Kan man testamentera till vem man vill?

2020-11-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Hur fungerar arvsrätten i Sverige? Om jag inte har barn/sambo, men släktingar. Och jag skriver testamente där jag tex vill ge alla mina ägodelar och all min egendom till en person (som inte tillhör familj/släkt), blir det så då? Jag har fått motsägande svar så jag är nyfiken vad lagen säger.MVH
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga som att du undrar hur ett arv fördelas om man inte har några barn och testamenterar allt till en utomstående person.För att besvara din fråga får man kika i Ärvdabalken (ÄB) där arv och testamente regleras.När det kommer till arv inom familjen så pratar man i svensk rätt om olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av den avlidnes eventuella barn (2 kap 1 § ÄB). Barnen kallas då också för bröstarvingar, och här finns även en rätt för eventuella barnbarn att träda i förälderns ställe om dessa är avlidna (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Bröstarvingarna är de som har rätt till sin laglott, dvs. det är inte möjligt att genom testamente göra dem arvlösa (7 kap 1 § ÄB). Jag misstänker att det är i denna diskussion som du har fått höra lite motsägande bud.Om det finns bröstarvingar (barn och andra i nedåtgående led), kan man visserligen testamentera allt man äger till någon utomstående. Däremot har då bröstarvingarna rätt att klandra testamentet för att få ut sin laglott vilket motsvarar hälften av arvslotten (7 kap 3 § ÄB). Det finns även en tidsfrist på 6 månader om man vill klandra testamentet, efter det har rätten gått förlorad (7 kap 3 § tredje stycket ÄB). Om det inte finns några bröstarvingar kan man däremot testamentera allt man äger till vem/vilka som helst. Detta innebär att ingen annan släkting kan kräva att ta del av arvet eftersom övriga arvsklasser, dvs. föräldrar/ syskon osv inte kan vara bröstarvingar. Därmed har de ingen rätt till någon laglott.En sambo har inte någon arvsrätt utan får bara ärva om det finns ett testamente med förbehåll om att hen ska ärva.Viktigt att tänka på är att testamentet ska uppfylla de formkrav som finns i 10 kap 1 § ÄB, dvs skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen samtidigt närvarande.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan arbetsgivaren kräva att jag ska prata svenska i lunchrummet?

2020-10-14 i Trakasserier
FRÅGA |HejJag jobbar på en statlig myndighet där det finns många anställda med utländsk bakgrund. Jag har kollegor som pratar samma modersmål som jag. Det händer att vi pratar vår modersmål när vi sitter i lunchrummet bland andra kollegor. Nu har det hänt att en kollega har klagat till chefen att vi pratar ett annat språk på jobbet. Jag blev inkallad till chefen och blev informerad om att det är förbjudet att prata ett annat språk än svenska på arbetsplatsen även på lunchen.Min fråga är om det stämmer? Kan min arbetsgivare förbjuda oss att prata ett annat språk i detta fall modersmål på jobbet?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I den här frågan så aktualiseras diskrimineringslagen (DL). Det finns några begrepp som det kan vara bra att man känner till innan vi går in mer på din fråga.Ibland pratar man om indirekt diskriminering, vilket är när någon missgynnas genom att en regel används som framstår som neutral men som kan missgynna personer med exempelvis en viss etnisk tillhörighet (1 kap 4 § andra punkten DL). Om det finns ett berättigat syfte kan man göra ett undantag från regel. Det kräver dock att de medel som används ska vara lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (1 kap 4 § fjärde punkten DL).Förbud mot diskriminering innebär att det är förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera sina arbetstagare (2 kap. 1 § första punkten DL).I ditt fall gäller det en regel som säger att man inte får tala något annat språk än svenska i lunchrummet. Regeln i sig kan nog ses som neutral eftersom den gäller alla på arbetsplatsen. Däremot kan man nog säga att människor som med en annan etnisk tillhörighet drabbas mer negativt av regeln. Vilket innebär att regeln utgör indirekt diskriminering vilket inte är tillåtet. Finns det däremot ett berättigat syfte för regeln så kan det innebära att man gör ett undantag från förbudet.Vad som är ett berättigat syfte kan variera och bestäms utifrån de förutsättningar som finns i det aktuella fallet. Jag vågar därför inte uttala mig om vad som specifikt gäller i ditt fall. Men vi kan kika på ett tidigare liknande fall från diskrimineringsombudsmannen (DO) som avgjordes 2016.I DO fallet från 2016 hade anställda i ett kök i Göteborgs stad blivit tillsagda av en ansvarig att de inte skulle prata sitt modersmål på arbetsplatsen. Göteborgs stad uppgav att det inte var förbjudet att prata sitt modersmål på arbetsplatsen i kommunen, utan att det istället är en allmän policy om att medarbetarna uppmuntras att använda svenska för allas trevnad och för en inkluderande miljö för alla. En annan anledning var också att det inte skulle uppstå missuppfattningar mellan medarbetare och chefer.DO ansåg att man inte förbjudit sina medarbetare att prata sitt modersmål, utan att man istället uppmuntrat och uppmanat medarbetare att prata svenska. Kommunens policy ansågs vara neutral, men att den "särskilt kan missgynna personer med viss etnisk tillhörighet som inte har svenska som modersmål". DO ansåg att ett berättigat syfte fanns eftersom policyn skulle främja en god och inkluderande arbetsmiljö. Att policyn kunde leda till trakasserier mot personer med viss etnisk tillhörighet om policyn upprätthålls på ett sätt som medarbetare upplever som kränkande.Om du upplever att din arbetsplats förbjudit att ni pratar modersmål och att det handlar om mer än att bara "uppmuntra" till svenska, kan du ha blivit utsatt för indirekt diskriminering (1 kap. 4 § andra punkten DL) och att din arbetsgivare bryter mot förbudet mot diskriminering (2 kap. 1 § första punkten DL) och förbudet mot trakasserier (1 kap. 4 § fjärde punkten DL)Du kan vända dig till exempelvis en ideell antidiskrimineringsbyrå nära dig för hjälp att gå vidare med situationen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Baseras förskoleavgiften på bådas inkomst trots att bara en är vårdnadshavare till barnet?

2020-10-08 i Underhåll
FRÅGA |Kan kommunen verkligen kräva att min sambos förskoleavgift ska baseras på både hans och min inkomst? Enligt kommunen ska han uppge även min inkomst så att avgiften blir baserad på hushållets totala inkomst. Men vad jag vet så har jag inget som helst ekonomiskt ansvar eller skyldigheter gentemot mitt bonusbarn? Så hur kan dom då kräva att min inkomst ska räknas in och påverka avgiften så att den blir dyrare för min sambo? Vi har dessutom inte gemensam ekonomi. Tacksam för svar!
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilket stöd kommunen har för att beräkna avgiften till förskolan på bådas inkomst när det endast är din sambo som är vårdnadshavare till barnet.För att besvara frågan kan man söka svar i skollagen (SL) och i förordning om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (förordning om statsbidrag).Kommunen får ta ut en avgift för plats i förskola (8 kap. 16 § och 8 kap. 20 § SL). I lagen står att avgiften ska vara skälig. Alla kommuner använder sig av något som kallas för maxtaxa. Att kommunerna använder just maxtaxa är ett villkor för att kunna få statsbidrag för bland annat förskola. Ett villkor för att få statsbidrag är att avgiften för förskolan beräknas på en procentsats för hushållets avgiftsgrundade inkomst per månad (3 § första punkten förordning om statsbidrag). Man kan också läsa att hushållet definieras som ensamstående och makar (4 § förordning om statsbidrag). Med makar räknar man här också ett par som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress (4 § andra stycket förordning om statsbidrag).Vill man läsa mer om hur lagstiftaren har resonerat om just varför man beräknar på hela hushållets inkomst så kan man göra det i propositionen Maxtaxa och allmän förskola. En proposition är ungefär som ett förslag till en ny lag eller reglering, och där man kan läsa om hur lagstiftaren tyckt och tänkt i frågan.Huvuddragen i propositionen kan summeras som att lagstiftaren utgår från att om det finns två personer med inkomst i hemmet så är över lag den finansiella bördan lättare på föräldern, även om man inte har gemensam ekonomi. Man kanske delar på hyreskostnader, vatten, el eller mat till exempel. På det sättet så anser man att föräldern kan betala en högre avgift eftersom man antagligen har lite mer inkomst att röra sig med. Vilket ju också stämmer om man som sambos lever med en delad ekonomi.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Måste vi gifta oss för att ärva varandra?

