Hästköp som visade sig vara behäftad med fel - Köplagen eller konsumentköplagen?

2021-01-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte ett halvblodssto som efter 5 veckor visat sig vara halt. Hästen var vid köpet besiktad u.a. I kontraktet säljs hästen i befintligt skick som ridhäst. Hästen säljs via en förmedlare, men förmedlaren står ej på kontraktet. Jag träffar inte säljaren ens vid köpet utan kontraktet är redan påskrivet av säljaren och förmedlaren ger det till mig. Jag köpte hästen som min privathäst men driver en mindre hästverksamhet, har f-skatt. Har ett annat jobb utöver.Hästen blev halt efter 5 veckor. Hästen har varit hos veterinären 3 ggr i min ägo och de två första tillfällena blivit satt på enklare medicinering till att börja med, på tredje besöket tas en röntgenbild på henne som visar artros av äldre karaktär, minst 3 månader gammal. Försäkringsbolaget vill inte ersätta skadan då den enligt deras veterinär fanns där innan försäkringen tecknades vilket var dagen före köpet. Säljaren menar att hästen aldrig varit varken halt eller skadad.Reklamerade första gången 5 veckor efter hältan upptäcktes till förmedlare , därefter till säljaren som bestred reklamationen.Vad kan jag göra nu ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Jag ska försöka besvara din fråga så gott jag kan utan att veta alla bakomliggande omständigheter. Huruvida du och säljaren anses vara två privatpersoner, två näringsidkare eller en privatperson och en näringsidkare är avgörande för vilken lag som kommer att tillämpas. Ifall både du och säljaren klassificeras vara två privatpersoner eller två näringsidkare så kommer köplagen att tillämpas. Om du däremot anses vara en konsument och säljaren näringsidkare så kommer istället konsumentköplagen att tillämpas. Varför man har den här uppdelningen beror på att konsumenter anses vara en skyddsvärd grupp och därför har lagstiftaren valt att ge dem vissa rättsliga förmåner, till skillnad från fall då köpare och säljare befinner sig på samma "nivå". Enligt 1 § 5 st konsumentköplagen definieras en konsument vara en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Och enligt paragrafens sjätte stycke definieras en näringsidkare vara en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten.Av frågans formulering så utgår jag ifrån att du själv är privatperson eftersom du köpt hästen i privat syfte. Det är däremot lite svårare för mig att avgöra säljarens rättsliga ställning, särskilt när en förmedlare finns med i bilden. Ifall säljaren har anlitat en förmedlare som är en näringsidkare så kommer överlåtelsen att gå under konsumentköplagens tvingande regler, trots att säljaren de facto är en privatperson. Eftersom jag inte kan dra någon slutsats av omständigheterna du anger i frågan så kommer jag redogöra för båda alternativen. OBS: I lagtexten används begreppet "vara", och eftersom djur anses vara lös egendom så kommer jag för enkelhetens skull att använda samma begrepp som lagtexten. 