Får man gåva bort egendom vid fri förfoganderätt?

2019-09-13 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har skrivit en gåvobrev till min son på en lgh å allt vad den innehållermin misstanke är att göra mig arvslös då jag inte har omgåttsmed min mor på några år min mor lever å är idag dementMin far avled på 80 talet å då fick min mor behålla "allt"Kan min mor göra såhär?Då jag inte fått något efter far
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpligt lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Fri förfoganderättNär din far dog erhöll din mor all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att ärva någonting med fri förfoganderätt innebär att du, och eventuella syskon till dig, har rätt till efterarvet då din mor dör. Den egendom som din mor ärvde från din far har hon således inte rätt att testamentera bort till någon annan. Hon har däremot rätt att använda och leva på egendomen. Hur stor del av allt det som din mor äger som utgör denna egendom och därmed inte får testamenteras bort eller liknande beror på hur stor del de ärvda tillgångarna utgjorde av din mors totala tillgångar, det vill säga dina föräldrars tillgångar tillsammans vid din fars bortgång. Denna kvotdel, det vill säga din fars del av den totala summan, kommer alltid procentuellt vara densamma även om beloppet som kvarstår när din mor dör har ändrats. Jag ska statera detta med ett exempel. Låt oss säga att din far efterlämnade sig 600 000 kr vid sin bortgång. Din mor hade vid samma tidpunkt 400 000 kr. Tillsammans hade de 1 miljon kr, där då 60 % utgjorde arvet efter din far, vilket du (och eventuella syskon) har efterarvsrätt till. När din mor går bort kommer arvet från din far alltid vara 60 % av den totala summa som hon lämnar efter sig oberoende av om denna summa har minskat eller ökat sedan din fars bortgång, 3 kap. 2 § ÄB. Dessutom är det så att du som barn till en förälder alltid har rätt till hälften av det arv som din mor lämnar efter sig. Detta kallas din laglott. Är det så att ni är flera syskon delas denna summa lika mellan er, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten kommer endast i fråga om det är så att din mor skulle ha testamenterat bort mer än hälften av sin egendom vid hennes död till någon annan. I det fallet har du rätt att jämka testamentet och få ut din del, 7 kap. 3 § ÄB.Med andra ord är det viktigt att skilja på dels arvet från din far, dels det kommande arv som din mor kommer lämna efter sig vid sin bortgång.Gåvan kan återkallasDet faktum att din mor tänker gåva bort lägenheten till din son kan bryta mot den fria förfoganderätten som råder över ditt efterarv från din far. Lagen lyder som så att man får ge bort egendom som man har fri förfoganderätt om i gåva, men om denna gåva innebär att din mors totala tillgångar, såväl arvet från din far som hennes egna, minskar med åtminstone en fjärde del så ska lägenheten återbäras. Detta kan även lösas genom att lägenhetens värde återbärs. Detta behöver dock inte göras om det finns tillräckligt med pengar kvar i boet för att täcka allt arv som du har rätt till, 3 kap. 3 § ÄB.Om vi följer det ovan nämnda exemplet. Vi tänker oss att samma summa kvarstår, alltså 1 miljon kr. För att gåvan av lägenheten ska kunna återbäras krävs att den är värd minst 250 000 kr. SammanfattningSammanfattningsvis kan jag säga att din mor inte på något sätt kan göra dig arvslös. Innebär gåvan av lägenheten att hela hennes totala egendom minskas med åtminstone 25 % kommer gåvan gå tillbaka. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och skulle det vara så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsspn@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen

Minskat efterarv på grund av gåva

2019-08-31 i Efterarv
FRÅGA |Min faster dog 2013 och lämnade efter sig 275.000 kr. Inga barn, jag är ende arvinge, efterarvinge. I år dog fasters make. Han lämnar efter sig 86.000 kr. Av kontoutdrag ser jag att farbror strax efter fasters död förde över alla fasters pengar till sin dotter. Fråga: kan jag kräva mitt efterarv trots att det har gått mer än fem år?
My Öhman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du har fortfarande rätt till en viss del av ditt efterarv, gåvan kan dock inte gå tillbaka. ArvetMakar ärver som bekant varandra med fri förfoganderätt (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Du som är arvtagare efter den avlidne får då vänta ut ditt arv till dess att den efterlevande maken avlider (3 kapitlet 2 § Ärvdabalken).Din del av arvet består då av en kvotdel som räknas ut på följande sätt: Arvet efter först avlidne make/efterlevande makes totala egendomsmassa (inkl. arvet) = kvotdel efterarvingar ärver. Då ditt arv minskat väsentligt till följd av en gåvoutgjutelse har du rätt till vederlag. En väsentlig minskning är enligt praxis mer än 25% (NJA 2013 s.736). Vederlaget utgår ifrån värdeminskningen på ditt arv och hämtas ifrån den sist avlidne makens kvarlåtenskap (3 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Detta innebär i ditt fall att du erhåller hela den efterlevande makens kvarlåtenskap. Ditt egentliga efterarv täcks dock inte helt i och med att den efterlevande makens kvarlåtenskap understiger värdet som ditt arv.Barnen till den avlidne har alltid rätt till en så kallad "laglott", vilket är hälften utav barnets del utav arvet ( i detta fall 43 000 kr). Då dottern fått en stor summa pengar innan pappans dödfall så kan detta räknas som förskott på arv. Hon har därför redan fått den del utav arvet som hon enligt lag är berättigad till. GåvanSom du själv var inne på kan inte gåvan tas tillbaka eftersom det gått mer än 5 år sedan gåvan utgivits. Enligt omständigheterna du beskriver har du rätt till hela den efterlevande makens kvarlåtenskap, alltså 86 000 kr. Hoppas att du fått svar på din fråga. Hälsningar,

Efterarv av syskon

2019-08-12 i Efterarv
FRÅGA |Min bror dog för 12 år sedan Vi var två bröder ,hans fru dog i år de hade inga barn . Hans fru har flera syskon, min undran är om jag har någon arvsrätt efter min bror.
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!För att snabbt svara så är svaret ja. Av 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) framgår en makes arvsrätt efter den avlidna maken. Denna bestämmelse inskränker därmed den arvsrätt som du enligt 2 kap 2 § 2 st. ÄB annars skulle ha. Lagrummet stadgar att om den avlidne maken inte har några barn och om dennes föräldrar har avlidit, ska syskonen få ärva denne. Som du nämner har din brors fru ärvt honom varpå hon numera avlidit. Av 3 kap 2 § ÄB framgår det att det är du som syskon som har bäst arvsrätt efter din bror. Av den anledningen har du därför rätt till hälften av kvarlåtenskapen efter din brors fru som efterarv av din bror, dvs. 50% av hennes kvarlåtenskap ska tillfalla dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur berkänas efterarvet?

2019-07-30 i Efterarv
FRÅGA |Bakgrund: mor dör och efterlämnar belopp, säg 450.000kr. Fadern ärver henne. 3 helsyskon finns. När fadern dör finns ca 2000.000kr. Han har testamenterat sin del, utanför laglotten till två av syskonen. Hur beräknas moderns del som ska delas lika. Är det värdet så som det var när hon dog? Eller procenten av tillgångarna vid hennes dödsfall? Eller blir hennes tillgångar 50% av tillgångarna vid faders död? Tacksam för svar!
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en make avlider ärver den efterlevande maken den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). När den efterlevande maken därefter avlider ärver den först avlidne makens arvingar dennes kvarlåtenskap i form av efterarv (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Efterarvet består som sagt utav den kvarlåtenskap som lämnades efter den först avlidne maken, det vill säga i detta fall moderns 450 000kr. Man kan dessutom använda sig av s.k efterarvskvot för att lättare räkna ut efterarvet. Eftersarvskvoten är en kvot som baseras på det som utgör efterarv och det som utgör det totala som den efterlevande maken fått när den först avlidne maken dog.Jag kommer att illustrera detta med ett eget exempel här nedan då jag inte har någon information om hur mycket fadern i ditt fall fick efter att bodelningen gjordes:A och B var gifta fram tills att A avlider. Efter bodelningen som görs får A och B vardera 500 000kr i giftorättsandel. Varken A eller B har enskild egendom. Detta innebär att A har en kvarlåtenskap på 500 000kr. B ärver dock A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och får därmed 1 000 000kr totalt. För att räkna ut efterarvskvoten tar man A:s kvarlåtenskap dividerat med det totala som B får: 500 000/ 1 000 000 = 0,5. Efterarvskvoten är därmed 50% (0,5) och det är denna del som A:s arvingar ska ärva utifrån B:s kvarlåtenskap när B dör.I ditt fall är det som sagt svårt att beräkna efterarvet genom efterarvskvot då jag inte har tillräckligt med information, men det är alltså de 450 000kr som ska fördelas mellan moderns arvingar.Med vänliga hälsningar,

Rätt till efterarv

2019-09-06 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa dog för 2 år sedan och fragmenterade allt till min styvmor. Han tyckte att jag skulle ärva henne tillsammans med hennes barn när hon gick bort men nu är det så att hon inte hör av sig och fryser ut mig från deras liv. Nu är jag helt ensam hon säljer nu min pappas hus för 2.5 miljoner detta såg jag på Internet jag är 100 på att jag inte kommer få något efter min pappa. Vad har jag för rätt? Min pappa har inga lån på hus eller bilar. Känns jätte jobbigt detta. Dom har inga gemensamma barn.
Evelina Lövgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte av din fråga om din far testamenterat bort all egendom till din styvmor eller om du vid arvskiftet efter din far valde att avstå från ditt arv till förmån för efterlevande maka. Din rätt till arv, om, och i så fall vad du kan göra i nuläget blir beroende av vilken av dessa situationer du befinner dig i. Jag kommer i följande svar redovisa vad som gäller i båda situationerna. Testamente Bestämmelser om testamente och arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Genom ett testamente kan en person bestämma vad som ska hända med hela eller delar av dennes kvarlåtenskap. Den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, har alltid rätt till sin laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgörs av häften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen. Exempel: om 100 000 utgjorde en bröstarvinges arvslott så utgör 50 000 kr bröstarvingens laglott. Resterande 50 000 kr kan fritt testamenteras bort av arvlåtaren. Om det finns ett testamente som inskränker på bröstarvingens laglott måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det då arvingen delgivits testamentet, 7 kap. 3 § ÄB. Om det i ditt fall är så att din far testamenterat bort all sin egendom till din styvmor inskränker testamentet på din laglott. För att du ska kunna ta del av ditt arv måste du påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det du blev delgiven testamentet, vilket vanligtvis är vid bouppteckningen. Avstående av arv till förmån för efterlevande Om arvlåtaren var gift är huvudregeln att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, som ska förfoga över de gemensamma bröstarvingarnas arv tills den efterlevande avlidit, 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn, det vill säga barn till arvlåtaren men inte den efterlevande maken. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälders bortgång. Enligt 3 kap. 9 § kan emellertid särkullbarn avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Styvföräldern ärver då bröstarvingens arv med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får förfoga över egendomen hur den vill, förutom genom testamente eller förmånstagarförordnande förordna över egendomen. Om särkullbarnet utnyttjar denna rätt till att avstå från sitt arv kommer dennes arv bli en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som sägs i 3 kap. 2 § ÄB. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få ut en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makes död. Utifrån din fråga låter det som att du har avstått från ditt arv till förmån för din styvmor. Hon får alltså köpa och sälja egendomen som hon vill och du kan inte motsätta dig det. Du har dock rätt till efterarv när din styvmor avlidit. Det innebär att du har rätt att få ut den kvotdel som motsvarar det du avstod från när din far avled. Kvotdelen är emellertid inte begränsad till en viss summa, utan är beroende av din styvmoders förmögenhet. Beroende på hur hon förvaltar den kan förmögenhetsmassan, och därmed även ditt arv, öka eller minska. Sammanfattning och slutsats Om din far testamenterade bort all egendom till din styvmor måste du påkalla jämkning. I och med att din far avled för 2 år sedan befarar jag att 6 månaders fristen redan löpt ut. Om du avstått från arv till förmån för efterlevande maka har sin styvmor ärvt ditt arv med fri förfogande rätt och kan därför förvalta förmögenhetsmassan som hon vill men kan inte testamentera bort egendomen. Du har i detta fall rätt att få ut ditt arv först när din styvmor avlidit. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning. Med vänliga hälsningar,

Efterarv och särkullbarn

2019-08-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Hur ska arvet fördelas? Vår pappa dog nyligen (2019) och dödsboet kommer att vara värt ca 2.000.000 kronor. Vi är fyra barn, tre bröder och en halvsyster. Mamma, som var gift med pappa, dog 2003 och pappa gjorde då ett arvsavstående till mammas 3 barn (vi bröder) på 70.000 kr till var och en av oss tre. Vid tidpunkten för mammas död var boets sammanlagda behållning ca 1.000.000 kr, där ingick en lägenhet som togs upp med förmögenhetsvärdet 250.000 kr. Lägenheten såldes för några år sen och dessa pengar, 1.500.000 kr, ingår nu i dödsboet efter pappa. Min undran är nu hur arvet ska fördelas mellan oss bröder och vår halvsyster och hur det ska räknas ut. Vi bröder borde väl ha rätt till en större del av arvet än vår halvsyster?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När er mamma gick bort ärvde er pappa, bortsett från de tillgångar som han avstod från, samtliga tillgångar med fri förfoganderätt. Det innebär att en rätt till s.k. efterarv uppstod för er bröder att vid er pappas död ärva de tillgångar som finns kvar efter er mamma. Att egendom vid en persons frånfälle tillfaller en annan person, t.ex. en efterlevande make, med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande ärver egendomen med fri dispositionsrätt. Den efterlevande maken har alltså rätt att förfoga över egendomen som denne vill, men saknar full äganderätt och närmare bestämt rätt att testamentera egendomen. Er rätt till efterarv kan alltså inte inskränkas genom testamente, däremot har er pappa haft rätt att förfoga över egendomen efter er mamma. Hur arvet efter er pappa ska fördelas beror alltså främst på hur stor andel av tillgångarna i dödsboet efter er pappa som å ena sidan är hänförliga till arvet efter er mamma, och å andra sidan hur stor andel av tillgångarna i dödsboet som är hänförliga till sådant som er pappa eventuellt har ärvt efter er halvsysters mamma eller era farföräldrar, tillgångar som er pappa själv har förvärvat under sin livstid eller annan eventuell egendom som inte är hänförlig till arvet efter er mamma.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur stor del har efterarvingar rätt till när den efterlevande maken/makan dör?

2019-07-31 i Efterarv
FRÅGA |Min svärmor avled 2006. Gift med svärfar sedan 1962. svärfar avled 2019.Svärmor hade tre barn innan giftermålet 1962. De hade två gemensamma barn.Svärmor fem barn (särkullsbarn) och svärfar två barn (gemensamma).Bodelningen efter svärfar gav boets värde 1,5 miljoner kronor.Vi tror att de tre särkullsbarnen avsagt sig arvsrätten till förmån för efterlevande (behöver det göras aktivt av särkullsbarnen?)Uppskattat värde vid svärfars bortgång är 4,5 miljoner kronor.Hur stor del av arvet ärver särkullsbarnen och hur stor del ärvs av de gemensamma barnen?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur stor del särkullbarnen respektive de gemensamma barnen ska ha. Jag tolkar även frågan som att svärmor hade 1,5 miljoner kr i boet (även fast det står svärfar i frågan) samt att det sedan när svärfar avled 2019 hade han 4.5 miljoner kr i boet. Att din svärmor hade totalt 5 barn, varav 3 var särkullbarn och 2 gemensamma med din svärfar. Medans din svärfar hade 2 barn, de gemensamma barnen. Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB) och berör rätten till efterarv. Frågan berör framför allt beräkning av efterarv. Efterarv innebär ett arv som man får när båda makarna är avlidna, men som arvingen egentligen hade rätt till när den första avlidna maken avlider. Efterarvet är en kvot del som beräknas på följande sätt: vad arvingarna skulle ha fått vid den första avlidna maken/makan delat med vad den efterlevande maken/maken får i sin helhet (det vill säga får genom bodelningen, kvarlåtenskapen från den efterlevande makan/maken och eventuell enskild egendom). Vilket ger hur stor kvotdelen är. Efterarvingarna har sedan rätt att få storleken av kvotdelen av vad den efterlevande maken äger vid sin död. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)I din situation skulle det därmed bli följande: Vid svärmor dör fanns det i boet 1,5 miljoner kr som barnen har rätt till. Din svärmor har totalt 5 barn. Men din svärfar ärver allt (då särkullbarn avstår sig arvet till förmån för den efterlevande maken) med ett totalt värde på 1,5 miljoner kr. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Alla barnen har, eftersom de inte får ut något arv av sin mor nu, rätt att få ut ett efterarv av henne när hon dör. Vilket kommer vara en kvot del. Kvot delen beräknas utifrån vad de skulle ha fått (kvarlåtenskapen från svärmorn skulle ha varit 1.5 miljoner kr/2 =750 000 kr, eftersom det ska ske en bodelning innan arvet kan fördelas där värdet av egendomen som de har ska hälften delas. Om det skulle vara så att jag har missuppfattat frågan och bodelning redan har skett, att kvarlåtenskapen är 1.5 miljoner efter bodelningen, är det bara att räkan om kvotdelen men utgå ifrån att kvarlåtenskapen är 1.5 miljoner istället för 750 000 kr) delat med vad den efterlevande maken/makan totalt fick. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Alla barnen har därmed rätt till 750 000/5 = 150 000 var i arv av din svärmor. Vilket ger en kvot del på 150 000/1500 000 = 0.1 = 10 % var av den kvarlåtenskap som finns efter att den efterlevande maken har dött. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Särkullbarnen har såldes rätt att få ut 10 % var, det vill säga 30 % tillsammans. De gemensamma barnen har rätt att först få ut, tillsammans 20 % av kvarlåtenskapen som ett efterarv av sin mor. Resterade av vad som finns kvar av din svärfar kvarlåtenskap efter att efterarvet ska fördelas på hans arvingar, som ett arv av honom. Det vill säga de två gemensamma barnen. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Särkullbarnen därför rätt att tillsamman få ut 30 % av din svärfars kvarlåtenskap och de gemensamma barnen får 20 % (som ett efterarv från sin mor) plus resterande del av kvarlåtenskapen som finns kvar som ärv efter deras far, det vill säga 50 %, totalt 70 % av hela kvarlåtenskapen/boet.Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Hur ska arvet efter min pappa fördelas?

2019-07-29 i Efterarv
FRÅGA |vår mamma avled 1983 då fanns 115.000 i boet samt 2 livförsäkringar med pappa som förmånstagare. Inget arvskifte gjordes, pappa "satt i orubbat bo". Inget testamente fanns då.I april avled vår pappa i boet finns ca 800.000:- och testamente som ger 1 av oss 25% o den andra 75%.Ska pengarna efter mamma delas 50/50 och vilken summa i så fall (med eller utan livförsäkringar).
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur arvet efter din pappa ska fördelas, med tanke på att er mamma redan avlidit. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Barns makars arvsrättDu och dina syskon är bröstarvingar till era föräldrar, vilket innebär att ni som har bäst rätt att ärva efter dem (ÄB 2:1). Om dina föräldrar var gifta så hade dock din pappa rätt att ärva din mamma framför er (ÄB 3:1). En make ärver dock bara med fri förfoganderätt. Det innebär att han har rätt att spendera och göra i stort sett vad han vill med egendomen under sin livstid, men när han gått bort nu så har du och ditt syskon rätt att ärva efter er mamma (ÄB 3:2). Detta kallas efterarv.En kvotdel utgör efterarvetNär en make dör ska först en bodelning göras (ÄktB 9:1 och 1:5). I bodelningen läggs allt giftorättsgods samman och delas sedan lika mellan makarna (ÄktB 10:1, 11:1 och 11:3). Livförsäkringar brukar i de allra flesta fall undantas från bodelningen, även om den andre maken är förmånstagare. Ersättningen från livförsäkringarna är därför din pappas och ska inte räknas med här. Den del giftorättsgods dödsboet får på sin andel plus eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan arvingarna har rätt att ärva. En make har som jag nämnde rätt att ärva med fri förfoganderätt framför gemensamma barn, vilket jag utgår ifrån att din pappa gjorde. Ni har sedan rätt att ärva en kvotdel ur hans kvarlåtenskap från er mamma. Den kvotdelen bestäms genom att ni räknas ut hur stor del som er mammas kvarlåtenskap utgjorde i hans totala egendomsmassa precis efter hennes bortgång (ÄB 3:2). Låt mig illustrera detta med två exempel:Exempel 1: Om din mammas kvarlåtenskap uppgick till 115 000 kr och din pappa hade egendom till ett värde om t.ex. 300 000 kr efter hennes död (inklusive ersättning från livsförsäkringarna) så utgör kvotdelen ni har rätt att ärva efter er mamma 115 000 / (115 000 + 300 000) = ca 28 %. Detta skulle innebära att ni har rätt att ärva 28 % av de 800 000 kr som finns i boet från er mamma. Denna del får ni dela lika. Resterande 72 % av er pappas kvarlåtenskap fördelas enligt hans testamente.Exempel 2: Om din mammas kvarlåtenskap uppgick till 115 000 kr och din pappa istället hade egendom till ett värde om 800 000 kr efter hennes död så utgör kvotdelen ni har rätt att ärva efter er mamma 115 000 / (115 000 + 800 000) = 12,5 %. Detta skulle innebära att ni har rätt att ärva 12,5 % av de 800 000 kr som finns i boet från er mamma. Denna del får ni dela lika. Återstoden (87,5 %) av er pappas kvarlåtenskap fördelas enligt hans testamente.SammanfattningsvisDu och ditt syskon har rätt att ärva efter er mamma nu när er pappa gått bort, eftersom han som make endast ärvde med fri förfoganderätt. Andelen ni har rätt att ärva efter er mamma bestäms genom att ni räknas ut hur stor andel hennes kvarlåtenskap gjorde i er pappas totala egendomsmassa efter hennes död. Ersättningen från livsförsäkringarna räknas som din pappas egendom och utgör alltså inte en del av efterarvet.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,