Laglott och arv

2019-06-27 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min faster avlidit. Hon har inga barn och hon har bott kvar i föräldrahemmet tills hon avled. Det finns 3 syskon till henne. En är i livet och två är avlidna. Jag är ett barn till en avliden bror. Det finns ett testamente som går ut på att alla tillgångar, den fasta egendomen, lösöre och besparingar ska tillfalla en kyrklig Lägergård. Jag vill inte godkänna detta. Hur många prosektorn har jag rätt till? VH
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. Nedan kommer jag redogöra för den legala arvsrätten dvs. den som gäller om inte ett testamente finns. Av 2 kap 1 § ÄB framgår att det fört är arvingar som ska ärva. Eftersom inga arvingar (barn) finns ska enligt 2 kap. 2 § ÄB föräldrarna ärva. Om någon av föräldrarna är död ska arvingarna till föräldern ärva i dess ställe. Vidare framgår att ett syskons arvingar träder i dess ställe om syskonet är avlidet. Detta innebär att syskonen och syskonbarnen till de avlidna syskonen har en arvsrätt. Av 2 kap. 1 § 2 st. ÄB framgår att arvingarna ska taga lika lott. Detta innebär att alla tre syskonen har en arvsrätt om 1/3-del. Barnen till de avlidna syskonen delar således lika på syskonets del (t.ex. om ett avlidet syskon har två barn delar de på 1/3-del dvs. de får 1/6-del var av den totala kvarlåtenskapen). I detta fallet finns det ett testamente som anger att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla en kyrklig Lägergård. En arvinge har däremot rätt att få ut sin laglott som är hälften av arvslotten. För att få ut laglotten måste dock arvingen påkalla jämkning i testamentet, enligt 7 kap. 3 § ÄB. Detta innebär att du vid t.ex. bouppteckningen anger att du jämkar testamentet med anledning av att du vill få ut din laglott. Syskonens arvslott var på 1/3-del vilket innebär att varje syskons laglott utgör 1/6-del av kvarlåtenskapen. Är du ensam barn till ett av de avlidna syskonen övertar du hela dennes del dvs. 1/6-del. Är ni däremot flera barn delar barnen lika på syskonets (deras föräldrars) del. T.ex. om 2 barn blir varje barns del 1/12-del av den totala kvarlåtenskapen (1/6-del delar i 2). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsingar

Samboegendom och dold samäganderätt

2019-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. När jag separerade från min sambo hade jag ibte rätt att få ut något på huset vi båda ägde. Han stod på papperet och när vi köpte huset så ljög han och så att eftersom han la in det han fick från sin lägenhet i huset så krävde banken att vi framgick samboavtalet. Jag gick på det och skrev på. 11 år senare separerade vi och jag fick inte en krona . Även om jag varit med och amortera på lånet i 11 år efter Dom vi hade gemensam ekonomi.. .. vi byggde även en sommarstuga till oss. Han stod ensam på papperet där också men något papper om att vi frångick samboavtalet skrevs inte på stugan. . Utan hans mamma hävdade att jag ibte hade rätt till något eftersom virket kom från hennes skog. Och att stugan byggdes på deras mark. Frågan är nu . Har jag rätt att få ut halva värdet av stugan . Slutet av 2016 separerade vi . Och detta srör mig att han ljugit för mig och lurat mig. Under alla dessa år . Hur ska jag göra? Mvh
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler mellan sambor finns i sambolagen (SamboL).När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om en sambobegär det, enligt 8 § SamboL. Bodelningen går ut på att all samboegendom delas lika mellan samborna. Med samboegendom avses sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, enligt 3 § SamboL. En fritidsfastighet kan aldrig bli samboegendom då en fritidsbostad inte kan klassas som bostad eller bohag, enligt 7 § SamboL. Eftersom din sambo står som ensam ägare har han rätt till den. Det finns däremot en möjlighet att ge dig rätt till fritidsfastigheten genom dold samäganderätt. För att så ska vara fallet krävs att följande kriterier är uppfyllda:1.Fritidsfastigheten ska vara inköpt i din sambos namn, men för erat gemensamma bruk.2.Du måste tillfört ekonomiskt tillskott som möjliggör eller underlättat förvärvet.3.Din sambo måste insett att syftet med det ekonomiska tillskottet var att ni skulle blivit gemensamma ägare.Har du bidragit ekonomiskt till förvärvet av fastigheten, samt att den var köpts för ert gemensamma bruk torde det inte vara svårt att hävda dold samäganderätt och få rätt i detta. Eftersom jag inte har all information kan jag bara ge dig förutsättningarna för vad som krävs. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

bodelning mellan makar

2019-05-25 i Bodelning
FRÅGA |BODELNING. Hej, vi köpte huset som gifta, men i kontraktet med mäklaren står att min del är bara 20% av huset. Vi är gifta i snart 7 år, har 2 barn. Om vi kommer att skiljas (hoppas inte det:)) kommer jag få 50% av huset eller 20%?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB).När ett äktenskap upphör ska det förrättas en bodelning där ert giftorättsgods fördelas mellan er, enligt 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB. Vid en bodelning delas ert giftorättsgods lika mellan er. Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Eftersom ni köpt huset tillsammans förutsätter jag att det är giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. Av 1 kap. 3 § ÄktB framgår att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. AV detta följer att på en makes giftorättsgods ska avräknas de skulder som maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, 11 kap. 2 § ÄktB. Det är alltså värdet av båda ert giftorättsgods efter avräkning av skulderna som ska delas lika mellan er. Detta innebär att du äger 20 % av huset och värdet av din andel minskat med dina skulder ska tas upp och värdet av hans andel på 80% minskat med hans skulder ska tas upp till bodelning. Du kommer alltså få ut 50% av värdet på huset efter avdrag gjorts för skulder. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Bevis om ensam vårdnad

2019-04-29 i Barnrätt
FRÅGA |HejSom ensam vårdnadshavare jag skulle kunna ansöka pass till mitt barn utan pappans godkännande. Undrar hur jag kan bevisa att jag har ensam vårdnad hos polisen när det är dags att ansöka om pass?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min kunskap till Polisens rutiner är begränsade så jag vet inte om Polisen själva kan få fram den informationen vid begäran av pass eller om du själv måste få tag i ett bevis. Är det så att du måste ta fram ett bevis kan du göra följande: Jag vet inte hur situationen är i ditt fall men är det så att du fått ensamvårdnad genom en dom kan du begära ut en kopia av domen hos den domstol som dömde i ärendet. Domen ska var en offentlig handling och kan således utan problem begäras ut av vem som helst.Du kan även vända dig till Skatteverket. Skatteverket har uppgifter om vem som är vårdnadshavare till ett barn och kan hjälpa dig med att få fram en kopia av folkbokföringen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

muntlig bodelning

2019-05-25 i Bodelning
FRÅGA |hej lawline. jag och mitt ex är skilda sen snart ett år tillbaks,före skilsmässan bodde vi på en mindre hästgård som hon och hennes syster ärvt som enskild egendom av sin mamma. vi har alltid haft separat ekonomi eftersom hon har har FA-skatt för gårdens moms. när vi skilde oss och skrev skilsmässopapper var vi muntligen överens om att hon behåller sin enskilda egendom och jag pengarna jag skrapat ihop på mitt konto, nu börjar hennes kassa o tryta och då kommer hon till mej och vill dela hälften av det jag har sparat ihop. har hon rätt till det ? är en muntlig överenskommelse giltig ? häsningar
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 9 kap. 5 § ÄktB framgår att "bodelning förrättas av makarna tillsammans. Över bodelningen ska upprättas en handling som skrivs under av dem båda". Det är således uppställt ett formkrav på ett skriftligt bodelningsavtal som ska skrivas under. Bestämmelsen bygger på att anspråk om bodelning i princip inte kan preskriberas och att det inte finns någon tidsfrist inom är bodelning måste åkallas eller genomföras. I rättsfallet NJA 1993 s. 570 framförde högsta domstolen utgångspunkten är att en formenlig bodelning ska göras, även om makarna fördelat egendomen mellan sig utan att iaktta de formella kraven. En muntlig bodelning har således enbart begränsad rättslig betydelse. Vidare framgår av rättsfallet att bodelningsrätten kan preskriberas efter väldigt lång tid, t.ex. 24 år, utan att ha någon försvarbar anledning till dröjsmålet. Utgångspunkten är att muntliga avtal är rättsligt bindande mellan parterna, förutom i de fall där det uttryckligt framgår att formkrav krävs för att avtalet ska vara bindande. Muntliga avtal är däremot svåra att bevisa vilket innebär att det är svårt att vinna en tvist baserad på ett muntligt avtal. Det är även den som hävdar ett bindande avtal föreligger som har att bevisa att så är fallet.Sist kan bara påpekas att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (den s.k. kritiska tidpunkten), enligt 9 kap. 2 § ÄktB. Den egendom du hade vid denna tidpunkt ska ingå i bodelningen och alla annan egendom som förvärvats efter ska hållas utanför. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Formulering i ett testamente

2019-05-25 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man gifte oss nyligen för att vi ville säkerställa att den som lever längst får en bättre ekonomisk förutsättning. Eftersom vi båda har barn sedan tidigare kommer vi också att skriva ett testamente för att klargöra vad vi vill, men är medvetna om att barnen har sin laglott. Som om den ene avlider får den efterlevande 50% av de totala tillgångarna, och barnen till den avlidne får dela på de resterande 50%. Min man har sen tidigare en bostadsrätt som han står som ensam ägare till, medan villan vi bor i äger vi gemensamt. Kommer hans barn att ärva den om han avlider, eller blir 50% av den min? Behöver vi skriva något särskilt om den?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och frågor om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).När en make dör ska en bodelning göras mellan makarna, 9 kap. 1 § ÄktB. Vid en bodelning delas ert giftorättsgods lika mellan er. Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Du får således 50% och din make får 50% som blir hans kvarlåtenskap som den egendom som ska ärvas. Huvudregeln är att barnen (bröstarvingarna) ärver med lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Är den avlidna däremot gift ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte särkullsbarn som har rätt att ärva direkt från sin förälder. Är det så att ni inte skriver ett testamente kommer särkullsbarnet ärva hela kvarlåtenskapen från sin förälder. Genom att skriva ett testamente kan ni reglera att den andra maken ska ärva allt från resp. make när någon av er dör. Detta innebär att barnen måste jämka testamentet enligt 7 kap. 1 och 3§§ ÄB för att få ut sin laglott överhuvudtaget. Ett annat alternativ är att testamentera att er önskan är att särkullsbarnen ska avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 3 kap. 9 § ÄB. Genom att avstå från sitt arv till förmån för den andra maken innebär att särkullsbarnen har rätt till efterarv när den kvarlevande maken senare dör (precis som det skulle varit för gemensamma barn). Ni kan dock inte själva begära detta utan endast skriva att ni vill det. Det är sedan upp till särkullsbarnen att välja om de vill acceptera er vilja eller om de vill jämka testamentet och få ut sin laglott. Jämkar de har de som sagt rätt till laglotten med en gång och sedan ett efterarv på resterande del. Ni kan även testamentera att viss specifik egendom ska tillfalla den efterlevande maken och på så sätt reglera att t.ex. bostadsrätten ska ärvas av dig. Det finns många sätt att reglera frågan på och jag skulle rekommendera er att ta kontakt med en jurist som kan hjälpa er att formulera testamentet åt er. Den kan även hjälpa er om hur ni på bästa sätt kan reglera vad ni vill för att de på bästa sätt ska kunna uppfyllas vid en eventuell bortgång, utan att de får oönskade konsekvenser. Det är viktigt att ett testamente skrivs på korrekt och tydligt sätt så andra personer vet vad ni vill just för att det kan ta lång tid innan testamentet kommer att behöva användas. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

bodelning mellan sambor

2019-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Min syster är på väg att separera från sin sambo. De köpte ett hus 2009 för 2,5 miljoner. Hon lade in 400 000. Han resten. Inget samboavtal finns.Hon måste ordna eget boende för sig och barnen och han har inte råd att bo kvar. Han påstår att hon bara ska få det hon har lagt in i huset plus hälften av vinsten. Men i min värld har hon rätt till hälften av försäljningsvärdet, då inget samboavtal finns.Vad gäller?Mvh
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler mellan sambor finns i sambolagen (SamboL).Sambolagen är dispositiv, vilket innebär att den i stort sätt kan avtalas bort. Detta görs genom upprättandet av ett samboavtal, enligt 9 § SamboL. Eftersom ett samboavtal inte finns ska därför lagen tillämpas. När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om en sambobegär det enligt 8 § SamboL. Bodelningen går ut på att all samboegendom delas lika mellan samborna. Med samboegendom avses sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, enligt 3 § SamboL. Som jag uppfattar det köpte de huset tillsammans för att vara deras gemensamma bostad. Detta innebär att huset kommer tas upp i bodelningen. Av 13 och 14 §§ SamboL framgår att skulder som hänför sig till egendomen ska dras av på den och att det som finns kvar av samboegendomen efter att skulderna dragits av ska läggas samman och delas lika mellan samborna. Din syster har alltså rätt till att få hälften av värdet på huset efter att eventuella skulder dragits av. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Försäljning och värdering av fastighet i bouppteckningen

2019-04-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejVi är två syskon vars far är död och nu har vår farfar gott bort men farmor är kvar. Men det gör ju oss till arvingar istället för vår far. Det mesta sköts av vår farbror med bouppteckning och dylikt. Den är inte klar än men nu ska han sälja kolonistugan som han på Arv mötet så var värd 80K men ska nu sälja den för 180K. Likaså sa han att deras lägenhet var värd 700-800K men skulle säkert säljas för över miljonen. Det känns lite lurt men det kanske det inte är? Får han sälja stugan innan bouppteckningen är inskickad till skatteverket? Har vi rätt till en kopia på allt?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäljning:En fastighet kan inte säljas innan bouppteckningen är klar och lagfarten kan inte ändras innan bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket eftersom inskrivningsmyndigheten kräver att detta är gjort.Det finns däremot inget som hindrar att en försäljning påbörjas innan, t.ex. genom att hitta potentiella köpare. Värdering:En fastighet värderas som huvudregel till marknadsvärdet, dvs. det värde som fastigheten skulle säljas för vid en försäljning. Saknas däremot marknadsvärde, eller det av någon förmodan inte går att fastställa kan dödsbodelägarna komma överens om att fastigheten istället ska värderas till taxeringsvärde. Är det så att ni dödsbodelägare inte kan komma överens om värderingen kan ni anlita en skiftes man.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar