Finns det någon tidsbegränsning vad gäller tjänstledighet för studier?

2019-10-16 i Studieledighet
FRÅGA |Hej!Jag har varit tjänstledig på grund av studier i nu tre terminer. Jag är statlig anställd och funderar på att läsa ytterligare en termin till våren. Jag har under den här perioden (året) jobbat under sommaren. Finns det en gräns på hur "länge" man kan studera enstaka kurser innan arbetsgivare kan neka en ledighet?Tack på förhand!
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till tjänstledighet med anledning av studier regleras i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (Studieledighetslagen). Avvikelser från lagen kan göras genom kollektivavtal. Själva rätten till ledighet kan dock inte inskränkas, utan bara rätten till närman kan bli ledig, 2 § Studieledighetslagen. Enligt 3 § Studieledighetslagen har du som arbetstagare rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. I princip all utbildning omfattasav lagen så du väljer själv vad du vill studera och det finns inte något krav på att utbildningen ska ha något med arbetsuppgifterna att göra. Rena självstudier omfattas dock inte av lagen då det krävs att man ska "undergå utbildning". Utbildningen måste alltså ha viss planmässighet.Hur länge har man som arbetstagare rätt att vara ledig för studier? Huvudregeln är att du som arbetstagare har rätt att få tjänstledigt för studier så länge som du behöver, alltså för den tid som studierna tar, 1 §Studieledighetslagen. Det finns inga generella tidsbegränsningar i lagen som anger hur länge en arbetstagare får vara ledig på grund av studier utan du har rätt till behövlig ledighet för att ta dig igenom din utbildning. Enligt förarbetena till lagen har en arbetstagare dock inte rätt till längre ledighet än vad som behövs för att nå upp till de studiemål som arbetstagaren satt upp. Själva uppläggningen av studierna och den studietakt som passar arbetstagaren får då vägas in i bedömningen. En arbetstagare har inte rätt att byta ut studierna till andra än dem arbetstagaren fått godkänt av sin arbetsgivare för. Ledigheten som beviljats omfattar enbart den utbildning arbetstagaren ansökt om ledighet för. Då den utbildning som arbetstagaren ansökt om ledighet för avslutats och arbetstagaren önskar fortsätta med nya studier bör en förfrågan om ledighet för den nya utbildningen ställas. Arbetsgivaren kan inte neka arbetstagaren rätten till ledighet men kanskjuta upp den begärda ledigheten. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, beträffande den kategori som arbetstagaren tillhör, och avser att skjuta upp ledigheten längre än sex månader, krävs fackets samtycke till det, 5 § Studieledighetslagen. Det får, vidare, inte gå längre än två år från det att en förfrågan om ledighet gjordes till det att arbetstagaren får påbörja sin ledighet. Om det har gått längre än två år och arbetstagaren fortfarande inte fått påbörja sin ledighet har arbetstagaren möjlighet vända sig till domstol för prövning av saken, 6 § Studieledighetslagen. Sammanfattning Lagen ställer alltså inte upp någon specifik begräsning för hur länge du som arbetstagare har rätt att vara tjänstledig för studier. Huvudregeln är att du har rätt att vara tjänstledig så länge som du behöver för att genomgå din utbildning. Du som arbetstagare har dock inte rätt att ensidigt byta ut studierna till andra än dem du fått beviljad ledighet för av din arbetsgivare, utan beviljad ledighet omfattar enbart den utbildning du ansökt om ledighet för. Då du avslutat de studier som du ansökt om ledighet för och avser att fortsätta med nya studier bör en ny förfrågan om ledighet ställas. Arbetsgivaren har då en möjlighet att skjuta upp ledigheten, som ovan anfört, men kan inte neka dig själva rätten till ledighet, under förutsättning att studierna uppnår kravet på viss planmässighet. Hoppas att detta svar har gett klarhet i frågan! Hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt! Med vänlig hälsning,

Ersättning vid skada efter operation

2019-10-07 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Kan man begära skadestånd för felopererad höftled? Gluteusmedius-muskeln på vänstra höften blev så dåligt fastsydd så att den gick upp.Först gjordes den första operationen i mitten av september förra året. All rehab på den muskeln fungerade inte alls!Därför blev den omopererad igår nu först drygt ett år efter på ett sjukhus i Göteborg.Vad göra I skadeersättningsfrågan? Hälsningar!
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL.Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, ska skadan ha orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskription Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. Vad gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här. Vidare måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning För skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. För det fall vårdgivaren skulle sakna en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan. Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

2019-09-20 i Make
FRÅGA |Min man och jag är gifta. Jag har barn men inte han. Om han går bort före mig, ärver jag honom helt eller ska arvet delas av hans syskon ? Mvh //
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande arv regleras i Ärvdabalken (ÄB).Då den ena maken avlider tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt, 3 kap 1 § ÄB. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att det står den efterlevande maken fritt att förfoga över kvarlåtenskapen, den efterlevande maken kan alltså, till exempel, konsumera upp egendomen på valfritt sätt. Undantaget är dock att den efterlevande maken inte kan testamentera bort kvarlåtenskapen då den ärvs med fri förfoganderätt. Om den först avlidne maken inte har några barn finns det alltså ingen i den första arvsklassen som kan taga arv. I detta fall skulle arvsberättigade vara dem som ingår i andra arvsklassen, vilken i första hand består av arvlåtarens föräldrar och i andra hand arvlåtarens syskon, 2 kap 2 § ÄB. Dessa har då, vid den efterlevande makens död, rätt till ett s.k efterarv efter den först avlidne maken, 3 kap 2 § ÄB. Efterarvet utgörs av en kvotdel, som motsvarar den andel som arvet efter det först avlidne maken utgör, i förhållande till den totala förmögenhetsmassan av den efterlevande makens kvarlåtenskap då denne går bort. Om din man skulle gå bort före dig skulle du alltså ärva honom med fri förfoganderätt. Hans syskon och i andra hand hans syskonbarn, som kan ärva i ett avlidet syskons ställe, skulle därefter ha rätt till ett s.k efterarv efter honom vid ditt frånfälle. Hoppas att detta svar har gett någon klarhet i frågan och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Ersättning för patientskada

2019-09-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Opererade min första operation 2/3 2015. Där fick jag en ärrbildning som växte sig fast på strukturer under huden. Besvärade mig i flera år och blev värre med tiden. 2019 beslutades det om att det skulle åtgärdas. 21/8 2019 gjordes den operationen. Dock så blev resultat värre är innan (det växte fast ännu värre än det var innan) + jag fick även en infektion och eventuellt blodpropp (väntar på svar nu).Detta är är både otroligt vanprydande men det påverkar mig även i min vardag då varje rörelse drar i själva ärret eftersom att det sitter fast.Kan även tillägga att de under min första operation missade en spricka i menisken som de borde ha upptäckt. Detta ledde till att jag fick göra en till operation ett år senare. Vad för ersättningar kan man få för dessa 2 saker?Mvh
Amanda Keith |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för patientskada Ersättning för patientskada regleras i Patientskadelagen (PSkL), som gäller för skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige, 3 § PSkL. Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, ska skadan ha orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Patientskadeersättning lämnas dock inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskription Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Denna försäkringsgivare är Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring, andra vårdgivare ska ha egna patientförsäkringar. I samband med privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här. Vidare måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning För skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. För det fall vårdgivaren skulle sakna en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan. Slutligen kan också nämnas att en skadelidande har möjlighet att istället kräva skadestånd enligt skadeståndslagen trots att patientskadeersättning kan lämnas, 18 § PSkL. Med detta menas att PSkL alltså inte hindrar en skadelidande från att föra talan om skadestånd på grund av en inträffad skada. Vidare kan man vända sig till sitt försäkringsbolag för att höra vad försäkringen täcker, då vissa försäkringar kan täcka skador som uppstått i samband med operation. Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Arbetsgivarens avslutande av provanställning

2019-10-07 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej, jag hade en provanställning på 6 månader på en restaurang, fick reda på i augusti att min arbetsgivare inte ansåg att han kunde förlänga mitt kontrakt så det skulle avslutas sista oktober, men när jag fick mugg arbetsgivareintyg så hade han valt att ändra datumet till sista september och detta utan att jag hade fått någon information om det.Anledningen till varför han ansåg att det inte skulle funka att jag skulle vara kvar var att jag har 3 barn som gjorde att jag inte kunde vara flexibel och arbeta hur som helst men även att jag inte har bil och körkort så att jag inte kunde arbeta hur sent som helst då jag var i behov av att kunna ta kollektivtrafiken till och från arbetet. Finns det något jag kan göra i det här eller är det bara att gilla läget? Hälsningar!
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig til Lawline med din fråga!Frågor om anställningsförhållandet regleras i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Avtal om tidsbegränsad provanställning får träffas om prövotiden är högst sex månader. Om varken arbetsgivaren eller arbetstagaren har sagt upp anställningen då prövotiden löpt ut övergår provanställningen automatiskt till en tillsvidareanställning, 6 § LAS. Det är tillåtet att avbryta en provanställning före prövotidens utgång, om inte annat har avtalats, och arbetsgivaren har då ingen skyldighet att förklara varför anställningen avbryts. Arbetsgivaren behöver alltså inte ange någon saklig grund till varför han/hon vill avbryta provanställningen. Arbetsgivaren får dock inte bryta mot diskrimineringslagstiftningen och avsluta provanställningen på någon diskriminerande grund, såsom kön, ålder, etnicitet. Om en arbetsgivare avser att avbryta provanställningen i förtid eller avbryta den innan den övergår till en tillsvidareanställning ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om det minst 14 dagar i förväg, 31 § LAS. Då en arbetstagare är fackligt organiserad ska arbetsgivaren, i samband med underrättelsen, också varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör. Om arbetsgivaren inte iakttar varseltiden och därmed bryter mot sina skyldigheter enligt LAS kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren, 38 § LAS. Viktigt att understryka är dock att ett åsidosättande av underrättelseskyldigheten enligt 31 § inte medför att en provanställnings avslut förlorar sin rättsliga verkan. Detta innebär alltså att då en arbetsgivare avbrutit en provanställning utan att ha beaktat skyldigheten att underrätta arbetstagaren 14 dagar i förväg kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren men att anställningen ändå förblir avslutad.Eventuellt avvikande bestämmelser i kollektivavtal Eftersom LAS till stor del är dispositiv kan arbetstagaren ges bättre villkor än vad som ges i LAS. Det är, exempelvis, tillåtet att avvika från reglerna om provanställning genom kollektivavtal, 2 § 3 st LAS. Om det finns sådana avvikande regler i ett kollektivavtal gäller istället dessa. Vidare kan en uppsägningstid från arbetsgivarens sida avtalas om, men inte från arbetstagarens. Jag kan därför rekommendera att du kollar upp vad som gäller för just dig enligt eventuellt kollektivavtal med din fackliga organisation. Finns det ett kollektivavtal med avvikande regler till fördel för dig som arbetstagare, gäller alltså dessa regler i första hand. Sammanfattning När det gäller provanställningar kan man inte ifrågasätta giltigheten av anställningens upphörande med stöd av LAS, då arbetsgivaren har rätt att avbryta anställningen innan prövotidens utgång utan att ange skäl varför. Provanställningen får dock inte avslutas på någon diskriminerande grund. För det fall arbetsgivaren inte iakttagit skyldigheten att underrätta om anställningens upphörande 14 dagar i förväg kan du som arbetstagare ha rätt till skadestånd. Min rekommendation är att du i sådant fall vänder dig till facket för hjälp med detta, om du är fackligt organiserad. När en provanställning avslutas i förtid eller inte övergår till en tillsvidareanställning ska arbetsgivaren, som nämnt, alltid varsla facket om arbetstagaren är fackligt organiserad. Detta ska ske för att även de ska kunna agera. Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt! Med vänlig hälsning,

Fråga om rätt till hyresreducering vid renovering av lägenhet

2019-09-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett förstahandskontrakt på en hyresrätt som genomgår renovering av både kök och badrum.Jag kan därför inte bo i lägenheten, vilket min hyresvärd är medveten om, och har ej bott där i tre veckor.Jag har ej fått ett alternativt boende av min hyresvärd utan löst det själv.Har jag rätt till nersänkt hyra och hur mycket kan jag kräva?Tack på förhand!Med vänlig hälsning,
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor avseende hyresavtal regleras i 12 kap Jordabalken (JB), även kallat Hyreslagen. Hyresgästen har rätt till skälig nedsättning av hyran om lägenheten är i bristfälligt skick under hyrestiden och detta inte har orsakats av hyresgästen själv, 12 kap 11 § p. 3 JB och 12 kap 16 § JB. Om en renovering innebär att en hyresgäst inte kan bo i lägenheten, inte kan använda toaletten i lägenheten eller annan liknande ingripande begränsning i brukandet av lägenheten, är huvudregeln att hyresgästen har rätt till nedsatt hyra, 12 kap 15 § JB. Nedsättningen bestäms enligt en objektiv bedömning av bristens karaktär och omfattning. Den bedöms i första hand på hur lång tid och i vilken omfattning du som hyresgäst inte kunnat använda lägenheten. Denna rätt kan avtalas bort, 12 kap 16 § 3 st JB. Huvudregeln är dock att du som hyresgäst har rätt till nedsatt hyra då det finns hinder i nyttjanderätten av lägenheten. Hur stor hyresreduceringen kan bli bestäms i det enskilda fallet utifrån en bedömning av bristens karaktär och omfattning. Hyresgästföreningen har tagit fram vissa riktlinjer i form av procentsatser vad gäller rimlig hyresreducering vid begränsad nyttjanderätt av lägenhet. Enligt dessa riktlinjer kan man, exempelvis, ha rätt till 40 % hyresnedsättning då köket är helt obrukbart, 40 % hyresnedsättning då badrummet är helt obrukbart, upp till 100 % hyresnedsättning då det rör sig om obrukbar area i övriga lägenheten, (för den del av lägenheten det berör). Dessa exempel är dock bara riktlinjer som tagits fram, varför det inte går att säga något exakt om det enskilda fallet. Hur stor hyresreducering du som hyresgäst har rätt till bedöms alltså i det enskilda fallet. Min rekommendation är att du vänder dig till din hyresvärd och begär reducering av hyran. Om hyresvärden inte går med på dina krav kan du vända dig till Hyresnämnden, se (här). Du kan även få hjälp med detta av Hyresgästföreningen, se (här). Hoppas att detta svar har gett lite klarhet i frågan! Hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Upphörande av provanställning - vad har jag rätt till?

2019-09-19 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag har varit provanställd i 4 månader och min arbetsgivare avslutade anställningen och ville inte att jag skulle komma tillbaka, han vägarna betala för min uppsägningstid trots att jag inte har gått med på något, vad kan jag göra?
Amanda Keith |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om anställningsförhållandet regleras i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS).Avtal om tidsbegränsad provanställning får träffas under förutsättningen att prövotiden är högst sex månader och om varken arbetsgivaren eller arbetstagaren har sagt upp anställningen då prövotiden löpt ut övergår provanställningen automatiskt till en tillsvidareanställning, 6 § LAS. Det är tillåtet att avbryta en provanställning före prövotidens utgång, om inte annat har avtalats, och arbetsgivaren har då ingen skyldighet att förklara varför anställningen avbryts. Arbetsgivaren behöver alltså inte ange någon saklig grund till varför han/hon vill avbryta provanställningen. Om en arbetsgivare avser att avbryta provanställningen i förtid eller avbryta den innan den övergår till en tillsvidareanställning ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om det minst 14 dagar i förväg, 31 § LAS. Då en arbetstagare är fackligt organiserad ska arbetsgivaren, i samband med underrättelsen, också varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör. Denna s.k varseltid är inte samma sak som uppsägningstid och om det inte står skrivet i eventuellt kollektivavtal så finns det inget explicit krav på uppsägningstid när det gäller provanställningar. Varseltiden kan dock förstås som en slagsuppsägningstid, regeln får alltså den praktiska följden att provanställningen upphör 14 dagar efter att underrättelsen har lämnats. Om arbetsgivaren inte iakttar varseltiden och därmed bryter mot sina skyldigheter enligt LAS kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren, 38 § LAS. Viktigt att understryka är dock att ett åsidosättande av underrättelseskyldigheten enligt 31 § inte medför att en provanställnings avslut förlorar sin rättsliga verkan. Detta innebär alltså att då en arbetsgivare avbrutit en provanställning utan att ha beaktat skyldigheten att underrätta arbetstagaren 14 dagar i förväg kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren men att anställningen ändå förblir avslutad. Frågan om en arbetsgivare som avbryter en provanställning omedelbart är skyldig att utge lön för de 14 dagar som varseltiden utgör är inte helt klarlagd. Du har givetvis rätt till lön och andra anställningsförmåner för den tid du faktiskt arbetar där och det har anförts att det finns en hel del belägg för att arbetsgivaren också är skyldig att betala ut lön under arbetsbefriad varseltid, då anställningen har upphört omedelbart. I rättsfallet AD 2003 nr 115 bedömdes dock en arbetstagare inte ha rätt till skadestånd för utebliven lön under varseltiden, då en arbetsgivare hade avslutat provanställningen utan att beaktat underrättelseskyldigheten, med motiveringen att en provanställning under prövotiden kan komma att upphöra när som helst och att underrättelseskyldigheten och varseltiden därmed inte fyller samma funktion som en uppsägningstid. Eftersom LAS till stor del är dispositiv kan arbetstagaren ges bättre villkor än vad som ges i LAS. Det är tillåtet att avvika från reglerna om provanställning genom kollektivavtal, 2 § 3 st LAS. Om det finns sådana avvikande regler i ett kollektivavtal gäller istället dessa. Vidare kan en längre uppsägningstid från arbetsgivarens sida avtalas om men inte från arbetstagarens. Jag kan därför rekommendera att du kollar upp vad som gäller enligt eventuellt kollektivavtal med din fackliga organisation, för just dig. Finns det ett eventuellt kollektivavtal med avvikande regler till fördel för dig som arbetstagare, gäller alltså istället dessa. Vad du kan göra nu När det gäller provanställningar kan man inte ifrågasätta giltigheten av anställningens upphörande med stöd av LAS, då arbetsgivaren har rätt att avbryta anställningen innan prövotidens utgång utan att ange skäl varför. Då arbetsgivaren inte iakttagit skyldigheten att underrätta om anställningens upphörande 14 dagar i förväg kan du som arbetstagare dock ha rätt till skadestånd. Min rekommendation är att du vänder dig till facket för hjälp med detta, om du är fackligt organiserad. När en provanställning avslutas i förtid eller inte övergår till en tillsvidareanställning ska arbetsgivaren egentligen, som nämnt, alltid varsla facket om arbetstagaren är fackligt organiserad. Detta ska ske för att även de kan agera. Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt! Med vänlig hälsning,

Nytt körkort efter återkallelse av körkort vid drograttfylleri

2019-09-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Fick återkallat körkort 12 mån drograttfylla. Kommer körkortet automatiskt bär jag får tillbaka de? 8okt 2018 var de så inte långt kvar nu.Mvh
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som krävs för att få tillbaka sitt körkort efter att det blivit återkallat beror, bl.a, på varför körkortet blev återkallat och hur lång spärrtiden är. När spärrtiden är kortare än ett år kan du oftast få tillbaka körkortet utan att behöva genomföra ett nytt förarprov. Då spärrtiden är längre än ett år krävs dock alltid att ett nytt förarprov görs. I detta fall framgår det att spärrtiden är 12 månader, alltså inte längre än ett år. Om återkallelsen hade berott på fortkörning eller att du kört mot rött ljus, till exempel, hade Transportstyrelsen utfärdat ett nytt körkort utan någon särskild prövning och det hade då skickats en ansökningsblankett för nytt körkort till dig automatiskt en månad innan spärrtidens utgång. I detta fall då återkallelsen berott på rattfylleri krävs det dock att du ansöker om körkortstillstånd för att kunna få ett nytt körkort. Du kan ansöka om körkortstillstånd tidigast sex månader innan spärrtidens utgång och tidigast två månader innan spärrtiden tar slut kan körkortstillståndet beviljas. Du kan läsa mer om hur man får ett nytt körkort efter återkallelse på Transportstyrelsens hemsida, här. Hoppas du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,