Öppet köp mellan privat personer?

2019-03-19 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Oktober 2018 sålde jag en märkes vinterjacka via Shpock till en tjej. Den jackan är köpt i butik så den borde vara äkta men det är inte något jag har kollat upp i efterhand utan det förutsätter jag att den är. Hon swishade mig pengar i förväg och jag kontaktade henne när jag postade jackan. Jackan fick hon fram utan problem i oktober 2018. 4 Februari 2019 hör hon av sig via sms och skriver att vinterjackan är en piratkopia enligt en Johnells klädbutik. Jag svarade inte. Hon fortsatte att smsa med en tids mellanrum tills den 6 mars 2019 skriver hon att hon ska anmäla mig eftersom jag har sålt en oäkta jacka. Jag hade ingenaning om att jackan var oäkta och tycker att det är något som inte stämmer. Jag kontaktar Johnells som säger att de inte kan garantera att en jacka är äkta eller inte om den inte är köpt hos dem men de kan säga sina egna personliga åsikter men ingen garanti. Så vi har nu försökt lösa det här sinsemellan och pratat via telefon där vi igår kom fram till att hon ska ta fram ett intyg på att jackan är oäkta innan vi går vidare i så fall. Om hon tar fram ett intyg kan hon anmäla mig för att ha sålt en oäkta jacka (som jag inte visste om)?Som köpare har man också en skyldighet att kolla upp om man är nöjd med varan, hur lång tid är öppet köp som privatperson? Tänker att det hade gått en väldigt lång tid innan hon började klaga på jackan.
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstått dig rätt så gäller detta ett köp mellan två privat personer. Det har gått ungefär 5 månader från att hon köpte jackan av dig. Med utgångspunkt i detta kommer här svaret.Öppet köp termen finns inte mellan privat personer utan den gäller bara mellan konsumeter och näringsidkare. Om jackan visar sig felaktig och det inte beror på köparen har hon rätt till prisavdrag eller hävning av köpet samt dessutom rätt att kräva dig på skadestånd, 30 § köplagen (KöpL). Köparen måste ha reklamerat köpet inom skälig tid från det att hon upptäckte att jackan var felaktig, har detta inte gjorts inom två år från köpet har hon förlorat den rätten, 32 § KöpL. I ditt fall har det gått lite över en månad från att hon upptäckte felet tills hon meddelade dig vilket är att se som skälig tid. Hon kan nog anmäla dig för att sälja en oäkta jacka men är osäkert vad det skulle leda till då du enligt uppgift agerat i god tro om att jackan var äkta.Hoppas du fick svar på din fråga.

Måste vi skatta vid överlåtelse av fastighet?

2019-03-03 i Köpavtal
FRÅGA |HejOm två syskon äger en fastighet ihop som dom fått i gåva och den ena vill flytta och släppa sin del till den andremot att hon blir skuldfri dom Har vardera 600000kr var i skuld på den Räknas det som försäljning och måste skattas för detTaxerings värde är högreTack på förhan Magnus
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enklaste sättet att lägga upp detta på är enligt mig att ni upprättar två olika gåvor, en där fastigheten ges till det syskonet som vill ha fastigheten och ett där den som fick fastigheten ger de pengar som ni kommit överens om till den andra. Gåvor är enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) skattefria. Banken kommer dock fråga efter att du lämnar kontrolluppgifter om pengarna om de överstiger 150 000 kr. Kontrolluppgifterna innefattar bl.a. var pengarna kommer ifrån, betalningsdatum och belopp, detta framgår av 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). För att kunna bevisa för banken som förmedlar betalningen att pengarna faktiskt är en gåva och därmed skattefria är det rekommenderat att ni upprättar ett gåvobrev i samband med att ni gör ändrar ägarförhållandet i fastigheten. Gåvobrevet bör innehålla namn på gåvogivaren, gåvotagaren, vad gåvan avser, en överlåtelseförklaring om att gåvogivaren avser att ge gåva till gåvotagaren samt uppgifter om datum och namnteckningar.Det enda som kostar vad jag kan se är en expeditionsavgift hos Lantmäteriet för att ordna med lagfarten på fastigheten som ni vill ha det. Regler kring lagfart finns i 20 kap. jordabalken. Huvudregeln är att den som är ägare till en fastighet ska stå på lagfarten, enligt 20 kap. 1 § jordabalken(JB). Ansökan ska göras inom tre månader från det att den handling som grundade förvärvet upprättades, enligt 20 kap. 2 § JB. Det är alltså smart att skaffa lagfart så snart som möjligt för att i framtiden undvika krångel från eventuella borgenärer.Mer info om kring expeditionsavgiften finns här: https://www.lantmateriet.se/sv/fastigheter/andra-agare/stampelskatt-och-avgifter/ Hoppas du fick svar på din fråga!

Förbättringskostnader och avdrag? Finns det en tidsgräns?

2019-03-03 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej.Vi köpte en villa 2010 som hade stor renoveringsbehov.Elledningar var livsfarliga,taket läckte,badrum var fuktskadat,köket var från 1958,källare var väldigt blöt isolering i golvet var så blöt att det rann vatten,två glas fönster från 58.Inne i huset var så kallt att det blåste genom ingen isolering alls.Värmesystem bytte vi mot bergvärme,Vi var tvungna att renovera hela huset.Nu säjer skattemyndigheten att bara sista 5 åren får vi göra avdrag.Vi köpte huset 900.000kr sålde 2018 2600.000 huset var helt renoverat då.Vad får vi dra av i deklaration. Tack om ni hjälper oss mvh Markku
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagstöd:Vid beräkningen av kapitalvinsten får du göra avdrag för, bland annat, förbättringsutgifter (44:13-14 Inkomstskattelagen). Förbättringsutgifter är utgifter som du har haft som har förbättrat bostaden. I 45 kap. 11-12 §§ IL finns reglerna om vad som gäller för förbättringsutgifter. För att ha avdragsrätt måste de sammanlagda utgifterna vara minst 5000 kronor under ett beskattningsår. Sedan är det olika regler beroende på om du har gjort en grundförbättring (exempelvis ny-, till och ombyggnad) eller reparation och underhåll (exempelvis byta handfat, måla om väggar, tapetsering). Vid en grundförbättring får du göra avdrag för hela utgiften, dock inte om den gjordes före 1952. Det är dock lite klurigare med reparationer och underhåll. Då måste de medfört att bostaden är i bättre skick vid försäljningen än vid köpet, det innebär att du inte får avdrag om bostaden var nybyggd vid köpet. Det finns även en tidsgräns vid reparationer och underhåll; du får inte dra av utgifter som du har haft längre tillbaka än 5 år innan du sålde bostaden.Ditt fall:Alltså så stämmer det att det är endast avdrag för de 5 senaste åren före försäljningsdatumet som kan göras avdrag för. Undantaget för detta gäller grundförbättringar som är utförts innan år 1952. Det framgår inte av din text om detta har skett så jag antar att det inte har gjort det. Om du vill ha mer info om det finns det att läsa på: https://skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/forsaljningavbostad/forbattringsutgifter/grundforbattringar.4.3f4496fd14864cc5ac9132ac.html Angående förbättringsåtgärder och reparation av huset fann jag denna länk användbar: https://skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/forsaljningavbostad/forbattringsutgifter/reparationerochunderhall.4.12815e4f14a62bc048f627.html Sammanfattning:Ni kan alltså göra avdrag på det som ni gjort innan 2013 och oftast krävs det kvitto för att kunna styrka detta. Skatteverket har även en tjänst där du själv kan lägga in de summor som du har lagt ner för att beräkna avdraget. Jag råder dig att kolla genom de kvitton som finns och sedan ringa till Skatteverket för fortsatt hjälp.Hoppas du fick svar på din fråga!

Måste jag lösa ut min ex man ur huset?

2019-02-13 i Bodelning
FRÅGA |HejJag har en fundering. Jag och min man har varit gifta i ca 1.5 år vi lämnade in skillsmässan för 3 månader sedan och vi har nu 6 mån betänketid. Vi har haft ett turbulent förhållande och det har varit slut många gånger och han bott på andra adresser under våra samanlagt 8 år. Nu till min fråga jag ägde ett hus när vi träffades och jag står själv på lånen. Huset är värderat till 550.000 kr och jag har lån på 450.000kr. Mitt ex har tagit båda våra bilar till ett värde på ca 30.000 samt husvagn värd ca 45.000. All elektronik inne så som sterio tv mm.Måste jag ändå lösa ut honom ur huset
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel ska en bodelning göras mellan makarna efter tingsrätten dömt till skilsmässa, men en bodelning kan också göras både innan skilsmässan gått igenom, under betänketiden och flera år efter skilsmässan (9 kap 1och 4 §§Äktenskapsbalken). Bodelningen görs med utgångspunkt från egendomsförhållandena vid tidpunkten då ansökan om skilsmässa kom in till tingsrätten (9 kap 2 § Äktenskapsbalken). Det innebär att det endast är tillgångar som fanns vid den dag som ni skickade in skilsmässoansökan (brytdagen) som kommer att ingå i bodelningen.En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem (det behöver dock inte delas exakt lika, det går att komma överens om annat) (10 kap 1 § Äktenskapsbalken). Giftorättsgodset är alla makarnas egendomar såsom exempelvis personliga bankkonton, det gemensamma boendet, sommarstugan och alla möbler (7 kap 1 § Äktenskapsbalken). De enda egendom som inte ingår i giftorättsgodset är enskild egendom (7 kap 2 § Äktenskapsbalken) och personliga saker såsom kläder (10 kap 2 § Äktenskapsbalken)En bodelning görs stegvis- Steg 1 – BouppteckningI bouppteckningen utreder makarna vilka tillgångar och skulder de har från den dag då makarna ansökte om äktenskapsskillnad (brytdagen).- Steg 2 – Andelsberäkning (11 kap 1-3 §§ Äktenskapsbalken)I detta steg ska tillgångarna och skulderna värderas enligt bouppteckningen och respektive make får dra av så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka sina skulder. Vad som sedan finns kvar av respektive makes giftorättsgods läggs ihop i en gemensam pott och delas därefter lika.- Steg 3 – Lottläggning (11 kap 7-11 §§ Äktenskapsbalken)Vid lottläggningen så bestämmer makarna rent konkret hur tillgångarna ska fördelas mellan dem medan det i steget innan endast handlar om ekonomiska värden. Nu ska alltså de faktiska tillgångarna fördelas.- Steg 4 – Bodelningsavtal (9 kap 5 § Äktenskapsbalken)Efter att man fördelat tillgångarna mellan sig så är det viktigt att man skriver ett bodelningsavtal. Det är ett bevis på att ni gjort en bodelning och förhindrar att den andre maken begär bodelning igen flera år senare.SammanfattningsvisFör att svara på din fråga om du måste lösa ut honom så beror det på hur mycket han ska ha efter andelsberäkningen. Är det så att han erhållit redan nog med egendom så behöver du inte ge honom något mer och detta gäller självklart åt det andra hållet också.Hoppas du fick svar på din fråga!

Serviceskyldighet kommunalt bolag?

2019-03-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Gäller serviceskyldighet (att svara på frågor via mail i det här fallet) även kommunala bostadsbolag? Jag har mailat mitt bostadsbolag flera gånger och vissa mail får jag aldrig svar på och vissa mail får bara svar till hälften (man "glömmer" att svara på vissa frågor). Om detta förfarande sker upprepade gånger, ska detta anmälas till JO?
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Serviceskyldigheten som återfinns i 6 § förvaltningslagen (FL) gäller myndigheter. Ett kommunalt bostadsbolag bör vara ett aktiebolag och räknas då inte som en myndighet utan som ett privat bolag, som dock kommunen äger aktier i. Detta gör ingen skillnad i fråga om serviceskyldighet.Vidare kan du inte vända dig till JO för att klaga på detta då kommunala bolag faller utanför deras gransknings område enligt 2 § Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, för mer info se https://www.jo.se/JO-anmalan/Vilka-JO-kan-granska/Hoppas du fick svar på din fråga!

Få betalt för uppsägningstiden på lägenhet trots att inget skriftligt avtal finns?

2019-03-03 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Min son har haft en inneboende i 1 år. Tyvärr utan skrivet kontrakt. Efter en dispyt dem emellan så flyttade hen dagen efter utan att säga ett ord. Sonen upptäckte det när han kom hem från jobbet. Hur kan vi driva ärendet vidare för att få in de 3 månadshyrorna han har under uppsägningstiden.? Hen har fått nyttja allt i lägenheten förutom egen säng,egen mat etc. Men alla husgeråd, mm har min son stått för.Mvh Mia Andersson
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du påpekar i texten så är det problematiskt med att det inte finns något kontrakt mellan din son och hans inneboende. Detta innebär dock inte att avtalet i sig är ogiltigt men blir svårare att bevisa vid en eventuell tvist som nu har uppstått. Jag vet dock inte om personen har tänkt att betala för de kommande månaderna. Om vi antar att personen inte har tänkt att göra det så finns det några olika vägar att gå vidare på.För att kräva ut de månadshyror som ni vill ha finns det tre olika möjligheter:1.Om fakturan är förfallen kan ni vända er till Kronofogdemyndigheten (KFM) som efter er ansökan, som kostar 300 kr som ni kan kräva av hon som vägrar betala, kan utfärda ett betalningsföreläggande. Efter betalningsföreläggandet är utfärdat kan ni ansöka om verkställighet vilket innebär att KFM börjar undersöka vilka möjligheter som finns för er att få betalt. Mer info om detta finns på KFM hemsida: https://www.kronofogden.se/Ansokningar.html2.Ni tar din sons inneboende inför domstol genom en fullgörelsetalan där ni kräver att hon ska betala skulden till er. Detta kan dock bli väldigt dyrt om ni anlitar ombud osv. Ni vänder er då till er lokala tingsrätt, mer info finns på deras hemsida: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/3.Ni försöker samtala med personen och lösa det på ett sätt som inte innefattar domstol eller KFM och löser det. Verkar dock inte troligt med tanke på din berättelse. Jag råder er att i första hand prata med personen som varit inneboende och i sista hand ta det till domstol. Vid domstols vägen bör ni prata med en verksam jurist för att hjälpa er med att bevisa det muntliga hyresavtalet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Firmatecknare enskild förening?

2019-03-03 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är en Ideell förening som bestämt oss för att skaffa bankkonto, I våra stadgar står det följande: "Firmatecknare är två i förening ordförande och vice ordförande." Då kassören och vice ordförande i princip alltid varit samma person. Men med en nyvald kassör som varken är ordförande eller vice ordförande blir detta oerhört opraktiskt och därför har vi bestämt oss för att ändra stadgarna. Årsmötet är precis runt hörnet så jag tänkte dubbelkolla med er vilken som är den bästa formuleringen. Finns det möjlighet att kassören kan teckna själv medans ordförande och vice ordförande tecknar tillsammans? Skulle ev. denna formuleringen fungera? "Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. Styrelsen kan välja att bemyndiga enskilda ledamöter att ensamma teckna firman i transaktioner och avtal som är juridiskt bindande. Beslut om att bemyndiga enskild medlem fattas med enkel majoritet. Uppstår lika röstetal har ordförande utslagsröst."
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ni vill dela upp er firmateckningsrätt inom er förening får ni helt bestämma själv efter de som ni kommer överens om. Det finns ingen lag kring hur en ideell förening firma ska tecknas. Alltså kan ni välja att ordförande och vice ordförande ska teckna firman gemensamt, dock kan detta bli problematiskt om exempelvis någon av dessa personer är bortresta. Jag tycker att den formuleringen som ni har tänkt att använda är mycket bra för att tillgodose era nya behov med den nya kassören. Ni bör dock fundera på om styrelsen ska bemyndiga enskild ledamot eller enskild medlem. Ni har skrivit olika i er formulering nu vilket kan skapa problem i framtiden ifråga med vad som menas. Alla medlemmar kanske inte är ledamöter i styrelsen i er förening.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ersättning för personskada på grund av ej skottad väg?

2019-02-13 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |HejHyr en lägenhet av privat hyresvärd. Förra vintern hade värden ingen snöhållning alls. Inget skottande och ingen sandning detta resulterade i att jag halkade och föll så illa att jag bröt foten och blev gipsad upp till knät i 6 veckor och var sjukskriven i totalt 6 månader.Frågan är vad kan jag begära i ersättning av fastighetsägaren?
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är hyresvärdens plikt att ploga allmänna utrymmen som gångvägar och infarter och entréer till flerbostadshus. Man ska kunna komma in och ut ur sin lägenhet. Det är även fastighetsägaren som har ansvaret för att snö och is tas bort från tak på fastigheten vilket framgår av 3 kap 3 § ordningslagen (1993:1617). Detta ansvar kan övergå till någon som trätt i ägarens ställe t.ex. en arrendator, hyresgäst eller fastighetsförvaltare. Av förarbetet till lagen framgår dock att hyresgäster i ett hyreshus inte kan träda i fastighetsägarens ställe.Det framgår inte om någon annan än hyresvärden har ansvar för snöröjningen. Detta medför att du borde kunna begära ersättning för din personskada enligt 2 kap 1 § Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) då han av vårdslöshet har orsakat personskada. De punkter du kan få skadestånd för finns i 5 kap. 1 § SkL och omfattar bland annat sjukvårdskostnader, inkomstförlust och sveda och värk samt lyte och men. Om du varit delaktig genom att uppsåtligen eller av grov vårdslöshet medverkat till skadan kan ersättningen jämkas enligt 6 kap 1 § SkL men inget tyder på detta.Angående vilket belopp du ska begära kan jag tyvärr inte svara på det då det oftast krävs uppgifter om arbetsinkomst och om du har fått kvarvarande men eller inte (läkarundersökning) så jag råder dig att kontakta en verksam jurist för detta. Du kan med fördel vända dig till oss på Lawline för fortsatt hjälp med ditt ärende. Kontaktuppgifter finner du via vår hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga