Kan den som publicerar en kontaktannons på internet i syfte att sälja sex dömas för uppvigling?

2021-01-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Om en kvinna lägger ut en kontaktannons på internet och skriver att hon söker män för att köpa sex av henne, och även skriver att hon säljer nakenbilder på sig själv, kan hon då dömas för uppvigling eller något eftersom hon uppmanar män att köpa sex av henne?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Gällande sexköp och nakenbilderFörst och främst är det inte olagligt att sälja sexuella tjänster i Sverige. Av 6 kap. 11 § brottsbalken kan man utläsa att det är olagligt att skaffa sig en sexuell förbindelse mot ersättning. Att sälja sexuella tjänster är med andra ord ingen straffbar gärning i skrivande stund. En "sexuell förbindelse" avser samlag eller annan jämförbar handling, alltså inte nakenbilder eller liknande, det är därför varken olagligt att sälja eller köpa nakenbilder. OBS: det är naturligtvis olagligt ifall bilderna föreställer nakna barn, i sådana fall kan lagrum som 6 kap. 8 § brottsbalken (sexuell posering) eller 16 kap. 10a § brottsbalken (barnpornografibrott) komma att bli aktuella. Gällande uppviglingAnsvar för uppvigling (16 kap. 5 § brottsbalken) enligt första stycket förutsätter: 1) ett meddelande till allmänheten (dvs. ett offentlighetsrekvisit), 2) att den tilltalade genom meddelandet uppmanar eller söker förleda till viss effekt, och 3) att uppmaningen eller det sökta förledandet avser brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet. Enkelt uttryckt så avser lagrummet uppmaning till brott. En kontaktannons på nätet skulle kunna uppfylla offentlighetsrekvisitet eftersom uppgifter på internet brukar anses vara riktat till allmänheten. Jag kan dock inte svara på ifall omständigheterna i ditt fall uppfyller kraven för uppvigling. Men ja, rent teoretiskt sett skulle en sådan situation kanske omfattas av brottet. Det är dock ganska otroligt att en domstol skulle döma någon för det eftersom det strider mot lagstiftarens intresse och ändamål att skydda de som säljer sex och minska antalet sexköp i samhället. Man skulle dock kunna tänka sig att en sådan kontaktannons anses vara brottsprovokation, dvs en person provocerar en annan person att begå brott. Det blir dock sällan relevant privatpersoner sinsemellan utan görs oftast i polisiära sammanhang. SammanfattningsvisNej. Enligt min mening är det högst otroligt att en sådan kontaktannons på nätet kan utgöra uppvigling enligt lagens mening.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Utebliven återbetalning - vad kan jag göra?

2021-01-20 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Privatperson tar handpenning och slutför inte överenskommen affär, lovar återbetalning men försvinner med pengarna.Vad har jag för alternativ? Kronofogden? Stämning?Det är inte frågan om stora summor, men jag är trött på att i Sverige inte kunna få rätt när man har alla bevis.Kan dock inte riskera rättegångskostnader.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Du som borgenär har två alternativ för att kräva gäldenären på betalning. Dessa är antingen 1) inleda ett dispositivt tvistemål i tingsrätten, eller 2) gå via Kronofogden genom att inleda en summarisk process. Du som borgenär har frihet att välja, men när det rör sig om mindre summor är det klart mest lämpligt att ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Ett betalningsföreläggande innebär att borgenären/sökanden med hjälp av Kronofogden ålägger gäldenären/svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning. Regler om betalningsförelägganden finner vi i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL).FörfarandetEn ansökan ska göras skriftligen (9 § BFL) och du ska även ange ditt yrkande samt grunden för det (10 § BFL). Därtill ska du ange fordringens belopp, förfallodagen samt den ränta som begärs (11 § BFL) . När ansökan har inkommit till Kronofogden så ska föreläggandet delges svaranden (29 § BFL), vilket innebär att Kronofogden informerar gäldenären om ditt yrkande. Svaranden har då en viss tid på sig (normalt två veckor) att yttra sig om betalningsföreläggandet (25 § BFL). Därefter kan den summariska processen utmynna på två olika sätt:A) Det ena är att svaranden inte bestrider ansökan, vilket isåfall leder till att Kronofogden meddelar ett utslag (42 § BFL). Kronofogden gör då ingen materiell prövning av yrkandet, utan man konstaterar bara att det är så. Utslaget utgör en exekutionstitel som kronofogden verkställer och du som borgenär får betalt (3 kap. 1 § 8p UB). Utslaget verkställs därefter självmant av KFM (2 kap. 1 § 3 stycket UB) .B) Om svaranden dock bestrider ansökan så blir förfarandet annorlunda. Vid ett bestridande får du som sökanden två alternativ: 1) Om du väljer att vidhålla ditt yrkande så kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33 § BFL), målet fortsätter då till tingsrätten som ett ordinärt dispositivt tvistemål. 2) Om du avstår från att överlämna målet till tingsrätten så ska Kronofogden avskriva målet (37 § BFL).Dina alternativSom jag redan nämnt har du som borgenär två olika alternativ för att kräva återbetalning av handpenningen. Utan att veta alla omständigheter i just ditt fall så skulle jag föreslå att du ansöker om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. En summarisk process är en förenklad processform vars syfte är att sökande på ett snabbt, enkelt och billigt sätt ska få betalt. På så vis riskerar du inte att behöva stå för några rättegångskostnader. Och om svaranden inte bestrider ansökan (eller underlåter att yttra sig öht) så gör Kronofogden som sagt ingen materiell prövning av saken, vilket då innebär att du inte behöver tänka på bevisning mm. Om saken däremot överlämnas till tingsrätten, och övergår till ett tvistemål, så kommer du som kärande behöva bevisa dina yrkanden. Beviskravet kan skilja sig från fall till fall, men i tvistemål brukar man säga att påståendet ska vara "styrkt". Så ifall du sitter på all relevant bevisning och för din talan på ett korrekt sätt så torde det inte finnas några hinder för dig att vinna framgång i målet. Med det sagt vill jag återigen understryka att det är mest lämpligt at gå via Kronofogden.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när mit ex sprider rykten om mig online?

2020-12-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan Jag är dansk men är bosat i falun (förlåt mit svenska)Jag har en skilsmässa och vårdnadstvist på gång mot mitt ex fru.. Det ät jättesvårt då hon har slagit mig och barnen och hon anklagar mig offentligt förr psykisk mishandel även då det er hon som gör psykisk mishandel och inte jag.. Jag har varit i kontakt med våld i nära relationer och social tjästen pga. hennes mående och beteende.kan jag stämma mitt ex fru förr förtal? Hon har blockerat mig på fb därefter har hon skrivit att jag är narcistisk och at jag ljugar och att jag har personlighets förstyrelse + att jag psykisk mishandler henne... Flera av mina kompisar har slutat prata med mig och har inte als hört min historia... Jag känner mig kränk i att hon lurade mig hit från danmark då hon sa jag kunne plucka klart som bilmekaniker här i falun också.. vilket jag inte kan... Där finns ingen utbildning här... Vad kan jag göra åt detta?Jag har fått bilder från fb från mina kompisar..
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal - brottsrekvisitFörtal enligt 5 kap 1 § brottsbalken är en form av ärekränkning som omfattar situationer då gärningspersonen utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Här måste man ta reda på vilka avsikter dina exfru hade med ryktesspridningen. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till någon form av skada, men skada behöver inte nödvändigtvis ha uppstått. För att kunna döma någon till ansvar för förtal är det alltså tillräckligt att det funnits en risk för att den berörde skulle komma att utsättas för andras missaktning. Förtal förutsätter även att uppgiften lämnas till någon utomstående och att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet. För att förtalet ska anses brottsligt krävs även att uppgifterna inte är försvarliga, vilket följer av 5 kap 1 § andra stycket. Denna bedömning görs helt och hållet objektivt, men så länge det inte finns några belägg för att du utsatt henne för psykisk misshandel eller liknande så torde det inte vara försvarligt.Sammanfattningsvis kan man säga att brottsrekvisiten för förtal enligt 5 kap 1 § brottsbalken är:1. En uppgift har lämnats,2. Uppgiften ska avse en viss levande människa, 3. Uppgiften ska vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning (att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt utgör exempel på sådana uppgifter). Inte heller ställs det något krav på att uppgiften ska vara osann4. Uppgiften har lämnats till annan än den som uppgiften avser, samt5. Straffansvar undantas inte enligt 5 kap 1 § andra stycket.Vad du kan göraVid förtal föreligger sk enskilt åtal vilket betyder att målsäganden själv måste väcka åtalet, alltså görs det inte av åklagaren som i normala fall. Jag råder dig till att polisanmäla händelsen om du inte redan har gjort det, men ha i åtanke att du kan behöva föra din egen talan på egen hand om du inleder en process. Om du vill få bort hennes inlägg från Facebook kan du försöka ta kontakt med deras kundsupport, ett annat alternativ är att anmäla hennes profil och/eller inlägg.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Missnöjd med min min tandläkarbehandling, vad kan jag göra?

2020-12-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag vill stämma min tandläkare för skador på mina tänder och vill yrka på ersättning och gå till domstol med ärendet! Vad händer då om jag förlorar målet? Måste jag då betala tandläkarens rättegångs kostnader, och i så fall, hur mycket?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om rättegångskostnaderHuvudregeln enligt 18 kap 1 § rättegångsbalken (RB) är att den förlorande parten ska ersätta "vinnarens" rättegångskostnader fullt ut, vilka kostnader som omfattas räknas upp i 18 kap. 8 § RB. Rättegångskostnader räknas dock annorlunda om det är fråga om ett sk förenklat tvistemål (kan även kallas "småmål" eller "FT-mål") som är ett undantag från de generella reglerna om rättegångskostnader i rättegångsbalken. Nu vet inte jag vilken summa du tänkt yrka för pga skadorna på dina tänder men ett förenklat tvistemål är i vart fall ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 23 650 kr (baserat på prisbasbeloppet år 2020). När det gäller förenklade tvistemål finns det särskilda regler för att det inte ska bli dyrt och komplicerat att tvista om mindre värden (se 18 kap. 8a § RB). Det är alltså beloppet du yrkar för som avgör om det är ett ordinarie tvistemål eller ett förenklat tvistemål. Sammanfattning: I förenklade tvistemål står parterna i stort sett för sina egna kostnader, i alla övriga tvistemål ska den förlorande parten ersätta vinnarens rättegångskostnader fullt ut.Svar på din fråga Ja du kommer behöva betala både dina och tandläkarens rättegångskostnader om du förlorar rättegången, om inte värdet av det som yrkas i målet understiger hälften av ett prisbasbelopp för då anses tvisten vara ett förenklat tvistemål. Det är starkt begränsat att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten i förenklade tvistemål. Vad gäller beloppet av de potentiella rättegångskostnaderna kan jag inte besvara. Det kan variera oerhört mycket beroende på om man processar med eller utan ombud, ombudets timpenning, hur tidskrävande målet är m.m. Andra alternativSlutligen vill jag poängtera att det nästan alltid är väldigt kostsamt och tidskrävande att inleda en process vid tingsrätten. Oftast kan klagomål och missförstånd redas ut, jag skulle därför föreslå att du och din tandläkare försöker komma fram till en lösning i samförstånd. Du borde även informera mottagningen om dina synpunkter, dem har nämligen skyldighet att utreda sina patienters klagomål. Jag vill även tillägga att du kan ha rätt till ersättning från patientförsäkringen om skadan har lett till psykiskt eller fysiskt lidande (att man tex är missnöjd med resultat omfattas alltså inte). Ifall tandläkarens försummelse är så allvarlig att det har lett till att fått bestående skador eller ett väsentligt ökat behov av vård så skulle du kunna anmäla ärendet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du skulle även kunna ta kontakt med Patientnämnden, förvisso utreder dem inga klagomål men dem kan fungera som en länk mellan vården och dig som patient. Det finns alltså många vägar att gå utan att behöva inge en stämningsansökan.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen.Vänligen

Är rekvisiten för hets mot folkgrupp kumulativa eller alternativa?

2021-01-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det kan finnas både kumulativa och alternativa rekvisit i samma lag? T.ex i 16 kap 8 § första stycket brottsbalken; Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp [...]. Är "som sprids" ett kumulativt rekvisit medan resterande rekvisit är alternativa?Tacksam för svar!
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Vad gäller 16 kap. 8 § Brb (hets mot folkgrupp) döms den som:- I ett uttalande eller annat meddelande som sprids,- Hotar eller uttrycker missaktning för, - Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer, - Med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Rekvisiten är kumulativa i den mening att alla fyra ska vara uppfyllda för att gärningen ska vara straffbar, men det betyder dock inte att alla förutsättningar i respektive rekvisit måste vara uppfyllda. Så ja, man skulle kunna säga att lagrummet innehåller både kumulativa och alternativa rekvisit. Det kan låta krångligt till en början men om man läser lagtexten noggrant kan man utröna vilka rekvisit som är alternativa respektive kumulativa genom att lägga vikt vid bindeord som "och" alternativt "eller".Jag ska försöka illustrera lagrummet med hjälp av ett exempel. Låt oss kolla på det andra rekvisitet: "hotar eller uttrycker missaktning för …". Straffansvaret tar sikte på hot eller andra uttryck för missaktning. Det innebär inte att gärningspersonen måste ha hotat och uttryckt missaktning för en folkgrupp, utan det ena räcker för att just det rekvisitet ska vara uppfyllt. Man skulle därför kunna säga att kriterierna 1) hot och 2) uttrycka missaktning är alternativa, men jag vill understryka att rekvisiten för hets mot folkgrupp i sin helhet brukar betraktas vara kumulativa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Olovligt nyttjande av vattenbrunn

2021-01-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad ska jag göra när en granne gjort intrång i min vattenbrunn och nyttjat den olovligt
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Jag ska försöka svara på din fråga så gott jag kan utan att veta alla omständigheter. Jag tolkar situationen som att din granne inte har servitutsrätt för vatten från er brunn, utan att det rör sig om ett straffrättsligt förfarande. Därutöver tolkar jag det som att den här vattenbrunnen är belägen på din privata tomtmark. Ett nyttjande av annans mark kräver alltid tillstånd, förutsatt att nyttjandet inte faller inom allemansrätten. Allemansrätten är var och ens rätt att få använda annans fastighet, däribland vatten (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen). Från denna grundlag finns dock vissa undantag, ett av dessa är att man måste ta hänsyn till den s.k. hemfridszonen. Vad som avgränsas till hemfridszonen är inte helt klart, men det omfattar åtminstone det område runt en bostad. Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömes för hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Vad som räknas till ens bostad är inte heller helt klart, men enligt förarbetena så räknas all plats som är "bebodd". Den som olovligen gör intrång på det kan alltså dömas för hemfridsbrott, vilket brukar föranleda böter men kan i de grövsta fallen leda till fängelse i max två år. Det krävs dock att gärningspersonen har handlat med uppsåt och att övriga beviskrav är uppfyllda.Vad du kan göraDet första du borde göra är att ta kontakt med den som gör intrång på din tomträtt för att utesluta att inga missförstånd kring servitutsrätt eller liknande finns. Om det inte hjälper kan du kontakta polisen och låta dem göra en bedömning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Uppsägningstid för studentlägenheter

2020-12-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, Jag undrar lite vad som gäller beträffande uppsägning av ett hyreskontrakt på en studentlägenhet. I kontraktet står det att en grundförutsättning är heltidsstudier, vilket inte längre är uppfyllt sedan 3 månader tillbaka. Nu när jag meddelar att jag ska flytta ut hävdar bostadsbolaget att jag ändå har 3 månaders uppsägningstid trots att grundkravet inte är uppfyllt. De hävdar att det är min skyldighet att meddela när jag inte studerar längre, men att de förbehåller sig rätten att när som helst säga upp mig då jag inte längre uppfyller kravet. Det känns som att det är ett sätt att utnyttja studenter och strunta i kravet så länge de inte har full beläggning, men säga upp avtal friskt om det behövs till nya studenter. Får det verkligen gå till så?Mvh
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst är studentlägenheter samma sak som hyresrätter, varför 12. kap Jordabalken (JB) är tillämplig. Vidare anses studentlägenhet vara sk kategoribostäder vilket innebär att hyresgästen måste uppfylla vissa krav för att få bo där, i det här fallet måste hyresgästen vara studerande. Vad gäller uppsägningstiden så varierar den beroende på om hyresavtalet är på bestämd eller obestämd tid, dessa regler finner vi i 12 kap. 3 § JB. Av lagrummets första stycke framgår det att hyresavtal presumeras vara på obestämd tid om inget annat har avtalats om och måste därför sägas upp för att upphöra att gälla. Om hyresavtalet däremot är på bestämd tid så upphör hyresförhållandet att gälla vid hyrestidens utgång enligt lagrummets andra stycke (om inte hyresförhållandet varat mer än nio månader, då måste avtalet sägas upp för att upphöra att gälla). Eftersom du inte har angett någon tidsfrist vad gäller hyresförhållandet så utgår jag ifrån att det rör sig om ett hyresavtal på obestämd tid. Vilket då innebär att hyresavtalet upphör att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte du och din hyresvärd avtalat om något annat. Hyresgästen är alltså skyldig att betala hyran för bostaden även under dessa tre månader, oavsett om hyresgästen bor kvar i lägenheten eller ej. Jag förstår din frustration men det är så här regelverket ser ut. Om hyresgästen åsidosätter sina förpliktelser (som att tex vara studerande) så kan det leda till att hyresrätten förverkas, annars finns risken att icke-studerande bor kvar och får åtnjuta förmånliga hyresvillkor samtidigt som kötiderna för studentlägenheter blir längre och längre. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Främmande personer ryckte i min bildörr - är det lagligt?

2020-12-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Här om kvällen stod jag stilla i min bil, så kom två bilar från ingenstans och ställde sig medvetet så att jag inte skulle kunna köra därifrån. En bil parkerade snett bakom mig, och den andra framför mig. Personerna i bilarna gick ut och försökte öppna min dörr (som jag hade låst) och jag blev givetvis väldigt rädd och ringde efter polisen i full panik. Personerna lämnade platsen innan polisen hann dit, och de kom som tur va inte åt mig i min bil. Det visade sig senare att personerna som stängt in mig hade misstagit mig för någon annan, och jag fick inte mycket klargörande från poliserna om händelsen. Det här har traumatiserat mig något enormt och jag måste fråga om det dom gjorde mot mig var lagligt?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Situationen du beskriver brukar kallas "error in persona", vilket kort sagt innebär att gärningspersonen/personerna har som avsikt att begå ett brott mot personen A men misstar sig och träffar personen B istället. Det råder delade meningar i hur man ska behandla den här typen av fall så jag kommer inte redogöra för de olika alternativen här, men enligt doktrinen finns det två metoder att lösa situationen på och det är antingen med ekvivalensmodellen eller specialitetsmodellen (om du är intresserad kan du läsa mer om det HÄR). Jag ska ändå försöka svara på din fråga så gott jag kan utan att veta alla bakomliggande omständigheter. Jag tolkar även situationen som att du själv är helt oskadd samt att inga skador på bilen har förekommit, varför brottsbalkens tredje kapitel om liv och hälsa eller skadegörelsebrotten enligt tolfte kapitlet inte är aktuella. Det är inte olagligt i sig att rycka i någon annans bildörr, men det första brottet som kanske hade kunnat bli aktuellt är olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB. För att handlingen ska kunna klassificeras som olaga hot krävs det dels att det ska vara hot om brottslig gärning, dels att gärningen är ägnad att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade. Utan att veta mer om situationen i sig är det svårt för mig att avgöra om deras handlande uppfyller kraven för olaga hot enligt brottsbalkens mening. Ifall det inte gör det så skulle ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB kunna bli aktuellt. Ofredande avser situationer då någon fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Lagrummet har en ganska vid formulering men det är möjligt att situationen du upplevt kan falla in under bestämmelsens tillämpningsområde. Som du säkert förstår är det svårt för mig att ge dig något klart svar, men jag skulle föreslå att du polisanmäler händelsen om du inte redan har gjort det. När ett brott har blivit polisanmält så beslutar polisen eller åklagare om dem ska inleda en förundersökning eller inte, det är först när förundersökningen är klar som åklagaren fattar beslut om att väcka åtal eller ej. Men av omständigheterna du redogjort för så skulle jag tyvärr inte bli förvånad om det läggs ned eftersom ingen potentiell gärningsperson har utpekats och inga allvarligare personskador har uppkommit. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen