Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ett rådighetsavskärande i en mer konkret eller praktiskt bemärkelse innebär. För att besvara din fråga börjar jag med att redogöra för grunderna för ett sakrättsligt förvärv och varför ett rådighetsavskärande kan vara nödvändigt.
Sakrättsliga förvärv av lösöre
Huvudregeln för att ett sakrättsligt förvärv av lösöre ska bli giltigt är att det ska ha skett en tradition av egendomen mellan parterna, alltså att egendomen förflyttats från överlåtaren (den som exempelvis säljer egendomen) till förvärvaren (den som köper egendomen). För att traditionen ska anses fullbordad och förvärvet därmed giltigt krävs det att överlåtaren avskärs rådigheten över egendomen. Dessutom krävs det att förvärvaren fått besittning av egendomen. Besittning är ett invecklat begrepp i sig, men kort sagt innebär det att man innehar egendomen med kontroll.
För att exemplifiera det hela: om en person säljer eller överlåter sin bil till en kompis men själv fortsätter att nyttja bilen har det inte skett ett giltigt sakrättsligt förvärv. Ett rådighetsavskärande har inte skett. Anledningen till att sådana typer av förvärv inte ska anses vara sakrättsligt giltiga är för att man vill undvika så kallade skentransaktioner - personen ska inte kunna sälja bilen “på låtsas” bara för att undandra den från till exempel borgenärer.
Rådighetsavskärande utan besittningsförändring
Rådighetsavskärande är ett av flera undantag till huvudregeln. Ibland kan det vara svårt att få till en besittningsförändring mellan parterna - då kan det räcka med ett rådighetsavskärande. Det är då överlåtaren som ska avskäras rådigheten.
Det finns ingen lag som behandlar rådighetsavskärande eller som specificerar vad det är, men det finns mycket praxis att vända sig till. Dessvärre finns det inte vad jag vet något avgörande som konstaterar precis var gränsen går, men jämför man några olika får man lite vägledning.
- I NJA 1975 s. 638 hade en person förvärvat en husvagn. Han hade tagit en provtur med husvagnen och registrerat sig som ägare i bilregistret, men eftersom den skulle stå kvar hos säljaren för diverse reparationer ansåg HD att det inte förelåg ett tillräckligt rådighetsavskärande.
- I NJA 2007 s. 413 överläts inkråm från ett bolag till ett annat. Bolagen hade dock samma företrädare, så någon verklig besittningsförändring hade inte skett. Eftersom företrädaren efter överlåtelsen var skyldig att iaktta det senare bolagets intressen ansåg HD att ett tillräckligt rådighetsavskärande hade skett.
Sammanfattningsvis
Det finns som sagt ingen exakt gräns för när ett rådighetsavskärande är tillräckligt. Återkommande i praxis är dock att överlåtaren ska göra någon typ av uppoffring för att avskärandet ska vara tillräckligt. Till exempel hade företrädaren för bolagen i rättsfallet ovan inte kunnat “ta tillbaka” inkråmet till det första bolaget utan att det skulle uppstå komplikationer.
Hoppas att detta förtydligade något. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!
Vänliga hälsningar,