1) KonsumentköpDjur anses som sagt vara lös egendom och Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) har i tidigare avgöranden slagit fast att djur är en sådan lös sak som omfattas av konsumentköplagen. Konsumentköplagens regler är tvingande till konsumentens fördel enligt 3 § konsumentköplagen. Det är exempelvis inte möjligt att utan vidare sälja en häst i "befintligt skick" för att sedan undgå ansvar. Om en vara sålts i befintligt skick så kan den ändå vara felaktig om den är i sämre skick än vad köparen rimligtvis kunde räkna med (17 §). Vid bedömningen tar man hänsyn till priset och övriga omständigheter. När man avgör huruvida ett köp anses felaktigt tar man hjälp av 16 § som säger att egendomen ska vara i avtalsenligt skick. Köpet ska alltså motsvara vad köparen och säljaren har kommit överens om, annars är köpet felaktigt. Av omständigheterna du anger låter det självklart att hästen inte var i avtalsenligt skick, därför kommer jag inte utröna begreppets innebörd närmare.Nu återstår frågan vilka möjligheter du som köpare har att göra gällande felet mot näringsidkaren. Först och främst måste felet ha funnits vid avlämnandet av varan enligt 20 § konsumentköplagen. Så huruvida felet fanns vid själva avlämnandet kan nog bara en veterinär svara på. Vidare måste du ha reklamerat köpet till säljaren inom skälig tid efter det att du märkt eller borde ha märkt felet enligt 23 § konsumentköplagen. Av paragrafens andra mening framgår det att meddelande som lämnas inom två månader efter det att köparen märkt felet alltid anses ha lämnats i rätt tid. Eftersom du reklamerade fem veckor efter att du upptäckt hältan så har du gjort det inom rätt tid.Vad blir följderna? Om köpet anses vara felaktigt har du som konsument rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet (22 §). Du skulle exempelvis kunna kräva att säljaren står för hästens veterinärkostnader. Värt att tänka på är att förmedlaren och säljaren har ett solidariskt ansvar om det visar sig vara fel på hästen, du som köparen kan då välja att rikta anspråk mot antingen säljaren eller förmedlaren. Observera att det inte går att kombinera samtliga påföljder, utan det är en i taget som blir aktuell plus eventuellt skadestånd. 2) Vanligt köpVi har redan konstaterat att varan är felaktig. För att säljaren ska ha rättsligt ansvar måste hästen redan vid köpet varit behäftad med fel. När det gäller faktiska fel, dvs ett fel som främst rör egendomens fysiska skick, så hamnar vi i 17 § köplagen. Men när en vara däremot säljs i befintligt skick blir det möjligt för säljaren att friskriva sig från ansvar från faktiska fel. Detta betyder dock inte att det aldrig går att påpeka fel i varan när den sålts i befintligt skick men det är endast under vissa förutsättningar (19 §). Av första punkten framgår det att varan ska anses felaktig om den inte överensstämmer med uppgifterna som säljaren har lämnat före köpet. Du som köpare har dock skyldighet att undersöka varan innan köpet om säljaren uppmanar dig till detta. Undersöker du inte varan kan du inte heller åberopa fel som du vid undersökningstillfället bör ha upptäckt (20 §). Men eftersom säljaren lovordade att hästen var besiktad u.a. kan man se det som att din undersökningsplikt "utsläcks". Vidare tänker jag att hästens hälta kan utgöra ett sk dold fel. Dolda fel kan ändå åberopas av köparen.Vad du kan göraJag skulle först och främst föreslå att du försöker ta kontakt med säljaren eller förmedlaren igen för att försöka lösa problemet på tu man hand. En överenskommelse mellan köpare och säljare är ofta det bästa alternativet! Men om det inte fungerar skulle jag råda dig till att anmäla tvisten till ARN. ARN kan pröva din tvist snabbt, enkelt och kostnadsfritt. Det förutsätter dock att anmälaren är en konsument som har en tvist med en näringsidkare (ett företag), du kan läsa mer om det HÄR. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen eller boka tid med vår juristbyrå. Lycka till!Vänligen,

Tagen på bar gärning för ringa stöld - vad händer nu?

