Skaderekvisit i sekretessbestämmelser

2021-04-22 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Vi har fått den här frågan som en exempelfråga men fattar inte riktigt vart jag finner informationen och skulle behöva hjälp med att förstå och hitta lagrum. Bifogar frågan här nereRedogör för skillnaden mellan rakt och omvänt skaderekvisit. Var hittar vi huvudregeln för prövningen av sekretess inom socialtjänsten? Var anser du att skaderekvisitet finns i en bokstavstolkning av detta lagrum och vilken typ av skaderekvisit används? Tack på förhand!
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett lagrum ger utryck för en presumtion för offentlighet brukar skaderekvisitet kallas för "rakt skaderekvisit". Presumtionen innebär att uppgiften som utgångspunkt är offentlig. Se exempelvis 28 kap. 1 § Offentlighet och sekretesslagen (OSL)där det föreskrivs att sekretess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.När ett lagrum ger uttryck för presumtion för sekretess brukar skaderekvisitet istället kallas för "omvänt". Då är alltså utgångspunkten för uppgiften sekretess och att den inte får delas med allmänheten. Se exempelvis 25 kap. 1 § OSL där det föreskrivs att uppgift är sekretessbelagd om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att enskild eller annan närstående lider men. Jämför med exemplet ovan och märk att det här ska stå klart istället för antas, det vill säga det är ett högre krav för att få dela uppgift. Huvudregeln för prövning av sekretess inom socialtjänsten hittar du i 26 kap. OSL (se kapitlets rubrik), specifikt 26 kap. 1 § OSL. Där föreskrivs att: Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Ordalydelsen (bokstavstolkning) ger uttryck för det omvända skaderekvisitet, det vill säga att en presumtion för sekretess råder inom socialtjänsten. Sekretessen är alltså stark. Hoppas du är nöjd med svaret på dina frågor. Vänligen,

Hur länge kan en förundersökning pågå?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag fick höra att jag för 1,5 år sedan ska ha blivit polisanmäld för falsk tillvitelse. Kan det vara pågående när det gått så lång tid eller tror ni det är nerlagt?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken (RB) och om det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. I 23 kap. 4a § RB beskrivs bland annat även att en förundersökning får läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimlig proportion till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. En förundersökning kan dock återupptas om ny bevisning upptäcks. Den yttersta tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p.). Enligt 15 kap. 7 § BrB döms den som begått falsk tillvitelse till fängelse i lägst 14 dagar och högst 2 år. Det innebär att brottets preskriptionstid är 5 år enligt 35 kap. 1 § 2 p. BrB. Med beaktande av att en förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som möjligt kan antaganden dras om att du borde hört något gällande denna förundersökning från till exempel polisen om den fortfarande var pågående. Om omständigheter talar för ett lågt straffvärde kanske polis även gjort bedömningen att utredningen inte är värd det den skulle kunna leda till. Men som sagt kan jag tyvärr inte ge dig ett exakt svar, bland annat mot bakgrund av att förundersökningar kan återupptas och bedrivas till och med att det misstänkta brottet preskriberats. Hoppas svaret hjälpte dig något! Vänligen,

Förtal och enskilt åtal

2021-03-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min granne har ansökt om bygglov i efterhand, då dennes svartbygge blivit påkommet. Denna ansökan har jag överklagat, då svartbygget utgör stor olägenhet för oss.I grannes bemötande av min överklagan, så har hen skrivit att överträdelse av tomtgräns och sabotage av svartbygget skett, och angivit mig som gärningsmannen.Så med andra ord, har grannen i ett av kommunen diariefört dokument, otvetydligt utpekat mig som brottsling. Detta är naturligtvis en ren lögn.Jag överväger att göra en förtalsanmälan. Hur stor är sannolikheten att "vinna"?Vänligen
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 5 kap. 5 § brottsbalken (BrB) får förtalsbrott inte åtalas av någon annan än målsäganden. Det innebär att förtalsbrottet faller inom vad som kallas enskilt åtal. Enskilt åtal är motsatsen till allmänt åtal och innebär att personen som blivit utsatt för brottet ska väcka talan och föra processen i domstol, istället för en åklagare. Endast i undantagssituationer får åklagaren väcka åtal i den enskildes ställe och driva målet i domstol enligt samma paragraf. Upplägget om enskilt åtal medför att det inte hör till vanligheten att personer döms för förtalsbrott (i förhållande till hur ofta brottet faktiskt begås). Det är en ansträngning att föra en process och att säkra bevis, vilka många helst skippar trots att ett faktiskt brott har begåtts. Särskilt med tanke på att påföljden inte är av så stark karaktär i många fall, straffet för förtal av normalgraden är böter (5 kap. 1 § BrB). Därtill råder det en osäkerhet för vart gränsen går för att ett uttalande faktiskt ska ses som ett brott, då det råder stark yttrandefrihet i Sverige. För att någon ska dömas för brott i Sverige måste det vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått den påstådda gärningen (fastslaget i bl.a. NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Det är ett högt ställt beviskrav vilket i princip innebär att rätten måste vara helt säker på att den tilltalade begått brottet hen åtalats för. Det är vidare inte den tilltalade som ska bevisa sin oskuld, utan den som väckt åtal ska bevisa att den tilltalade är skyldig. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare/enskild och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. I Sverige råder vidare principen om fri bevisföring och fri bevisvärdering vilket innebär att alla bevis får läggas fram i rättegång samt att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det betyder att det inte finns en "mall" av hur mycket olika bevis är värda eller exakt vilka bevis som krävs för en fällande dom. Med bakgrund av vad som ovan beskrivits går din fråga inte att svara på, åtminstone inte utan att se alla bevis från båda parter. Men inte ens då kan en sannolikhetshalt vara pålitlig då domstolens bedömning är den enda som räknas. Hoppas att detta svar hjälper dig ändå! Vänligen,

Hur påverkar tidigare brottslighet nya straff?

2021-03-10 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag "åkte fast" för snatteri i en livsmedelsbutik för några veckor sedan. Butikskontrollanten som tog mig sa att dom kommer polisanmäla mig, däremot hade jag inte passerat sista betalningstillfället och när kontrollanten konfronterade mig tog jag upp varorna ur väskan och betalade för dom vid kassan. Däremot menar butiken att man kan polisanmälas för försök till bedrägeri då jag använde självscanningen och dom har mina personuppgifter genom mitt medlemskort i butiken.Till min fråga - jag väntar med stor ångest på ett brev från polisen ang förhör etc. Jag är tidigare ostraffad förutom en liknande incident från när jag var 14 år. Jag snodde ett klädesplagg, polisen kom till platsen och jag dömdes till att gå på möte hos socialen. Sedan var det inget mer med det. Nu är jag 29 år och finns inte med i belastningsregistret. Kommer min dom från när jag var 14 år räknas som en försvårande omständighet och leda till att jag får ett hårdare straff jämfört med om jag inte hade blivit "dömd" (vet inte om man kallar det för dömd när man är under 15 år) eller spelar den incidenten ingen roll i mitt nuvarande ärende?Tack på förhand!
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person döms för brottslighet kan tidigare domar påverka straffets nivå (straffmätningen) eller vilket straff personen får (påföljden), se 29 kap. 4 § brottsbalken (BrB) och 30 kap. 4 § BrB. Vid bedömningen om tidigare brottslighet ska påverka straffbedömningen ska särskilt beaktas vilken omfattning tidigare brottslighet haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare brottsligheten är likartad eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarliga. I ditt fall har det förflutit väldigt lång tid, det föreligger knappast någon "omfattning" och det rör sig inte heller om allvarlig brottslighet, vilket betyder att den tidigare händelsen inte bör påverka ditt eventuellt kommande straff. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Hur lån tid kan det ta innan åklagare väcker åtal?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar hur lång tid det kan ta innan åklagaren väcker åtal och klienten får sitt straff för mordet på sin fru våren 2019.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Processen inom rättsväsendet startas med en förundersökning. Enligt 23 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) ska det under en förundersökning utredas, (1) vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om (2) tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt (3) målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § RB. Den enda tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p. BrB). När undersökningsledare (vilket oftast är en åklagare) har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig för att har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av undersökningen och begära om komplettering, enligt 23 kap. 18 a § RB. När förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren meddela beslut om åtal ska väckas eller inte enligt 23 kap. 20 § RB. Efter att åklagaren förundersökningen ska åklagaren väcka åtal om det finns tillräckliga skäl enligt 23 kap. 2 § RB. Tillräckliga skäl föreligger då åklagaren på objektiva grunder kan emotse en fällande dom i rättegång. Det kärvs alltså att handlandet är brottsligt samt att bevisningen räcker. Fråga om bevisningen räcker är det som påverkar förundersökningens tidsåtgång. I dagsläget finns ingen bestämmelse om att åtal ska väckas inom en viss tid. Det enda tiden att beakta är preskriptionstiden likt ovan, vilket dock inte är ett problem i detta fall då undersökningen rör mord. Åklagaren ska dock väcka åtalet så snart som möjligt, vilket är av extra vikt om den misstänkte sitter häktad. Det krävs alltså mycket för att åtal ska väckas, och det är av stor vikt att åklagaren gör ett noggrant arbete under förundersökningen och åtalets väckande. Efter det tar rättegång viss tid, till det får räknas med överklagandefrist (3 veckor) och eventuellt rättegång i hovrätt. Ett exakt svar på när (ens om) han får sitt straff går alltså inte att ge. Jag hoppas dock att detta svar hjälper dig förstå situationen bättre! Vänligen,

Vad krävs för att HD ska meddela prövningstillstånd och när vinner en dom laga kraft

2021-03-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Efter en överklagan av Tingsrättens dom har en bekant blivit enhälligt friad av Hovrätten i ett mål som åklagaren klassat som våldtäkt. Den åtalade har suttit häktad hela tiden fram tills Hovrätten ändrat domen.Frågan gäller följande:1. Är det på något sätt avgörande för utgången i målet, eller om Högsta domstolen skall ge prövningstillstånd eller inte, om NÄR man överklagar, så länge det är inom angiven tidpunkt som fastställts i domen? dvs 3 veckor.Jag menar att det vore helt fel om det var någon slags "tävling" om vem som snabbast överklagar en dom! , Åklagaren eller försvaret, eller i ovanstående mål, om det påverkar målet om Åklagaren "snabbt" överklagar till Högsta Domstolen, ( Prövningsrätt) Detta måste vara ovidkommande!2. Hur och när vet man att domen vunnit laga kraft? meddelas detta uttryckligen med mail eller brev, eller är det endast ett uteblivande av prövningstillstånd? (förutsatt att Åklagaren sökt detta hos Högsta Domstolen.
Frida Deivard |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Enligt 54 kap. 10 § Rättegångsbalken (RB) får prövningstillstånd (PT) i Högsta domstolen (HD) endast meddelas om HD:s som skulle få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolar ska bedöma liknande fall. HD kan även meddela PT om det föreligger synnerliga skäl enligt paragrafens andra punkt, det är ännu ovanligare en prejudikatskälet. Det enda HD beaktar vid frågan om de ska meddela PT är alltså om det den överklagande parter framfört i sitt överklagande visar att det finns prejudikatsskäl eller om det föreligger synnerliga skäl. Givetvis måste överklagandet inkomma under rätt tid och vara komplett enligt formkravsreglerna, annars kan det avvisas. Överklagandefristen för hovrättsdomar är 4 veckor enligt 55 kap. 1 § RB. 55 kap. RB innehåller mer om överklagandet. Det har alltså ingen betydelse om vem som överklagar först om båda parter framställer varsina fristående överklaganden. Alltså, frågan om när man överklagar har endast betydelse i fråga om överklagande skett inom rätt tid, dvs inom överklagandefristen och inget annat.En dom har vunnit laga kraft när tiden för överklagande har passerat. Om part överklagar hovrättens dom till Högsta Domstolen (HD) vinner domen laga kraft när HD beslutar att inte meddela PT, alternativt den dag HD meddelar dom förutsatt att de tidigare beviljat PT. Normalt sett meddelas det inte uttryckligen när tidpunkten för att dom vunnit laga kraft är nådd, utan part får hålla lite koll på datumen själv. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Enskild egendom genom testamente eller gåvobrev

2021-03-15 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag är en ensamstående mamma till en dotter som är gift. Vill skriva min lägenhet som enskild egendom till hennes fördel. Hur går man till väga? Tacksam för svar!
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskild egendom I 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (ÄktB) framgår på vilka sätt egendom kan bli enskild, och därav undantas från eventuell bodelning (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). De punkter som är relevanta för dig är p. 2 och p. 4, det vill säga enskild egendom genom testamente eller gåva och därför kommer de beröras närmare nedan. En klausul som kan inkluderas i både testamente och gåvobrev gällande att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom kan exempelvis se ut enligt följande: "Fastigheten eller vad som kommer i dess ställe ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. Det ska även gälla all avkastning därav."Testamente Om du menar att din dotter ska ärva din lägenhet som enskild egendom kan du kan upprätta ett testamente som förklarar din vilja. Det vill säga att din dotter ska ärva lägenheten, med villkoret om att egendomen ska vara enskild. För att testamentet ska vara giltigt måste du beakta följande formkrav. Testamentet måste vara: 1.i skriftlig form, 2. undertecknat av testatorn, i detta fall dig, och två vittnen,3.vittnena ska vara minst 15 år, får inte vara släkt med testatorn, vara mottagare av arv eller nämnas i testamentet, 4.vittnena ska närvara samtidigt när testamentet signeras av testatorn och de ska veta att det är hans testamente som signeras (10 kap. 1, 2, 4 §§ Ärvdabalken). GåvobrevOm du menar att din dotter ska få din lägenhet under tiden du lever kan du upprätta ett gåvobrev, även det med villkoret att egendomen ska vara din dotters enskilda. Ett gåvobrev är en förutsättning för att gåva av t.ex. bostadsrätt ska vara juridiskt relevant och giltig. För att ett gåvobrev ska vara giltigt måste det upprättas i enlighet med följande formkrav. Gåvobrevet måste: 1.vara skriftligt,2.innehålla uppgifter om gåvogivaren och gåvomottagaren,3.undertecknas av både gåvogivaren och gåvomottagaren,4.innehålla en tydlig förklaring om att överlåtelsen utgör gåva (och inte köp/byte), s.k. överlåtelseförklaring5.innehålla tydlig information om gåvan, dvs. om fastigheten/bostadsrätten (fastighetsbeteckning t.ex.),6.innehålla information om eventuella villkor eller begränsningar (4 kap. 29 § Jordabalken).Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Vilka juridiska konsekvenser kan följa narkotikabrott?

2021-03-10 i Narkotikabrott
FRÅGA |Jag vet med största säkerhet att en bekant till mig frekvent innehar och brukar cannabis i en personlig/ej kommersiell mängd. Personen i fråga har brukat under lång tid, i stort sett varje dag, ibland flera gånger om dagen och nästintill alltid vid kvällstid innan läggdags. Jag är nu orolig att denne bekante person indirekt håller på att dra in en *annan* gemensam bekant i ett bruk liknande hens eget. Jag är osäker på vad som kan och bör göras för att sätta stopp för denna situation och har löst övervägt att göra en anonym anmälan till polisen. Jag undrar: Vilka juridiska konsekvenser skulle min bekante få om hen ertappas innehavandes/brukandes cannabis? Det rör sig alltså om en mängd i personlig och självmedicinerande storlek (dvs som mest några enstaka gram åt gången).
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § narkotikastrafflagen döms den som innehar, brukar m.m., narkotika för narkotikabrott till fängelse i lägst 14 dagar och högst tre år.Om brottet anses som ringa, med hänsyn till mängden, arten och omständigheter i övrigt, så är straffskalan enligt 2 § samma lag istället böter eller fängelse i lägst 14 dagar och högst sex månader. Det ringa brottet är huvudsakligen reserverat för gärningar som endast innefattar eget bruk eller innehav av narkotika för eget bruk (se RH 2006:3). I förarbeten har det uttalats att heroin och kokain anses vara av den arten att de inte kan höra samman med ringa narkotikabrott. Exakt hur en domstol kan komma att döma den aktuella situationen kan inte jag svara på då domstolen tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. Vid påföljdsbedömningen kan dock nämnas att domstolen kommer att beakta principer som präglas av humanitet och proportionalitet. Det innebär att straffet ska svara till brottets svårhet och rätten har en medmänsklighet och tolerans på grund av respekten för människovärdet. Till detta hör att det finns en presumtion i 30 kap. 4 § brottsbalken (BrB) mot fängelsestraff, vilken innebär att rätten inte ska välja fängelse som påföljd om det inte är absolut nödvändigt. Domstolen ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd. Lindrigare påföljder anses vara villkorlig dom och skyddstillsyn, möjligen i förening med samhällstjänst t.ex. (se 27 kap. 2 a § BrB). Dessa påföljder ses alltså som alternativ till fängelse, även om det i brottsbestämmelsen står just fängelse. Enligt 27 kap. 1 § BrB och 28 kap. 1 § BrB får rätten döma till villkorlig dom och skyddstillsyn om påföljden inte bedöms stanna vid böter, vilket skulle vara fallet om brottet bedöms som narkotikabrott av normalgraden. Vid bedömningen om presumtionen bryts och fängelse ses som det lämpliga alternativet ska domstolen beakta brottets straffvärde, art och återfall enligt 30 kap. 4 § 2 st. BrB. Med straffvärde menas hur allvarligt brottet varit, art menas med att det finns vissa "artbrott" som samhället menar är sådana brott som i regel bör leda till fängelse. Det kan röra sig om svårupptäckbara eller särskilt farliga brott. Återfall kan uteslutas om det är personens första brott (man kollar på likartad brottslighet), men straffvärdet och arten är rättens sak att bedöma närmre. Om presumtionen inte är bruten står valet mellan villkorlig dom (27 kap.) och skyddstillsyn (28 kap.). Valet görs utifrån en bedömning av återfallsrisk och lämplighet. Om presumtionen bryts och fängelse ses som lämpligt ska rätten därefter även undersöka om lindrigare påföljd kan vara lämplig ändå, om det finns särskilda skäl. Man kan nämligen i enlighet med 30 kap. 7 § 2 st. BrB och 30 kap. 9 § 2 st. BrB förena skyddstillsyn eller villkorlig dom med t.ex. samhällstjänst. Ett särskilt skäl kan vara att straffvärdet inte är så högt, att den dömde förbättrat sin personliga och sociala situation m.m.För att sammanfatta krävs det mycket för att fängelsestraff ska vara aktuellt, även om det i straffbestämmelsen stadgas att straffet är just tid i fängelse. Det är något man gör i sista hand om det är absolut nödvändigt. Men jag kan inte svara på hur rätten kommer bedöma i detta specifika fall då rätten tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. Jag kan alltså inte ge dig ett bättre svar än att det finns en möjlighet att personen får avtjäna ett fängelsestraff på grund av dina handlingar, men det krävs som sagt en del för att rätten ska utesluta alternativa påföljder och utdöma fängelsestraff. Om brottet bedöms som ringa är böter som sagt ett alternativ till straff. Det innebär att den som döms betalar pengar. Böter döms antingen som penningbot, en fast summa pengar till exempel 1 000 kronor, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 100 kronor (det vill säga 4 000 kronor). Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det senare talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut. Se 25 kap. 1-2 §§ BrB. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,