Trafikskadeersättning och skadestånd med anledning av personskada

2020-09-19 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Hej! Min syster har blivit påkörd på en övergångsstället och fick alvolig skador på huvudet brutit finger och har ont i ryggen nu efter 3 månader vi har prata med polisen och de säger att det ska ta körkort från manen som körde bil men hon har ingen rätt till skadestånd vi undrar var ska vi vända os för att få den rätt hjälpen det kan inte stämma att hon har inte rätt till skadestånd hon har fått fler så djupa jack i huvudet att som fortfarande gör ont för henne snälla kan ni hjälpa os och ge os lite råd tack
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Först har jag förklarat vilka möjligheter det finns till ersättning. De alternativ som står till buds är ersättning ur förarens trafikskadeförsäkring och att kräva föraren på skadestånd. Därefter följer ett råd om vad ni kan göra härnäst.TrafikskadeersättningEftersom din syster har råkat ut för en personskada ska trafikskadeersättning utgå från förarens trafikförsäkring (TSL 11 §). Ersättning kan sättas ned om din syster varit grovt vårdslös och medverkat till skadan (TSL 12 §). Det kan t.ex. vara fallet om hon har sprungit ut i vägen utan att se sig för. Som jag tolkar din fråga har hon dock inte gjort det, utan det hela var förarens fel. Av den anledningen ska inte ersättningen sättas ned. Om föraren inte har tecknat en trafikförsäkring ansvarar försäkringskollektivet för ersättningen, d.v.s. samtliga försäkringsbolag som säljer trafikförsäkringar (TSL 16 § andra stycket).SkadeståndÄven fast din syster har rätt till trafikskadeersättning kan hon kräva föraren på skadestånd (TSL 18 §). Eftersom föraren genom vårdslöshet har orsakat din syster en personskada ska föraren ersätta skadan (skadeståndslag 2 kap 1 §). Om hon vill kräva föraren på skadestånd ska hon skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (RB 42 kap 1 §). Vad kan ni göra härnäst?Ett första steg är att kontakta föraren för att fråga vilket försäkringsbolag han har. Förarens personuppgifter kan ni få genom att begära ut polisanmälan från polisen. Om ni inte får kontakt med honom, eller han inte har en försäkring, kan din syster kontakta Trafikförsäkringsföreningen och göra en skadeanmälan där. Går ni in på Trafikförsäkringsföreningens hemsida ser ni hur ni ska gå tillväga. Att göra en sådan ansökan kostar ingenting.Ett andra alternativ är att ansöka om stämning i domstol för att kräva föraren på skadestånd. En sådan stämningsansökan finner du här. Vill ni kräva föraren på skadestånd är det en bra idé att kontakta en jurist som kan driva er process i domstol. Ofta kan ni träffa en jurist för ett första kostnadsfritt möte.Hoppas du fick svar på din fråga.

Uppvisat kompis legitimation vid nattklubb: missbruk av urkund.

2020-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan.Jag är 17 år gammal och igår försökte jag komma in på en klubb med en kompis legitimation och blev påkommen utav vakterna. Polisen tillkallades och de gjorde en anmälning. Det som var bra, jag hade inte varit aggresiv eller gjort någonting annat än att använda legitimationen och försöka ta mig in. Även att jag erkände och gav alla rätta svar till vad jag blev tillfrågad om. Det jag nu undrar är vad tror ni att påföljden utav detta kommer bli? Jag antar att det blir något inom urkundsförfalskning men vad är straffet oftast?Är det prick i belastningsregistert, böter, samhällstjänst eller sos inblandning?Finns det något man kan göra för att göra straffet mildare mer än att erkänna allting vilket jag gjorde direkt?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Missbruk av urkundDet brott som aktualiseras är missbruk av urkund (BrB 15 kap 12 §). Enligt stadgandet är brottet begånget om någon "sanningslöst åberopar […] identitetshandling […] för enskild person utställd […] såsom gällande för sig […] om åtgärden innebär fara i bevishänseende…". Vi har alltså att göra med fem olika rekvisit som ska vara uppfyllda för att den otillåtna gärningen ska anses vara begången. Dessa är:1. Att falskt åberopa…2.…en identitetshandling…3.…som är någon annans…4.…som din egen identitetshandling…5.…om det innebär fara i bevishänseende.BedömningenI det fall som du beskriver verkar brottsrekvisiten vara uppfyllda. Du har alltså sanningslöst åberopat en legitimation (punkt 1-2) som varit utställd på någon annan (3), såsom gällande för dig (4). Att det ska vara fara i bevishänseende innebär att det ska ha varit möjligt för vakten att missta legitimationen för din. Jag antar att du haft vissa likheter i utseende med din kompis, eller att ni i vart fall inte är extremt olik varandra. Även om ni är olik till utseendet kan det föreligga fara i bevishänseende eftersom det är vanligt att en ID-kontroll på en nattklubb inte består av en särskilt noggrann granskning av ID-bilden. Det görs ofta bara en snabb kontroll vid ingången. Därför har det sannolikt även förelegat en risk för att vakten skulle ha misstagit ID-handlingen för din. Ditt agerande har alltså inneburit fara i bevishänseende. Missbruk av urkund är ett brott som kräver uppsåt (BrB 1 kap 2 §). I detta fall verkar du haft uppsåt till samtliga omständigheter som utgör själva brottet.PåföljdDet är tal om brott av normalgraden (alltså ett lågt straffvärde). Straffskalan är alltså böter eller fängelse i högst sex månader. I detta fall blir straffet inte strängare än böter. När domstolen gör straffmätningen kommer den även att beakta din ålder varför straffet reduceras med hänsyn till att du är 17 år (BrB 29 kap 7 §). Påföljden blir sannolikt villkorlig dom eller ungdomstjänst. Gällande belastningsregistret skulle en staffvarning finnas kvar i tre år och en fällande dom i fem år (lag om belastningsregister 17 § fjärde och elfte punkten).En alternativ bedömningI vissa fall kan åklagaren göra en åtalsunderlåtelse. Det innebär att åtal inte väcks (LUL 16 §). Det kan ske om du istället får erforderlig hjälp av socialen eller annan hjälp och stöd från din omgivning. Väljer åklagaren den vägen kan den utfärda en straffvarning istället (LUL 17 §). Att vara ostraffad sedan tidigare, att visa på ånger och att brottet utgjordes av ett förhastat agerande är saker som talar för åtalsunderlåtelse (LUL 17 § andra och fjärde stycket). Innan sitt beslut kan åklagaren inhämta ett yttrande från socialnämnden (LUL 11 §), vilket innebär att du kan komma att kallas in på samtal hos socialnämnden (LUL 6 §). Får socialen uppfattningen att du är ångerfull och att det hela var ett förhastat agerande kan det alltså påverka åklagarens bedömning. Du har ingen anledning att stressa över ett sådant möte. Om detta är en isolerad händelse, och du inte har varit i kontakt med socialnämnden tidigare kommer det krävas mycket mer för att myndigheten ska vidta några ingripande åtgärder.Hoppas du fick svar på din fråga!