2021-01-28 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag hade en obehaglig upplevelse i en av våra stora byggvaruhusGick in och skulle handla, var lite stressad, fick då syn på delar jag också skulle behöva så jag tänkte det var lika bra köpa dessa när jag ändå var där.Av misstag stoppar jag delar i fickan som jag tänkt betala i kassan men glömmer bort (värde ca 500SEK)Jag betalar mina varor och går ut, då helvetet bryter ut.Jag förstår ingenting när en civilklädd väktare dyker på mig mycket aggressivt och tvingar mig till att följa med, tömma fickorna. Han t.o.m tvingar ner sina händer i mina fickor.När jag tittar på min klocka för att se vad tiden är, då trycker han upp mig mot väggen, vrider om och upp min arm på ryggen, skriker och hotar mig.Efter ett tag kom det två poliser som förhörde mig.Tyvärr försökte jag inte tydligt nog förklara att det var ett misstag, var helt chockad av hotfulla och våldsamma killen. Tror det pekar på att jag erkände uppsåtet, vilket det absolut inte varNu undrar jag om jag kommer få en chans att ändra min berättelse?Hur kommer böter förmedlas, utan min möjlighet till rättelse?Hur är möjligheten till försvarare om jag vill driva det i rätten?Har man fysiska rättegångar i dagsläget, för ringa stöld?Får man en försvarare om jag anmäler för onödigt våld?Vad kommer jag få betala för försvararen?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline. Jag ska försöka svara på dina frågor så gott jag kan utan att veta alla bakomliggande omständigheter. Ringa stöld - påföljdAv 8 kap. 2 § brottsbalken framgår det att ringa stöld kan föranleda dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Förvisso finns fängelse med i straffskalan, men i de allra flesta fall brukar ringa stöld leda till dagsböter. När det rör sig om mindre allvarlig brottslighet så kan åklagare välja att besluta om ett sk strafföreläggande. Kort sagt innebär ett strafföreläggande att åtal inte väcks och ingen rättegång hålls. Strafföreläggande förutsätter dock att du som misstänkt erkänner brottet (antingen omedelbart eller inom en viss angiven tidsperiod). Reglerna om strafföreläggande mm finner vi i 48 kap. rättegångsbalken. FörfarandetEftersom du har erkänt brottet så borde du inom snar framtid få ett brev från åklagarmyndigheten. I brevet kommer du ges möjlighet att antingen erkänna brottet (och därmed betala summan), eller välja att neka det. Så ja, du har möjlighet att ändra din berättelse. Ifall du inte godkänner strafföreläggandet finns dock risken att åklagaren istället väcker åtal vid tingsrätten. Det innebär alltså att saken prövas i domstol. Vid mindre allvarlig brottslighet brukar den misstänkte inte tilldelas en offentlig försvarare, undantag kan dock göras om det finns särskilda skäl (21 kap. 3a § RB). Du skulle alltså behöva anlita ett privat ombud eller föra din talan på egen hand. Det är svårt för mig att besvara vad försvararens kostnadsräkning kan landa på, det finns inget generellt belopp utan det beror helt och hållet på hur många timmar försvararen lagt ned på målet. Det är även svårt för mig att besvara huruvida rättegångar hålls fysiskt eller digitalt, det kan antagligen variera från plats till plats (mer information med anledning av coronaviruset kan du läsa om HÄR). Mitt råd till digAtt ta ärenden till domstol är ofta tidskrävande och kan bli väldigt dyrt, så genom att acceptera strafföreläggandet riskerar du inga rättegångskostnader. Värt att tillägga är att åklagaren tar hänsyn till din ekonomiska situation när dagsbotens storlek bestäms, du kan läsa mer om beräkningen i 25 kap. 2 § brottsbalken. Nu vet inte jag vad din totala bötessumma kan landa på, men att ta ärendet till domstol skulle antagligen bli dyrare än att bara betala strafföreläggandet. Om du har ytterligare frågor om betalning av strafföreläggande kan du kontakta Polismyndigheten eller skicka ett mejl till strafforelaggande@polisen.se. Angående väktarenFörst och främst har envar rätt att gripa personer som gjort sig skyldiga till brott vilket fängelse kan följa om personen kan gripas på bar gärning eller flyende fot (24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken). Det innebär alltså att väktaren hade rätt att gripa dig ifall han såg dig stjäla varorna. Den som verkställer ett frihetsberövande (vilket ett envarsgripande är) får ibland använda sig av våld (29 § polislagen), våldet måste dock vara försvarligt och proportionerligt (10 § polislagen). Sammantaget innebär det att väktaren hade rätt att använda sig av våld för att kvarhålla dig på platsen enligt 24 kap. 2 § brottsbalken. Frågan blir då om väktarens våld var försvarligt och proportionerligt, enligt min bedömning torde inte omständigheterna i ditt fall föranleda att väktaren vrider om din arm. Den graden av våld låter inte proportionerlig! Det är viktigt att man skiljer mellan väktare och ordningsvakter eftersom det finns en del befogenhetsskillnader mellan dem, men eftersom du har skrivit väktare så utgår jag ifrån att det är korrekt information. En väktare utför ingen typ av myndighetsutövning (tillskillnad från en ordningsvakt), varför man inte kan anmäla en väktare för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Närmast till hands vore i sådana fall (ringa) misshandel eller ofredande, men det kan bli svårt att vinna framgång med det. Om du väljer att polisanmäla någon för ett brott du har blivit utsatt för så innebär det att du är målsägande/brottsoffer. Som brottsoffer är man alltså inte misstänkt för något brott, så nej du kommer inte tilldelas någon försvarare ifall du anmäler väktaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Är rekvisiten för hets mot folkgrupp kumulativa eller alternativa?

