gift person avlider genomförs en bodelning enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. Detta innebär att makarnas gemensamma egendom (giftorättsgods) läggs ihop och delas på hälften. Den ena hälften erhåller den efterlevande maken med full äganderätt som sitt egna arv, och den andra hälften erhåller maken med fri förfoganderätt för att så småningom (när den efterlevande maken går bort) i efterarv tillkomma bröstarvingarna. Barnens arv efter den först avlidna maken/föräldern hamnar alltså i den efterlevande maken/förälderns besittning, men med begränsningen fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande inte får testamentera över denna andel eller ge bort det i gåva. Men den efterlevande får konsumera andelen och den är inte heller skyddat mot borgenärer vid eventuella skuldutmätningar. Detta följer av 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken (ÄB).Gällande frågan om situationen med särkullbarn hanteras bortgången till en början på samma sätt som med bröstarvingar. Det genomförs en bodelning och egendomen delas på hälften. Hälften utgör nu den efterlevande makens arv och blir dennes egna (full förfoganderätt). Den andra hälften har särkullbarnen rätt till direkt vid bortgång, vilket är en skillnad från situationen med bröstarvingar. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå att få arvet direkt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB om de vill. Barnens hälften kommer att fördelas lika mellan dem enligt 2 kap. 1 § ÄB. Alltså kommer den efterlevande maken få 50 % av kvarlåtenskapen i bodelning direkt, och barnen 25% var av om de inte avstår.Hoppas du fick svar på dina frågor! Lycka till på tentan!

Preskriptionstid för bedrägeribrott

2020-10-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Min fd sambo och jag separerade 2007. Bodelningsavtal upprättades som vi båda accepterade. Nu 13 år senare kräver han mig på 22.751:-. Påstår att jag 2004 (då vi fortf var sambo) ska ha överfört försäkringspengar, som han fått för en muskelsjukdom, från hans konto till mitt konto. Enl hans bank ska detta ha skett via min telefon. Han säger vidare att hans bank tycker han ska polisanmäla mig bedrägeri. Kan man verkligen göra på detta viset. Det har ju gått 16 år.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar bestämmelserna om preskription. Preskription innebär att en påföljd inte kan dömas ut för brottet då för lång tid passerat. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB), och enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. Hur lång preskriptionstiden är skiljer sig beroende på vilken påföljd som kan följa på brottet, med andra ord hur allvarligt brottet är. Tex finns det ingen preskriptionstid att beakta gällande åtal för mord (35 kap. 2 § 1 p.). Brottet bedrägeri regleras i 9 kap. BrB och vid tillämpning av kapitlets bestämmelser om bedrägeri (1-3 §) i samband med preskriptionsbestämmelserna kan vi konstatera följande:- för ringa bedrägeri gäller en preskriptionstid på två år (35 kap. 1 § 1 p.)- för bedrägeri av normalgraden gäller en preskriptionstid på fem år (35 kap. 1 § 2 p.)- för grovt bedrägeri gäller en preskriptionstid på tio år (35 kap. 1 § 3 p.)Brotten blir alltså preskriberade efter denna tid om inte den misstänkte häktas eller erhåller del av åtal för brottet.För ditt fall betyder det att du inte kan ådömas påföljd för brott (bedrägeri) gällande denna händelse. Så ifall din före detta sambo polisanmäler denna händelse kommer det inte leda någonstans på grund av att preskriptionsreglerna hindrar det.Hoppas du är nöjd med svaret, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline!Vänligen,

Konkurrerande verksamhet och lojalitetsplikt

2020-09-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag och några kollegor som idag arbetar på en förskola vill starta en egen förskola. Finns det några lagar på att vi startar konkurrensmässigt företag och att vi "snor" arbetstagare?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som arbetstagare har du en lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare. Lojalitetsplikten innebär att man som inställd inte får vidta åtgärder som är ägnade att skada eller på annat sätt försvåra för arbetsgivarens verksamhet. Att starta konkurrerande verksamhet är något som anses bryta mot lojalitetsplikten och således anställningsavtalet. Normalt sett så upphör en arbetstagarens lojalitetsplikt när en anställning upphör, alltså när uppsägningstiden passerat. Det innebär att arbetstagaren efter det har rätt att starta konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos en konkurrent. Men endast om inte annat avtalats mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Det förekommer så kallade konkurrensklausuler som "sträcker ut" lojalitetsplikten för att gälla även efter en anställnings upphörande. Det är vanligt om man haft en något högre position inom ett företag. Jag kan alltså inte ge dig ett exakt svar, då det beror på vad som är avtalat mellan dig och din arbetsgivare. – så kolla det! Men ni bör åtminstone inte starta egen förskola under tiden ni fortfarande ses som anställda på den nuvarande förskolan då det skulle ses som konkurrerande verksamhet som kan komma att skada arbetsgivaren. Att kontakta andra arbetstagare/kunder på förskolan under tiden ni fortfarande är anställda där kan också ses som illojalt. Tänk att alla förberedelsen innan anställningstidens slut riskerar att ses som illojalitet mot arbetsgivaren. Hoppas du är nöjd med svaret! Vänligen,