Kan Kronofogdemyndigheten utmäta lön från vissa anställningsformer?

2020-11-22 i Utmätning
FRÅGA |Kan kronofogdemyndigheten dras penger från mitt konto om jag har jobb som vikarie eller timlönen?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av utsökningsbalken (UB). Har man skulder hos Kronofogdemyndigheten kan myndigheten utmäta en persons lön, vilket innebär att en del av lönen används för att betala av de skulder man har. Utsökningsbalkens regler om utmätning av lön omfattar bland annat arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse (7 kap. 1 § UB). Arbetsgivaren åläggs att betala ut en viss del av lönen till Kronofogdemyndigheten (7 kap. 3 § UB). Det belopp av lönen som tas i anspråk av myndigheten är endast den del som överstiger vad gäldenären (personen med skulder) behöver för sitt och familjens underhåll, eller för att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätningen har bättre rätt till lönen (7 kap. 4 § UB). Det bestäms ett förbehållsbelopp (den del som inte får utmätas) och ett utmätningsbelopp, som arbetsgivaren måste ta hänsyn till vid löneutbetalning (7 kap. 8 § UB). Förbehållsbeloppet bestäms genom ett av Kronofogdemyndigheten årligt fastställt belopp, som kallas för ett normalbelopp. Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad (7 kap. 5 § UB). Det är arbetsgivaren som ska innehålla utmätningsbeloppet till den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet och betala ut det innehållna beloppet till Kronofogdemyndigheten (7 kap. 20 § UB). Svar på din frågaKronofogdemyndigheten fastställer alltså ett belopp som får utmätas och ett belopp som inte får utmätas. Arbetsgivaren ska hålla inne den del av lönen som överstiger summan av vad du behöver för dina levnadskostnader och din familjs underhåll, om du har en familj. Innan Kronofogdemyndigheten vet hur mycket du får behålla och hur mycket som arbetsgivaren ska hålla inne görs en utredning av din ekonomi och dina levnadsförhållanden. Du får behålla tillräckligt med lön för ditt underhåll och levnadskostnader, men överstigande del ska arbetsgivaren hålla inne och betala ut till Kronofogdemyndigheten. Det är ingen skillnad om det är timlön, vikariat, lön genom annan anställningsform eller annan gottgörelse.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Återkallelse av framtidsfullmakt och subsidiära fullmaktshavare

2020-11-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Min man och jag skrev framtidsfullmakt i maj 2020. Enkel gratis mall från nätet. I juli resp sept drabbades han av två stora hjärninfarkter, den första med fysiska konsekvenser, den andra med allvarliga kognitiva men, vilket gör att han inte kan förstå eller föra en adekvat kommunikation. Han bor på korttidsboende idag i väntan på permanentboende. Jag har använt framtidsfullmakten vi skrev 3 ggr hittills i samband med ekonomiska bankaffärer, företagsaffärer samt biståndshandläggare gällande honom. Min fråga är nu: Om något händer mig så att även jag blir beslutsoförmögen, vad händer då? Jag skulle vilja sätta in min dotter i en framtidsfullmakt för mig i st f att min mans namn står på den eftersom han aldrig kommer att bli bra nog att sköta den saken. Om jag skriver en framtidsfullmakt med hennes namn där hon får handha samtliga av mina personliga angelägenheter när jag inte längre kan fatta egna beslut, kan jag då riva den framtidsfullmakt som min man och jag upprättade där hans namn nu står? Den kommer ju aldrig att bli aktuell. Kan jag skriva en framtidsfullmakt där båda mina barns namn står men med dottern i första hand?Tacksam för svar
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av föräldrabalken (FB) och förarbetena till lag om framtidsfullmakter. Vad händer om även du blir beslutsoförmögen?Frågan angående vad som händer om även du blir beslutsoförmögen besvaras med hjälp av föräldrabalken. I lagen framgår det att rätten ska besluta att anordna godmanskap för honom eller henne om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, om det behövs. Ett beslut om godmanskap får inte meddelas av rätten utan samtycke av den personen som godmanskap ska anordnas för, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas (11 kap. 4 § FB). Det föregående innebär alltså i huvudsak att om du skulle bli beslutsoförmögen och inget annat finns förordnat anordnas ett godmanskap för det du behöver hjälp med. Det kan också bli relevant att domstolen anordnar om förvaltarskap om huvudmannen, du i detta fall, är ur stånd att vårda sig eller sin egendom på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande och behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person (11 kap. 7 FB). Detta styrks genom läkarintyg. Förvaltarskap får inte anordnas om behovet av hjälp kan tillgodoses genom godmanskap.Återkalla framtidsfullmaktenEn framtidsfullmakt är ett sätt att frångå att en domstol anordnar ett godmanskap. Vill man inte att en fullmakt ska gälla för någon ska fullmakten återkallas, vilket vanligtvis görs genom att informera personen som man angivit som fullmaktshavare att fullmakten inte längre gäller samt att man vidtar vissa särskilda åtgärder, beroende på vad det är för fullmakt. Med tanke på att din man inte blir bra nog att sköta saken enligt beskrivningen i din fråga kan du informera honom att den inte gäller för honom längre och att du förstör handlingen. Det sistnämnda är egentligen av störst relevans mot bakgrund av beskrivningen av din mans hälsotillstånd enligt frågan.Din dotter eller barnen tillsammans som fullmaktshavareDu kan upprätta en ny framtidsfullmakt där du anger din dotter som fullmaktshavare och att du i framtidsfullmakten anger i vilken omfattning framtidsfullmakten ska gälla, alltså vilka angelägenheter din dotter får handha. I förarbetena till lagen om framtidsfullmakter framgår det bland annat att det är möjligt att ange flera fullmaktshavare samt att en sådan utformning kan se ut på olika sätt. Du har en stor självbestämmanderätt i utformningen och kan till exempel ange din dotter som fullmaktshavare för en viss angelägenhet, till exempel de ekonomiska angelägenheterna, och ett annat barn för en annan angelägenhet, såsom de personliga angelägenheterna.Enligt förarbetena är det dessutom möjligt att låta en framtidsfullmakt innefatta subsidiära, det vill säga alternativa, förordnanden. Man kan tänka sig en situation där den först påtänkte personen inte kan eller vill fullgöra uppdraget, varför det ges möjlighet för fullmaktsgivaren att ange någon annan som ska inträda i den först utpekades ställe. Ett exempel på ett sådant förordnande är precis det du skriver i frågan, alltså att du utser dina barn som fullmaktshavare, men att din dotter gäller i första hand. För det fall du utser flera fullmaktshavare är det viktigt att du är tydlig med att ange om fullmaktshavarnas behörighet att företräda dig ska gälla var för sig, i förening eller precis som du skriver i din fråga, i första hand din dotter och sedan ditt andra barn. Tänk också på att upprätta framtidsfullmakten enligt de krav som finns, till exempel att framtidsfullmakten ska bevittnas av två vittnen (brukar framgå av gratismallarna på nätet) samt att det finns krav på vilka som får vara vittnen.SammanfattningSkulle du också bli beslutsoförmögen kommer rätten att besluta om att anordna godmanskap för dig. Om du vill undvika detta och säkerställa att det blir en anhörig till dig som tar hand om dina angelägenheter kan du upprätta en framtidsfullmakt, precis som du gjort när du utsåg din man som fullmaktshavare. Eftersom han inte längre är lämplig för uppdraget bör du återkalla den framtidsfullmakten och upprätta en ny där du anger din dotter som fullmaktshavare. Vill du utse flera fullmaktshavare kan du också göra det, men tänk på att vara tydlig om du anger att behörigheten är subsidiär, alltså att din dotter ska ha behörighet i första hand.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Vad gäller angående giftorättsgods och enskild egendom?

