Kan man sprida uppgifter om att ngn är psykisk sjuk, helt ostraffat?

2020-03-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Vi ha ett problem i familjen. Svärmor sprider i sms och mail till andra släktingar , som hon är osams med att hennes svärdotter är psykisk sjuk m.m. Kan hon göra detta helt ostraffat? Vad ska man göra? Kan man vända sig till Tingsrätt och vad skulle det kosta?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med eran fråga!Jag skulle råda er att vända er till polisen och berätta om de aktuella händelserna, som eventuellt kan upprätta en brottsanmälan. Det är svårt att ge er ett fullständigt svar på vilket brott som eventuellt skulle kunna vara aktuellt, men baserat på uppgifterna i frågan så skulle brottet förtal kunna vara aktuellt. Förtal innebär att peka ut någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgifter som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgifterna är sanna eller inte, se brottsbalken 5 kap. 1 §. Om ni väljer att gå till polisen och anmäla personen, är det sedan upp till åklagare eller polis, att efter ha upprättat en eventuell en anmälan, att besluta om en förundersökning ska inledas eller inte. Det är polisen eller åklagaren som beslutar, baserat på anmälan vilket brott som eventuellt kan vara aktuellt att utreda, alltså avgör inte anmälaren brottsrubriceringen. Ni kan läsa mer på polisens hemsida som ni hittar här. Ni ska alltså inte vända er till tingsrätten, utan i första hand till polisen. Hoppas ni fick svar på frågan och lycka till!Vänliga hälsningar,

Ta del av rättegång utan att närvara i rättssalen?

2020-03-24 i Domstol
FRÅGA |HAR EN BEKANT SOM SKALL DÖMAS I ALINGSÅS TINGSRÄTT HAR JAG MÖJLIGEN ATT FÖLJA DEN UTOM ATT SITTA INNE I RÄTTSALEN
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser som är relevanta vid besvarandet av frågan återfinnes i Rättegångsbalken (RB).Huvudregel är att rättegångar ska vara offentligaI svensk rätt är utgångspunkten att rättegångar ska vara offentliga, se 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen. Detta är för att allmänheten ska kunna granska processen. Om du inte har möjlighet att själv närvara kanske du kan be någon annan som har möjlighet ta sig till rättegången och som då kan rapportera därifrån. Detta förutsätter givetvis att rättegången är offentlig. Domstolen kan i undantagsfall besluta att en rättegång ska hållas inom lyckta dörrar (stängda dörrar).Beslut fattas av domstolen och inte parterna. Domstolen kan exempelvis besluta om lyckta dörrar för att skydda parternas identitet eller integritet. Undantag till huvudregeln framgår av 5 kap. 1 § RB uppräknade situationer. Ofta gäller domstolens beslut om lyckta dörrar för en begränsad tid av rättegången. Media, precis som allmänheten, är då alltså utestängda från rättegångssalen och det innebär således att allmänheten eller pressen inte kan rapportera om vad som sker i rättegångssalen. Utanför rättssalen kan allmänheten och media rapportera, men det råder bl.a. förbud att stå utanför rättssalen och exempelvis fotografera eller filma in i den. Detta gäller från det att målet ropas upp i högtalarna, till dess att alla som närvarat i rättssalen har lämnat den. Detta begränsar således möjligheterna att rapportera, även när tingsrättförhandlingen sker bakom lyckta dörrar.Det finns ingen möjlighet att följa rättegången på annat sätt. Du kan dock alltid begära ut domen från tingsrätten när den kommer och på så sätt få del av en del av det som framkom under huvudförhandlingen och hur rätten sedan dömde.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Uppsägning av gymkort

2020-03-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan jag säga upp mitt gymavtal på grund risken att drabbas av koronaviruset?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är helt beroende av vad som framgår av ditt avtal med det aktuella gymmet. Det kan vara så att du har en bindningstid och då gäller som huvudregel att du måste betala för ditt medlemskap under bindningstiden. Många gym erbjuder dock medlemskap utan bindningstid och burkar då istället ha en viss uppsägningstid. Villkoren för uppsägning av medlemskap på gym kan variera mellan olika gym och jag skulle därför rekommendera dig att vända till ditt gym för att se vad som gäller för just dig. Förhoppningsvis är ditt gym hjälpsamma i tider som dessa!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Misstänkt för brott - vad kan jag göra?

2020-02-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är mistänkt för mishandel utan konkreta bevis hur stor risken är att jag blir dömt poliser och domaren har bara min dotters berettelse bara för att min dotter säiger att jag skulle ha slagit henne betyder inte att jag skulle ha gjort den Får sos behandla folk som skräp på väggen bara för att man är rom vi har aldrig blivit så illa behanlade av non som vi har blivit illa behanhdlat av sos och även poliser är så rasistiska mot oss är de så värlikgen samhället funkar
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott.Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att du har begått den aktuella misshandeln. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet. Utan konkreta bevis kan det därför vara svårt att bevisa vad som har hänt. Rätten till försvarDu skriver att du är misstänkt för misshandel. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Misshandel har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse, om inte brottet anses som ringa.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948).Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa till polisen. Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) så snart som möjligt för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig.Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Överklaga gymnasiebetyg?

2020-03-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hur överklagar jag ett gymnasiebetyg?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Gymnasiebetyg kan inte överklagas. Det framgår av skollagen 28 kap. 18 §, som föreskriver att andra beslut än de som räknas upp inte kan överklagas. Eftersom betyg inte räknas upp som ett beslut som kan överklagas, innebär det alltså att gymnasiebetyg inte kan överklagas.Av skollagen 3 kap. 19 § framgår det dock att ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras. Vidare framgår av 3 kap. 20 § skollagen att om den som har fattat beslut om betyg, finner att det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller annan anledning, ska denne ändra beslutet, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer med huset, som min man äger, vid skilsmässa?

2020-03-24 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag och min man ansökte om skilsmässa för ca 2 år sedan!Vi hade betänketid på 6 månader då vi har små barn så skilsmässan gick inte igenom. Han köpte ut mig från huset och vi besökte en jurist för att sköta allt annat! Men sedan ångrade vi oss och vi flyttade aldrig isär! Nu efter två år så har vi bestämt oss för att separera. Min fråga är hur blir det med huset? Jag köpte inte in min del igen utan vi renoverade huset med de pengarna som han köpte ut mig med. Innebär det att huset är hans? Mvh
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande?En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva. Eftersom det inte framgår av din fråga om huset är enskild egendom eller inte, kommer jag vid besvarandet av din fråga utgå från att huset är giftorättsgods och att det därför kommer ingå i bodelningen. Skulle det dock vara så att egendomen är enskild, blir huset inte föremål för delning.Skuldavräkning och lottläggningNär det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättsgodset läggs samman och delas på hälften mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Den faktiska hälftendelningen av giftorättsgodset sker genom lottläggning , alltså för att åstadkomma en värdemässig likadelning mellan makarna. Att få något på sin lott innebär att det värde som en make har rätt till enligt bodelningen ska tillfalla maken antingen genom pengar eller egendom. Huvudregel är att vardera make har rätt att i första hand på sin lott få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar, se 11 kap 7 § ÄktB. Den make som har mest giftorättsgods och som ska avstå giftorättsgods till den andra, får denna i regel välja om han eller hon ska avstå giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, 11 kap 9 § ÄktB. Detta innebär att din exman, om han skulle ha mer giftorättsgods kan välja att betala motsvarande belopp för att få hela huset på sin lott.Rätt till bostad och bohagDen make som bäst behöver bostaden kan få "hela" egendomen på sin lott i bodelningen, mot avräkning för beloppet, helt oberoende av vem av makarna som tidigare har ägt huset 11 kap 8 § ÄktB. Begreppet gemensam bostad förutsätter inte att makarna äger huset tillsammans, det avgörande är istället om den är avsedd för gemensamt bruk och huvudsakligen används för detta ändamål, se 7 kap 4 § ÄktB. Av din fråga uppfattar jag att huset är ert gemensamma boende. När det gäller lottläggning av makarnas gemensamma bostad görs en behovsprövning. Vid behovsprövningen spelar det ofta en avgörande roll vem av makarna som ska ha den faktiska vårdnaden över barn och vanligtvis anses den som ska bo tillsammans med barn ha störst behov av att få överta den gemensamma bostaden. Om barnen kommer bo växelvis boende efter skilsmässan, anses sällan makarna ha större behov i jämförelse med varandra och i dessa fall gäller huvudregeln att den som äger bostaden får den på sin lott. Andra omständigheter, såsom ålder, hälsa och vem som har lättast att på annat sätt skaffa sig ett ny bostad kan beaktas vid skälighetsbedömningen. Ytterligare en förutsättning för att ha rätt att överta bostad som tillhör den andra maken, är att ett sådant övertagande är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Vid bedömningen så kan det exempelvis spela in om bostaden skulle vara den andra makens släktgård eller föräldrahem, vilket skulle kunna tala emot ett övertagande och som får vägas mot behovet för den make som önskar övertagandet.Om det skulle vara så att bostaden ska tilläggas dig, som inte nu är ägare, måste du för att lottläggning en ska bli värdemässigt lika, antingen överlåta annat giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, "lösen" se 11 kap 10 § ÄktB. Om din (ex)man skulle behålla bostaden, ska bostadens värde beaktas som en del av makens lott. Om värdet av bostaden överstiger lotten, måste dock din (ex) man betala motsvarande belopp eller avstå giftorättsgods.SammanfattningOm huset är giftorättsgods kommer det att ingå i bodelningen mellan er. Att huset ingår i bodelningen innebär dock inte automatisk att du har rätt att överta hälften av huset, eftersom det är din man som är ägare till huset och har rätt att i "lösa" ut dig från bostaden genom att betala motsvarande belopp i pengar eller genom annan egendom. Makarna har i första hand rätt att få sin egendom på sin lott, vilket innebär att huset mest troligen kommer falla på exmans lott vid lottläggningen. Den make som bäst behöver bostaden kan dock få "hela" egendomen på sin lott i bodelningen, mot avräkning, helt oberoende av vem av makarna som har ägt bostaden, 11 kap 8 § ÄktB. Bestämmelsen gäller även om bostaden är enskild egendom. Ett övertagande kan dock inte ske för de fall bostaden skulle vara din exmans enskilda egendom enligt 7 kap 2 § första stycket punkt 2- 4 ÄktB. Det är även möjligt att ansöka om bodelningsförättare, för de fall ni inte kan komma överens om bodelningen, 17 kap ÄktB. Bodelningsförättare utses av domstol och är både skyldig och behörig att ta ställning till frågor som är tvistiga mellan makarna, exempelvis frågor om vem som äger vad eller frågor kring lottläggning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rapportera från tingsrättsförhandling bakom lyckta dörrar

2020-02-26 i Domstol
FRÅGA |Om en tingsrättsförhandling sker bakom stängda dörrar, får pressen ändå rapportera?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser som är relevanta vid besvarandet av frågan återfinnes i Rättegångsbalken (RB).Huvudregel är att rättegångar ska vara offentligaI svensk rätt är utgångspunkten att rättegångar ska vara offentliga, se 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen. Detta för att allmänheten ska kunna granska processen.Undantag - lyckta dörrarDet finns dock undantag för när en rättegång kan hållas inom lyckta dörrar (stängda dörrar). Beslut fattas av domstolen och inte parterna. Domstolen kan exempelvis besluta om lyckta dörrar för att skydda parternas identitet eller integritet. Undantag till huvudregeln framgår av 5 kap. 1 § RB uppräknade situationer. Ofta gäller domstolens beslut om lyckta dörrar för en begränsad tid av rättegången. Media, precis som allmänheten, är då alltså utestängda från rättegångssalen och det innebär således att pressen inte kan rapportera om vad som sker i rättegångssalen. Utanför rättssalen kan media rapportera, men det råder bl.a. förbud att stå utanför rättssalen och exempelvis fotografera eller filma in i den. Detta gäller från det att målet ropas upp i högtalarna, till dess att alla som närvarat i rättssalen har lämnat den. Detta begränsar således pressens möjligheter att rapportera, även när tingsrättförhandlingen sker bakom lyckta dörrar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Betala underhåll efter att min son fyllt 18?

2020-02-18 i Underhåll
FRÅGA |Jag har en son som snart fyller 18. Han bor idag på HVB-hem men kommer förmodligen flytta till LSS-boende inom kort.När jag läser Föräldrabalken 7 kap 2 paragrafen så verkar det som att jag inte alls är skyldig att betala underhållsbidrag då han varken bor hos mig eller sin mamma.Stämmer verkligen detta?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet finns i föräldrabalken (FB).Föräldrars underhållsskyldighet Precis som du skriver, så gäller underhållsskyldigheter fram till dess att barnet fyller arton år eller senast tjugoett om barnet fortfarande går i skolan, se 7 kap. 1 § FB. Föräldrarnas underhållsskyldighet kvarstår även om barnet har eget boende, fram till dess att barnet fyllt arton år. Avgörande för om underhållsskyldigheten kvarstår eller inte efter att din son fyllt arton år, är således om din son går i skolan eller inte. Gör han inte det, upphör din underhållsskyldighet annars vid denna tidpunkt. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,