Utebliven betalning

2020-09-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag jobbar som personlig tränare och har sedan tre år tillbaka jobbat som konsult med min firma åt ett annat företag som heter MF. Arrangemanget har sett ut så här: Agda beställer personlig träning av MF, MF frågar mig om jag kan träna Agda. Jag tränar Agda åt MF:s i deras lokaler under deras namn mot ett bestämt timarvode på 500kr/h. I slutet av månaden så sammanställer jag ett underlag med antalet timmar jag har tränat Agda och med det skickar jag en faktura på timmarna till MF. MF skickar sedan en faktura till Agda på 900kr/h.Av olika anledningar så har jag nu slutat att arbeta som konsult till MF och jobbade min sista månad nu i Augusti. Som vanligt har jag skickat min faktura för de timmar som jag har utfört åt dem i Augusti men nu nekar ägaren mig betalning. Ägaren av MF har sammanställt en lista med fakturor från 2019 som dem inte har fått in betalning på och han menar att han inte tänker betala mig fören jag ser till att dem pengarna kommer in. Jag har tränat dessa personer vars fakturor inte är betalade.Två frågor jag har är: 1: Kan han neka mig betalning på mitt arbete jag har utfört åt honom för att han inte har drivit in pengarna från sina fakturor? 2: Är jag och mina firma ansvarig att se till att hans företag får betalt på de fakturor dem skickar ut?Jag tänker att jag har utfört mitt arbete mot honom och ska få betalt för det vare sig dem driver in sina pengar eller inte.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.I mitt svar har jag först förklarat hur jag tolkar din fråga, därefter följer mitt svar. Jag har även gett förslag på hur du kan gå vidare med ärendet. I slutet finner du även ett exempel på ett kravmail du kan skicka till MF. Var observant på att exemplet är skrivet utan full vetskap om alla detaljer kring ditt ärende. Väljer du att använda mailet kan du alltså behöva korrigera eller komplettera vissa saker, om inte annat fylla ut med diverse artighetsfraser om du finner det lämpligt.Hur jag tolkar din frågaSom jag tolkar din fråga har du ett avtal med MF och inte med Agda. Ert avtal stipulerar att du ska leda träningspass för MF med MF:s kunder. Ni har inte avtalat att det ingår i dina förpliktelser att driva in MF:s kundfordringar. Din betalning har inte heller villkorats att Agda erlägger sin betalning.Kan du nekas betalning på den grund att MF inte har fått betalt?Eftersom det är MF du har ett avtal med och du har fullgjort dina förpliktelser enligt ert avtal har du rätt att få betalt. En allmän fordringsrättslig princip är att en fordran utan förutbestämt förfallodatum ska betalas vid anmodan (se KöpL 49 § och SkbrL 5 § genom s.k. analog tillämpning). Eftersom du har framställt ett betalningskrav genom faktura gäller det förfallodatum som framgår av fakturan. Har fakturans förfallodag passerat har du rätt till dröjsmålsränta (RänteL 4 §). Räntan motsvarar referensräntan med tillägg av åtta procentenheter (RänteL 6 §).Sammanfattande kommentarEftersom det är MF du har slutit ett avtal med är det er överenskommelse som ligger till grund för bedömningen. MF kan varken på egen hand, eller i samförstånd med Agda, förpliktiga dig till nånting som varken är sedvana i branschen, har tagits upp i anslutning till avtalets ingående eller i själva avtalet. Denna sentens ger uttryck för principen om avtalet subjektiva begränsning. Sammanfattningsvis har du alltså rätt att få ut din betalning.Vad kan du göra härnäst?Ett första steg är att skicka ett kravmail till MF där du kräver betalt. De verktyg du har att tillgå vid utebliven betalning är antingen att ansöka om betalningsföreläggande hos KFM eller stämning i domstol (här finner du en mall för stämningsansökan). Förslagsvis kan du i kravmailet även påpeka att det är dessa alternativ du har om MF inte betalar. Därutöver kan du bifoga en ifylld stämningsansökan som du informerar kommer att skickas in till behörig tingsrätt. Nedan följer ett exempel på hur ett sådant kravmail kan se ut, men jag råder dig att formulera ett eget eftersom jag inte har detaljerna i ditt ärende. Hoppas du fick svar på din fråga!Exempel på kravmail"Bifogat finner ni en stämningsansökan som kommer skickas till [stad] tingsrätt om ni inte har fullgjort följande förpliktelse inom … dagar.1. Ersättning för uppdrag utförda under augusti månad: [belopp]2. Betalning av dröjsmålsränta, för närvarande: [datum], [belopp]Första punkten avser förfallen fordran för uppdrag utförda under augusti månad. Uppdragen har utförts enligt det avtal vi har kommit överens om. Som inhyrd konsult är jag förpliktigad till endast er, MF, min avtalspart. Min fordran mot er har varken tidigare, eller denna gång, villkorats av att ni lyckas driva in era kundfordringar.Enligt allmänna köprättsliga principer ska gäldenären betala när borgenären ber om betalning, förutsatt att inget annat har avtalats (se köpl 49 § och skbrl 5 § jmfr även 41 § kköpl). Eftersom skickad faktura är att betrakta som ett betalningskrav, och ni har getts [förfallotiden] dagar på er att betala är fordran förfallen till betalning. Dröjsmålsräntan avser således försenad betalning av nämnda fordran.Eftersom ni hävdar att min fordran mot er är villkorad era kundfordringars indrivande tolkar jag en, trots detta betalningskrav, utebliven betalning som ett bestridande av min fordrans giltighet. Således kommer jag vid utebliven betalning att lämna in bifogad stämningsansökan till [stad] tingsrätt. Därutöver kommer ytterligare dröjsmålsränta samt ersättning för rättegångskostnader (RB 18 kap 8 §) läggas till.Erkänner ni min fordrans giltighet men trots det inte erlägger betalning kommer jag vända mig till Kronofogden för begäran om ett betalningsföreläggande, och vid fortsatt utebliven betalning, utmätning. Beror den uteblivna betalningen på insolvens kommer en ansökan om konkurs inges i enlighet med 2 kap 1 § och 9 § konkurslagen.Jag hoppas ni inte betraktar denna erinran som något annat än en uppriktig redogörelse för vilka olika handlingsalternativ ni lämnar mig med. Med vänliga hälsningar[datum/ort]"

Misstagsbetalningar - huvudregel och undantag

2020-09-05 i Skuld
FRÅGA |hej. Har idag fått ett brev från socialkontoret som vi var/är uppdragstagare till att vi har fått för mycket i lön i några månader tillbaka. detta hade vi inte vetskap om och ska den 15 sep. på möte för att prata om det och betala tillbaka allt. Då vi inte visste om detta och att det tydligen står på min man och han har inte haft uppdrag från dom på över ett år så vet vi inte vad vi ska göra. tacksam för svar
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar din fråga och regleringenSom jag förstår dig har socialkontoret betalat ut ett för högt arvode till dig och din man. Den överskjutande summan är alltså en misstagsbetalning och du vill veta om ni är skyldiga att återbetala den överskjutande summan. Frågeställningen knyter an till principen om condictio indebiti och de inom svensk rätt erkända undantagen från denna princip. Principen innebär i korta ordalag att misstagsbetalningar ska återbetalas av betalningsmottagaren. Principen motiveras bl.a. av att betalningsmottagaren inte ska kunna göra en obehörig vinst.Från denna princip, och huvudregel, finns det undantag som svenska domstolar använder sig av. Om det finns skäl att tillämpa undantaget innebär det att betalningsmottagaren får behålla de av misstag utbetalda pengarna. Undantaget motiveras av att en person som mottar en misstagsbetalning under vissa förutsättningar kan ha svårt att återbetala det felaktigt utbetalda beloppet. Det kan t.ex. vara så att pengarna redan har spenderats utan att betalningsmottagaren insåg att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Om följande kriterier är uppfyllda behöver pengarna därför inte återbetalas:Den som har mottagit en misstagsbetalning får behålla pengarna om han eller hon1. var i god tro om att utbetalningen var korrekt, samt 2. har förbrukat pengarna, eller 3. på annat sätt inrättat sig efter utbetalningen.Undantaget är alltså tillämpligt om första punkten är uppfylld tillsammans med andra eller tredje punkten.Är ni skyldiga att återbetala pengarna?Eftersom din fråga inte är särskilt detaljrik blir det svårt för mig att göra en korrekt bedömning. Däremot kan jag redogöra för vilka typer av omständigheter som kan ha betydelse för bedömningen. Första kriterietAtt ni ska vara i god tro för att få behålla pengarna innebär att ni ska haft en befogad uppfattning om att utbetalningen var korrekt. Hade ni inte avtalat om en fast ersättning från början, utan var osäker på hur stor den skulle vara vid slutfört arbete är det rimligt om ni inte insåg att utbetalningen var för hög. Har det gått lång tid sedan utbetalningen gjordes och var socialkontoret sen med sitt återkrav har ni inte heller haft anledning att ana oråd. Om utbetalningen däremot gjordes nyligen, var anmärkningsvärt hög och ni därutöver snabbt upplystes om felaktigheten talar det emot att ni var i god tro om betalningens riktighet.Andra kriterietOm första kriteriet är uppfyllt, d.v.s. om ni var i god tro, och därutöver har spenderat de felaktigt utbetalda pengarna har ni ingen skyldighet att återbetala den överskjutande summan. Detta är särskilt fallet om lång tid har förflutit sedan utbetalningen. Tredje kriterietOm första kriteriet är uppfyllt, men ni inte har spenderat pengarna, kan ni trots det få behålla pengarna om ni på annat sätt inrättat er efter utbetalningen. Om denna misstagsbetalning försatte er i ett bättre ekonomiskt läge än vanligt utan att det gav er anledning att ana oråd, och ni med anledning av det t.ex. köpte en ny soffa på avbetalning, kan ni sägas ha inrättat er efter utbetalningen.SammanfattningEn förutsättning för att behålla pengarna är att ni inte har haft anledning att misstänka att utbetalningen var felaktig. När ni gör denna bedömning utifrån vad som står under "Första kriteriet"ska ni försöka att utgå från vad en genomsnittlig person hade förstått utifrån er situation. Skulle omständigheterna, sett utifrån, ge en genomsnittlig person anledning att bli misstänksam? Om utbetalningen var anmärkningsvärt hög kanske det har funnits anledning till misstanke. Kommer ni fram till att ni inte har haft anledning att ana oråd behöver ni inte återbetala pengarna om de redan är spenderade, eller om ni har inrättat er efter ert ekonomiska läge.Om du vill läsa hur domstolen brukar göra denna bedömning rekommenderar jag dig att läsa någon av följande rättsfall: NJA 2015 s. 1072 eller NJA 2016 s. 799.Hoppas du fick svar på din fråga.