2020-10-28 i Enskild egendom
FRÅGA |1) En man köpte en egendom 1990. Han står som ensam ägare. 2007 gifte han sig. Inget äktenskapsförord. Ingår egendomen i giftorätten vid skilsmässa? Kan mannen på något sätt "komma runt" giftorätten?2) Min syster och jag äger tillsammans en skärgårdsfastighet, som är vår enskilda egendom. Om min syster dör före sin man, ärver änklingen/mannen eller hennes barn den enskilda 1/2 skärgårdsfastigheten?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din första fråga besvaras med hjälp av äktenskapsbalken (ÄktB). Utgör egendomen giftorättsgods?Inledningsvis i äktenskapsbalken framgår det att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det innebär att var och en av makarna ensam råder över sin egendom och den av makarna som förvärvat något är att betrakta som ägare till egendomen, även i förhållande till den andra maken. Denna skillnad i egendom gäller så länge äktenskapet består. Vid äktenskapets upphörande, skilsmässa enligt din fråga, utgör egendomen dock giftorättsgods eftersom att all egendom som inte är enskild egendom i ett äktenskap anses vara giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att giftorättsgodset kommer att ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Det bästa alternativet jag kan presentera för att "komma runt" giftorätten är att makarna skriver ett äktenskapsförord där egendomen görs till mannens enskilda egendom, vilket innebär att egendomen inte ingår i bodelningen vid skilsmässa (7 kap. 2 och 3 § ÄktB).Din andra fråga besvaras utifrån äktenskapsbalken och ärvdabalken (ÄB). Ärver mannen den bortgångna makans enskilda egendom?Du och din syster äger en skärgårdsfastighet tillsammans. Fastigheten har gjorts till er enskilda egendom och kan ha gjorts genom bland annat äktenskapsförord eller att ni erhållit fastigheten genom gåva eller testamente med villkoret att det ska vara er enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Det hypotetiska scenariot i din fråga är att äktenskapet upphör genom att din syster dör före mannen. Som jag konstaterade i svaret på den första frågan ingår inte enskild egendom i en bodelning, även om det som i det här scenariot gäller den avlidnes dödsbo och den efterlevande. Gällande frågan om arvet som ska fördelas däremot, kan din systers kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande mannen om de var gifta. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar alltså även enskild egendom som din syster ägt (3 kap. 1 § ÄB). Ovan gäller dock endast om barnen (bröstarvingarna) är din systers och hennes mans gemensamma barn. Om man inte vill att den efterlevande maken ska ärva den enskilda egendomen krävs det att man förordnar om sin kvarlåtenskap. Det görs genom att din syster upprättar ett testamente där hennes barn anges som testamentstagare (10 kap. ÄB). Är barnen däremot så kallade särkullbarn ärver inte mannen din syster (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har rätt till sitt arv framför den efterlevande maken. Är viljan emellertid att efterlevande make ska ärva kvarlåtenskapen, måste ett testamente upprättas till förmån för maken. Ett annat alternativ är att särkullbarnen (din systers barn) avstår sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken. Det betyder att barnen blir efterarvingar, således att de ärver efter mannens bortgång (3 kap. 9 § ÄB). Vill du ha mer information om hur frågan om enskild egendom påverkar till exempel andelarna av den avlidnes kvarlåtenskap, det vill säga frågor om full äganderätt respektive fri förfoganderätt, eller om reglerna om testamente, ställ gärna en ny fråga om det! Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Måste riskutbildningen göras om vid återkallat körkort?

