Hur ärver gifta makar och deras efterarvingar?

2020-01-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag och min fru har inga barn, men vi har ett antal syskon och halvsyskon som har barn. Hur ser arvsrätten ut i detta fall. Min fru och jag ärver väl varandra till 100%, men när den site av oss dör hur ser arvsrätten ut då?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Om man inte har några barn kommer den efterlevande maken att ärva precis som du skriver förutsatt att den avlidne inte upprättat något testamente (3 kap. 1 § ÄB). Vem ärver när den sista maken avlider?Om det finns föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar i livet till den först avlidna maken har de rätt att få ut ett efterarv från den först avlidne maken när även den andra maken avlidit. Utgångspunkten är att de ärver motsvarande andel från den sista makens kvarlåtenskap som den första maken lämnade efter sig (3 kap. 2 § ÄB).Exempel: Om den första maken avlider med en kvarlåtenskap på 100.000 kr ärver den efterlevande maken hela summan. Om vi förutsätter att den efterlevande maken själv har 300.000 kr och sedan ärver 100.000 kr blir den sammanlagda summan 400.000 kr. Den först avlidna makens kvarlåtenskap utgör då 1/4 av den totala summan (100.000/400.000). När den efterlevande maken dör har arvingar till den först avlidna maken rätt att få ut efterarv motsvarande den andel som den först avlidna maken lämnade efter sig, i mitt exempel 1/4 av den totala summan. Om den efterlevande maken avlider med en kvarlåtenskap på 800.000 kr har den först avlidna makens arvingar rätt till ett efterarv på 1/4 av detta, dvs 200.000 kr. Om den efterlevande maken avlider med en kvarlåtenskap på 100.000 kr har den först avlidna makens arvingar rätt till ett efterarv på 1/4 av det, dvs 25.000 kr. Efterarvet beräknas alltså utefter en kvotdel av hur stor del av den totala summan som utgjorts av den först avlidnas kvarlåtenskap. Efterarvingarna har inte rätt till en specifik summa, utan till kvotdelen. Hur stort arvet blir beror således på hur stor kvarlåtenskapen är när den sista maken avlider. Vem får efterarvet?Om den först avlidna maken har föräldrar kvar i livet när den sista maken avlider går den först avlidna makens efterarv till dennes föräldrar. Är föräldrarna avlidna fördelas deras respektive del av arvet på deras bröstarvingar, dvs den först avlidna makens syskon, halvsyskon eller syskonbarn. Syskonbarn ärver bara om deras förälder är avliden (dvs den först avlidna makens syskon) (2 kap. 2 § ÄB). Om ingen av föräldrarna till den först avlidna maken är i livet fördelas makens arv i två lika stora delar på föräldrarna. Vardera förälders respektive del går sedan vidare till deras respektive bröstarvingar, dvs makens syskon eller halvsyskon. Har modern tre bröstarvingar delas hennes del av arvet på tre. Har fadern två bröstarvingar delas hans del av arvet på två. Syskonbarn ärver sin förälders andel om föräldern är avliden. När den först avlidna makens efterarvingar fått sitt arv fördelas den sist avlidna makens kvarlåtenskap till dennes föräldrar eller syskon på samma sätt som ovan beskrivit. Kan man ändra arvsrätten?Man kan ändra arvsrätten genom att upprätta ett testamente. Då bestämmer man själv vem som ska ärva. Det är viktigt att testamentet upprättas på ett korrekt sätt, annars blir det ogiltigt. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer kan du ställa en till fråga, antingen en gratisfråga eller en expressfråga. Med vänliga hälsningar

Kan min mor testamentera bort det jag ska ärva efter min far?

2019-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick bort för 2 år sedan. Vid bouppteckningen framgick att far och mor hade gemensamma bankkonton som i bouppteckningen delades lika mellan dom. 50-50. Några konton var enbart min mors.Nu har min mor gått bort och testamenterade 25%-75% till oss 2 syskon. Några av fars och mors gemensamma konton finns fortfarande kvar och även mors konton.Hur fördelas dessa kontonas innehåll mellan oss?Samtliga omkostnader vid vår mors bortgång är uttagna på de konton som var gemensamma av mor och far. Hur hanterar vi detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar det som att i bodelningen som gjordes mellan din mor och din far då din far avled delades samtliga tillgångar på hälften. Detta innebär att den halva som tillföll din mor är hennes med full äganderätt. Den del som tillföll din far utgjorde arvet efter honom. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mor ärvde den halva av boet som tillhörde din far efter bodelningen. Detta ärvde hon med fri förfoganderätt, eftersom du och ditt syskon har anspråk på arvet efter er far. Att din mor ärvde med fri förfoganderätt innebär att hon kan använda pengar och egendom som hon önskar, men hon får inte lov att testamentera bort det. EfterarvDå din far avled och din mor fick ärva efter hon fick du och ditt syskon så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att ni har rätt att få ut arvet efter er far då även er mor avlidit. När även din mor avlidit ska du och ditt syskon få ut arvet efter er far, innan arvet efter er mor fördelas (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att hälften av det er mor lämnar efter sig ska fördelas som efterarv, eftersom din fars del efter bodelningen vid hans död utgjorde hälften av boet. Din mor får inte lov att testamentera bort egendom som utgör efterarv (3 kap. 2 § andra meningen ÄB). Om din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska först 50 000 kr delas ut som efterarv efter din far. Detta ska du och ditt syskon dela lika på, i egenskap av bröstarvingar, alltså barn (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du och ditt syskon ska få 25 000 kr var i arv efter er far. De resterande 50 000 kr utgör arvet efter din mor och ska fördelas i enlighet med hennes testamente. Bröstarvingars rätt till laglottSom jag nämnt ovan ska den avlidens bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). När arvet efter din mor ska fördelas i enlighet med hennes testamente måste alltså bröstarvingarna kunna få sin laglott, annars har de rätt att kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). SlutsatsOm din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska alltså du och ditt syskon först få 25 000 kr var i efterarv efter er far. Efter det ska arvet efter din mor fördelas. Eftersom hon har skrivit ett testamente ska detta respekteras (9 kap. 1 § ÄB). Detta så länge laglotten inte inskränks, eftersom testamentet i så fall kan jämkas. Eftersom din mor har två barn utgör era arvslotter 50% var av hennes kvarlåtenskap, och därmed är laglotten 25%. Din mor kan alltså testamentera 25% av sin kvarlåtenskap till ett barn och 75% till det andra. Däremot kan hon inte, som jag förklarat ovan, testamentera egendom som utgör efterarv efter er far.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om den efterlevande maken har särkullbarn?

2019-12-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Det finns mycket information om vad som händer när ett särkullbarns förälder avlider men jag hittar inget om motsatsen. Vad gäller i följande scenario:Kalle och Anna är gifta och har två barn. Kalle har två särkullbarn sedan ett tidigare äktenskap. Om Anna avlider så får ju Kalle vid bodelningen hela kvarlåtenskapen eftersom särkullbarnens är hans. Men vad händer när Kalle dör? Då alla fyra barn är hans bröstarvingar så skulle ju arvslotterna vara lika stora men egentligen så borde väl Annas två barn ha rätt till 50%+25% av Kalles kvarlåtenskap?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till arv så är det främst i ärvdabalken som vi hittar tillämpliga bestämmelser. Kalle får sitta kvar i orubbat boDet stämmer att om Anna skulle avlida före Kalle så ärver Kalle hela kvarlåtenskapen och får alltså då sitta kvar i orubbat bo (1 § 3 kap. 1st ÄB). Annas barn har då efterarvsrätt till Annas egendom och får alltså ärva denna efter det att Kalle har avlidit (2 § 3 kap. ÄB). Man gör en fiktiv bodelningFör att veta hur stor del av den egendom som Kalle har som ska räknas som Annas kvarlåtenskap så bör man göra en fiktiv bodelning. Sedan räknar man ut vilken procentsats som är Kalls egen egendom och hur stor procentsats som är Annas kvarlåtenskap. Annas barn får ut arv efter henne när Kalle avlider När Kalle sedan avlider så delar man först ut den procentsatsen av hans egendom som är Annas kvarlåtenskap på hennes bröstarvingar, vilket i detta fall är deras gemensamma barn. Efter att detta är gjort så tar man Kalles övriga kvarlåtenskap och delar den lika mellan hans bröstarvingar, vilket i detta fallet är deras gemensamma barn och hans särkullbarn. Ett räkneexempelNär Anna har avlidit så ser man vid den fiktiva bodelningen att hon äger 60.000:- av hennes och Kalles bo och att Kalle äger 40.000:-. Således äger Anna 60% och Kalle 40%. Kalle ärver Annas del och Annas barn har då efterarvsrätt till hennes kvarlåtenskap. När Kalle sedan dör så finns det 80.000:- kvar. Då börjar man med att fördela Annas barns efterarv. Då det ligger på 60% så tar man 60% av 80.000 vilket blir 48.000:-. Detta delas då jämnt upp mellan Annas barn, alltså de gemensamma barnen, som då får 24.000:- var. Efter det så tar man det som blir kvar av Kalles kvarlåtenskap och delar upp det jämnt på Kalles bröstarvingar vilket är särkullbarnen och de gemensamma barnen. Således får de en fjärdedel var av 32.000:- vilket blir 8000:-.Gemensamt barn 1: 24.000 +8.000Gemensamt barn 2: 24.000 +8.000Kalles särkullbarn 1: 8000Kalles särkullbarn 2: 8000Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vad händer om jag och min fru dör samtidigt?

2019-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Jag är gift och min fru kommer att ärva mig vid min bortgång. Om hon skulle gå bort före mig, ärver jag henne. Min fråga rör sig om vi av händelse skulle gå bort samtidigt, eller jag efter henne. Vi har inga barn och de som ärver mig är mina fem syskon. Hur gör jag för att undvika att mina syskon ska få ärva mig? Hur skriver jag i testamentet? Vad behöver jag tänka på?Tacksam för svar.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vad händer om ni dör samtidigt?Om du dör först ärver din fru dig, och om hon dör först ärver du henne, när ni inte har några barn (3:1 ÄB). Om ni skulle dö samtidigt ska arvet fördelas som om den andre av er var död när ni dog (1:2 ÄB). Det innebär att andra arvsklassen ärver (3:2 ÄB). Er kvarlåtenskap delas upp mellan er genom bodelning, och din halva kommer sen gå i första hand till dina föräldrar, om någon av dem är döda kommer den avlidne förälderns halva att delas mellan dina syskon (2:2 ÄB). Är båda dina föräldrar döda delar syskonen på allt. Samma sak händer på din frus sida men med hennes föräldrar och syskon. Om ni inte skulle dö samtidigt skulle den av er som överlevde den andra ärva under sin livstid, men arvet skulle vid efterlevande makes död ändå delas lika mellan era föräldrar och syskon (3:2 ÄB).Hur du kan göra om du inte vill att dina syskon ska ärvaOm du inte vill att dina syskon ska ärva efter att du och din fru är döda kan du upprätta ett testamente (9:1 ÄB). Där kan du skriva att din fru ska ärva så länge hon lever, du kan sedan bestämma vad som ska hända med pengarna när hon dör. Då kan du välja vem som helst som efterarvinge, till exempel allmänna arvsfonden eller en kär vän. Ett testamente har vissa formkrav (10:1 ÄB) för att det ska bli giltigt, det ska vara upprättat skriftligen och två vittnen som inte är förmånstagare enligt testamentet ska skriva under. Vill du ha hjälp att utforma ett testamente kan du vända dig till våra jurister på Lawline.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Efterarv när andra föräldern lever

2019-12-31 i Efterarv
FRÅGA |Kan man kräva sitt fadersarv även fast min mamma fortfarande lever? Min pappa gick bort för ett år sedan och bouppteckning gjordes då. Mvh
Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta ut arvet efter din far beror på om dina föräldrar var gifta när din mor avled. Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Om dina föräldrar var gifta så går hela arvet till din mamma. När din mor sen går bort så får du ut ditt arv efter din far. Det finns således inte någon direkt möjlighet att få ut arvet efter din far om dina föräldrar var gifta (3 kap. 1 § ÄB).Eftersom du skriver att bouppteckning har gjorts så tolkar jag frågan som att dina föräldrar var gifta. Var dina föräldrar inte gifta och istället var sambor så hade situationen annorlunda. Eftersom sambor inte ärver varandra, så finns möjlighet att få ut arvet direkt vid er fars död. Jag hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur beräknar vi efterarvet när efterlevande sambo avlidit?

2019-12-25 i Efterarv
FRÅGA |Åke och Ulla köpte en gemensam bostadsrätt 1996. De är sambos. Ulla avlider 1998(född 1917) och och hon har inga bröstarvingar. De har 1995 upprättat ett testamente, "där den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom(med undantag för bröstarvinges laglott) Efter bådas frånfälle skall all vår kvarlåtenskap tillfalla våra resp arvingar, att fördelas enligt lag." Ullas syskonbarn har godkänt testamentet i samband med att Ulla gick bort 1998. Bostadsrätten överfördes i sin helhet på Åke vid detta tillfälle. Nu har Åke gått bort. Fråga: Vad skall Ullas syskonbarn ärva? Halva bostadsrättens värde idag eller värdet när Ulla gick bort?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFri förfoganderätt, som det står i testamentet, innebär att den efterlevande sambon fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att man vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Om bröstarvingarna avstår från att få ut sitt arv direkt (vilket skett i det fall du beskriver) räknar man ut en kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. För att tydliggöra det ger jag ett exempel nedan:Den sambo som avlider först har två barn sedan tidigare. Det sker en bodelning och den avlidnes del uppgår till 400.000 kronor. De två barnen ska ärva hälften var och således ha 200.000 kronor var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambons uppgick vid bodelningen till 600.000 kronor. När den efterlevande sambon avlider görs en beräkning av hur stor andel av den efterlevandes sambons egendom som utgör efterarv. I exemplet hade barnen rätt till 200.000 kronor var, den totala förmögenheten uppgick till 1 miljon kronor (400.000 kronor + 600.000 kronor). 200.000 kronor av 1 miljon = 1/5 i kvotdel, innebärande att vardera barn ska ha 1/5 av den efterlevandes sambons förmögenhet när den avlider. Om vi antar att den efterlevande sambon har en förmögenhet om 2 miljoner kronor när den avlider ska bröstarvingarna i sådana fall ha 400.000 kronor var i efterarv (1/5 av 2 miljoner kronor = 400.000 kronor). Detta innebär att om förmögenheten vuxit sedan den förste sambon avlidit kommer efterarvingarna att få ut mer än de skulle fått om de tagit ut sitt arv direkt, likväl som att de kan få ut mindre om förmögenheten minskat.Som svar på din fråga så ska bostadsrättens värde idag användas i beräkningen. Dock måste det beräknas en kvotdel så det går att beräkna hur stor del av den sist avlidne sambons förmögenhet de har rätt till.Fördelning av arv (och efterav) kan vara komplicerade, varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er. Om ni är intresserade av att få hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,

Efterarv och jämkning av bodelning

2019-12-19 i Efterarv
FRÅGA |Min fråga gäller arv.Gunnar och Elsa har varit gifta i 30 år. Elsa avlider år 2012. Av bouppteckningen efter Elsa framgår följande: dödsbodelägare Gunnar, efterarvingar Elsas två systrar. Elsas giftorättsgods 600 tkr – skuld på 100 tkr=500 tkr, Gunnars giftorättsgods 6000 och inga skulder, totalt boets behållning 500+6000=6500 tkr. Gunnars giftorättsgods bestod av en fastighet, han står som ensam lagfaren ägare. Inget arvskifte gjordes efter Elsas bortgång. Gunnar bor kvar i huset. Inga enskilda egendomar finns. Varken Gunnar eller Elsa har egna barn. Fastigheten värderas idag till 10 miljoner. Har systrarna rätt till 50% av 10 milj eller 50% av 6500, om Gunnar avlider idag?Gunnar och Elsas önskan var att allt skulle gå i arv till Anders som alltid varit som deras egen son under alla år. Anna dog i olycka och inget testamente var upprättat.Hur bör Gunnar lämpligaste gå tillväga?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarJag utgår ifrån att det var Elsa som gick bort i en olycka utan att ha upprättat testamente eftersom "Anna" aldrig nämnts tidigare i din fråga. Vidare utgår jag ifrån att Gunnar inte gifter om sig innan han avlider, samt att han inte har några barn (i lagtexten benämnda bröstarvingar). Slutligen förutsätter jag också att Anders inte är Gunnars och Elsas adoptivbarn. Din fråga regleras i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) och äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB).Bodelning vid makes bortgångEnligt 9 kap. 1 § ÄktB ska bodelning göras vid äktenskapets upplösning. Ett äktenskap löses upp bland annat pga. den ena makens död, 1 kap. 5 §. Huvudregeln vid bodelning är att giftorättsgodset (GG) ska delas lika mellan makarna, 11 kap. 3 §. Däremot har den efterlevande maken möjlighet att jämka bodelningen så att varje make behåller sitt eget GG, 12 kap. 2 §, och kan på så vis undanhålla det från den avlidne makens arvtagare. Rätten att begära denna jämkning är personlig, dvs. att det endast är den efterlevande maken personligen som kan framställa begäran med rättslig verkan, inte exempelvis dennes dödsbo eller konkursförvaltare. Begäran om jämkning måste också framställas senast innan bodelningen kommit till stånd. Om begäran gjorts men den efterlevande avlider innan bodelningen genomförs är den likväl gällande. (NJA 2008 s. 451)Det värde som efter bodelningen tillfaller den först avlidne maken (+ ev. enskild egenom) utgör dennes kvarlåtenskap.Fri förfoganderätt och efterarvNär en gift make avlider och det inte finns några särkullbarn (barn till endast den avlidne maken) ärver efterlevande make dennes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Fri förfoganderätt innebär att efterlevande får göra vad den vill med egendomen men inte testamentera bort andelen av dess värde i förhållande till makens nettoförmögenhet efter arvet. (NJA 1995 s. 303) Efterarvingarna har sedan vid den efterlevande makens död rätt till den andel som efterlevande ärvde med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 §, vilket kan illustreras med följande matematiska formel där A är först avlidne make och B är efterlevande:(Arvet från A / (B:s nettotillgångar vid arvstillfället + arvet från A)) x B:s nettotillgångar vid hans död = efterarvingarnas arvTestamenteGenom testamente kan en person förorda att den legala arvsordningen inte ska tillämpas vid hens död och på så vis fördela sin kvarlåtenskap till andra personer, 9 kap. 1 § ÄB. De enda som har möjlighet att inverka på ett giltigt testamente är bröstarvingar och efterlevande make, 7 kap. 3 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. Slutsats och rådOm målet är att Anders ska få så mycket som möjligt efter Gunnars bortgång bör Gunnar, om möjligt, jämka bodelningen enl. 12 kap. 2 § ÄktB, samt upprätta ett testamente till förmån för Anders. Kan bodelning jämkas ärver Gunnar endast 500´ kr från Elsa och därmed får Elsas efterarvingar endast rätt till 500/6 500 (≈ 7,7 %) av Gunnars kvarlåtenskap vid hans bortgång. Gunnar är således fri att testamentera över resterande andel. Kan bodelningen däremot inte jämkas har Elsas efterarvingar rätt till 50 % av värdet av Gunnars kvarlåtenskap, eftersom Gunnar då ärvt den hälftendel av makarnas GG som tillföll Elsa under bodelningen.För praktiskt upprättande av testamente rekommenderar jag starkt att ni tar hjälp av en yrkesverksam jurist, så det får precis den innebörd ni önskar. Detta kan ni göra via Lawline.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Har särkullbarn efterarvsrätt efter den efterlevande maken?

2019-12-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Maken går bort, han har 2 barn, särkullsbarn. Särkullbarnen kräver sin laglott (som de får). Har de då rätt att ärva mer, då makan går bort eller ärver hennes barn då allting? Om de har rätt att ärva mer efter makans död, vad händer om den egendomen som finns kvar har sjunkit i värde?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rättDå en person som är gift avlider ska den efterlevande maken ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta gäller dock då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Då även den efterlevande maken avlider har den först avlidne makens arvingar så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att få ut arv efter att även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den sist avlidne makens egendom ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I vissa fall blir det inte så, i bodelningen som görs då en make avlider, att boet delas på hälften. Då ska den först avlidne makens efterarvingars del vara så stor som den först avlidne makens del i boet (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvingarna har alltså inte rätt till en viss summa, utan de har rätt till en viss andel av egendomen den efterlevande maken lämnar efter sig. Detta innebär att det inte spelar någon roll om egendomen sjunkit i värde. Om en bröstarvinge, alltså ett barn, redan då den första maken avled fått ut hela, eller en del, av sitt arv ska dennes andel i den efterlevande makens egendom minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande maken, utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar, har skänkt bort egendom, eller på liknande sätt minskat sin egendom, har efterarvingarna rätt till vederlag (3 kap. 3 § ÄB). Det kan självklart också vara så att den efterlevande makens tillgångar ökat, på grund av arv, gåva eller förvärvsarbete som den efterlevande maken drivit efter den först avlidne makens död. Då ska detta reserveras för endast den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Jag kommer i svaret nedan utgå ifrån att egendomsmassan inte förändrats mellan att din make avled och att du avlider, eftersom om så är fallet kan det krävas ganska komplicerade uträkningar. Din situationDin makes särkullbarn har fått sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de har rätt till. Då du avlider skulle din makes barn ha haft rätt att få hälften av det du lämnar efter dig. Eftersom de redan fått sin laglott ska de bara få vad som krävs utöver det för att de ska ha fått sin arvslott. Hälften av den egendom du lämnar efter dig ska gå till efterarvingarna. Men eftersom de, som nämnt ovan, redan fått sin laglott ska de endast få hälften av egendomen. Alltså ska din makes efterarvingar få en fjärdedel totalt, alltså en åttondel var eftersom de är två stycken, av egendomen du lämnar efter dig. Resterande, alltså tre fjärdedelar, ska dina barn ärva. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,