Dröjsmål vid konsumentköp

2020-09-18 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag skulle köpa en soffa, som inte fanns i butikens lager när jag var där. Men de skulle få in den om 2 veckor sa de, så jag betalade priset för soffan. Jag går dit 2 veckor senare och de har ej fått in soffan, då det skett en stöld på leverantörens lager. Hur gör jag nu? Har redan betalat för soffan.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller?Jag tolkar din fråga som att du har köpt soffan i egenskap av konsument av en näringsidkare, av den anledningen reglerar konsumentköplagen ert avtalsförhållande i den mån avtalet inte innehåller mer förmånliga överenskommelser (KköpL 1 § och 3 §). Eftersom ni avtalade att soffan skulle hållas tillgänglig för avhämtning två veckor efter betalningen är säljaren i dröjsmål (KköpL 5 § och 9 §). Om du vill, och det är möjligt för säljaren och inte orimligt att för den att ordna fram en ny soffa, kan du kräva att säljaren fullgör sin del av avtalet (KköpL 10 § och 12 §). Om säljaren inte kan leverera en ny soffa p.g.a. att den är helt slut eller liknande, har du rätt att häva köpet (KköpL 13 §). Om säljaren kan leverera en annan likadan soffa, men behöver mer tid på sig, har du rätt att häva köpet om soffan inte levereras efter en skälig tilläggstid som ni tillsammans kommer överens om (KköpL 13 §). Hävs köpet har du rätt att få tillbaka pengarna utan oskäligt dröjsmål (KköpL 43 §).Vad kan du göra nu?Nu när du förhoppningsvis har bättre koll på dina rättigheter råder jag dig att kontakta säljaren. Sannolikt kan ni nå en överenskommelse om du fortfarande vill ha soffan och säljaren kan leverera den inom en skälig tilläggstid som ni kommer överens om. Kan inte säljaren fixa fram en ny soffa har du rätt att få tillbaka pengarna.Hoppas du fick svar på din fråga.

Hur får man någon att betala sin skuld?

2020-09-16 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan! jag svarade på en annons på blocket och ville köpa en mobil. Säljaren och jag skrev under ett kontrakt med bankid. Jag swishade för varan men den dök aldrig upp. detta blev polisanmält med lades ner. Jag vill gå vidare med det här då jag har ett kontrakt undertecknat med e legitimation och få varan eller pengar tillbaka. vad bör jag göra?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar din fråga.Jag tolkar din fråga som att du har betalat, men att säljaren inte har skickat varan. Den har alltså inte kommit bort i posten. Har den kommit bort i posten är det som utgångspunkt inte säljaren som bär risken för den (KöpL 7 § andra stycket). Du får då istället vända dig till posten.Vad kan du göra för att få tillbaka pengarna?Har du inte redan gjort det är ett första steg att kontakta Blocket. Har företaget något köparskydd eller lämnar det några garantier vid denna typ av händelse? Finns det ingen hjälp att få där kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få pengarna tillbaka. Det kommer kosta dig 300 kr, men det är en summa du kan kräva tillbaka från säljaren.Ett betalningsföreläggande innebär att Kronofogden skickar en uppmaning till säljaren om att betala vad du påstår att han eller hon är skyldig. En förutsättning är förstås att du har säljarens personuppgifter (lag om betalningsföreläggande 18 §), d.v.s. de uppgifter som anges i RB 33 kap 1 §. Om säljaren varken besvarar Kronofogdens uppmaning eller betalar dig kommer myndigheten meddela utslag i enlighet med din ansökan (lag om betalningsföreläggande 42 §). Det innebär att skulden fastställs och, på din ansökan, kan läggas till grund för t.ex. utmätning (UB 1 kap 1 §, 3 kap 1 § 8 p och 4 kap 1 §).Om säljaren istället bestrider betalningsföreläggandet, d.v.s. hävdar att din fordran inte har någon grund och är ogiltig, måste du överväga om du vill ta det vidare till domstol. I detta skede kan du isåfall be Kronofogden överlämna ärendet till tingsrätten (lag om betalningsföreläggande 33 §). Eftersom tvisten isåfall kommer röra ett relativt litet belopp (under ett halvt prisbasbelopp/23,650 kr) kommer du till stor del behöva stå för dina egna rättegångskostnader, även om du vinner (RB 1 kap 3 d § och 18 kap 8 a §).Vad kan du göra för att få mobiltelefonen?Eftersom tidpunkten för när mobiltelefonen ska avlämnas har passerat (KöpL 9 §), kan du ansöka om handräckning hos Kronofogden (lag om betalningsföreläggande 3 § 2 p). Precis som vid ett betalningsföreläggande kommer säljaren uppmanas att inrätta sig efter ditt krav. Om säljaren bestrider ditt krav får du precis som vid betalningsföreläggandet ansöka om att Kronofogden överlämnar ditt ärende till domstol. Väljer säljaren istället att förbli helt passiv kan Kronofogden fastställa ditt krav genom utslag. Det innebär att handräckningen, på din ansökan, kan verkställas av myndigheten (UB 1 kap 1 §, 2 kap 1 § och 3 kap 1 § 8 p). Det kostar 600 kr som myndigheten primärt kommer kräva av säljaren. Om säljaren inte kan betala kommer du att krävas.Avslutande kommentarSom du märker har du vissa verktyg att tillgå. Dock får Kronofogden in många ansökningar per år varför det kan ta ganska lång tid innan din ansökan handläggs. Eftersom Kronofogden har en viss dignitet bakom sitt namn väljer många att betala redan när det kommer ett betalningsföreläggande. Av den anledningen kan det vara ganska effektivt om du tycker det är värt väntan. Att ta det vidare till domstol är inte särskilt kostnadseffektivt eftersom du inte kan räkna med att få igen särskilt mycket av dina eventuella rättegångskostnader (för t.ex. juridiskt ombud).Hoppas du fick svar på din fråga.

Innahav av kniv på allmän plats

2020-09-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan!Jag är 18 år gammal och har inte tidigare begått eller dömts för ett brott. Jag vill köpa en kniv av modellen Mora Robust. Är det lagligt för mig att 1. Köpa denna 2. Innehava denna under frilufts- och campaingsituationer med färre än 5 personerOm svaret är "ja" till fråga 1, får jag då transportera kniven i sin oöppnade förpackning, i min ryggsäck, på en offentlig buss (stadstrafik), hemåt efter köp?Många tack.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det korta svaret på din fråga är att det inte finns någon reglering som hindrar dig, i egenskap av myndig person, att köpa en morakniv för frilufts- och campingaktiviteter. Inte heller är det förbjudet att på det sättet du beskriver inneha kniven. I det följande har jag förklarat varför.RegleringenEnligt knivlagen 1 § första stycket får knivar inte innehas på bl.a. allmän plats eller i fordon på allmän plats. Förbudet existerar för att hindra att knivar som kan komma att användas till brott finns tillgängliga på allmän plats. Av den anledningen är det inte tillåtet att utan egentligt syfte bära runt på kniv även om man inte har någon brottsavsikt – kniven kan nämligen komma i orätta händer.Av paragrafens andra stycke framgår det att förbudet inte gäller vissa typer av befogade innehav. Innehav av kniv är alltså inte förbjudet på allmän plats om innehavet av kniven är försvarligt med hänsyn till typen av kniv, innehavarens behov av kniven och övriga omständigheter. Knivinnehav på allmän plats är alltså inte förbjudet om innehavaren har ett befogat behov av kniven. Därutöver ska kniven som innehas inte vara missanpassad för det behovet. Andra övriga omständigheter kan även göra så att innehavet är tillåtet.Bedömningen i ditt fallEftersom det många gånger är nödvändigt att ha med sig kniv på camping- och friluftsaktiviteter är ditt planerade knivinnehav befogat (prop. 1997/88:98 s. 7 ff.). Samma sak gäller transportering av kniven hem respektive ut i naturen. Det blir som bekant svårt att använda sig av kniv om man inte får ta den med sig till den plats där den ska användas för dess befogade ändamål. Det är dock, precis som du säger, en god idé att förvara kniven i sin originalförpackning på hemfärden, och inte i t.ex. ett knivfodral på höften eller löst i handen.Även fast du har ett befogat behov av kniven ute i naturen är det alltså viktigt att inte ha kniven mer lättillgänglig än vad varje given stund påkallar. För att konkretisera omfattar ditt behov inte att du har kniven runt höften när du sitter på bussen eller går in på en bensinstation på väg ut i naturen. När du däremot befinner dig i naturen och behöver ha kniven lättillgängligt på grund av fiskrensning, täljning, matlagning och liknande är det rimligt och tillåtet att ha kniven runt höften eller i fickan.SammanfattningDet är alltså i samband med dina frilufts- och campingaktiviteter som det är tillåtet för dig att inneha kniven. Har du däremot kniven på dig när du går och handlar mat eller är ute och går på stan har du inte fog för innehavet och det är alltså inte tillåtet. Om du vill läsa ett utförligt och lättförståeligt rättsfall om syftet bakom regleringen och hur den tillämpas i praktiken rekommenderar jag dig att läsa NJA 2016 s. 30. Avslutningsvis vill jag påpeka att stilettknivar är förbjudet att inneha för personer under 21 år, oavsett sammanhang.Hoppas du fick svar på din fråga.

Fastighetstillbehör

2020-08-30 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har köpt en hästgård. Allt är klart med papper/betalningar osv. Vi har bott här en månad. Nu säger den gamla ägaren alltså han som sålt gården till oss att han ska montera ner dom automatiska grindöppnarna för dom har hans företag köpt och äger. Dom satt uppe vid visningen och värderingen och det står ingenstans att dom inte skulle ingå i köpet. Han vill dessutom att vi ska montera ner dom pga att han inte klarar det själv. Nu har han skickat en faktura till oss på grindöppnarna som han säger att han ska dra vidare till kronofogden om vi inte betalar den. Vem har rätt och hur går man tillväga?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar fråganSom jag förstår det är det tal om grindöppnare som sitter på hästhagen och som tillåter hästarna att gå in i en annan hage vid en tidpunkt som är förutbestämd genom en timer. Det är alltså tal om ett tillbehör till hästhagen. Sitter grindöppnaren t.ex. inne i stallet, eller på er bostad, ser bedömningen annorlunda ut. Utgår man från min tolkning av din fråga handlar svaret om fastighetstillbehör. Sitter grindöppnaren i stallet eller på er bostad är det istället tal om ett byggnadstillbehör.I mitt svar har jag först förklarat vad som krävs för att något ska räknas som fastighetstillbehör. Därefter har jag redogjort för hur detta förhåller sig till din fråga utifrån tre möjliga scenarion. Slutligen följer en sammanfattning och några råd på hur ni kan gå vidare. Vad är fastighetstillbehör?Fastigheter är indelningar av jord (JB 1 kap 1 §). Det innebär att fastigheten utgörs av marken som hästgården ligger på. Med vanligt språkbruk kallas även hus och byggnader lite slarvigt för fastigheter, men fastigheten utgörs alltså endast av marken som byggnaderna och grindarna står på. Byggnader, grindar och grindöppnare till sagda grindar är under vissa förutsättningar tillbehör till fastigheten, s.k. fastighetstillbehör. När man köper en fastighet ingår fastighetstillbehör om man inte uttryckligen har avtalat något annat. Eftersom ni inte har avtalat något om grindöppnarna ingick de i ert köp av fastigheten, förutsatt att de räknas som fastighetstillbehör. För att grindöppnarna ska räknas som fastighetstillbehör krävs det att1. grindöppnarna har anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk (JB 2 kap 1 §), samt2. ägs av samma person som äger fastigheten (2 kap 4 §).Första kriterietFörsta kriteriet tar sikte på om grindöppnarna installerats på fastigheten för att användas där under en bestående tid. Eftersom grindöppnarna är installerade för att tillgodose ett behov som kommer finnas på hästgården så länge det är en hästgård är de installerade på fastigheten för stadigvarande bruk (JB 2 kap 1 §). När detta kriteriet är uppfyllt kan man anta att det aktuella föremålet är ett fastighetstillbehör. Detta antagande kan dock brytas om säljaren kan bevisa att andra kriteriet inte är uppfyllt.Andra kriterietAndra kriteriet tar sikte på ägandeförhållandena tidpunkten för fastighetsköpet: fastigheten och grindöppnarna måste ha ägts av samma person för att de ska räknas som fastighetstillbehör. Företaget och säljaren är inte samma person. Eftersom det inte framgår av din fråga om fastigheten ägdes av hans företag eller av säljaren har jag besvarat frågan utifrån båda scenarion.Om ni köpte fastigheten av hans företag var företaget ägare till både grindöppnarna och fastigheten. Det innebär isåfall att grindöppnarna var fastighetstillbehör och ingick i köpet. Saken är isåfall klar: grindöppnarna tillhör er och säljaren har ingen grund för sitt anspråk på dem.Köpte ni istället fastigheten av honom i egenskap av fysisk person hade fastigheten och grindöppnarna olika ägare. Eftersom företaget äger grindöppnarna var de aldrig fastighetstillbehör och ingick inte i köpet. Detta gäller dock endast om företaget ägde grindöppnarna från första början. Om hans företag köpte grindöppnarna av honom strax innan försäljningen av fastigheten har det köpet ingen verkan mot er om inte grindöppnarna har avskilts från fastigheten (JB 2 kap 7 §). Det sagda innebär att grindöppnarna är era om hans företag köpte dem av honom utan att montera ned dem innan fastighetsförsäljningen.Bedömningen som görsOm kriteriet under första punkten är uppfyllt (anbragt för stadigvarande bruk) ger det uttryck för ett slags presumtion om att föremålet är ett fastighetstillbehör. Om säljaren efter fastighetsförsäljningen påstår att ett föremål, som är anbragt på fastigheten för stadigvarande bruk, inte är ett fastighetstillbehör har säljaren bevisbördan för sitt påstående. Detta innebär att säljaren måste presentera bevis för sitt påstående.SammanfattningUtifrån den knappa information du har gett mig ser jag alltså tre möjliga scenarion. Du får helt enkelt fylla ut med den information du har för att ta reda på vilket som stämmer.Första scenariotÄgde hans företag både fastigheten och grindöppnarna vid försäljningen är de fastighetstillbehör och ingick i köpet.Andra scenariotÄgde hans företag grindöppnarna och han ägde fastigheten var de aldrig fastighetstillbehör och ingick aldrig i köpet. Det är dock säljaren som har bevisbördan för detta.Tredje scenariotDetta scenario är detsamma som det andra scenariot med den avgörande skillnaden att hans företag inte ägde grindöppnarna från första början. Om han köpte och installerade grindöppnarna på fastigheten för stadigvarande bruk blev de fastighetstillbehör. Om hans företag senare köpte grindöppnarna av honom upphör grindöppnarna att vara fastighetstillbehör endast om de monterades ner innan försäljningen. Om hans företag köpte grindöppnarna av honom innan försäljningen av fastigheten är det köpet alltså inte gällande mot er eftersom han aldrig monterade ner grindöppnarna (JB 2 kap 7 §). Isåfall ingick grindöppnarna i ert köp av fastigheten.Vad ni kan göra härnästVäljer han att gå vidare till Kronofogden kommer myndigheten att utfärda ett betalningsföreläggande. Väljer ni att betala betalningsföreläggandet kommer ni att få en betalningsanmärkning eftersom det innebär att ni erkänner att han har en fordran mot er som ni varit sen med att betala. Väljer ni däremot att bestrida betalningsföreläggandet får ni ingen betalningsanmärkning. Att bestrida betalningsföreläggandet innebär att ni inte erkänner säljarens fordran mot er. Säljaren får då välja om han vill ta det vidare till domstol eller om han vill ge upp sina försök. Tar han det vidare till domstol och får rätt får ni inte heller någon betalningsanmärkning om ni inte uteblir från sammanträdena och en s.k. tredskodom meddelas (dom i er frånvaro).Stämmer första scenariot har ni goda grunder för att bestrida hans betalningsanspråk. Stämmer andra scenariot bör ni be honom om bevis för att hans företag äger och har installerat grindöppnarna. Kan han bevisa att företaget äger grindöppnarna bör ni försäkra er om att förhållandena inte är sådana som beskrivs i tredje scenariot – d.v.s. att hans företag köpte grindöppnarna av honom innan försäljningen men aldrig monterade ned dem. Om det är så som beskrivs i tredje scenariot är grindöppnarna nämligen era.Kommer ni fram till att han har rätt till grindöppnarna är det hans ansvar att med er tillåtelse montera ned och hämta dem. Han kan inte ta betalat om ni inte har kommit överens om att köpa dem.Hoppas du fick svar på din fråga.