Efterlevande sambos rätt till bostad

2019-11-06 i Sambo
FRÅGA |Om min sambo avlider (hennes bostadsrätt sedan tidigare) så tillfaller den hennes arvingar och dom kan sälja den omgående. Hur kan jag göra för att få lite tid för att hitta ny bostad? Går det att skriva något? Mvh
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Precis som du skriver, är det istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB.Rätt att överta bostad och bohagDet finns dock en bestämmelse i sambolagen, som kan ge dig rätt att vi vissa fall överta gemensam bostad och bohag om det efter en behovsprövning visar sig att du bäst behöver egendomen. Övertagandet måste vara skäligt och den övertagande sambon måste i så fall ersätta dödsboet för dess värde, 16 § och 17 § SamboL. Om bostadsrätten i frågan inte är samboegendom, kan du även i vissa fall ha rätt att överta bostaden, mot ersättning om ett övertagande är skäligt och du bäst behöver bostaden. Det krävs även synnerliga skäl för ett övertagande eftersom ni inte har barn tillsammans, 22 § SamboL. Övertagandet prövas i sådana fall av domstol, se 31 § SamboL. Båda bestämmelsen ovan är tvingande och går alltså inte att avtala bort.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteFör att försäkra er om att den efterlevande sambon (du) får bo kvar i bostaden vid din sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd om du överlever din sambo. Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att din sambos barn blir ägare till bostaden vid din bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du eller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med den gemensamma bostaden om min sambo går bort?

2019-11-05 i Sambo
FRÅGA |Min sambo och jag har bott tillsammans i hyresrätt i åtta år. Nu önskar min sambo att köpa en bostadsratt att bo tillsammans i. Min sambo har ekonomiska möjligheter att göra detta. Vi har inga gemensamma barn men vuxna barn på varsitt håll. Det finns inget skrivet mellan oss. Hur blir det med bostaden om han faller ifrån före mig. Tacksam för svar. Undrande tant.
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL). Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena sambos bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenser därtill och slutligen vad ni kan göra för att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen.Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång?Huvudregel i svensk rätt är det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Vid en sambos bortgång, kan det dock bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Sambolagen kan då ge dig rätt att överta egendom till ett värde av hälften av samboegendomen genom bodelning. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Egendom som förvärvats före samlevnaden antas normalt inte ha införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en eventuell bodelning, oavsett vem som är ägare, 3 § SamboL. Med bostad menas exempelvis bostadsrätt som innehas huvudsakligen för att utgöra det gemensamma hemmet, 5 § SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Det spelar alltså ingen roll om bostaden förvärvats av din sambo och att din sambo står som ensam ägare till bostaden. Är bostaden att anse som samboegendom har du alltså rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet.Bostad och bohag som förvärvats av bara ena sambon, kan alltså komma att ingå i en bodelning om egendomen var avsedd för gemensamt bruk. Efter att skulder har täcks, läggs samboegendomen samman och delas lika mellan samborna, 14 § SamboL. Skulle en hälftendelning av samboegendomen leda till ett oskäligt resultat med hänsyn till samboförhållandets längd, ekonomiska förhållanden, såsom insatser till den gemensamma ekonomin, samt omständigheter i övrigt kan bodelningen istället göras så att sambon med störst behållning får behålla mer av sin egendom, 15 § SamboL. Jämkningsregel gäller även till förmån för den avlidnes arvingar. Anmälan om gemensam bostadOm endast en av samborna är lagfaren ägare till den gemensamma bostaden, kan ni till inskrivningsmyndigheten anmäla att bostaden är gemensam, 5 § 2 st SamboL. Anmälan måste vara skriftlig och undertecknas av båda samborna. Inskrivningsmyndigheter gör då en anteckning i fastighetsboken. Anmälan får effekten att bostaden ska ingå i en eventuell bodelning. Det blir också även en extra säkerhet, eftersom den sambo som äger fastigheten, inte utan samtycke, kan sälja eller pantsätta fastigheten.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att era respektive barn kommer att ärva hela kvarlåtenskapen efter er. För att försäkra er om att den efterlevande sambon får bo kvar i bostaden vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre (om det är något ni önskar). Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medan en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Du eller ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som du hittar här.Det blev ett långt svar, men jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur stora blir mina barns laglotter?

2019-11-05 i Laglott
FRÅGA |Hej. har funderingar kring mina två barns rätt att ärva som är särkullbarn. Är gift men har inga gemensamma barn med min fru.Min fru och jag har skrivit ett testamente där " den först avlidne makans/makens hela kvarlåtenskap skall tillfalla den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt. Detta gäller frånräknat bröstarvinges laglott".Vi har ett gemensamt hus, värt ca 4 000 000:- och besparingar ca 2 000 000:-.Hur stor blir laglotten som mina 2 barn får ärva om jag avlider först?Tack på förhand
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om särkullbarn arvsrättBröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, har alltid rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Kvarlåtenskapen utgörs av den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom.Bodelning med anledning av ena makens dödBodelning ska genomföras när ett äktenskap upplöses, vilket sker vid äktenskapsskillnad eller vid ena makens bortgång, se 23 kap 1 § ÄB och 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte är enskild egendom, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make B (din fru) på grund av giftorätt och den andra hälften utgör A (din) giftorättsandel.Det som sedan återstår på A sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1§ ÄB.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Ert upprättade testamente kommer därför påverka fördelningen av arvet.Bröstarvingar, dvs. avkomlingar till dig har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, 7 kap.1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över.För de fall ett testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvingar påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Särkullbarnen har således rätt att få ut sitt arv direkt vid din bortgång, men kan dock välja avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när efterlevande maka i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själva väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande makenSammanfattningSärkullbarnen har alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar bröstarvingarna en viss del av din kvarlåtenskap. Laglotten utgör hälften av arvslotten, som i sin tur utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Det går inte att svara på hur stora laglotterna kommer att bli, utan är beroende av hur stor din kvarlåtenskap är, efter genomförd bodelning och efter dödsboet skulder är betalda. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ersättning för våldtäktsförsök?

2019-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan! Var utsatt för ett våldtäktsförsök för en tid sedan, dessvärre har ärendet nu blivit nedlagt.. Undrar dock vad och hur mycket man kan utgå ifrån i ersättning?Mitt försäkringsbolag betalade ut 1300 kr och det känns inte riktigt rimlig...Blev nedslagen, blåmärken lite överallt plus ansikte och personen i fråga försökte slita av mina kläder...
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill först och främst säga att jag förstår att din situation kan vara extremt jobbig och att det kan kännas frustrerande att få ett nedläggningsbeslut. Att en åklagare väljer att lägga ner en förundersökning innebär dock inte att hon eller han inte tror på dig och din historia om vad som har hänt, utan det handlar i allra flesta fall om att det är väldigt svår att bevisa att ett våldtäktsförsök har skett i juridisk mening. Om en åklagare inte anser att bevisen räcker för en fällande dom i tingsrätten, ska åklagaren inte väcka åtal – alltså istället välja att lägga ner förundersökningen. Det är viktigt att komma ihåg att en nedlagd förundersökning alltid kan komma att tas upp igen, om det skulle dyka upp nya bevis eller andra omständigheter.Ersättning från försäkringsbolagJag skulle rekommendera dig att kontakta ditt försäkringsbolag för att se vad din försäkring täcker och vad det är du har fått ersättning för. Jag förstår att det kan kännas märkligt att få 1300 kr för det du var med om, men försäkringsvillkoren kan variera mellan olika försäkringsbolag och försäkringsbolaget gör en egen bedömning i frågan. Kolla upp vad som gäller just för din försäkring! Om du har flera försäkringsbolag, kolla även upp vad som gäller för de eventuella andra. BrottskadeersättningUpp till två år efter brottet eller det att polisutredningen lagts ner eller dom fallit, kan målsägande ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Man kan söka för både personskada, ekonomisk förlust och kränkningsersättning. I vissa fall kan man söka även om åtalet lags ner eller gärningsmannen friats. Brottsoffermyndigheten gör en egen bedömning. Ansökan kan du göra på brottsoffermyndighetens hemsida, som du hittar här. Slutligen vill jag upplysa dig om att det finns stöd och hjälp att få när man varit utsatt för en för ett brott. Brottsofferjouren ger stöd till alla brottsutsatta, helt kostnadsfritt. Exempelvis kan du få råd, vägledning och information. Du kan även få hjälp med att söka ersättning. Du kan läsa mer på deras hemsida som du hittar här. Lycka till och hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Räknas en tomt i gåva som förskott på arv?

2019-11-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Om min far av mig en tomt i gåva,1989. Räknas det som förskott på arv?Värde ca 80000kr, betalade ca30000, Hittar ej kvitto.
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att din far givit bort en tomt som gåva till dig. Gåvor kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvor i vissa fall kan ses som förskott på arv och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med din fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.Allmänt om förskott på arvBröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv.Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor (tomen i ditt fall) ska avräknas från arvet gäller dock endast om din far inte gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske (om du exempelvis har syskon som fått liknande gåvor).Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv.SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckt att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i din fråga, kommer förmodligen tomten därför att anses som förskott på arv. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Misstänkt för brott – vad kan jag göra?

2019-11-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!!Jag är helt chockad och ledsen, jag är för rädd och jag kan inte ens sova de senaste dagarna.Det är ett dödligt problem, jag har just tagit emot de senaste dagarna ett polisbrev, att jag är misstänkt av grovt bidgragsbrott medan förfalskning,För tre år senm jag skickade ett förfalskat dokument att få pengar för att fortsätta mina studier. Institutet fick ett frågeformulär och CSN vägrade att ge mig pengarna. Sen, allt gick bra, jag fortsatte mina studier i ett annat universitet i utomlandet också, med studielån av CSN, Jag har avslutat mina studier nu, jag arbetar och jag kommer att börja betala min kredit från januari 2020.Jag vet att det är mitt fel. Jag känner till lagen genom internet att den kan variera mellan 3 och 5 år fägelse,Om jag sitter i fängelse förlorar jag allt, mitt jobb, mitt liv och jag kan inte betala kredit.Alla företag idag begär ett certifikat av'' straffregister ''Snälla, jag är fast, deprimerad och jag förstår inte vad jag ska göra.Tack ska ni ha :(
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott. Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet.Rätten till försvar Du skriver att du är misstänkt grovt bidragsbrott och förfalskning. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Grovt bidragsbrott har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa.Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) redan imorgon för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig. Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bodelning - hur vet jag om min maka har tillgångar hos banken?

2019-10-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Undrar hur man gör om kvinnan, vid bodelning, vägrar bevisa vad hon har på sitt konto? Eller rättare sagt, vad hon hade, när skilsmässoansökan kom in till Tingsrätten.Mannen misstänker att hon "gömt undan" pengar i flera års tid. Hur långt tillbaka kan man kolla upp hennes ekonomi?Hur går man tillväga, när kvinnan vägrar visa?Vem tar man hjälp av?Kostnad?Mannen har det väldigt jobbigt med ekonomin just nu.Tack på förhand
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om bodelning regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄB).Från det att talan om äktenskapsskillnad har väckts, den så kallade kritiska tidpunkten (se 9 kap. 2 § ÄktB), till dess att bodelningen har förrättats så har respektive make en redovisningsplikt samt en upplysningsplikt gentemot den andra maken, se 9 kap. 3 § ÄktB. Av bestämmelsen framgår att; "Varje make är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken. Makarna är även i övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen."Bestämmelsen innebär alltså en ömsesidig redovisningsskyldighet, i syfte att främja en korrekt bedömning av bodelningsanspråk som kan resas vid bodelningen. Plikten gäller all egendom, alltså även enskild egendom. Enligt förarbete till lagen, framgår det även att redovisningsskyldigheten även omfattar all avkastning av egendom (såsom ränta eller utdelning). Plikten gäller både tillgångar samt skulder.Även om mannen eller hans eventuella advokat inte kan vända sig till kvinnans bank för att närmare få reda på om och i sådana fall vilka typer av tillgångar kvinnan har, finns däremot en plikt för henne att uppge all egendom hon hade vid den kritiska tidpunkten. Detta omfattar då alltså eventuella banktillgodohavanden. Jag skulle först och främst rekommendera mannen att upplysa henne om vad som framgår av lagen, alltså hennes skyldigheter.Mannen kan även ansöka om en bodelningsförättare som har till uppgift att förrätta egendomen om parterna inte kommer överens. Bodelningsförättare samlar då in uppgifter om vad som ska vara med i bodelningen och gör sedan en förteckning över alla tillgångar och skulder, för att sedan skriva ett beslut över hur fördelningen ska se ut utifrån egendomens värde. Kostnaden för bodelningsförättare delas gemensamt mellan parterna. Mer information hittar ni här. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fick mindre arv än förväntat, var tog pengarna vägen?

2019-10-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi skulle få ärva upp till 80000 kr vardera, men fick bara 67000 kr var.Då är frågan var resterande pengar har tagit vägen?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med eranfråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Avveckling av ett dödsboInnan arvet kan fördelas mellan arvingarna till den avlidne eller till andra i enlighet med eventuellt upprättat testamente, har dödsbodelägarna ansvar för att dödsboets tillgångar och skulder kartläggs och att den avlades egendom och skulder antecknas i en bouppteckning, se 18 kap 1§ ÄB och 20 kap 4 § ÄB.Dödsboet skulder kommer sedan att betalas med dödsboets tillgångar, bland annat exempelvis bouppteckningskostnader och begravningskostnader, se 21 kap 1­ §­ ÄB.Det är alltså först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras av den kvarlåtenskapen som återstår 23 kap 2 § ÄB.Det kan alltså innebära att kvarlåtenskapen på så sätt minskas även efter att dödsfallet och att det därför inte finns lika mycket pengar att ärva. Förklaringen är därför att det förmodligen saknas tillräckligt med pengar för att ni ska få ärva det beloppet ni trodde ni skulle få ärva. Hoppas att ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,