Kan föräldrar avtala om enskild vårdnad vid en eventuell skilsmässa?

2021-05-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag och min fru är gifta och har ett gemensamt barn. Vi undrar om det juridiskt sätt går att skriva en fullmakt eller liknande där vi bestämmer, om vi i framtiden väljer att skilja oss, att enbart en utav oss blir ensam vårdnadshavare. Är detta möjligt?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är det juridiska problemet?Som jag tolkar din fråga vill du och din fru avtala om att en av er ska bli enskild vårdnadshavare till ert gemensamma barn om ni i framtiden skulle bestämma er för att skiljas. Först kommer jag att redogöra för vilka regler som blir aktuella i ert fall för att sedan besvara din fråga. Kan föräldrar avtala om enskild vårdnad?Regler angående vårdnad finns i föräldrabalken (FB). Här anges att det juridiskt sett är möjligt för föräldrar att när minst en av dem har vårdnaden om ett barn att avtala om att vårdnaden ska vara gemensamt eller att en av dem ska ha ensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Avtalet blir rättsligt bindande under förutsättning att avtalet uppfyller ett antal formkrav. Det ska vara ett skriftligt avtal och socialnämnden måste godkänna detta avtal. Detta avtal kan verkställas om socialnämnden har godkänt det eftersom nämndens godkännande får samma verkan som ett domstolsbeslut om vårdnad. Alltså blir avtalet giltigt i samband med godkännande av socialnämnden och en förälder kan därmed ändra sig fram till denna tidpunkt. När beslut tas gällande vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa beaktas (6 kap. 2a § FB). Därför ska barnets bästa även beaktas av socialnämnden när avtal sluts kring vårdnad. Kan föräldrar avtala om att enskild vårdnad ska gälla vid eventuell skilsmässa?Med tanke på att avtalet börjar gälla direkt vid godkännande av socialnämnden är det inte möjligt att reglera vårdnad inför framtiden. Dessutom kan det blir svårigheter kring vad som egentligen anses vara barnets bästa. Detta eftersom barnets bästa kan bedömas annorlunda vid tidpunkten för skilsmässa jämfört med när avtalet upprättats. Utgångspunkten rent juridiskt blir därmed att föräldrarna själva ska få bestämma om barnets vårdnad när en sådan situation uppkommer och inte inför framtida vårdnad. SlutsatsDet är inte möjligt för dig och din fru att reglera vem av er som ska ha enskild vårdnad vid en eventuell skilsmässa. Om ni i framtiden skulle skilja er kan ni då avtala om vårdnaden med ovan nämnda formkrav i beaktande. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och skulle du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan en person göra sitt testamente hemligt för anhöriga?

2021-05-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag undrar om en person kan skriva in i sitt testamente att personen önskar att saker ska hållas hemliga för anhöriga så att de som har tillgång till testamentet är skyldiga att hålla det som står i testamentet hemligt efter att personen dött?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att ingen har rätt att läsa en persons testamente så länge testatorn är vid liv eftersom testamentet inte är någon offentlig handling. Dock kan testamentet bli en offentlig handling i samband med bouppteckningen och då har man rätt att ta del av testamentet. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och om det finns ett testamente ska detta bifogas till bouppteckningen (20 kap. 5 § ärvdabalken). Alltså kan man efter en persons bortgång ta del av dennes testamente genom att begära ut handlingen hos Skatteverket. Efter att begäran har inkommit till Skatteverket prövar myndigheten om bouppteckningen samt bifogat testamente kan lämnas ut och skickas till dig. Värt att tillägga är att man som arvinge har rätt att delges testamentet vid testators bortgång. Alltså har arvingar rätt att få en kopia av testamentet som de sedan ska styrka att de har tagit del av genom namnunderskrift (14 kap. 4 § ärvdabalken). Om personen har bröstarvingar har dessa rätt att få ut sina laglotter och kan då klandra samt begära jämkning av testamentet om deras rätt skulle inskränkas av testamentet (7 kap 3 § ärvdabalken). Arvlåtaren har rätt att testamentera hälften av sin kvarlåtenskap till vem han eller hon vill medan andra halvan utgör barnens laglott som inte kan testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Därmed kan man inte göra sina barn arvlösa genom testamente eftersom de är berättigade till sin laglott. Om arvlåtaren inte har barn kan han eller hon testamentera hela kvarlåtenskapen till vem han eller hon vill. Sammantaget kan sägas att en person inte kan göra sitt testamente hemligt för anhöriga efter att personen i fråga har avlidit. Speciellt inte för bröstarvingar. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen höra av dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Kan man vara medborgare i både Sverige och Norge?

2021-05-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Har svenskt medborgarskap sedan födseln. 1952. Bosatt i Norge sedan 1983. Kan jag söka om dubbelt medborgarskap : Sverige- Norge??
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillåter svensk rätt dubbelt medborgarskap?Sedan 1 juli 2001 tillåter svensk lag dubbelt medborgarskap enligt lagen om svenskt medborgarskap. På så vis kan en svensk medborgare ansöka om medborgarskap även i ett annat land utan att behöva avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Dock finns det ett antal länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap. Alltså har du som svensk medborgare rätt till dubbelt medborgarskap förutsatt att det andra landets lag tillåter dubbelt medborgarskap. Tillåter norsk rätt dubbelt medborgarskap?Från och med den 1 januari 2020 tillåter även Norge dubbelt medborgarskap. Detta innebär att man du inte behöver avsäga dig ditt medborgarskap för att erhålla norskt medborgarskap. Hur kan jag få norskt medborgarskap? Som nordisk medborgare finns det två sätt för dig att få norskt medborgarskap. Antingen genom anmälan eller ansökan. Om du är en nordisk medborgare över 18 år och har varit bosatt i Norge i minst sju år kan du anmäla medborgarskap. Att anmäla medborgarskap är kostnadsfritt. Du kan även ansöka om medborgarskap om du är en nordisk medborgare över 12 år och bott i Norge de senaste två åren räknat från ansökan. I samband med din ansökan om norskt medborgarskap måste du bevisa att du förstår norska. Du måste även visa, genom ett utdrag från straffregistret, att du inte har dömts till straff.Slutsats Sammantaget finns det inget hinder, varken i svensk eller norsk lag, för dig att ansöka om medborgarskap i Norge utan att behöva avsäga dig ditt svenska medborgarskap. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Är information som en vårdnadshavare har lämnat till skolan sekretessbelagd gentemot den andra vårdnadshavaren?

2021-04-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej.Vid en konflikt mellan två vårnadshavare. Finns det reglerat vilken information en rektor får meddela den andra vårnadshavaren som lämnats i förtroende?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilken lag är tillämplig? Frågan här är huruvida en vårdnadshavare har rätt att få ta del av information som den andra vårdnadshavaren har lämnat till skolan. Jag kommer att utgå från att den information som har lämnats angår barnet. Föräldrabalken (FB) innehåller regler gällande vårdnadshavares rätt och även skyldighet att se till barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Dessutom har vårdnadshavare en skyldighet att bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning (6 kap. 2 § FB). Skolans läroplan anger att skolväsendet och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för barnets grundutbildning. Skolan ska bland annat vidarebefordra information om eleven till barnets vårdnadshavare. Alltså är utgångspunkten att vårdnadshavarna har rätt till information gällande sitt barn men ibland kan dock sekretess hindra att information lämnas ut. Vilken rätt har vårdnadshavare att ta del av information i skolverksamhet gällande sitt barn?Utgångspunkten är att sekretess som rör barnet även gäller i förhållande till barnets vårdnadshavare. Dock krävs det väldigt allvarliga omständigheter för att informationen ska vara sekretessbelagd. Detta eftersom väldigt mycket faller inom det så kallade föräldraansvaret (6 kap. 11 § FB). Alltså om den information som ska lämnas ut rör "barnets personliga förhållande" är det vårdnadshavares ansvar och då gäller inte sekretessen i förhållande till dem. Typiska exempel på sådan information som vårdnadshavaren normalt ska ges tillgång till är barnets hälsa eller om det har förekommit incidenter i skolan. Skolan måste alltid göra en bedömning om det finns en sådan risk vid utlämnandet av känsliga uppgifter. Detta eftersom viss information kan vara sekretessbelagt även gentemot vårdnadshavare eller om barnet skulle lida betydande men om vårdnadshavaren fick ta del av uppgiften (12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Exempelvis kan så vara fallet om en vårdnadshavare använder uppgiften till skada för barnet eller den andra vårdnadshavaren. Om skolan bedömer att det inte finns någon risk för skada kan de meddela vårdnadshavare. Gäller sekretess för skolpersonal?All personal som är eller har varit verksam inom kommunens verksamhet har tystnadsplikt. De får därför inte lämna ut uppgifter som kan skada barn eller vårdnadshavare till andra utanför skolan (29 kap. 14 § skollagen). Med det här menas att personal inte får lämna ut och föra vidare information som de har fått veta om barn eller barnets hemförhållanden. Dock hindrar inte den här sekretessen att information förs vidare till barnets vårdnadshavare med tanke på det som jag har nämnt ovan. SlutsatsJag råder dig att meddela rektorn om att du önskar att informationen inte sprids vidare. Dock har barnets vårdnadshavare en laglig rätt att få information gällande ert barns personliga förhållande. På så vis har vårdnadshavaren som utgångspunkt rätt att få ta del av informationen om det angår barnet och barnet inte riskerar att lida skada på grund av utlämnandet. Om informationen inte angår barnet har vårdnadshavaren ej en laglig rättighet att få ta del av informationen men det finns ej något hinder för rektorn att förmedla informationen vidare. Därför råder jag dig att ta kontakt med rektorn gällande att du önskar att informationen som du har lämnat i förtroende inte sprids vidare. Med vänliga hälsningar,

Ärver särkullbarn före förälders make trots testamente?

2021-05-17 i Arvsordning
FRÅGA |mamma har dött gift om sig med en ny man,dom har skrivit testamente att den över levande ska få allt.och vid mannens död ärver vi allt.Han har inga barn. Kan vi få ut mammas arv och ändå ärva honom.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Först och främst så beklagar jag din mammas bortgång. Utifrån din fråga tolkar jag det som om din mamma vid sin bortgång har varit gift med en man som inte är er pappa. Din mamma och hennes make har upprättat ett testamente mellan sig som anger att den som överlever den andre maken ska ärva den andre. Vidare anger testamentet att ni ärver den kvarlevande maken vid dennes bortgång. I mitt svar kommer jag att utgå från att testamentet uppfyller lagens krav och därmed är giltigt. Frågan blir därmed om ni kan få ut er mammas arv direkt efter hennes bortgång trots det som står angivet i testamentet och om ni därefter även kan ärva er mammas make vid hans bortgång. Vad gäller angående makes arvsrätt?Regler kring makes arvsrätt går att finna i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). När ett äktenskap upplöses ska vanligtvis en bodelning ske (9 kap. 1 § ÄktB). Om den efterlevande maken på grund av giftorätt och arvsrätt övertar en enda förmögenhetsmassa är dock inte en bodelning nödvändig. Exempel på detta är när makarna inte har gemensamma barn eller särkullbarn som ska ärva den avlidne. I ert fall kommer dock en bodelning att ske. Vid bodelning kommer er mammas och hennes makes gemensamma giftorättsgods att delas lika mellan dem. Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1-2 § ÄktB). Efter att bodelningen genomförts ska ett arvskifte ske där er mammas kvarlåtenskap fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare (23 kap. 1 § ÄB). Er mammas kvarlåtenskap utgörs av hälften av hennes giftorättsgods samt eventuell enskild egendom. Vem ärver er mamma?Utgångspunkten är att när en make avlider ärver den efterlevande maken dennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta gäller dock under förutsättning att den avlidne maken inte har upprättat ett testamente som anger något annat. Vidare gäller detta inte om den avlidne maken efterlämnar barn som inte är den kvarlevande makens barn, det vill säga särkullbarn. I ditt fall är ni er mammas särkullbarn och kommer därmed ha rätt att få ut er laglott innan er mammas make ärver förutsatt att ni inte avstår arvet till honom. Om ni skulle avstå arvet kommer ni istället att få efterarv från honom. På så vis kan er mamma inte testamentera bort era laglotter. Era laglotter utgörs av hälften av arvslotten, det vill säga hälften av er mammas kvarlåtenskap (7 kap 1 § ÄB). Den andra halvan av arvslotten har er mamma rätt att testamentera bort till sin make. Av frågan framkommer att hon har testamenterat all sin kvarlåtenskap till sin make med efterarv till er. Dock har ni rätt att få ut era laglotter först och därmed kommer andra hälften av hennes kvarlåtenskap troligtvis hennes man att ärva. Han ärver denna andel med fri förfoganderätt eftersom ni barn har rätt till efterarv utifrån testamentet. Vem ärver er mammas make?När er mammas make avlider kommer hans bröstarvingar att ärva honom men i frågan framkommer att han inte har några egna barn. Därmed kan han testamentera bort sin kvarlåtenskap till vem han vill förutom den andel han har ärvt från er mamma med fri förfoganderätt. Denna andel har han rätt att disponera över men han har inte rätt att varken testamentera bort eller minska det i betydande omfattning. Alltså har ni rätt att få ut från er mammas make när han avlider. SlutsatsNi kan få ut er mammas arv innan hennes make ärver eftersom ni alltid har rätt att få ut er laglott. Resterande av er mammas kvarlåtenskap som hennes make kommer ärva har ni rätt att få ut vid hans bortgång som efterarv från er mamma. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Ansvarar företaget eller fotografen för en bild som används i reklam?

2021-05-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Är företaget eller fotografen ansvarig för en bild som används i reklam?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Utifrån din fråga kommer jag att utgå ifrån att en bild har används i reklam för ett företags räkning. Frågan är då om företaget som använder bilden har ansvar för bilden eller om det istället är bildens fotograf. Det framkommer inte i din fråga för vad företaget eller fotografen ska hållas ansvarig för eller om det är en vanligt bild eller om bilden föreställer en person. Jag kommer hur som helst att redogöra för vad som gäller när det handlar om olovlig användning av någons namn eller bild vid marknadsföring. Vilka regler är tillämpliga?När det gäller otillåten användning av någons namn eller bild i reklam finns detta reglerat i lagen om namn och bild i reklam. I lagen stadgas ett förbud för företag att vid sin marknadsföring använda någon annans namn eller bild utan deras samtycket (1 § lagen om namn och bild i reklam). Vad händer om ett företag använder någon annans namn eller bild i reklam utan personens samtycke?Om ett företag bryter mot ovan nämnda förbud ska företaget betala skäligt vederlag till den person vars namn eller bild utnyttjats (3 § lagen om namn och bild i reklam). Om förbudet har brutits avsiktligen eller av oaktsamhet utgår även ersättning för den skada användandet inneburit. Här innebär skada både ekonomisk skada men även lidande och andra omständigheter av icke-ekonomisk natur som personen utsatts för. Den här skyldigheten att utge vederlag eller ersättning gäller även arbetsgivaren om det är en anställd som har brutit mot förbudet. Ersättningens storlek varierar beroende på det enskilda fallet. Domstol kan även besluta att återstående reklammaterial förstörs eller ändras eller att företaget vidtar andra åtgärder med det för att förebygga vidare missbruk av namnet eller bilden (4 § lagen om namn och bild i reklam). SlutsatsDet är med stor sannolikhet företaget som ansvarar för bilden om denna bild har använts i företagets reklam och inte fotografen. Om fotografen är anställd hos företaget är företaget likväl ansvarig för bilden. Innehåller bilden olovligen en persons namn eller bild kan att antal sanktioner göras gällande som exempelvis ersättning eller att bilden tas bort från reklamen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och skulle du ha fler frågor är du varm välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad gäller kring rätt till hemtjänst för äldre?

2021-04-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är pensionär och kan inte gå till sopsorteringen. Hur gör jag då?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Jag kommer i mitt svar utgå från att du önskar att få hjälp med att gå ut med soporna då du inte kan göra det själv. I ditt fall finns det möjlighet att söka bistånd i form av hemtjänst från Socialnämnden i din kommun. Socialtjänstlagen (SoL) innehåller bestämmelser kring bistånd i form av hemtjänst. Har jag rätt till hemtjänst?Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Alltså har alla som anser att de behöver service och omsorg en rätt att ansöka om bistånd och i sin tur få hjälp genom bland annat hemtjänst. Huruvida en person har rätt till bistånd får prövas i varje enskilt fall i förhållande till den individen. Vilken hjälp kan jag få vid beviljad hemtjänst?Hemtjänst kan beviljas inom ramen för stöden till livsföringen i övrigt. Vilka insatser som man kan få är dock inte specificerade i lagtexten. Det anges endast att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig livsnivå. Som tidigare nämnt har socialtjänsten ett särskilt ansvar för bland annat äldre och att äldreomsorg ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. På så vis ska äldre så lång som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma och därmed i första hand ges hjälp i form av exempelvis hemtjänst. Vad skälig livsnivå betyder anges dock inte utan det får göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Värt att notera är att socialtjänstens omsorg av äldre ska fokusera på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 § SoL). Om du beviljas hemtjänst har du, i den utsträckning som är möjlig, rätt att vara delaktig i hur hemtjänsten utformas och genomföras, det vill säga när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges (5 kap. 5 § fjärde stycket SoL). Hur ansöker jag om hemtjänst?En ansökan om hemtjänst eller annat bistånd görs hos kommunens socialtjänst. Där kommer en biståndshandläggare att hantera ärendet och kommunen är skyldig att utreda alla ansökningar (11 kap. 1 § SoL). Handläggaren kommer i sin handläggning besluta om och i vilken omfattning du kan beviljas hjälp. Vad kan jag göra?Mitt råd till dig är att du tar kontakt med din hemkommun gällande hemtjänsten och att du sedan ansöker om bistånd hos socialtjänsten. Efter att socialtjänsten har mottagit din ansökan ska de utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. Där kommer de att göra en helhetsbedömning i ditt individuella fall och huruvida du kan få hjälp med att ta ut soporna eller annan hemtjänst. Om du skulle få avslag på din ansökan har du rätt att inom tre veckor överklaga beslutet om du anser att det är felaktigt. Hoppas att du fick svar på din fråga och har du fler frågor är du varm välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan förälder få tillbaka utbetalt underhållsstöd efter att barnet adopterats?

2021-04-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej Min sambo gjorde en tjej gravid långt innan vi träffades. Han har aldrig träffat detta barn och önskade ej detta barn men hon behöll det.Han är ju fader till barnet och nu är barnet 6år gammalt , hon och hennes pojkvän vill att hennes pojkvän ska adoptera barnet , vilket är en ganska rimlig väg att gå då min sambo aldrig träffat barnet och barnet kallar hennes pojkvän för sin pappa då han har varit fadersfigur åt barnet i 6 års tid. Min sambo har under dessa 6år betalt underhåll för barnet , men nu när dom äntligen valt att adoptera barnet så har ju inte min sambo någon skyldighet till detta längre. Finns det någon möjlighet för min sambo att få tillbaka underhållspengarna han har betalt för detta barn? Då dom under dessa år levt som familj och nu väljer att gå denna väg.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrar har en underhållsskyldighet gentemot sitt barn. Det är föräldrarna som ansvarar för underhåll för sitt barn upp till vad som är skäligt utefter barnets behov och familjens ekonomiska situation. Denna underhållsskyldighet kvarstår till att barnet fyller 18 år, alternativt 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande (7 kap. 1 § Föräldrabalken (FB)). Förälder som inte bor med sitt barn har även underhållsskyldighet (7 kap. 2 § FB). I ditt fall har din sambo troligtvis uppfyllt sin underhållsskyldighet gentemot sitt barn eftersom du nämner att han har betalat underhåll. Om adoptionen genomförs kommer barnet inte i fortsättningen att betraktas som din sambos barn. Genom adoptionen klipps alla rättsliga band mellan den biologiska föräldern och barnet. Adoptivföräldern blir istället barnets rättsliga förälder (4 kap. 21 § FB). Därmed har din sambo inte längre en underhållsskyldighet utan denna skyldighet övergår till adoptivföräldern. Slutligen så kan dock inte din sambo få det utbetalda underhållet tillbaka men har ingen skyldighet efter adoptionen att fortsätta att betala underhåll för barnet. Hoppas att du fick din fråga besvarad och om du har fler frågor är du varmt välkommen att återigen kontakta oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,