2020-10-27 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, jag blev av med mitt körkort pga ringa narkotika. Och fick indraget körkort i 10månader och måste lämna urinprov i 6 månader. Måste jag då göra om både riskettan och risktvåan innan jag kan göra båda mina prov?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras framförallt med hjälp av körkortslagen (KörkL). Ditt körkort har blivit återkallat på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende (5 kap. 3 § femte punkten KörkL). Spärrtiden för den anledningen till återkallat körkort är lägst en månad och högst tre år (5 kap. 6 § KörkL). Spärrtiden enligt din fråga är tio månader. Eftersom att ditt körkort återkallats på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende måste du ansöka om körkortstillstånd. Ansökan om körkortstillstånd kan du göra tidigast sex månader innan spärrtiden går ut och detta kan beviljats tidigast två månader före spärrtidens slut. Skyldigheten att göra om riskutbildningen vid återkallat körkort aktualiseras när det krävs att ett nytt förarprov, alltså kunskapsprov och körprov, måste göras (proposition 2007/08:128 s. 23). Eftersom att din spärrtid är ett år eller kortare innebär det att du inte måste göra ett nytt förarprov, vilket också betyder att du inte behöver göra riskutbildningen (jfr 5 kap. 14 § KörkL).För mer information om nytt körkort efter återkallelse länkar jag till Transportstyrelsens hemsida, här. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Folkbokförd på fritidshus?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man vara folkbokförd i sin fritidshus
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av folkbokföringslagen. En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Har byte av bostad skett anses personen vara bosatt på den fastighet där han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Om en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § första stycket folkbokföringslagen). Sådana omständigheter kan vara var familjen är bosatt eller hur arbetsförhållandena ser ut, men är dock inte helt utslagsgivande omständigheter. I bedömningen beaktas också antalet övernattningar i respektive bostad, bostädernas avstånd från arbetet, bostädernas storlek och standard, och var huvuddelen av ägodelarna förvaras, men också med vilken rätt personen nyttjar bostäderna, till exempel äganderätt, hyresrätt eller andrahandskontrakt.En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (7 § andra stycket folkbokföringslagen).En bedömning görs alltså där samtliga omständigheter ska beaktas och en del av dem har jag redogjort för ovan. Svaret på din fråga är emellertid det som mitt svar inleddes med, alltså att man kan vara folkbokförd på ett fritidshus om det är där man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Ingår hus i bodelningen som ena maken äger?

2020-10-28 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |HejJag har en fråga hoppas du har tid att svaraEn skilsmässa är på gång undrar vem tillhör huset.ska förklara situationen. Jag köpte huset innan äktenskapet alltså vi var inte gifta då.min mam kom till sverige två år efter.nu undrar jag har han rätt till halva huset som han tror.
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av äktenskapsbalken (ÄktB). Har mannen rätt till hälften av huset? I äktenskapsbalken framgår det att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det innebär att var och en av makarna ensam råder över sin egendom och den av makarna som förvärvat något är att betrakta som ägare till egendomen, även i förhållande till den andra maken. Egendomsskillnaden gäller så länge äktenskapet består. När ett äktenskap upplöses, genom skilsmässa i din situation, spelar det dock ingen roll vem som är ägare av egendomen, utan egendomen ska tas upp i bodelningen om egendomen omfattas av giftorätten. Giftorätten är den ena makens rätt till hälften av den andre makens egendom (11 kap. 3 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Om huset omfattas av giftorätten, alltså inte är enskild egendom, har mannen rätt till hälften av värdet på huset.Vad kan du göra?Om du inte vill att mannen ska ha rätt till hälften av värdet på huset kan ett äktenskapsförord skrivas där det anges att viss egendom, huset till exempel, ska vara din enskilda egendom (7 kap. 2 och 3 § ÄktB). Det betyder, som jag skrev ovan, att värdet av huset inte räknas med och delas vid boledningen. Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av både dig och mannen. Äktenskapsförordet ska registeras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB).Ett annat alternativ som kan innebära att du får behålla mer av din egendom än likadelning är att jämkning görs vid bodelningen. Det innebär att det med hänsyn till äktenskapets längd, era ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelningen ska lämna egendom till den andra maken enligt reglerna om hälftendelning (12 kap. 1 § ÄktB). Om äktenskapet varit kortvarigt och du har mer giftorättsgods än mannen kan det finnas en möjlighet för dig att ta undan en del av giftorättsgodset som annars skulle delats. Det skulle emellertid också kunna vara så att bestämmelsen är till din nackdel om du exempelvis har goda chanser att försörja dig själv utan att erhålla mer av din egendom, till skillnad från mannen om hans situation är mer osäker efter skilsmässan, till exempel med tanke på att du i frågan skrev att han kommit till Sverige samt beroende på hans möjligheter i landet (om skilsmässan uppstod kort efter flytten). Det är dock svårt för mig att tillämpa denna bestämmelse på din situation och ge ett utförligt svar angående det, eftersom att jag inte känner till omständigheterna i ditt fall. Vill du veta mer om denna möjlighet och hur det gäller i ditt fall kan du förklara omständigheterna ytterligare och ställa en ny fråga om det. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Bevisa att lös egendom tillhör någon annan

2020-10-27 i Utmätning
FRÅGA |Hej. Hur kan man bevisa till Kronofogden att saker som dom utmätar tillhör inte mig. I mitt fall dom utmätta smycken som tillhör min syster men det fanns hos mig hemma
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kronofogdens rätt att utmäta egendom regleras enligt utsökningsbalken (UB) och det är med hjälp av denna lag din fråga besvaras. Du anses som ägare till lös egendom som du har i din besittningKronofogden får utmäta din egendom om det framgår att egendomen tillhör dig eller om du kan anses vara ägare till egendomen (4 kap. 17 § UB). Du anses vara ägare till lös egendom (smyckena i ditt fall) som du har i din besittning, om det inte framgår att egendom tillhör någon annan (4 kap. 18 § UB). Har du egendomen som ska utmätas i ditt hem omfattas det av kravet på "besittning". Det finns alltså en presumtion att du är ägare till egendom i din besittning och egendomen kan isåfall utmätas. Jag antar även att det inte framgick att egendomen tillhör någon annan (din syster) vid tillfället, vilket är anledningen till varför Kronofogden utmätte egendomen.När egendom redan har utmättsMed tanke på att smyckena redan har utmätts kan din syster påstå att hon har bättre rätt till egendomen. Kronofogden ska då, om skäl föreligger, förelägga din syster att inom en månad från det att föreläggandet delgavs henne väcka talan mot sökanden (den som begär verkställighet) och dig. Följs inte föreläggandet förlorar din syster rätten till smyckena, om inte den som begär verkställighet inom den angivna tiden (inom en månad) väcker talan mot din syster om detta (4 kap. 20 § UB).Bevisa att smyckena tillhör din systerI frågan skriver du att smyckena inte tillhör dig utan din syster. För att bryta presumtionen, alltså att visa att egendomen inte tillhör dig, måste detta bevisas. Exempel på sätt man kan bevisa detta är genom att visa upp kvitton eller fakturor på att smyckena har köpts av din syster, genom att dessa handlingar visar att smyckena är köpta i hennes namn eller med hennes bankkort. Med tanke på att enklare klockor och smycken inte får utmätas av Kronofogden antar jag att din systers smycken är lite mer värdefulla, varför transaktionen eventuellt lättare kan hittas med hjälp av banken för att visa på att smyckena köptes av din syster, om köpet gjordes genom bankkort. Ett alternativ kan vara att visa bilder på din syster där hon använder smyckena, vilket i större utsträckning talar för att hon är ägare till egendomen. Ytterligare ett tillvägagångssätt kan vara att din systers vänner eller kollegor eller liknande intygar om att de sett henne bära smyckena. Det ska kunna styrkas att smyckena inte tillhör dig.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning

2020-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Lawline! jag är jätte intresserad av att få veta hur kvinnornas rätt har förändrats genom lag. Kan ni redogöra för hur kvinnas rättsliga ställning har utvecklats samt ge några stycken konkreta exempel på hur kvinnors ställning stärkts genom lagändringar? Tacksam för ett svar, ni är så viktiga för samhället :)
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att förklara utvecklingen beträffande kvinnans rättsliga ställning i Sverige kronologiskt från 1600-talet till modern tid (idag). Gällande lagförändringarna som gjorts för att förbättra kvinnans rättsliga ställning kommer jag framförallt ta utgångspunkt i de lagändringar som gjorts under 1900-talet fram till idag. Trots att det är svårt att täcka hela utvecklingen och alla de lagändringar som gjorts utan att svaret blir allt för långt, kommer i det följande ett någorlunda extensivt svar skrivas och flera olika typer av lagändringar anges.Allmänt om faktorer för förändringDet finns väldigt mycket att skriva gällande kvinnans rättsliga ställning i historien fram till modern tid. Olika samhällsstrukturer har inneburit en lägre ställning för kvinnor, vilket med tiden kommit att utvecklas på grund av olika faktorer, såsom fredsperioder, revolutioner, övergången från bondesamhälle till ett mer industriellt samhälle genom industrialisering och urbanisering, religionens och kyrkans allt mindre kontroll och modernisering och demokrati.Kvinnans rättsliga ställningMyndighetenInledningsvis kan frågan om myndighet nämnas. Den som är myndig i lagens ögon har rätt att företräda sig själv i rätten, arbeta som den vill och förfoga över pengar som den vill. Myndighetsåldern har varierat genom åren, framförallt för män där myndighetsåldern på 1700-talet var 21 år, som på slutet av 1960-talet sänktes till 20 år och sedan 1970-talet den nuvarande åldern, 18 år. För kvinnor däremot har myndigheten berott på civilstånd snarare än ålder. Ogifta kvinnor levde under faderns förmyndarskap och när kvinnan gifte sig levde hon under makens. Det fanns dock regler om änkor, som innebar att när en kvinnas make dog kunde kvinnan överta de uppgifter maken lämnat bakom sig, för att hålla igång rulliansen och inte låta mannens verksamhet förfalla. Om änkan gifte om sig blev hon dock omyndig igen, vilket resulterade i att en del kvinnor valde att kvarstå som änkor för att behålla myndigheten och bibehålla möjligheten till någon form av karriär, eftersom arbetsmarknaden annars var stängd för kvinnor. Detta har inneburit att änkor under vissa perioder haft ganska starkt maktposition genom till exempel styre av slott under 1600-talet, trots en betydligt mer konservativ samhällsbild under denna tid.Industrialisering, liberalism och sekulariseringEn tid för stora förändringar i samhället var främst under 1800-talet. Precis som alla förändringar, sker förändringarna under 1800-talet inte ur tomma intet, utan är resultat av effekter av tidigare händelser. Århundradet dessförinnan bestod till exempel av revolutioner, såsom den amerikanska revolutionen där USA frigjorde sig från Storbritannien, och franska revolutionen, där feodala privilegier avskaffades, nya nivåer av jämlikhet uppnåddes och samhället sekulariserades, vilket haft stor påverkan på övriga Europa och världen.Under 1800-talet tog industriella revolutionen fart och innebar att ny teknik uppfanns som ledde till en industrialisering av samhället, alltså övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Det ledde till en ny arbetsmarknad och urbanisering och allt fler möjligheter öppnades upp för kvinnor. Århundradet är även en tid för liberalismen, vilket innebar att det ställdes krav på reformer som skulle leda till jämlikhet och demokratisering – man ville lyfta fram den enskilde människans frihet. Urbaniseringen och liberalismen ledde till ett allt mer sekulärt samhälle, där kyrkans makt och kontroll över befolkningen minskade. Industrierna som byggdes vid kusterna resulterade i att nya städer tillkom eller att gamla städer blev större, där kvinnor också behövdes och inte bara män. Den formella ojämlikheten mellan könen försvann successivt under andra hälften av 1800-talet genom ett antal lagreformer. Under 1850-talet öppnades större delar av arbetsmarknaden för kvinnor. Ogifta kvinnor kunde vid 25 års ålder ansöka hos domstol om att bli myndiga 1858. Näringsfriheten infördes under 1860-talet och 1863 blev kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder och 1884 vid 21 års ålder. Dessa reformer gällde endast ogifta kvinnor och gifta kvinnor förblev omyndiga. Kvinnor fick rätt att ta studentexamen 1870 och rätt att avlägga akademisk examen vid universiteten 1873 (examen i teologi och de högre juridiska examina var dock undantagna). Kvinnorörelser Mycket av förändringarna kring kvinnors rättsliga ställning har berott på olika kvinnorörelser där kvinnor kämpat för juridiska lika rättigheter för män och kvinnor och för ekonomisk självständighet, således jämlikhet. Under senare hälft av 1800-talet och början av 1900-talet bildades kvinnliga organisationer. Det mest utmärkande exemplet är Suffragetterna, som visserligen är ett exempel på en rörelse i Storbritannien, men värdefullt att nämna i detta sammanhang. Suffragetterna kämpade till största del för kvinnors rösträtt på ett inte helt fredligt sätt och mer offensivt än tidigare kvinnorörelser. I Sverige fanns inte någon direkt motsvarighet till Suffragetterna, trots Suffragetternas stora uppmärksamhet, men även här växte kvinnorörelsen stark då man höll möten, skickade vykort och samlade in namninsamlingar för olika lagändringar. En av frågorna som länge drivits inom kvinnorörelserna är frågan om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, vilket i Sverige infördes genom en lagändring 1919. Det första valet där kvinnor fick rösta hölls 1921.Efter den allmänna rösträttenEfter att det första valet hölls gjordes flera lagändringar som tog fart på frågan om kvinnans rättsliga ställning. Behörighetslagen antogs 1923 som innebar att kvinnor, med vissa angivna undantag, skulle vara likställda med män ifråga om behörighet att inneha ämbete, alltså statstjänster. Tjänsterna som undantogs var främst militära, polisiära, högre juristtjänster som domare och särskilda regler fanns för präster. Under 1930-talet jämställdes villkoren för män och kvinnor att söka till aspirantutbildning för att med tiden bli domare och under 1940-talet fick kvinnor söka alla typer av domartjänster. Rätten för kvinnor att vigas till präster dröjde till 1958. Två år därefter infördes lagen om lika lön för lika arbete för män och kvinnor.Under 1970-talet var frågan om kvinnors rätt till sin egen sexualitet ett viktigt tema för kvinnorörelsen, som tog fart genom bland annat att p-piller godkändes i Sverige 1964. Året därpå kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet som dessförinnan varit lagligt. En annan viktig fråga inom samma område och som än idag är aktuell runt om i världen är frågan om abort, vilket kvinnor i Sverige haft rätt till sedan 1975. År 1979 antogs den första jämställdhetslag som syftade till att män och kvinnor fick formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter åsyftades att främjas enligt lagen. Det var en könsneutral lag, vilket innebar att den skulle motverka diskriminering av såväl kvinnor som män. Denna lag ersattes sedan av diskrimineringslagen 2008. Två år senare ändrades lagen om totalförsvarsplikt, vilket resulterade i att värnplikten numera är könsneutral. Året därpå, 2011, undertecknade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De sista och senaste lagändringarna som anges i detta svar är den viktiga samtyckeslagen (6 kap. brottsbalken) som infördes 2018 och Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagande av konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet. Samtyckeslagen bygger numera på frivillighet, till skillnad från tidigare där det räknades som våldtäkt om det förekommit hot, våld eller om personen befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Numera krävs det enbart att samtycke saknas för att en sådan gärning ska anses straffbar. Det senare exemplet, konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet fokuserar på just det konventionens namn anger, och omfattar även våld inom hemmet samt olika åtgärder för att förebygga och sätta stopp för våld och trakasserier i arbetslivet. Inledningsvis i svaret förklarade jag att mycket kan skrivas gällande kvinnans rättsliga ställning, vilket mitt svar är ett bevis på. Det finns emellertid mycket mer att skriva och många fler exempel på viktiga lagändringar som gjorts. Ovanstående täcker dock det mesta av utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning och jag hoppas att du tycker att mitt svar besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,