2020-10-04 i Sambo
FRÅGA |Hej Jag och min sambo väntar vårt första barn.Vi äger ett hus tillsammans.Har börjat fundera på vem som ärver vad vid en bortgång.Om någon av oss går bort så har jag förstått att vårt barn ärver hälften av huset och alla tillgångar till den avlidne, men om vi är gifta så är det någon av oss som ärver allt.Men om vi då tecknar vars en livförsäkring, är det tillräckligt för att någon av oss ska ärva allt vid en bortgång och vårt gemensamma barn ingenting? Eller måste vi gifta oss ändå för att någon av oss ska ärva allt?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arv fördelas när man är sambos och hur du och din sambo kan säkra er ekonomiska ställning om en av er avlider.Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken (ÄB) och frågor om sambo i Sambolagen (SamboL).Precis som du säger så stämmer det att sambos inte ärver varandra, och att om man är gift så ärver man. Att man ärver allt som gift är en sanning med modifikation. Det finns andra regler som kan ändra fördelningen så som äktenskapsförord, enskild egendom och vissa typer av försäkringsersättningar. Men huvudregeln är att man ärver sin partner och att eventuella barn får ett "efterarv" när den kvarvarande maken avlider.Om man tecknar en livförsäkring så påverkar inte det rätten till arv oavsett om man är sambo eller gift. En livförsäkring är bara en ersättning som betalas ut till den kvarvarande som kan användas för att säkra en ekonomisk trygghet eller liknande.Om man vill ärva sin sambo gäller istället att man måste upprätta ett testamente. Där kan man styra att man t.ex. vill att bostaden ska ärvas av sambon. Däremot kan testamentet inskränkas av ert framtida barns rätt till laglott. Laglotten innebär att man som barn har rätt till en viss del av arvet oavsett vad testamentet säger, det handlar om 50% av hälften av arvet. Om bostaden då "tar" för stort utrymme av arvet kan man hamna i en situation där barnet lagligt kan kräva sin del.Om man istället är gift så ärver man indirekt sin make. Egentligen tar man hand om arvet som lämnats till barnet. Man ärver nämligen inte makens egendom med full äganderätt utan med något som kallas för fri förfoganderätt. Det innebär att man får bruka det man ärvt, men inte skänka eller testamentera arvet till någon annan. Det innebär helt enkelt att man ska kunna bo kvar i huset, leva med ungefär samma levnadsstandard man haft tidigare, men man får inte göra precis vad man vill med det man ärvt. När den kvarvarande maken avlider fördelas allt till eventuella barn eller andra arvingar om man inte testamenterat på något annat sätt. Här ska dock noteras att man inte får testamentera bort något av det arv som kommer från den tidigare maken.Om målet är att den efterlevande först ska ärva allt och barnet när den kvarvarande maken avlider är giftermål den enda vägen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Skatteavdrag för advokatkostnader

2020-10-14 i Avdrag
FRÅGA |Hej, har gjort bodelning och det blev en saftig summa för mig att betala till min advokat. Kan jag dra av det på deklarationen?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga behöver vi kika i Inkomstskattelagen (IL).I vissa fall kan man ha rätt att göra ett avdrag i sin deklaration för juridisk hjälp. Som huvudregel gäller att man får göra avdrag för utgifter man haft för att förvärva och behålla inkomster (12 kap 1 § IL). Däremot finns en förbudsregel som innebär att avdrag inte får göras för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).Enligt praxis så kan man få avdrag för styrkta advokat- och rättegångskostnader om syftet med processen varit att förvärva eller behålla intäkter, och om det har funnits en skälig anledning att driva processen. Skatteverket gör en bedömning av rätten till avdrag utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.Har man advokatkostnader som inte kommer från en process om att förvärva eller behålla intäkter faller detta under förbudet för avdrag för personliga levnadskostnader (9 kap 2 § IL). Så som jag tolkar din fråga utifrån den information som ges kan du inte dra av några advokatkostnader. Då undantaget om du drivit en process för att förvärva eller behålla någon form av intäkt.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur fungerar det när arvtagaren är omyndig, och ärver man ett lån på en fastighet?

2020-10-10 i Arvsskifte
FRÅGA |HejStällde en fråga förut där du svarade följande: Om man vill ärva sin sambo gäller istället att man måste upprätta ett testamente. Där kan man styra att man t.ex. vill att bostaden ska ärvas av sambon. Däremot kan testamentet inskränkas av ert framtida barns rätt till laglott. Laglotten innebär att man som barn har rätt till en viss del av arvet oavsett vad testamentet säger, det handlar om 50% av hälften av arvet. Om bostaden då "tar" för stort utrymme av arvet kan man hamna i en situation där barnet lagligt kan kräva sin del.- Om någon av oss avlider, ärver automatiskt barnet 50% av den avlidnes egendom om vi inte är gifta eller är det en "god man" som bestämmer vad som ska hända med egendomen?Egendomen i detta fallet är en villa med ett lån.Ärver barnet isf hälften av villans värde minus lån eller får den kvarlevande hela lånet minus hälften av villans värde?
Klara Zethraeus |Hej igen!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har två följdfrågor, bestämmer barnet eller någon annan över egendomen som hen ärver, och ärver man även lånet på fastigheten.Här aktualiseras både ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB)Vi börjar med vad som händer om barnet är under 18 när hen ärver.Eftersom du och din sambo inte är gifta så har inte den efterlevande maken rätt att med fri förfoganderätt förfoga över kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ ÄB). Istället är det i första hand era barn som ärver allt (2 kap. 1 § ÄB). Däremot är huvudregeln att om man är omyndig, dvs. under 18 år, får man inte råda över sin egendom än vad som gäller enligt lagen eller enligt villkor vid förvärv genom exempelvis testamente (9 kap 1 § FB). Om man har gemensam vårdnad över barnen/et är båda förmyndare för barnet (10 kap. 2 § första stycket FB). Om den enda vårdnadshavaren avlider blir den efterlevande vårdnadshavaren ensam förmyndare för barnet (10 kap. 2 § andra stycket FB). Den kvarvarande föräldern ska då alltså förvalta barnets arv och tillgångar (12 kap. 1 § FB). I de fall att båda vårdnadshavarna avlidit så anordnar rätten en förmyndare till barnet (10 kap. 5 § FB).Vad man får eller inte får göra som förmyndare regleras också i föräldrabalken, men lite generellt kan man säga att det för förmyndare handlar om att man ska förvalta egendom och tillgångar och företräda den omyndiga i frågor som rör dessa. Förvaltningen ska göras utifrån vad som är bäst för den omyndige (12 kap. 3 § FB).Om man inte vill att den andra vårdnadshavaren ska ha tillgång till barnets arv kan man upprätta ett testamente där du villkorar rätten till egendomen med särskild överförmyndarkontroll (13 kap. 2 § andra stycket FB). Om värdet på tillgångarna och egendomen är värd mer än 8 prisbasbelopp kommer en överförmyndare att kontrollera tillgångarna, man kan t.ex. inte ta ut pengar eller sälja tillgångar utan överförmyndarens samtycke.Ett prisbasbelopp är ett belopp man använder för att kunna bestämma ersättningar så att de inte minskas av inflation och liknande. Beloppet höjs årligen, i år 2020 motsvarar det 47 300kr, vilket innebär att idag behöver barnets arv och tillgångar ha ett högre värde än 378 400 kr för att överförmyndaren ska kopplas in automatiskt.Så hur blir det med lånet?Huvudregeln enligt svensk rätt är att man inte ärver några skulder. Reglerna för skulder efter en avliden regleras i 21 kapitlet ärvdabalken. När en person avlider bildas ett dödsbo, vilket är en självständig juridisk person. I dödsboet ingår den avlidnes tillgångar och skulder (18 kap. ÄB). Om man ärver en fastighet som är belånad så ska skulderna lösas först och främst mot tillgångarna i dödsboet, vilket ofta brukar vara själva fastigheten. Inom tre månader från dödsfallet kommer man att sammanställa en bouppteckning med den avlidnes tillgångar och skulder (20 kap. 1 § ÄB). Skulderna kommer så gott det går att täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Om skulderna däremot skulle vara större än tillgångarna så kan man sätta dödsboet i konkurs. Vilket kan innebära att arvtagaren inte ärver något alls. Men det innebär också att man som arvtagare inte behöver ta över någon skuld.Det finns alltså en risk att dödsboet kommer sälja huset för att täcka de lån som finns. För att få behålla huset kan man då ansöka om att få ta över betalningsansvaret för lånen. För att kunna göra det måste man kontakta banken där lånet är taget för få deras godkännande på övertagandet.I ert fall med villan så kan det få lite olika utgångar, beroende på hur dödsboet skiftas och hur mycket skulder och tillgångar som finns.Om du behöver mer hjälp med att exempelvis skriva ett testamente eller liknande rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Får mitt barn automatiskt svenskt medborgarskap? Kan jag få föräldrapenning när jag bor utomlands?

2020-10-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag ska bli pappa i Tanzania nästa år med en kvinna som har medborgaskap i Tanzania. Själv är jag svenska medborgare sedan födseln och har inga rötter i något annat land. Barnets mamma och jag är inte gifta, än i alla fall, och vi har inga planer att flytta till Sverige. Vad jag har förstått så blir barnet automatiskt svensk medborgare, som det står på migrationsverkets hemsida. Stämmer det? https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare/Medborgarskap-for-barn/Automatiskt-medborgarskap.html Jag undrar också om jag som pappa har rätt ta ut någon typ av föräldraledighet och använda tiden i just Tanzania. Med vänliga hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ditt kommande barn kommer att få svenskt medborgarskap samt om man har rätt till någon föräldrapenning när man bor utomlands.Svenskt medborgarskapVid frågor om svenskt medborgarskap så blir lag om svenskt medborgarskap tillämplig.Där kan man läsa att ett barn får svenskt medborgarskap vid födseln om någon av föräldrarna har ett svenskt medborgarskap (2 § Lag om svenskt medborgarskap). Det stämmer alltså precis så som du tagit reda på på migrationsverkets hemsida. Däremot finns det andra regler om barnet skulle ha varit fött innan den 1a april 2015.En ytterligare punkt att ta upp är att det kan finnas vissa restriktioner när det kommer till dubbla medborgarskap. Ett dubbelt medborgarskap godkänns enligt svensk rätt, men det kan se annorlunda ut i andra länder. Tyvärr kan jag inte ge något besked om hur rätten ser ut i Tanzania. Min rekommendation är att du tar kontakt med den tanzaniska ambassaden för att kontrollera vad de har för regleringar kring dubbelt medborgarskap.FöräldrapenningDet framgår inte i frågan om du har några band till Sverige, så som ett arbete eller liknande. Vilka rättigheter man har som förälder i Tanzania kan jag tyvärr inte lämna något besked om. För att ha rätt till föräldrapenning från försäkringskassan i Sverige behöver man uppfylla några krav.Om du är förälder till barnet eller har vårdnaden om barnetOm du är gift eller sambo med barnets föräldrarOm du är hemma med ditt barn istället för att arbeta, studera eller söka arbeteOm du är försäkrad i SverigeOm barnet är bosatt i Sverige eller bor inom EU/EES eller SchweizUppfyller man de här kraven är man berättigad föräldrapenning från Sverige. Det finns några undantag till kravet på försäkring i Sverige, om man exempelvis arbetar som sjöman, är utsänd av en svensk arbetsgivare att arbeta i ett annat land, är diplomat, arbetar i två eller fler länder eller är offentligt anställd av en förvaltning som tillhör Sverige men arbetar i ett annat land.Så för att summera: barnet får automatiskt medborgarskap i Sverige när en av föräldrarna har medborgarskap här. Det kan dock finnas lagar och regler i Tanzania som inskränker möjligheten till dubbelt medborgarskap. Man kan få föräldrapenning även om man bor utomlands men det kräver att man är försäkrad i Sverige och att barnet bor inom EU/EES eller Schweiz.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Hur lång uppsägningstid får man ha? Ska uppsägningen vara skriftlig eller muntlig?

2020-10-04 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar enligt lag, hur lång uppsägningstid (max) får man ta om man hyr ut ett rum i en lägenhet?Och om man har skrivit ett hyreskontrakt för ett rum, där det framgår att uppsägningen är 3 månader men inte hurvida det ska vara skriftligt eller muntligt. Vad gäller då? Tack på förhandVänliga hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken uppsägningstid man har när man hyr ett rum av en privatperson i en privat lägenhet. Samt hur uppsägningen ska gå till. Lagar som berör den här frågeställningen är: Jordabalken (JB) samt lagen om uthyrning av egen bostad. Hur uppsägningstiden ser ut skiljer sig lite beroende på om man hyr ett rum i en bostadsrätt eller en hyresrätt. Det framgår inte i frågan vilket typ av boende det handlar om.För hyra av hyreslägenhet:Här beror uppsägningstiden på om det är ett tillsvidarekontrakt eller inte. För ett tillsvidarekontrakt har man 3 månaders uppsägningstid (12 kap. 5 § JB). Uppsägningstiden räknas alltid i hela månader, dvs de tre månaderna räknas från nästa månadsskifte. Om man istället har ett tidsbestämt hyresavtal räknas uppsägningstiden på hur långt hyresperioden är:En dag i förväg om hyrestiden är max två veckorEn vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men max tre månaderTre månader om avtalet är längre än tre månader.För hyra av bostadsrätt:Om man har ett tillsvidarekontrakt gäller tre månaders uppsägningstid för hyresvärden och en månad för hyresgästen( 3 § andra stycket lagen om uthyrning av egen bostad). Har man ett tidsbegränsat avtal avslutas hyran när tiden för avtalet har löpt ut. Men avtalet kan ändå sägas upp tidigare då även med en månads uppsägning från hyresgästens sida.Gemensamt för både hyra av hyreslägenhet och bostadsrätt är att om man avtalat något som avviker från lagen så gäller detta endast om det är till hyresgästens fördel.Om hyresförhållandet har varit längre än tre månader behöver uppsägningen ske skriftligen (12 kap. 3 § JB). Om avtalet säger att en muntlig uppsägning är okej, så gäller ju det eftersom det är till hyresgästens fördel. Däremot kan det bli svårt ur bevissynpunkt. Min rekommendation är skriftlig uppsägning oavsett vad som avtalats.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning