Bodelning och arv vid sambos bortgång

2019-07-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min bror och hans sambo äger gemensamt en bostadsrätt. Hon äger alltså redan halva lägenheten och min bror den andra halvan. Tillämpas sambolagen på min brors halva, om han skulle gå bort. Skulle det i så fall innebära att hans sambo kan begära bodelning på den halvan och därigenom tilldelas hälften av min brors andel? Det skulle i så fall innebära att sambon efter bodelningen skulle äga tre fjärdedelar av bostadsrätten och resten ingå i dödsboet efter honom. De har två gemensamma barn.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Precis som du säger är det sambolagen (SamboL) som är den lagen som kan svara på din fråga. Även ärvdabalken (ÄB) kommer jag använda mig av. Eftersom du inte tar upp om det finns något testamente med eller samboavtal så kommer jag utgå från att din bror och hans sambo inte har skrivit något sådant. Jag skriver en liten kortare sammanfattning i slutet så du kan välja om du vill läsa det långa svaret eller inte! Bodelning vid bortgång Precis som du nämner så krävs det att din brors sambo begär bodelning efter det att din bror gått bort för att den ska genomföras, (SamboL 8 §). Vid en bodelning ska samboegendomen delas lika mellan samborna eller dess arvingar vid bortgång, (SamboL 14 §). Det som utgör samboegendom är "sambors gemensamma bostad och bohag" om de har "förvärvat för gemensam användning", (SamboL 3 §). Detta innebär att din brors lägenhet därmed kommer vara samboegendom om den köptes med avsikten att de båda gemensamt ska använda sig av den. Eftersom båda samborna äger halva var antar jag att så är fallet och bostadsrätten därmed antagligen är samboegendom. Detsamma gäller det bohag som förvärvats för gemensam användning, exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre (SamboL 6 §). Som tidigare nämnt ska samboegendomen (alltså bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk) vid bodelningen delas lika mellan samborna, (SamboL 14 §). För att kunna dela lika mellan samboegendomen beräknas först vadera sambos andel i samboegendomen, (SamboL 12 §). Vid denna beräkningen kommer eventuella skulder räknas bort, (SamboL 13 §). Det som sedan återstår av samboegendomen efter skuldavräkningen ska delas lika mellan samborna, (SamboL 14 §). Vad gäller situationen som du beskriver innebär detta alltså att både din brors del av lägenheten och hans sambos del av lägenheten kommer vara med i bodelningen. Eftersom de båda äger hälften var av lägenheten kommer de även ha ca. hälften var även efter bodelningen, men detta beror lite på hur mycket skulder som de båda har. Man kan tänka att allt som är samboegendom kommer läggas i en gemensam pott. Från potten kommer man betala av skulder. När skulderna är betalade så delas resterande belopp lika mellan de båda samborna eller arvingar vid bortgång. Din brors sambo skulle då inte tilldelas hälften av din brors andel utan skulle tilldelas hälften av den gemensamma kvarvarande samboegendomen. Om vi tänker bort gemensamt bohag så skulle det röra sig om ca hälften av lägenhetens värde, vilket sambon redan äger. Det innebär alltså att din brors del av lägenheten skulle ingå i dödsboet och hans arvingar därav skulle ärva ungefär hela hans del av lägenheten. Vem ärver vid bortgång? Som sagt så kommer din brors del av lägenheten ingå i hans dödsbo och det är därmed hans arvingar som kommer ärva ca halva värdet av lägenheten. Eftersom sambor inte ärver av varandra är det din brors barn som kommer ärva av honom, (ÄB 2 kap 1 §). Om det är så att barnen är minderåriga så kommer dock deras förälder vara förvaltare över pengarna. Det finns fri förvaltning vilket innebär att föräldern kan förvalta pengarna på bästa sätt men utan egentliga begränsningar. Det finns även kontrollerad förvaltning där överförmyndaren i kommunen har koll på pengarna också. Vad som avgör vilken typ av förvaltning det blir är beloppet på arvet.Sammanfattning Efter det att din bror går bort kommer det ske en bodelning där båda sambornas egendom kommer vara med. Det är sambolagen som reglerar detta. Detta innebär att om sambon begär bodelning så kommer den gemensamma samboegendomen delas lika mellan din brors sambo och broderns dödsbo. Eftersom din bror äger halva lägenheten kommer den vara kvar "på hans sida" efter bodelningen och hans sambo kommer inte ha rätt till hälften av din brors andel. Därefter är det din brors barn som kommer att ärva hans tillgångar efter det att bodelningen är genomförd. Alltså: din brors sambo skulle inte ha rätt till hälften av din brors del av lägenheten. Rekommendationer och avslutande ord. Som jag sa i början så antar jag att det inte finns något samboavtal eller testamente. Jag skulle rekommendera dig att ta reda på det eftersom det skulle kunna förändra hela situationen. Sen vill jag även poängtera att bodelningen utgår från värde av saker och inte sakerna som sådana. Exempelvis skulle din bror sambo få behålla lägenheten genom att betala för värdet av lägenheten till dödsboet. Som jag nämnde innan så kan det vara bra att veta att om barnen ärver när de är minderåriga så blir deras förälder förvaltare. Om det är så att du som farbror vill ha lite koll på barnens arv. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars får du gärna ställa ytterligare en fråga så ska vi försöka svara på den! Du kan även höra av dig till vår telefonrådgivning! Allt gott

Hur skriver man över en bostadsrätt till ena parten där båda står som 50% ägare samt 50% på bolånet?

2019-07-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hur skriver man över en bostadsrätt till ena parten där båda står som 50% ägare samt 50% på bolånet? Det är sedan tidigare överenskommet med ett samboavtal, gäller det eller vad måste kompletteras?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad en sambo har förvärvat före samlevnaden kan normalt inte anses ha förvärvats för gemensamt bruk. Endast om förvärvet har skett i nära anslutning till att samlevnaden har inletts kan det ibland anses att det skett för att egendomen skulle användas gemensamt. Därav kommer sambolagens regler inte tillämpas vid erat dödsfall gällande huset. Istället blir samäganderättslagen tillämplig. Din sambo kan bli delägare av huset genom t.ex. att du skänker 50 % av bostadsrätten i ett gåvobrev eller att din sambo köper halva huset.Giltig gåvaFör att du ska kunna skänka halva bostadsrätten till din sambo ska ett gåvobrev upprättas. Det är oerhört viktigt att formkravet för ett gåvobrev uppfylls för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Gåvohandlingen måste därför vara skriftlig, underskriven av gåvogivare och gåvotagare, innehålla uppgift om vilken bostadsrätt gåvan rör, samt innehålla en förklaring från dig som gåvogivare att du vill överlåta bostadsrätten till mottagaren av gåvan.Sälja halva husetEtt alternativ för er är att din sambo köper del av bostadsrätten t.ex 50 %. Detta skulle leda till att ni båda äger huset 50 % vardera och vid försäljning skulle ni också få 50 % vardera, d.v.s. ni delar på vinst/förlust. När man säljer bostadsrätt upprättar man ett överlåtelseavtal. Överlåtelseavtalet måste innehålla detta enligt 6 kap. 4 § bostadsrättslagen (BRL) :* Handlingarna ska vara skriftliga och undertecknade av både köpare och säljare* Det ska tydligt framgå vilken bostadsrätt kontraktet gäller och överenskommet pris* Uppgifter om säljare och köpare ska finnas med* Kontraktet behöver vara daterat* Om du som säljer är eller har varit gift, sambo eller registrerad partner kan det krävas samtycke från din sambo/make/maka/partnerÖverlåtelseavtalet brukar också tala om vilka villkor som gäller för affären – det vill säga detaljer som du och köparen kommit överens om. Till sist brukar dokumentet och namnteckningarna bevittnas av två personer.Vidare ska även bostadsrättsföreningen underrättas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen, se 9 kap. 10 § BRL.Det kan även nämnas att den som övertar en bostadsrätt ska bli, om denne inte redan är, medlem i bostadsrättsföreningen, se 6 kap. 1 § BRL.Gällande lånet räcker ett samboavtal.Jag hoppas du har fått svar på dina frågor, återkom annars gärna.Önskar dig en trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Gäller sambolagen om förhållandet tar slut efter två månader?

2019-07-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Om ett förhållande tar slut efter två månader gäller då sambolagen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att sambolagen ska vara tillämplig krävs att två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Exakt var gränsen för stadigvarande går kan inte sägas med full säkerhet. Enligt kommentarer till lagen ska det vara en "inte allt för kortvarig förbindelse". Riktmärket enligt förarbetena är sex månader, det måste dock göras en bedömning i det enskilda fallet. Det finns rättsfall i vilket så lite som elva veckor har ansetts räcka för att paret skulle anses vara sambor (RH 2005:34). Bedömningen för om sambolagen är tillämplig eller ej handlar i slutändan om vilken avsikt parterna hade när de flyttade ihop. I vissa fall kan sambolagen bli tillämplig direkt när paret flyttar ihop. Så kan vara fallet om man köper t.ex. en lägenhet tillsammans, då finns det en tydligt uttalad avsikt för ett samboförhållande. Det kan även finnas annat som talar för en tydligt uttalad avsikt att leva tillsammans, varför sambolagen ska tillämpas direkt (t.ex. inbördes testamente och samboavtal).Svaret på din fråga är därmed något oklart. Åtta veckor är kort tid och den lägsta gränsen jag funnit bland rättsfall är elva veckor. Däremot kan sambolagen i princip bli tillämplig direkt i vissa fall.Vänligen,

Jag ska bryta upp med min sambo. Vad kommer hända med huset som jag köpte och helt äger samt den skuld jag därmed har? Samt fråga om vårdnad av barnen.

2019-07-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag är sambo och har två barn med sambon. Vi har inget samboavtal. Vi har skaffat hus som jag betalt helt med hjälp av lån, 1500000 kr., från min pappa. Vi bor tillsammans i detta hus. Emellertid har vi beslutat separera och gå skilda vägar. Vad händer med huset jag helt och hållet betalt och har lagfarten på? Vad händer med skulden till mina föräldrar? Enl. lånevillkoret måste jag betala tillbaka den om huset säljs.Vad gäller?Med vänlig hälsning
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst sambolagen (SamboL) och då särskilt dess regler om bodelning. Jag kommer därför inledningsvis att redogöra generellt för dessa regler och hur en bodelning går till, varefter jag kommer att kunna besvara dina specifika frågor utifrån den generella redogörelsen. Du har även inkommit med kompletterande information som berör vårdnad om era gemensamma barn. Detta kommer jag att separat beröra sist i mitt svar.SambolagenDet verkar alltså som att du och din sambo även enligt lagens definition är sambor, på så sätt att ni tillsammans lever stadigvarande i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § SamboL). Detta innebär att sambolagen är tillämplig på ert förhållande, och vid uppbrott är det särskilt reglerna om bodelning som är aktuella.BodelningVid upphörande av ett samboförhållande kan bodelning ske. Detta är dock inte något som sker automatiskt, utan kräver att minst en av parterna begär att så ska ske, senast ett år efter uppbrottet (8 § SamboL). Vid en bodelning ska båda sambornas egendom, efter avdrag för deras skulder, läggas in i en abstrakt pott, för att sedan delas på två. Eftersom ni inte upprättat något samboavtal som skulle kunnat undanta egendom från bodelning ska all "samboegendom" ingå i bodelningen.För att få reda på hur en eventuell bodelning i ert fall skulle se ut måste man först utreda vilken samboegendom ni har. Med samboegendom avses sådan egendom som förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det spelar alltså ingen roll vem av samborna som har betalat eller anskaffat egendomen. Så länge den förvärvats för gemensam användning utgör den alltså samboegendom, med vissa specifika undantag i 4 och 9 §§ SamboL. För bostäder gäller dock att bostaden dessutom att bostaden, som i detta fall verkar vara en villa eller dylikt på fastighet, är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål.Detta innebär att huset du köpt utgör samboegendom om, (i) det förvärvades för gemensam användning, (ii) är avsett som ert gemensamma hem, (iii) och huvudsakligen innehas för detta ändamål. Som jag förstår din situation utgör huset alltså sannolikt samboegendom, vilket innebär att det ska ingå i en eventuell bodelning. Förutom huset ska även sådant gemensamt bohag som inköpts under förhållandet, såsom möbler, hushållsmaskiner och dylikt (6 § SamboL).Hur går då bodelningen till?Först ska man alltså konstatera vad som utgör samboegendom, och vem det tillhör. Huset verkar det exempelvis som att du äger ensamt. Sedan kanske det finns annan egendom i huset som du äger, samt sådant som din sambo äger och saker som ni äger hälften var. Man ska alltså se till hur mycket samboegendom varje sambo äger. Därefter får varje sambo på sin sida hålla undan så mycket av sin samboegendom som krävs för att täcka sina skulder. Skulder som en sambo har ska dock i första hand, så långt det går, avräknas på egendom som inte utgör samboegendom, förutom då skulden är förenad med förmånsrätt. Jag ska förklara allt detta med ett exempel.Vi tar din situation och säger att du alltså äger huset till 100% och har en skuld uppgående till 1.500.000 som utgörs av det lån du tog för att kunna köpa huset. Vi säger även att detta lån är förenat med panträtt i huset, vilket alltså utgör en så kallad "förmånsrätt" som lagen talar om. Detta innebär att skulden kan avräknas direkt på huset trots att det utgör samboegendom och även om du har annan icke-samboegendom som skulden skulle kunna avräknas på.Vi säger också att huset är värderat till 2.000.000. Detta innebär att du, innan du måste lägga in hela huset i potten vid bodelningen, får dra av hela skulden på 1.500.000 från värdet på huset, så att du istället lägger in "endast" 500.000 i potten. Notera dock att du endast får dra av hela skulden direkt på huset om skulden är förenad med en förmånsrätt såsom panträtt i huset. Om den inte är det måste du först dra av skulden på annat du har som inte är samboegendom, som exempelvis en bil eller annat om det inte utgör samboegendom. Därefter, om din resterande egendom inte räcker för att kunna täcka hela skulden, får du då dra av resten på huset. Vi säger för exemplets skull att du dock får dra av din skuld på 1.500.000 och därför kommer att behöva lägga in det överskjutande värdet om 500.000 i potten.Vad gäller din sambo kommer samma sak att ske. Jag misstänker att hon dock inte har så mycket egendom och möjligtvis en del skulder. Detta innebär att hon kanske har mer skulder än tillgångar och därför kommer att lägga in 0 kr i potten, alltså ingenting. Detta innebär att allt som finns i potten är de 500.000 du bidragit med som då alltså ska delas på två, så att ni får 250.000 var.Slutresultatet blir då alltså att du i slutändan, i detta exempel, får betala henne 250.000 och på så sätt "köpa ut" henne från huset, om du vill ha det kvar. Frågan om vem som ska ha rätt att behålla huset avgörs av vem som bäst behöver boendet (se 16 § SamboL). För att din sambo ska ha rätt att helt ta över fastigheten krävs dock att hon ska kunna ersätta dig och att det i övrigt är skäligt att ett sådant övertagande sker.Det bör dock noteras att det finns en "jämkningsregel" som gör att man kan ändra ett resultat av en bodelning om den skulle bli oskälig. Denna regel finns i 15 § SamboL och stadgar att man kan ändra resultatet av bodelningen, på så sätt att ena parten (i detta fall du) får behålla mer av sin egendom om det med hänsyn till samboförhållandets (korta) längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är skäligt att sådan ändring sker. Denna regel ska dock användas restriktivt, på så sätt att det verkligen krävs särskilda omständigheter för att den ska kunna tillämpas.Med allt detta sagt bör du kunna skapa dig en viss uppfattning om hur bodelningen kan tänkas gå till i er situation. Vad gäller ditt lån beror det bland annat på om det är förenat med panträtt i fastigheten hur det ska behandlas. Jag kommer nu att kort beröra frågan om vårdnad över era barn.Vårdnad över barnEn domstol kan enligt 6:5 FB besluta att vårdnad över barn ska anförtros åt endast en av föräldrarna. Det krävs dock att detta är till barnens bästa. I och med det du berättat om din och din sambos situation finns det enligt min uppfattning klara omständigheter som talar för att du skulle kunna få ensam vårdnad för barnen. Min rekommendation är dock att du, innan du inleder ett sådant ärende, rådslår med en professionell jurist som närmare kan utvärdera en sådan möjlighet till ensam vårdnad. Det kan nämligen vara mycket påfrestande för alla i familjen med en vårdnadstvist, och den som vill ha ensam vårdnad har i princip alltid mest att bevisa. Om du är intresserad av sådan rådgivning av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå kan du höra av dig på min mail här nedanför.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Vad säger sambolagen om övertagande av bostadsrätt?

2019-07-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag köpte en lägenhet för 2årsedan för mig och min tjej att flytta in i. Vi har nu separerat, hon vill bo kvar och ta över lägenheten och jag flyttar ut. Jag tycker det är okej om jag får tillbaka handpenningen jag lagt ut och det jag amoterat. Och att hon då tar över lånet.Vad säger lagen om det här?tänker då främst på sambolagen.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktat Lawline med din fråga.SambolagenDet som är samboegendom är bostad och bohag införskaffat för gemensamt bruk (3 § Sambolag). Banktillgångar, aktier och bilar är exempel på sådant som inte är samboegendom. Lägenheten du köpte är samboegendom eftersom det är er bostad och du införskaffade den för gemensamt bruk. När samboförhållandet upphör har båda personerna som varit sambos rätt att påkalla en bodelning (9 § Sambolag). Vid en bodelning har varje sambo rätt att få täckning för sina skulder (13 § Sambolag), vad som sen återstår delas lika mellan dom som varit sambos (14 § Sambolag). Det finns en jämkningsregel som kan åberopas när samboförhållandet endast varat en kort tid (15 § Sambolag), den innebär att om paret varit sambos kortare tid än fem år behöver paret inte dela på allt. Regeln brukar kallas trappan eftersom parterna bodelar 20% av sin samboegendom per år de varit sambos, om ni inte var sambos innan ni flyttade in i lägenheten har ni totalt varit sambos i två år, och ni ska då dela på 40% av er vardera samboegendom. Du får alltså behålla 60% av den samboegendom du äger utan att bodela om det, och din föredetta sambo får göra likadant. Om ni är överens kan ni göra på andra sättOm ni är överens med varandra har ni flera alternativ som avviker från lagens huvudregel. Ni kan skriva ett samboavtal om att ni inte vill att någon bodelning ska ske (9 § Sambolag), då blir lägenheten din förutsatt att det är du som äger den, och du kan då sälja den till henne. Ni kan också skriva ett föravtal om hur ni vill att bodelningen ska ske, där kan ni skriva ner vad ni tänkt om övertagandet av lägenheten (10 § Sambolag). Ni kan också komma överens om att ingen av er begär bodelning under den ettårsfrist som gäller för bodelning mellan sambos (8 § Sambolagen 2 stycket), och på så sätt strunta i sambolagen. Du kan sälja lägenheten till henne för ett pris ni kommer överens om, och det behöver inte återspegla marknadsvärdet. Till sist kan ni göra på det sättet som du föreslagit i din fråga, och så länge ni är överens om att göra på det viset får ni göra så.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur kan min sambo få samma rätt till min hyresrätt vid en eventuell separation?

2019-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min särbo planerar att bli sambos i min hyresrätt, som jag haft kontrakt på sedan 2015. Fastighetsägaren kommer inte att skriva in henne i kontraktet och jag vill att hon ska ha lika stor rätt till bostaden som jag vid en framtida separation eller om jag avlider. Sambolagen omfattar endast bostad som förvärvats för gemensam användning och jag har ju bott här själv i drygt tre år och står ensam på kontraktet. Vi har inga gemensamma eller hemmavarande barn. Vad kan vi göra för att hon ska ha samma rätt till bostaden som jag. Ett inbördes avtal?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver i din fråga så finns det en regel i sambolagen som innebär att enbart gemensamt förvärvad bostad blir så kallad samboegendom, det vill säga egendom som delas mellan samborna vid en eventuell separation eller dödsfall, sambolagen 3 §. Det ni kan göra för att frångå sambolagen och se till att din framtida sambo också får rätt till lägenheten är att upprätta ett samboavtal. Det kan ni enkelt göra genom Lawlines avtalstjänst. Ett samboavtal är ett juridiskt giltigt dokument där ni kan skriva in precis hur ni vill dela upp era tillhörigheter om samboskapet skulle komma att upphöra i framtiden.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ska en gård med bostadshus och annan verksamhet på ses som samboegendom?

2019-07-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Separation av sambos.En mindre hästgård köptes för drygt 20 år sedan av en kvinna med två småbarn. Kvinnan hade då träffat en man som skulle komma att folkbokföra sig på gården ett år efter inköp av gården. Ett par år senare skrivs gården om till en jordbruksfastighet, denna fortfarande skriven på kvinnan.Idag, ca 20 år efter att gården skrivs om ska paret flytta isär. På gården har det byggts flera stall, paddock och ridhus. Allting bekostat av kvinnans enskilda firma. Är mannen berättigad till 50% av hela gården eller enbart huset som de nyttjat som egendom för samboskap? Vardera part har kontakt med advokat, vilka båda hävdar olika svar på frågan. Vad säger lagen?Mvh
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om egendomsfördelning för sambos regleras i sambolagen. Enligt lagen så ska en bodelning ske vid sambornas separation, om någon av samborna begär detta (9 §). Vid en bodelning enligt sambolagen så ska så kallad samboegendom ingå och som utgångspunkt delas lika.Vad är samboegendom?Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 §). Om egendomen tillfallit någon av samborna genom gåva och gåvogivaren föreskrivit att egendomen inte ska vara samboegendom så gäller dock det istället (4 §). Samma gäller för testamente. Samborna kan även upprätta så kallade samboavtal där man själva reglerar vad som ska vara samboegendom eller inte, (9 §).I den situationen du beskriver tycks det inte finnas några samboavtal. Frågan blir då om gården uppfyller sambolagens villkor för vad som utgör samboegendom. Om den gör det ska den som utgångspunkt bli föremål för bodelning, annars inte. Det finns som nämnts två kriterier för att något ska utgöra samboegendom. Det ska röra sig om en gemensam bostad eller bohag som har förvärvats för gemensam användning.Sambornas gemensamma bostadDen första frågan är om hela hästgården eller bara bostadshuset ska anses vara sambornas gemensamma bostad. Som sambors gemensamma bostad räknas fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (5 §). Det betyder alltså att om det finns ett bostadshus som samborna har sin permanentbostad i på en fastighet och fastigheten ägs huvudsakligen för att tjäna som boplats så ses hela fastigheten som sambornas gemensamma bostad.I ditt fall tycks fastigheten ha flera syften. Den används dels som bostad men det finns även hästverksamhet på gården. I ett sådant fall så kommer det bli en avvägningsfråga där hästverksamhetens omfattning blir utslagsgivande. Ju större hästverksamheten är desto mer talar för att fastigheten inte har som huvudsakligt ändamål att tjäna som bostad. Som exempel kan nämnas ett rättsfall där en gård på 36 hektar inte ansågs utgöra två makars gemensamma bostad av den anledningen att bägge makarna för sin försörjning var beroende av jordbruket som bedrevs på gården (RH 2009:44).Jag kan dock inte utifrån de omständigheterna du angett här ge ett exakt svar på i vilken riktning bedömningen skulle utfalla i ditt fall. Om hästverksamheten mer är av hobbykaraktär och kvinnan försörjer sig på annat håll så klassas fastigheten förmodligen som sambornas gemensamma bostad. Om kvinnan däremot har hästverksamheten som sin huvudsakliga inkomstkälla blir bedömningen förmodligen en annan.Om fastigheten inte ses som sambornas gemensamma bostad så är saken klar där. Då kan fastigheten inte vara samboegendom och den ska inte ingå i en bodelning enligt sambolagen. Om fastigheten däremot ses som sambornas gemensamma bostad så blir den andra frågan om fastigheten ska anses vara förvärvad för gemensam användning.Förvärvad för gemensam användningDet andra kravet för att något ska utgöra samboegendom är att egendomen införskaffats just i syfte att nyttjas gemensamt av samborna. Detta innebär som utgångspunkt att sådan egendom som vardera sambo förvärvat innan samboförhållandet inleddes inte kan vara samboegendom. Denna regel är dock inte absolut. Om en person köper en fastighet och dennes partner i nära samband med detta flyttar in så kan fastigheten komma att ses som förvärvad för gemensam användning. Detta trots att fastigheten tekniskt sett köptes före det förelåg något samboförhållande.Det framgår inte av din fråga huruvida kvinnan var samboende med mannen redan när hon köpte gården. Inte heller exakt när han flyttar in till den nya gården. Om kvinnan och mannen levde separat och mannen inte flyttade in förrän han folkbokförde sig hos henne, alltså ett år efter hennes köp, så rör det sig inte om egendom förvärvad för gemensam användning. Var de redan sambos vid köpet eller om han flyttade in strax efter köpet så kan det däremot röra sig om egendom förvärvad för gemensam användning.SlutsatserHar man besvarat bägge de ovanstående frågorna ja och kommit fram till att gården ska ses som sambornas gemensamma bostad och att den var förvärvad för gemensam användning så ses gården som samboegendom. Detta betyder att den på begäran ska ingå i en bodelning när samborna separerar. Är svaret på någon av de två ovanstående frågorna nej så ska gården inte ingå i bodelning.Hur en sådan bodelning skulle utfalla är beroende av en rad faktorer. Det är långt ifrån självklart att det skulle bli fråga om en rak hälftendelning. Sådana frågor är dock bättre besvarade av kvinnans advokat.Med vänliga hälsningar

Min son och hennes flickvän har gemensam bostad som utgör samboegendom. Nu vill hon separera och köpa ut honom. Vilka är hans rättigheter?

2019-07-09 i Bodelning
FRÅGA |Min son köpte tillsammans med sin flickvän en bostadsrätt för 3350000 dvs 1675000 var. Hon la sin halva kontant och han lånade 1375000 och la 300000 kontant. Inget samboavtal är skrivet . Nu vill hon separera och helst köpa ut honom ur lägenheten. Nu värderad till 2750000:-. Vilka rättigheter har han i detta ärende?Med vänlig hälsning
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst sambolagen (SamboL) och samäganderättslagen. Jag kommer att redogöra för de rättigheter som kommer av sambolagen och dess regler som gäller vid uppbrott. Därefter kommer jag även att beröra samäganderättslagen, då den kan komma att bli aktuell beroende på hur denna situation utvecklar sig.SambolagJag förmodar att din son och hans flickvän är sambor såsom det definieras i 1 § SamboL. Nämligen på så sätt att de stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Detta innebär att sambolagen är tillämplig. Det kan även nämnas att ett samboförhållande i lagens mening inte upphör förrän om de flyttar isär, någon av dem gifter sig, eller om någon av dem avlider (se 2 § SamboL).Sambolagen berör bland annat frågor om bodelning, som ofta aktualiseras vid ett uppbrott av ett samboförhållande. Jag ska i det följande redogöra för vad som gäller för deras gemensamma bostad utifrån sambolagen.För det första bör man särskilt komma ihåg att en bodelning inte ska ske automatiskt endast för att ett samboförhållande upphört. Enligt 8 § SamboL gäller nämligen att bodelning endast ska ske om en av parterna lämnar en sådan begäran senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Som konstaterats nyss ovan upphör samboförhållandet endast under vissa specifika förutsättningar, vilket innebär att det förmodligen finns gott om tid för din son eller hans flickvän att begära bodelning. Vad som händer om bodelning inte begärs, och således inte sker, kommer jag att gå in på längre ner.För att få reda på hur en bodelning ska gå till måste man först konstatera vad det finns för samboegendom i förhållandet. Vad som utgör samboegendom bestäms av 3-7 §§ SamboL. Det är dock den 5 § som handlar om sambors gemensamma bostad som är relevant för denna fråga. Enligt 5 § 3 p. SamboL utgör en bostadsrättslägenhet samboegendom om den (i) är avsedd som sambornas gemensamma bostad och (ii) huvudsakligen innehas för detta ändamål. Det krävs dock också att bostadsrätten (iii) förvärvades för gemensam användning. Om dessa tre förutsättningar är uppfyllda utgör alltså bostadsrätten så kallad samboegendom. Detta innebär att den ska ingå i en bodelning.En bodelning mellan sambor går då till på så sätt att man först och främst, som vi nu gjort, konstaterar vad som utgör samboegendom och vem som äger vad av samboegendomen. I detta fall utgör alltså bostadsrätten samboegendom och den ägs med 50% av vardera sambon. Bodelningen går sedan till så att varje sambo ska lägga in samboegendom i en "pott", efter att ha fått göra avdrag för sina skulder. "Potten" av samboegendom ska därefter delas på två, så att de får hälften var av den samboegendomen (se 12-14 §§ SamboL). Detta kan illustreras med ett exempel.Vi säger att den enda samboegendomen som finns i denna situation är bostadsrätten, och att denna ägs av varje sambo med 50% var. Först ska man då se till värdet av bostadsrätten. Jag förstår det som att den har sjunkit i värde och nu i sin helhet är värderad till 2.750.000. Detta innebär att din sons andel, på 50%, numera är värd 1.375.000. Den ska då läggas till potten, efter att han fått dra av sina skulder från detta belopp. Om vi säger att han fortfarande har ett lån på 1.375.000 innebär detta dock att han från värdet på sin andel i bostadsrätten får dra av denna summa. Han får då alltså dra av lånet (som är en skuld) på 1.375.000 från värdet av sin andel, på exakt samma summa, 1.375.000. Detta innebär att det sedan inte finns något värde kvar för honom att lägga in i potten. Han lägger alltså in 0 SEK i potten. Detsamma gäller om hans skulder t o m övergår värdet på hans totala samboegendom. Man kan alltså inte lägga in ett minustal i potten, utan det blir som minst 0 SEK. Detta innebär att han då inte kan behöva ge bort någonting av sin andel av bostadsrätten.Resultatet kommer sannolikt att bli likt detta som jag exemplifierat här. Din slns flickvän kommer dock sannolikt knte att ha några skulder eller tillräckligt med skulder för att dra av hela värdet av hennes andel i bostadsrätte. Detta innebär att hon förmodligen kommer att behöva tillskjuta hela eller en del av sin andel till potten, som sedan ska delas på två. Detta innebär dock inte att det vid en bodelning automatiskt kommer att ske någon överföring av bostadsrätten mellan din son och hans flickvän. För att hon ska kunna köpa ut honom, eller tvärtom, krävs alltså att de är överens om detta och upprättar ett avtal med den innebörden. Detta avtal skulle då se ut ungefär som ett köpt, på så sätt att hon då övertar hans andel i utbyte mot att hon också övertar lånet samt betalar eventuellt överskjutande värde. Detta måste de alltså komma överens om. Om de kommer överens om en sådan lösning antar jag att problemet med bostadsrätten är löst.Om det inte går att komma överens om vem som ska ha bostadsrätten finns en regel i 16 § SamboL som stadgar att den sambo som bäst behöver bostaden har rätt att få den på sin lott. Om bostaden ägs av den andra sambon (som i detta fall) krävs dock att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt är skäligt. Om det anses att din sons flickvän har störst behov av lägenheten och således har rätt att överta din sons andel ska han dock bli fullt ersatt, på så sätt att han ska bli befriad från lånet och få eventuell överskjutande ersättning (16-17 §§ SamboL).Om samborna inte kan komma överens om vem som ska ha vad av samboegendom, och i detta fall, om de inte kommer överens om vem som kan ha bäst rätt till bostaden kan på ansökan av någon av dem en bodelningsförrättare förordnas av domstol (se 26 § SamboL och 17:1 äktenskapsbalken).Om ingen överenskommelse trots allt sker innebär det att de fortsatt kommer att äga 50% var av bostadsrätten. Det är här som samäganderättslagen blir relevant, på så sätt som jag ska gå igenom i det följande.SamäganderättslagenOm ingen överenskommelse sker vid bodelningen som ger en av samborna 100% äganderätt, eller om ingen bodelning överhuvudtaget sker därför att ingen begär det, blir det samäganderättslagen som återstår för att lösa denna situation.Enligt samäganderättslagen ska gemensamt ägd egendom förvaltas av ägarna gemensamt, på så sätt att din son och hans flickvän i så fall behöver vara överens om alla åtgärder i bostadsrättens förvaltning (2 §). De fortsätter alltså att vara gemensamma ägare av bostadsrätten. Denna bestämmelse gör dock att det alltså inte är en bra idé att fortsätta äga bostadsrätten tillsammans efter att de separerat eftersom det då blir svårt eller i princip omöjligt för någon av dem att ensamt förvalta lägenheten.Det som då istället finns till hands är att en av dem ansöker om att hela bostadsrätten ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion (se 6 § samäganderättslag). Detta innebär att vem som helst av dem då kan göra så att hela bostadsrätten utbjuds till försäljning, utan den andres medgivande. Denna möjlighet existerar framför allt för att man ska kunna lösa situationer då personer äger egendom gemensamt men inte kan komma överens om dess förvaltning eller helt enkelt vill ta sig ur ägandet.SammanfattningDin son har alltså som utgångspunkt lika rätt till bostadsrätten som hans flickvän. Det är dock som utgångspunkt den som har bäst behov av lägenheten ska få köpa ut den andra vid en bodelning.Min rekommendation är att de så smidigt och snabbt som möjligt kommer överens om en bra lösning. Det är oftast bäst om de löser frågan sinsemellan utan att behöva dra in en bodelningsförrättare och utan att bostadsrätten istället behöver säljas på offentlig auktion, eftersom de båda skulle förlora på detta.Tyvärr finns det alltså inget klart svar på vem som ska ha rätt till vad och när. Dock finns som konstaterat hållpunkter som de bör förhålla sig till och som kan hjälpa dem att komma fram till en lämplig lösning.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,