2021-01-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det kan finnas både kumulativa och alternativa rekvisit i samma lag? T.ex i 16 kap 8 § första stycket brottsbalken; Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp [...]. Är "som sprids" ett kumulativt rekvisit medan resterande rekvisit är alternativa?Tacksam för svar!
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Vad gäller 16 kap. 8 § Brb (hets mot folkgrupp) döms den som:- I ett uttalande eller annat meddelande som sprids,- Hotar eller uttrycker missaktning för, - Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer, - Med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Rekvisiten är kumulativa i den mening att alla fyra ska vara uppfyllda för att gärningen ska vara straffbar, men det betyder dock inte att alla förutsättningar i respektive rekvisit måste vara uppfyllda. Så ja, man skulle kunna säga att lagrummet innehåller både kumulativa och alternativa rekvisit. Det kan låta krångligt till en början men om man läser lagtexten noggrant kan man utröna vilka rekvisit som är alternativa respektive kumulativa genom att lägga vikt vid bindeord som "och" alternativt "eller".Jag ska försöka illustrera lagrummet med hjälp av ett exempel. Låt oss kolla på det andra rekvisitet: "hotar eller uttrycker missaktning för …". Straffansvaret tar sikte på hot eller andra uttryck för missaktning. Det innebär inte att gärningspersonen måste ha hotat och uttryckt missaktning för en folkgrupp, utan det ena räcker för att just det rekvisitet ska vara uppfyllt. Man skulle därför kunna säga att kriterierna 1) hot och 2) uttrycka missaktning är alternativa, men jag vill understryka att rekvisiten för hets mot folkgrupp i sin helhet brukar betraktas vara kumulativa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Olovligt nyttjande av vattenbrunn

2021-01-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad ska jag göra när en granne gjort intrång i min vattenbrunn och nyttjat den olovligt
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Jag ska försöka svara på din fråga så gott jag kan utan att veta alla omständigheter. Jag tolkar situationen som att din granne inte har servitutsrätt för vatten från er brunn, utan att det rör sig om ett straffrättsligt förfarande. Därutöver tolkar jag det som att den här vattenbrunnen är belägen på din privata tomtmark. Ett nyttjande av annans mark kräver alltid tillstånd, förutsatt att nyttjandet inte faller inom allemansrätten. Allemansrätten är var och ens rätt att få använda annans fastighet, däribland vatten (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen). Från denna grundlag finns dock vissa undantag, ett av dessa är att man måste ta hänsyn till den s.k. hemfridszonen. Vad som avgränsas till hemfridszonen är inte helt klart, men det omfattar åtminstone det område runt en bostad. Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömes för hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Vad som räknas till ens bostad är inte heller helt klart, men enligt förarbetena så räknas all plats som är "bebodd". Den som olovligen gör intrång på det kan alltså dömas för hemfridsbrott, vilket brukar föranleda böter men kan i de grövsta fallen leda till fängelse i max två år. Det krävs dock att gärningspersonen har handlat med uppsåt och att övriga beviskrav är uppfyllda.Vad du kan göraDet första du borde göra är att ta kontakt med den som gör intrång på din tomträtt för att utesluta att inga missförstånd kring servitutsrätt eller liknande finns. Om det inte hjälper kan du kontakta polisen och låta dem göra en bedömning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Får en konsument välja att neka hjälp från någon pga etnicitet eller trosföreställning?

2021-01-30 i Trakasserier
FRÅGA |Hej! En apotekskund kallar på personal och en anställd i slöja kommer fram. Kunden vill dock ha service av en etnisk svensk personal istället och ignorerar muslimen. Får man välja folk efter etnicitet, trosföreställning och så som kunden gjorde nu?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline. När någon utsätts för diskriminering så brukar diskrimineringslagen ligga närmast till hands. Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Det är diskrimineringsombudsmannen (DO) som har tillsyn över att diskrimineringslagen efterlevs. Diskrimineringslagen tar dock inte sikte på folk i allmänheten utan riktar sig mot de som har makt att utöva systematisk diskriminering, tex arbetsgivare, utbildningsanordnare osv. Det innebär att tex konsumenter kan diskriminera någon annan utan att bryta mot diskrimineringslagen. Du kan läsa mer om DOs arbete HÄR. Ifall man som privatperson blivit förolämpad av en annan privatperson får man istället göra en polisanmälan. Sådana diskrimineringsärenden granskas alltså inte av DO. Lagrummen som kan komma att bli aktuella är dels hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken), dels olaga diskriminering (16 kap. 9 § brottsbalken). Olaga diskriminering tar dock sikte på näringsidkare, så det blir inte aktuellt i det här fallet. Hets mot folkgrupp avser situationer när gärningspersonen uttrycker missaktning för en folkgrupp. Enskilda personer omfattas inte, och vidare måste uttalandet spridas och göras på en allmän plats. All orättvis behandling utgör alltså inte diskriminering i lagens mening. Även om konsumentens beteende är oerhört klandervärt så tvivlar jag på att det var olagligt av apotekskunden att neka servicen. Så för att svara på din fråga om det är lagligt att välja folk efter etnicitet eller trosföreställning som kunden gjorde: ja i vissa fall är det lagligt. Det hade absolut inte varit tillåtet om det skedde i ett arbetsrättsligt samband mellan en arbetsgivare och en arbetstagare, men tyvärr sträcker sig lagens tillämpningsområde inte tillräckligt långt för att även skydda privatpersoner från andra privatpersoners särbehandling. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen! Vänligen,

Kan den som publicerar en kontaktannons på internet i syfte att sälja sex dömas för uppvigling?

2021-01-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Om en kvinna lägger ut en kontaktannons på internet och skriver att hon söker män för att köpa sex av henne, och även skriver att hon säljer nakenbilder på sig själv, kan hon då dömas för uppvigling eller något eftersom hon uppmanar män att köpa sex av henne?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Gällande sexköp och nakenbilderFörst och främst är det inte olagligt att sälja sexuella tjänster i Sverige. Av 6 kap. 11 § brottsbalken kan man utläsa att det är olagligt att skaffa sig en sexuell förbindelse mot ersättning. Att sälja sexuella tjänster är med andra ord ingen straffbar gärning i skrivande stund. En "sexuell förbindelse" avser samlag eller annan jämförbar handling, alltså inte nakenbilder eller liknande, det är därför varken olagligt att sälja eller köpa nakenbilder. OBS: det är naturligtvis olagligt ifall bilderna föreställer nakna barn, i sådana fall kan lagrum som 6 kap. 8 § brottsbalken (sexuell posering) eller 16 kap. 10a § brottsbalken (barnpornografibrott) komma att bli aktuella. Gällande uppviglingAnsvar för uppvigling (16 kap. 5 § brottsbalken) enligt första stycket förutsätter: 1) ett meddelande till allmänheten (dvs. ett offentlighetsrekvisit), 2) att den tilltalade genom meddelandet uppmanar eller söker förleda till viss effekt, och 3) att uppmaningen eller det sökta förledandet avser brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet. Enkelt uttryckt så avser lagrummet uppmaning till brott. En kontaktannons på nätet skulle kunna uppfylla offentlighetsrekvisitet eftersom uppgifter på internet brukar anses vara riktat till allmänheten. Jag kan dock inte svara på ifall omständigheterna i ditt fall uppfyller kraven för uppvigling. Men ja, rent teoretiskt sett skulle en sådan situation kanske omfattas av brottet. Det är dock ganska otroligt att en domstol skulle döma någon för det eftersom det strider mot lagstiftarens intresse och ändamål att skydda de som säljer sex och minska antalet sexköp i samhället. Man skulle dock kunna tänka sig att en sådan kontaktannons anses vara brottsprovokation, dvs en person provocerar en annan person att begå brott. Det blir dock sällan relevant privatpersoner sinsemellan utan görs oftast i polisiära sammanhang. SammanfattningsvisNej. Enligt min mening är det högst otroligt att en sådan kontaktannons på nätet kan utgöra uppvigling enligt lagens mening.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Utebliven återbetalning - vad kan jag göra?

2021-01-20 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Privatperson tar handpenning och slutför inte överenskommen affär, lovar återbetalning men försvinner med pengarna.Vad har jag för alternativ? Kronofogden? Stämning?Det är inte frågan om stora summor, men jag är trött på att i Sverige inte kunna få rätt när man har alla bevis.Kan dock inte riskera rättegångskostnader.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Du som borgenär har två alternativ för att kräva gäldenären på betalning. Dessa är antingen 1) inleda ett dispositivt tvistemål i tingsrätten, eller 2) gå via Kronofogden genom att inleda en summarisk process. Du som borgenär har frihet att välja, men när det rör sig om mindre summor är det klart mest lämpligt att ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Ett betalningsföreläggande innebär att borgenären/sökanden med hjälp av Kronofogden ålägger gäldenären/svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning. Regler om betalningsförelägganden finner vi i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL).FörfarandetEn ansökan ska göras skriftligen (9 § BFL) och du ska även ange ditt yrkande samt grunden för det (10 § BFL). Därtill ska du ange fordringens belopp, förfallodagen samt den ränta som begärs (11 § BFL) . När ansökan har inkommit till Kronofogden så ska föreläggandet delges svaranden (29 § BFL), vilket innebär att Kronofogden informerar gäldenären om ditt yrkande. Svaranden har då en viss tid på sig (normalt två veckor) att yttra sig om betalningsföreläggandet (25 § BFL). Därefter kan den summariska processen utmynna på två olika sätt:A) Det ena är att svaranden inte bestrider ansökan, vilket isåfall leder till att Kronofogden meddelar ett utslag (42 § BFL). Kronofogden gör då ingen materiell prövning av yrkandet, utan man konstaterar bara att det är så. Utslaget utgör en exekutionstitel som kronofogden verkställer och du som borgenär får betalt (3 kap. 1 § 8p UB). Utslaget verkställs därefter självmant av KFM (2 kap. 1 § 3 stycket UB) .B) Om svaranden dock bestrider ansökan så blir förfarandet annorlunda. Vid ett bestridande får du som sökanden två alternativ: 1) Om du väljer att vidhålla ditt yrkande så kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33 § BFL), målet fortsätter då till tingsrätten som ett ordinärt dispositivt tvistemål. 2) Om du avstår från att överlämna målet till tingsrätten så ska Kronofogden avskriva målet (37 § BFL).Dina alternativSom jag redan nämnt har du som borgenär två olika alternativ för att kräva återbetalning av handpenningen. Utan att veta alla omständigheter i just ditt fall så skulle jag föreslå att du ansöker om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. En summarisk process är en förenklad processform vars syfte är att sökande på ett snabbt, enkelt och billigt sätt ska få betalt. På så vis riskerar du inte att behöva stå för några rättegångskostnader. Och om svaranden inte bestrider ansökan (eller underlåter att yttra sig öht) så gör Kronofogden som sagt ingen materiell prövning av saken, vilket då innebär att du inte behöver tänka på bevisning mm. Om saken däremot överlämnas till tingsrätten, och övergår till ett tvistemål, så kommer du som kärande behöva bevisa dina yrkanden. Beviskravet kan skilja sig från fall till fall, men i tvistemål brukar man säga att påståendet ska vara "styrkt". Så ifall du sitter på all relevant bevisning och för din talan på ett korrekt sätt så torde det inte finnas några hinder för dig att vinna framgång i målet. Med det sagt vill jag återigen understryka att det är mest lämpligt at gå via Kronofogden.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när mit ex sprider rykten om mig online?

2020-12-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan Jag är dansk men är bosat i falun (förlåt mit svenska)Jag har en skilsmässa och vårdnadstvist på gång mot mitt ex fru.. Det ät jättesvårt då hon har slagit mig och barnen och hon anklagar mig offentligt förr psykisk mishandel även då det er hon som gör psykisk mishandel och inte jag.. Jag har varit i kontakt med våld i nära relationer och social tjästen pga. hennes mående och beteende.kan jag stämma mitt ex fru förr förtal? Hon har blockerat mig på fb därefter har hon skrivit att jag är narcistisk och at jag ljugar och att jag har personlighets förstyrelse + att jag psykisk mishandler henne... Flera av mina kompisar har slutat prata med mig och har inte als hört min historia... Jag känner mig kränk i att hon lurade mig hit från danmark då hon sa jag kunne plucka klart som bilmekaniker här i falun också.. vilket jag inte kan... Där finns ingen utbildning här... Vad kan jag göra åt detta?Jag har fått bilder från fb från mina kompisar..
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal - brottsrekvisitFörtal enligt 5 kap 1 § brottsbalken är en form av ärekränkning som omfattar situationer då gärningspersonen utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Här måste man ta reda på vilka avsikter dina exfru hade med ryktesspridningen. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till någon form av skada, men skada behöver inte nödvändigtvis ha uppstått. För att kunna döma någon till ansvar för förtal är det alltså tillräckligt att det funnits en risk för att den berörde skulle komma att utsättas för andras missaktning. Förtal förutsätter även att uppgiften lämnas till någon utomstående och att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet. För att förtalet ska anses brottsligt krävs även att uppgifterna inte är försvarliga, vilket följer av 5 kap 1 § andra stycket. Denna bedömning görs helt och hållet objektivt, men så länge det inte finns några belägg för att du utsatt henne för psykisk misshandel eller liknande så torde det inte vara försvarligt.Sammanfattningsvis kan man säga att brottsrekvisiten för förtal enligt 5 kap 1 § brottsbalken är:1. En uppgift har lämnats,2. Uppgiften ska avse en viss levande människa, 3. Uppgiften ska vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning (att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt utgör exempel på sådana uppgifter). Inte heller ställs det något krav på att uppgiften ska vara osann4. Uppgiften har lämnats till annan än den som uppgiften avser, samt5. Straffansvar undantas inte enligt 5 kap 1 § andra stycket.Vad du kan göraVid förtal föreligger sk enskilt åtal vilket betyder att målsäganden själv måste väcka åtalet, alltså görs det inte av åklagaren som i normala fall. Jag råder dig till att polisanmäla händelsen om du inte redan har gjort det, men ha i åtanke att du kan behöva föra din egen talan på egen hand om du inleder en process. Om du vill få bort hennes inlägg från Facebook kan du försöka ta kontakt med deras kundsupport, ett annat alternativ är att anmäla hennes profil och/eller inlägg.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,