Måste man köpa ut sin partner från en bostadsrätt man själv bekostat vid en skilsmässa?

2020-08-10 i Bodelning
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt till 100 % på pappret Min fru bor på ett vårdboende Måste jag köpa ut min fru från lägenheten vid en skilsmässa
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline.Reglerna om äktenskapsskillnad (skilsmässa) finns i äktenskapsbalken, vilken jag kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga.Du skriver att du äger bostadsrätten till 100 %, vilket jag därför tolkar som att det är du som stått för betalningen av den. Huruvida du måste köpa ut din fru eller inte beror dock på om ni skrivit äktenskapsförord eller inte. Då du inte nämner något om detta tolkar jag det som att ni inte skrivit äktenskapsförord, vilket jag kommer att ha som utgångspunkt när jag besvarar din fråga.Giftorättsgods och enskild egendomAlla tillgångar som gifta makar äger är antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Vad som är vad får stor betydelse när man vid en skilsmässa ska dela upp egendomen genom bodelning. När ett äktenskap upplöses, behålls den enskilda egendomen medan giftorättsgodset som huvudregel delas lika mellan makarna.Vid skilsmässa ska i regel en bodelning genomföras (9 kap. 1 § stycke 1 ÄktB). Syftet med bodelningen är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB), medan den enskilda egendomen behålls "odelad" (7 kap. 1 § ÄktB). En egendom kan vara enskild genom att man har skrivit in detta i sitt äktenskapsförord, eller för att någon av makarna har fått en tillgång i arv enligt testamente, som gåva eller genom en livförsäkring. Det måste även finnas med ett uttryckt villkor att arvet, gåvan eller försäkringsbeloppet ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Har man en bostad som är avsedd som makarnas gemensamma hem, räknas detta som makarnas gemensamma bostad (7 kap. 4 § ÄktB). Den gemensamma bostaden får man t.ex. inte sälja, hyra eller pantsätta den gemensamma bostaden utan den andra makens tillstånd (7 kap. 5 § ÄktB).Detta innebär att även om din fru inte bor i bostadsrätten för närvarande så räknas den som eran gemensamma bostad, eftersom ni inte heller har äktenskapsförord som uttrycker att bostadsrätten är din enskilda egendom. Eftersom bostaden är gemensam ska (värdet av) den också fördelas mellan er vid en skilsmässa. Du är också begränsad att inte kunna sälja bostadsrätten utan din frus tillstånd, eftersom den som sagt räknas som eran gemensamma bostad.Hoppas svaret har varit till hjälp.

Lawline besvarar inte skolfrågor

2020-08-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Kräftskivan som spårade ur Under en kräftskiva i augusti blir det en dispyt mellan statsministern och kungen. Statsministern blir ordentligt arg och börjar knuffa kungen samt slå honom. Justitieministern och finansministern som delar bord ger sig in i kampen och börjar även de slå och knuffa kungen. Kungen som börjar känna sig allt pressad får tag i en kniv och olyckligtvis hugger han statsministern i halsen. Statsministern avlider tyvärr av sina skador och åklagare X ställs nu inför en rad funderingar: 1. Kan åklagaren väcka åtal mot justitieministern och finansministern, med bakgrund av 18 kap 8e paragrafen brottsbalken? 2. Kan åklagaren väcka åtal mot kungen för mord alternativt grovt vållande till annans död?
Ellen Lagnéus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att din fråga verkar vara sprungen ur skolarbete så kan jag tyvärr inte besvara den.Jag rekommenderar istället att du läser lagkommentarerna till de relevanta paragraferna i Brottsbalken. Det finns också mycket kurslitteratur på ämnet, som ofta går att låna även på vanliga kommunala biblioteket, så ett tips kan vara att leta även där.Lycka till!Vänlig hälsning

Val av advokat vid rättshjälp

2020-07-28 i Rättshjälp
FRÅGA |Kan man få rättshjälp om man väljer en egen Advokat vore tacksam om man får snabbt svar
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Innan jag besvarar din fråga kommer jag gå igenom lite mer allmänt om vad rättshjälp är och vem som kan få rättshjälp.Vad är rättshjälp?Rättshjälp är en statlig ersättning som kan täcka en parts rättegångskostnader. En ansökan om rättshjälp skickas in och prövas av Rättshjälpsmyndigheten. Regleringen av rättshjälp finns i rättshjälpslagen (RHL), och i den tillhörande rättshjälpsförordningen (RHF). Båda är införda i lagboken och finns i 18 kap i Rättegångsbalken (RB).Grundtanken med rättshjälp är att staten ersätter partens rättegångskostnader. Om man är den part som förlorar målet blir man normalt sätt även skyldig för motpartens rättegångskostnader. Denna kostnaden täcks alltså inte av rättshjälpen. Är man däremot den vinnande parten är det alltså motparten som skall betala rättshjälpskostnaderna (30-31 § RHL).Utöver rättshjälp finns också rättsskyddsförsäkring, vilket är en annan typ av rättsligt ekonomiskt stöd. En enklare rättsskyddsförsäkring ingår när man tecknar en vanlig hemförsäkring. Omfattas man av skyddet från rättsskyddsförsäkringen är det alltså ens försäkringsbolag som står för ens utgifter i en rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen och rättshjälpen är till viss del beroende av varandra genom att man inte får beviljas rättshjälp om man har eller borde haft en rättsskyddsförsäkring som omfattar ens ärende (9 § RHL).Det framgår inte av din fråga om du har rättsskyddsförsäkring och/eller om den omfattar ditt ärende. I mitt svar kommer jag utgå från att du inte har det, och att du därför omfattas av rättshjälpen.Vad ingår i rättshjälpen?Rättegångskostnader består generellt av flera olika kostnader och avgifter, men oftast är det kostnaden för rättshjälpsbiträde som är den största kostnaden. Ett rättshjälpsbiträde är detsamma som en advokat, biträdande jurist eller en annan lämplig rättskunnig person och kostnaden för dennes hjälp utgörs av deras arvode, dvs. lön. Generellt ersätter rättshjälpen högst 100 timmar arbete (15 § RHL). Överstiger man denna tidsgräns får man göra en anmälan till Rättshjälpsmyndigheten, som genast måste pröva om ens rättshjälp ska fortsätta eller avslutas (34 § RHL). Vem kan få rättshjälp?När man ansöker om rättshjälp skall ens behov prövas, och då tar man t.ex. hänsyn till ens "ekonomiska underlag". I det ekonomiska underlaget beräknar man t.ex. summan av inkomster, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda. Rättshjälp får bara beviljas om ens ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 § första stycket RHL).Utöver detta beviljas rättshjälp endast om "det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna" (8 § RHL), vilket prövas mot vad det är för typ av angelägenhet och vad den har för betydelse, tvistens ekonomiska värde och övriga omständigheter. Det innebär att man sällan beviljar rättshjälp för angelägenheter som handlar om skatteplanering, spekulation i aktier och liknande. När man prövar angelägenhetens betydelse gör man det med utgångspunkt i betydelsen för den enskilde, objektivt sett.Kan man själv få välja advokat om man får rättshjälp?När man har en rättslig angelägenhet eller hamnar i en rättslig tvist är det vanligt att man kontaktar en advokat för att få råd och vägledning. En av advokatens första arbetsuppgifter blir vid den kontakten att ta ställning till hur hens arbete ska finansieras. Advokater arbetar efter något som kallas för "god advokatsed", vilket är vägledande regleringar för hur en advokat ska eller bör uppträda i sin yrkesroll. Enligt god advokatsed är advokaten skyldig att upplysa om möjligheten att söka rättshjälp eller att utnyttja en eventuell rättsskyddsförsäkring. Om det visar sig att det finns möjlighet att kunna få rättshjälp/rättsskydd ska advokaten hjälpa en med ansökan till Rättshjälpsmyndigheten.Om ens ansökan om rättshjälp beviljas ska Rättshjälpsmyndigheten i sin tur utse denne advokaten till ens rättshjälpsbiträde, förutsatt att denne är lämplig (26 § första stycket RHL). Att det finns ett lämplighetskrav beror på att den som söker rättshjälp ska kunna lita på att den får så bra och kvalificerad hjälp av sitt rättsbiträde som möjligt.I ditt fall innebär det alltså att du kontaktar en advokat, som hjälper dig att skicka in ansökan om rättshjälp. Om ansökan sedan beviljas och din advokat anses lämplig, så blir samma advokat den som Rättshjälpsmyndigheten utser som ditt juridiska biträde, dvs den som kommer företräda dig. På det sättet kan man säga att det alltså går att välja advokat om man får rättshjälp.Det framgår inte vad du behöver hjälp med eller om du redan har en särskild advokat i åtanke för ditt ärende. Eftersom advokater och jurister ofta är inriktade på olika områden kan ett tips vara att välja någon som arbetar med just de frågor som du behöver hjälp med. Då det ofta kan vara svårt att på förhand veta vem man ska vända sig till kan det också vara bra att kontrollera ens tilltänkta ombud närmare genom att be om referenser. Man kan t.ex. kolla upp om en advokat har fått en anmärkning av Advokatsamfundets disciplinnämnd.Hoppas svaret har varit till hjälp, och lycka till med ditt ärende! Du är såklart varmt välkommen att återkomma till Lawline om du har nya frågor.Vänliga hälsningar,

Regler och rutiner för skötsel av gemensamt boende

2020-07-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det fungerar när man har en sommarstuga ihop med ett syskon om man inte är överens hur regler ska gå till.Den ena tycker att man kan ha grejer och mat kvar till det är dennes tur att ha stugan igen, två veckorssystem.Den andra tycker man tar hem allt efter sej , vilket är mest rätt?Tack på förhand
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det inte är en konflikt som gäller avtal eller ägande av eran gemensamma sommarstuga, utan att ni har svårt att komma överens om hur ni vill sköta hushållssysslor och vilka rutiner som ska gälla vid era "byten". Hur man ska dela upp sysslor och/eller sköta sitt boende sinsemellan är dock inget som regleras i lag. Det är därför upp till var och en hur man vill göra en uppdelning av ansvar och sysslor, och det finns därför inte ett sätt som är mer eller mindre "rätt".Det kan vara svårt att komma överens om hur man ska sköta ett gemensamt boende rent praktiskt. Ett tips är att försöka skriva listor på vilka sysslor och rutiner som är viktiga för er var, och sedan jämföra dom för att försöka hitta en kompromiss som ni båda kan känna er okej med.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Samarbete kring familjeliv

2020-08-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vi är en bonusfamilj med 6 barn. 3 barn från mitt tidigare förhållande och 2 från min mans. Sen har vi ett gemensamt. Vi har alltid barnen olika veckor. Vi försöker få ihop det så att vi kan få ha alla barnen samtidigt och faktiskt bli en någorlunda "normal" familj. Men det funkar inte. Barnen vill inte för att dom vill ha lign och ro. Våra ex är inte medhjälpliga för fem öre utan säger bara att det är barnen som bestämmer. Mitt ex får det att låta som att barnen far illa om vi bor alla samtidigt. Barnen träffas varannan helg som det ser ut nu. Och det är ingen som far illa då. Dom stora barnen sitter på sina rum med xbox, de andra umgås med varandra. Så ser det ut även när dom har sina ensamveckor. Min fråga är att gör vi så himla fel i att försöka få ihop en familj här oxå? Vi kommer aldrig få en bra sammanhållning här för vi aldrig kan umgås. Eller är det så att jag bara får mina barn att må dåligt? Jag har alltid gjort allt för mina barn och skulle aldrig äventyra deras mående. Men köper inte riktigt argumenten om varför...*lugn och ro, ljud vid läggdags, vilket teveprogram man ska se osv. Är inte det något som tillhör en familj oavsett utgångsläge? Tänker jag helt fel som försöker få till en bra familjesituation även för oss så tar jag gärna till mig det och slutar försöka. Mitt ex har ju sagt till barnen att det är dom som bestämmer. Så om jag tvingar dom till något så förlorar jag dom istället. Är jag helt fel ute?
Ellen Lagnéus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Dina frågeställningar är såklart kluriga, det är inte helt lätt att få ihop familjelivet alltid. Dock är de inte av rättslig karaktär, och det är därför svårt för mig att ge dig något riktigt bra svar på dina frågor.Vad jag dock kan rekommendera dig är att kontakta ditt närmaste socialtjänstkontor för att få hjälp med familjerådgivning, ifall ni inte lyckas hitta en lösning inom familjen på egen hand. Det är nämligen så att alla kommuner ska tillhandahålla familjerådgivning (5 kap. 3 § Socialtjänstlagen). Där kan man få stöd och hjälp både med samlevnadsproblem, föräldraskap och andra frågor som rör familjelivet.Hoppas att det löser sig!Vänliga hälsningar,

Kan samtal bli indragna med en intagen och hens familj?

2020-08-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Varför kan samtal bli indragna med en intagen och hens familj?(anstalt)
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Sitter man som intagen på anstalt regleras ens "vistelse" av fängelselagen, och det är också den lagen jag kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga. Utifrån hur du formulerat din fråga tolkar jag det som att du syftar till samtal som sker via telefon eller på annan elektronisk väg, och att du inte syftar till fysiska besök. Detta kommer därför bli min utgångspunkt i svaret.Får en intagen ha kontakt med personer utanför anstalt?En intagen får ha kontakt med personer utanför anstalten (t.ex. familj, partner, vän eller annan närstående) genom "elektronisk kommunikation". Det innebär t.ex. att användning av fast telefoni, mobiltelefoni, internet och e-post omfattas av begreppet. Den elektroniska kommunikationen får utföras i den utsträckning som det lämpligen kan ske, vilket syftar till praktiska förutsättningar för kommunikationen. Det kan t.ex. variera beroende på anstaltens rutiner och tillgång till teknisk utrustning (7 kap. 4 § stycke 1 fängelselag).Kan en intagen nekas kontakt med personer utanför anstalt?Den elektroniska kommunikationen kan nekas av olika anledningar. Det kan antingen vara omdet finns särskilda säkerhetsskäl till det (7 kap. 4 § stycke 1 punkt 1 fängelselag),om det gör det svårare för den intagnes anpassning i samhället (7 kap. 4 § stycke 1 punkt 2 fängelselag),eller om det på något annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan, dvs personen den intagne har elektronisk kommunikation med (7 kap. 4 § stycke 1 punkt 3 fängelselag).Om personalen på anstalten anser att det av någon av de ovan nämnda anledningar finns anledning att neka den elektroniska kommunikationen kan de alltså dra in samtalen. Det är svårt att uttala sig om varför samtalen kan tänkas ha blivit indragna i ditt fall, och ofta är det sekretess på de beslut som fattas inom anstaltens verksamhet.Olika sätt att gå vidareMin rekommendation till dig blir att försöka kontakta anstalten och fråga om det finns möjlighet för dig att få mer information om varför samtalen blivit indragna. Det kan som sagt vara så att beroende på sekretess kanske personalen inte har möjlighet att ge dig mer information, men det skadar aldrig att fråga!Det kan också vara bra att känna till att det går att begära att Kriminalvården omprövar beslutet om indragna samtal. Den som kan begära en sådan omprövning är den som beslutet angår om det har gått hen emot (14 kap. 2 § stycke 1 fängelselagen). Den som beslutet angår är av naturliga skäl den intagne, men det skulle även kunna vara den personen som den intagne skulle haft samtal och kommunikation med. Vill man begära en omprövning måste man skicka in en skriftlig begäran till Kriminalvården. Detta ska göras inom tre veckor, räknat från den dag då den som skickar in begäran om omprövningen fick del av beslutet (14 kap. 3 § fängelselag).Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till.Vänliga hälsningar,

Användning av annans efternamn

2020-07-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Min morfar tog ett eget efternamn på 50-talet och det är bara runt 15 st totalt som har det namnet i Sverige, ingifta inräknade.Får någon som inte är släkt med mig, använda mitt för och efternamn med exakt stavning i sociala medier?Får någon icke släkt använda mitt efternamn?MvhAnette Elmbark
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Bestämmelser om personnamn (förnamn, efternamn och gårdsnamn) regleras i lagen om personnamn, även kallat namnlagen.Hur man förvärvar ett namnEtt efternamn kan man få antingen genom födseln, adoption eller genom byte i vissa fall, t.ex. giftermål (2 § stycke 2 namnlagen). Vill man få eller ändra ett personnamn måste man ansöka om detta hos Skatteverket (3 § namnlagen). Jag tolkar din fråga som att det rör sig om att en person använder ditt efternamn fristående från ovan nämnda situationer.Det finns även möjlighet att byta eller ändra sitt efternamn på andra sätt. Ett exempel på detta är om man byter till ett nybildat efternamn (13 § stycke 1 namnlagen). Det går även att fritt byta till ett efternamn som bärs av minst 2000 nu levande personer (16 § stycke 1 namnlagen).Om någon använder ett efternamn som den inte har rätt tillOm någon tar ett efternamn som denne inte har rätt till kan den som hade efternamnet från början väcka talan i domstol (21 § namnlagen). Det krävs dock att man kan visa att det leder till besvär för en själv att någon annan använder ens efternamn för att domstolen ska besluta att andra inte har rätt att använda namnet. Användande av annans personnamn i sociala medierAtt använda någon annans personnamn som användarnamn i sociala medier behöver inte nödvändigtvis vara brottsligt i sig. Använder man däremot någon annans identitetsuppgifter och utger sig för att vara denne utan att ha fått samtycke från personen i fråga kan det vara olovlig identitetsanvändning. För att det ska vara ett brott krävs dock att användningen av identitetsuppgifterna orsakar skada eller olägenhet för den person vars identitetsuppgifter har använts (6 b § 4 kap. brottsbalken).Jag vet dessvärre för lite om omständigheterna i detta fall för att kunna uttala mig om hur det ligger till i ditt fall. Är du intresserad av att läsa mer om namn och regleringen kring detta kan jag rekommendera dig att läsa mer på Skatteverkets hemsida (här), och du är såklart varmt välkommen att ställa nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Indraget körkort vid narkotikabrott?

2020-07-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Min bror har 2 dommar på ringa narkotikabrott, sitter nu i häktet i väntan på fängelse. Hans oro är om hans körkort kan bli indraget. Han har aldrig kört med narkotika i kroppen. Men är nu oroad att bli straffad på detta sätt med.
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om indragning av körkort kommer Körkortslagen bli aktuell för att ge svar på din fråga.På vilka grunder kan man bli av med sitt körkort?Det framgår inte hur länge din bror har haft sitt körkort, men jag utgår ifrån att han haft det i längre en två år och att han därför inte längre omfattas av prövotiden. När man haft sitt körkort i längre än två år så kan det omhändertas och/eller återkallas av Transportstyrelsen ifall man gör sig skyldig till vissa brott (5 kap. 1 § Körkortslagen). I de allra flesta fall rör det sig om när man gör sig skyldig till trafikrelaterade brott, t.ex. fortkörning, körning mot rött ljus, vårdslöshet i trafik och liknande.Ens körkort kan även återkallas om man bedöms som opålitligt i trafiken ur ett nykterhetshänseende. Det kan t.ex. vara att man blivit omhändertagen av polisen för berusning, men också om det finns andra uppgifter om användning av narkotika och/eller alkohol (5 kap. 3 § punkt 5 Körkortslagen). Återkallelse av ens körkort kan även bli aktuell om man gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som inte behöver vara ett trafikbrott eller ha samband med bilkörning (5 kap. 3 § punkt 6 Körkortslagen). Det skulle exempelvis kunna vara grov misshandel eller grovt narkotikabrott, men det kan även vara att man av andra anledningar inte anses vara en lämplig förare i trafiken.Eftersom du nämner att din bror har fått två domar gällande narkotikabrott mot sig skulle det kunna innebära att Transportstyrelsen inte tycker att han är en lämplig förare. I så fall kan hans körkort bli indraget. Det är däremot svårt att ge ett exakt svar, eftersom varje prövning görs individuellt av Transportstyrelsen. Jag kan varmt rekommendera att gå in och läsa mer på Transportstyrelsens hemsida (länk), där hittar du mer bra och tydlig information om återkallelse av körkort. Du är också välkommen att återkomma till oss på Lawline om du har nya frågor!Hoppas svaret var till hjälp!Vänliga hälsningar,