När börjar preskriptionstiden för arv att löpa?

2019-11-12 i Efterarv
FRÅGA |Min bror var trolovad med V i början av 50-talet. Han gifte sig med Li 1956. Äktenskapet blev barnlöst och han avled 2002. Något år innan uppsöktes han av en kvinna F, som var dotter till V och undrade om han kanske var far till henne. Han nekade detta.Nu har F kontaktat mig och vill göra DNA-test. Jag är ende kvarvarande av L's syskon. Frågan blir då, kan hon göra anspråk på arvet efter min bror? Li avled 2009.Det finns ju en tioårsregel men när börjar man räkna? Om det är från att släktskapet blir klarlagt via DNA-testet får vi kanske problem.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om preskription om arv finns i Ärvdabalkens (ÄB) 16 kapitel. Den yttersta preskriptionstiden för att göra anspråk på arvet är, precis som du själv nämner, tio år. Preskriptionstiden börjar löpa när arvlåtaren avlider eller om rätten inträder vid senare tidpunkt från den (16 kap. 4 § ÄB). Som jag tolkar det rör din fråga efterarv varför preskriptionstiden började löpa när L avled (2009). Preskriptionstiden är därmed tio år från att L avled. För att F ska kunna göra anspråk på arvet krävs det dock att det är fastställt att din bror var far till henne innan något anspråk kan göras.Det bör dock nämnas att du inte är skyldig att ställa upp på ett DNA-prov för att avgöra om din bror var far till F eller inte. Det är inte möjligt att tvinga släktingar att lämna prov enligt lagen om blodundersökning m.m. Enligt lagen kan rätten förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper. Förordnandet kan avse modern och barnet samt, i mål om förklaring att en viss man inte är far, mannen i äktenskapet och, i mål om fastställande av faderskap, man mot vilken talan förs. Av bestämmelsen följer också att om det finns anledning att anta att någon annan man har haft samlag med modern under den tid då barnet kan vara avlat, får förordnandet även avse denne (jfr 1 §). Däremot ger lagen inte möjlighet att förordna om undersökning avseende annan person än de i lagen uppräknade. Så har även fastställts av Högsta domstolen i NJA 1997 not c 46.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga börjar preskriptionstiden om tio år normalt sett löpa när arvlåtaren avlider. Rör det sig om efterarv börjar den däremot löpa när den efterlevande maken avled. I ditt fall torde det innebära att preskriptionstiden började löpa när din brors fru avled 2009. Däremot har du ingen skyldighet att ställa upp på DNA-prov för att F ska ha möjlighet att avgöra faderskapet eller inte. Lagen ger rätten vissa möjligheter att förordna om bland annat DNA-prov, däremot är du inte en av de som är uppräknade i lagtexten. Att ställa upp på ett blodprov för att utreda faderskapet är således frivilligt för dig.Hoppas du fått svar på din fråga! Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rätten till efterarv för särkullbarn

2019-10-24 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog för många år sedan. Hans fru övertog hus och har bott där sedan dess. Vi är 4 barn från tidigare äktenskap. Hur delas huset upp vid fruns frånfälle. Delas det i 4 lika delar till de 4 barnen eller kan frun testamera bort till annan hälften av husets värde vid försäljning. Dvs barnen från fadern får 1/4 del av 1/2 huset?
Cecilia Lindeborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Arv följer lagens föreskrifter om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas. Genom testamente kan man med vid vissa undantag skapa en egen fördelning av kvarlåtenskapen. Det viktigaste undantaget är barnens rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB), vilken utgör hälften av den totala arvslotten. Resten av arvslotten kan fritt testamenteras bort. Om ett testamente inskränker på barnets arvslott kan barnet påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från att barnet har blivit delgiven testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Enligt 3 kap. ÄB ärver make före gemensamma barn som sedan får vänta på s.k. efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barn som inte är gemensamma barn benämns särkullbarn och har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Enligt 3 kap. 9 § ÄB kan särkullbarn frivilligt avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make och har sedan rätt till efterarv. Det framgår inte av din fråga om du erhöll något arv efter att din far hade gått bort. Jag antar att du inte gjorde det. Om det i ditt fall är så att din far testamenterade bort hela kvarlåtenskapen till hans fru har det inskränkt på din laglott. Eftersom du skriver att han gick bort för flera år sedan har tyvärr tidsfristen för att påkalla jämkning av testamentet löpt ut. Om det istället är som så att du och dina syskon avstod från arvet till förmån för hans fru har ni rätt till efterarv från det arvet som först kom från er far. Hans fru har i sådana fall fått det arvet med s.k. fri förfogande rätt. Fri förfogande rätt innebär att hon fritt får förfoga över egendomen men inte testamentera bort den. Du har då rätt att få en den kvotdel som motsvarar det du avstod från när din far avled. Om ni är fyra barn så kan man förenklat säga så som du säger att varje barn får en fjärde del av halva huset. Hans fru har rätt att testamentera bort hennes del som hon innehar med full äganderätt, men inte den del hon innehar med fri förfogande rätt. Jag hoppas att det var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Gåva vid friförfoganderätt och gåva till bröstarvinge

2019-10-21 i Efterarv
FRÅGA |Min far och mor har ett inbördes testamente med fri förfoganderätt. Min mor är nu död. Vi är två syskon.Kan min far ge bort hela förmögenheten (fastighet 5 milj, 1 miljon i kontanta medel) inklusive mammas del till min syster som gåva och skriva att det inte är ett förskott på arvet och på det sättet göra mig arvlös? Eller på något annat sätt göra mig arvlös?Med vänlig hälsning,
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp din fråga i olika delar och i slutet sammanfatta mitt svar. Tillämplig lag är ärvdabalken som du hittar här. Gåva som härstammar från arv med fri förfoganderättDet framkommer av din fråga att din far ärvt din mor med fri förfoganderätt. Den som ärver med fri förfoganderätt har relativt stor frihet att förfoga över egendomen. Denna har bl.a. möjlighet att förbruka egendomen eller sälja egendomen om den så vill det. Den fria förfoganderätten har dock vissa begränsningar med hänsyn till att arvet kommer bli föremål för ett efterarv. Den som ärver får nämligen inte testamentera bort egendomen.I detta fall rör det dock sig om gåva, inte testamente. Men det finns även en begränsning gällande detta när det kommer till gåva. 3 kap. 3 § ärvdabalken som tar sikte på den situationen om en efterlevande make/maka genom gåva eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakar en väsentlig minskning av sin egendom. Den efterlevande kan då bli ersättningsskyldig till den först avlidnes arvingar för minskningen i boet som skett genom gåvan. I bestämmelsens andra stycke framgår att om det inte finns medel i dödsboet för sådan ersättning ska gåvor tas tillbaka om gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att gåvan kan ha skadat den först avlidnes arvingar. I samma bestämmelse framgår dock att talan om återgång av gåva får inte väckas sedan fem år förflutit från det att gåvan mottogs. Om han ger bort allt det du beskriver innebär att 3 kap. 3 § ärvdabalken blir tillämplig då det rör sig om en väsentlig minskning. I ett rättsfall, NJA 2013 s. 736 har Högsta domstolen kommit fram till att egendomen måste ha minskat med åtminstone en fjärdedel för att det ska anses röra sig om en väsentlig minskning.Dock framgår det inte av din fråga hur mycket av allt det som han giver din syster som kommer från arvet av din mor. Det gör att det är svårt att ge ett exakt svar på frågan. Klart är åtminstone att du har rätt till efterarv efter din mor. Gåva till bröstarvingeDet andra alternativet så som jag läser din fråga är att han även ger sin egen egendom i gåva till din syster. Ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket, vilket framgår av 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom detta är utgångspunkten finns en bestämmelse angående när föräldrar ger sina barn gåvor under livstiden. Av 6 kap. 1 § ÄB föreskrivs att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. En sådan avsikt från arvlåtaren kan framgå genom gåvohandlingen eller i ett testamente men även ett muntligt yttrande kan tillmätas betydelse. Avsikten behöver inte nödvändigtvis ha framkommit vid själva gåvotillfället utan kan framkomma senare.Det är alltså okej att ge sitt barn en gåva och klargöra att det inte är förskott på arv. Gåvan är alltså juridik möjlig. Arvslös?Som bröstarvinge kan man ej bli arvlös om det finns ett testamente, då man alltid har rätt till sin laglott om man jämkar testamentet. (se 7 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 3 § ÄB). I detta fall finns det dock inget testamente vad jag förstår, då jag läser det som att han fortfarande är i livet. Gällande att din pappa genom gåva ger bort sina kvarlåtenskaper kan man inte göra något åt. Att dö "fattig" dvs utan kvarlåtenskaper innebär endast att det blir mindre kvarlåtenskaper i dödsboet sedan. Sammanfattningsvis innebär detta att det inte är möjligt utifrån din fråga att svara på om det är en sådan situation som föreskrivs i 3 kap. 3 § ÄB men det är möjligt. Det är möjligt att genom gåva ge kvarlåtenskap till en av bröstarvingarna och föreskriva att det inte är förskott på arv. Det är möjligt att bli arvslös om det inte finns något kvar i boet att dela på när dödsfallet sker. Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarvsrätt efter syskon

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej! I hur många led räknas man som efterarvinge? Min enda bror, som var ogift och utan barn, gick nyss bort och båda våra föräldrar är i livet. Mina föräldrar ärver väl honom i första hand, men gör detta mig till efterarvinge?
Henrik Resare |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).I första hand ärver barn, i andra hand föräldrar. Om någon förälder är död ärver syskon (ÄB 2 kap. 1 §). Du ärver alltså inte din bror, eftersom båda dina föräldrar lever.Efterarvsrätt aktualiseras främst då den döde var gift. Då ärver maken allt, och den som enligt arvsordningen (barn först, sen föräldrar osv.) är arvinge får endast en rätt till efterarv. Det innebär att arvingen får ut sitt arv vid den efterlevande makens död (ÄB 3 kap. 1 och 2 §§). Efterarvsrätt kan även följa av bland annat testamente. Exempelvis hade din bror kunnat testamentera sin egendom till dina föräldrar och föreskrivit att du har rätt till efterarv. Du har alltså inte någon rätt till efterarv. Men du ärver ju dina föräldrar, varmed din brors egendom eventuellt tillfaller dig ändå. Skillnaden mot om du hade haft rätt till efterarv är i princip att dina föräldrar kan testamentera bort egendomen, vilket de inte hade kunnat göra om du hade efterarvsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur fördelas arv mellan särkullsbarn och gemensamma barn?

2019-11-07 i Efterarv
FRÅGA |HejJag har en fråga när det gäller arv och särkullbarn. Uppskattar verkligen om ni har möjlighet att svar så att jag får klarhet i mitt problem.Eva och Mats är gifta när Eva avliderEva har två barn sen tidigare 30 och 32 årEva och Mats får två gemensamma barn 15 och 19 årBortsett från inventarier så är huset den tillgång som finns, huset är belånat till 1 milj värderat till 2 milj.Hur fördelas arvet efter Eva? Särkullbarnen har ju rätt till sin del direkt men hon har ju två barn med sin make som har vårdande för de yngre barnen.Tack på förhand
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Gemensamma barn:Till att börja med är utgångspunkten att den efterlevande maken ärver henne direkt, 3:1 ÄB. Hennes arv utgör de tillgångar som finns kvar efter att skulderna räknats bort, den sk. kvarlåtenskapen, jag återkommer till detta nedan. Detta innebär Eva och Mats gemensamma barn inte ärver Eva direkt utan får en sk. efterarvskvot på Mats egendom då han går bort. När Mats går bort kommer de gemensamma barnen både ha rätt till efterarvskvoten (arvet efter Eva) och sedan den andel de har rätt till avseende arvet efter Mats, 3:2 ÄB. Jag länkar ett av mina tidigare svar där jag noggrant redogör för själva beräkningen av en efterarvskvot, vilket jag råder dig att läsa: https://lawline.se/answers/hur-beraknas-efterarvskvotSärkullbarn:När det kommer till särkullbarnen, Evas egna barn, behöver inte de vänta tills Mats går bort för att få arvet efter Eva utan de har rätt till arvet direkt, 3:1. För att ge en enkel summering av läget kan sägas ett Evas kvarlåtenskap delas på fyra, då hon har fyra barn. Två av dessa har rätt till sitt arv efter Mats dör, i form av sin efterarvskvot som är beräknat i en andel. Resterande två särkullbarn har istället rätt till arvet direkt. Kvarlåtenskap:Egendomen som utgör hennes kvarlåtenskap är helt enkelt hennes egendom. Detta utgörs utav hälften av giftorättsgodset (makarnas gemensamma egendom, ÄktB 7:1-2), då det först görs en bodelningen mellan makarna. Hälften av giftorättsgodset tillhör Mats, medan resterande tillhör Eva. Utöver hennes giftorättsgods kan hon också ha enskild egendom som också utgör en del av hennes kvarlåtenskap. Det går därför inte att beräkna en summa utifrån fastigheten och lånet eftersom det dels behövs göras en bodelning mellan makarna först och dels kan ingå övrig egendom. Värt att nämna är att ett testamente också påverkar utdelningen angående vem som tilldelas vad, ovan har jag utgått från den legala arvsordningen enligt Ärvdabalken. Detta kan vara komplicerat och känner du att du behöver ytterligare juridisk hjälp kan du vända dig till oss här: https://www.lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt för syskon när det inte finns några barn

2019-10-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min fråga gäller arvsordningen. Vad gäller vid situationen att : Ett gift par som gemensamt äger en bostad. Makan avlider. Det finns inga barn med i bilden, varken gemensamma eller särkull. Vad har den avlidnes syskon för rätt (om någon) till pengar för bostaden om denna säljs eller innehållet i bostaden? Vi har läst att maken alltid ska vara skyddad och i detta fall ärver han hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt? Detta eftersom efterlevande makes rätt t o m går före bröstarvingarnas arvsrätt (som måste vänta i sådant fall). Nu finns inga bröstarvingar så det är inte en faktor i detta fall. Stämmer detta? Ärver maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt? Detta gäller min svärfar som jag vet önskar sälja huset om ett tag eftersom det är för stort för honom att bo kvar i ensam. Han har nu blivit nervös över att hans avlidnas makas syskon har verkat vilja göra anspråk på några saker. Oklart vad. Dock fick han meddelande från personen som sköter bouppteckningen att de skulle bjudas in till någon gemensam genomgång. Så jag är tacksam om ni kan bringa lite klarhet i saken så vi kan lugna honom eftersom han är sjuklig och fortfarande i djup sorg. Makan skrev aldrig något testamente, men enligt uppgift från honom ska de gemensamt ha skrivit ett papper tillsammans med en jurist rörande om någon av dem avled så skulle den andra sitta kvar i orört bo. Har han full rätt all kvarlåtenskap, bostad ink lösöre? Och kan han sälja huset? Mvh
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Syskonen har efterarvsrätt då din svärfar går bortJag förstår det som att din svärfar har förlorat sin fru för ett litet tag sedan. Med tanke på att de var gifta är det precis som du säger, att din svärfar ärver all egendom med fri förfoganderätt, 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att din svärfar får göra vad han vill med all egendom, såväl bostad som lösöre så länge det inte rör sig om att han skulle ge bort en väldigt stor andel i gåva eller testamentera bort en större egendom som inskränker syskonens rätt. Detta beror på att hans avlidnes frus syskon (egentligen hennes föräldrar om dessa är i livet) har så kallad efterarvsrätt när din svärfar går bort. Jag förutsätter att föräldrarna till makan är bortgångna, varför hennes arvingar är hennes syskon. Syskonen har helt enkelt rätt till den kvotdel som din svärfar ärvde med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 § ÄB. Jag ska tydliggöra detta med ett enkelt exempel:Låt oss säga att din svärfar ärvde 100 000 från sin maka efter att en bodelning gjorts för att reda ut hur mycket var och en ägde var för sig. Vid denna tidpunkt hade din svärfar egendom till ett värde av 200 000 kr. Sammanlagt har han då 300 000, där han äger 100 000 med fri förfoganderätt. Detta innebär således att en tredjedel av all din svärfars egendom kommer gå till hans makas syskon vid hans bortgång eftersom de har efterarvsrätt. Det är detta som kallas kvotdelen. Denna kvotdel består oavsett om hans egendom har ökat eller minskat sedan makans bortgång.Din svärfar har med andra ord rätt att sälja huset om han vill det. Faktum är att han har rätt att sälja vad han vill eftersom det inte finns något testamente som säger något annat. Sedan när han går bort, oavsett om hans egendom har ökat eller minskat sedan hans maka gick bort, ska som huvudregel kvotdelen tillfalla makans syskon i efterarv.AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Kommer min mammas döde mans bröder ha rätt till hennes arv när hon dör?

2019-10-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om rätt till efterarv om den avlidne var gift. Min mamma var gift med en man som dog. Han har tre bröder. När min mamma dör kommer bröderna ha rätt till hennes arv?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att mannen inte hade några barn eller föräldrar vid liv eftersom du bara nämner att han har tre bröder. Om mannen skulle ha barn eller föräldrar vid liv är det värt att notera att de ska gå före bröderna i arvsordningen, ÄB 2 kap 1-2 §.Hur fungerar efterarv?Eftersom din mamma var gift ärvde hon sannolikt sin man med förtur framför hans arvingar, ÄB 3 kap 1 §. Egendomen fick hon med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att hon får använda pengarna, men inte testamentera bort den. När din mamma går bort kan den totala egendomen ha ökat eller minskat. Hur som helst kommer en så stor andel av hennes tillgångar som hon ärvde av sin man att tilldelas mannens bröder, ÄB 3 kap 2 §. Det är detta som kallas för efterarv. Resten av arvet kommer att tillfalla dig (och dina eventuella syskon). ExempelSäg att din mammas man lämnade 100 000 kr kvar efter sin död. Dessa pengar tillföll din mamma, som själv hade 100 000 kr. Det totala värdet av egendomen uppgick därmed till 200 000 kr. När din mamma dör finns det 150 000 kr kvar. Av dessa 150 000 kr kommer mannens bröder att ärva hälften, det vill säga en lika stor andel av den totala egendomen motsvarande vad han efterlämnade när han dog (50 000/100 000). Mannes bröder kommer att få dela på de 75 000 kr som de får ut i efterarv och därför få 25 000 kr var. Övriga 75 000 kr kommer att tilldelas din mammas arvingar, det vill säga dig och dina eventuella syskon. SammanfattningPå sätt och vis kommer din mammas mans bröder alltså ha rätt till "hennes arv" på så sätt att de kommer att ha rätt till efterarv till egendom som kommer att ingå i hennes dödsbo. Men egentligen utgör egendomen mannens arv, som din mamma enbart fått fri förfoganderätt över under en viss tid tack vare att makar ärver varandra med förtur.Arvsrätt är snårigt men jag hoppas att jag bringat lite klarhet i din fundering. Om inte får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilken arvsrätt har ett särkullbarn som avstått från att genast få ut sitt arv?

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är ett sk särkullbarn. Då vår far dog lät vi hans fru bo kvar i huset ( avstog från arvet just då )Nu ska hon sälja huset och påstår att "Det är så belånat samt att hon ska köpa en lägenhet först" och därefter kan vi få våra pengar.Kan det verkligen stämma att hon kan köpa en bostad för dessa pengar innan vi fått vår del ?Visst har vi rätt till arvet nu, trots att vi lät henne no kvar då ?Tydligen bestämde pappa och hon att de skulle ärva varandra. Hon har tre egna barn. Tack så hemskt mycket på förhand !!Mvh H
Johannes Norrman |Hej H!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterSåsom jag förstår bakgrundsbeskrivningen i din fråga, så har du i egenskap av särkullbarn avstått från din rätt att omedelbart få ut arvet efter din far, och istället låtit hans fru ärva efter honom före dig. Du undrar nu, såsom jag förstår din fråga, när och under vilka omständigheter du faktiskt kan få ut arvet du har rätt till. Jag kommer i mitt svar att utgå ifrån att din far inte upprättat något testamente, och att inte heller den s.k "basbeloppsregeln" varit aktuell.Ifall ett särkullbarn avstår från sitt rätt att omedelbart få ut sitt arv, får denne istället rätt till efterarvRegler om arvsrätt finns i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Inledningsvis konstaterar jag, att om en bröstarvinge (ett barn) är makarnas gemensamma, ärver den efterlevande maken framför de gemensamma barnen. Därefter har barnen rätt att få ut sitt arv efter den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider (3 kap 1 & 2 § § ÄB). Detta kallas efterarv, eller med ett fint juridiskt ord sekundosuccesion.Rent praktiskt fungerar det så att (som huvudregel) 50% av den efterlevande makens dödsbo fördelas mellan de gemensamma barnen (vad de skulle ärvt från den första avlidna maken), varefter den efterlevande makens kvarvarande tillgångar (det som "var dennes") i sin tur fördelas. Om makarna enbart hade gemensamma barn, kommer med andra ord allt makarna äger i slutändan att tillfalla just dessa gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB har emellertid ett särkullbarn som huvudregel rätt att genast få ut sin del av förälderns arv, även om föräldern är gift. Denna huvudregel modifieras dock av 3 kap 9 § ÄB, som ger särkullbarnen möjlighet att, om denne vill, avstå från sin rätt att genast få ut arvet, och istället få en rätt som motsvarar den som skulle tillkomma ett av makarnas gemensamma barn. När du avstod från att genast få ut ditt arv, fick du följaktligen rätt till efterarv.Din eftersarvsrätt medför att du har rätt att få ut arvet efter din far först när din fars maka avliditAv 3 kap 9 § ÄB framgår som sagt att ett särkullbarn kan avstå sin omedelbara arvsrätt. Särkullbarnet får då istället en arvsrätt, som motsvarar den som hade tillkommit makarnas gemensamma barn. Detta innebär först och främst att du inte har rätt att få ut ditt arv, förrän din fars efterlevande maka avlider. Vidare innebär ditt avstående, att din fars maka ärvde din fars egendom med vad man kallar fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär förenklat, att din fars maka inte kan testamentera bort den kvotdel av sin förmögenhet, som utgör efterarv (vanligen 50% av hennes egendom) eller skänka bort den som gåva.Däremot är det fullt tillåtet för den efterlevande makan att "leva upp" pengarna på annat vis, exempelvis genom att köpa en lägenhet, eller att på annat vis föra ett slösaktigt leverne. Med andra ord så har din fars maka olyckligtvis full rätt att både sälja huset och köpa en ny lägenhet, fastän du inte ännu fått ut ditt arv. Vidare behöver hon inte ens ge dig några pengar, efter det att hon köpt den nya lägenheten; din rätt till efterarv inträder som sagt först vid hennes död.SammanfattningDu har i egenskap av särkullbarn avstått från att omedelbart få ut ditt arv när din far dog, och istället låtit hans maka ärva före dig. Detta avstående medför att du har samma rätt till efterarv som om du vore makarnas gemensamma barn, vilket i sin tur innebär att du inte har rätt att få ut ditt arv förrän din fars maka avlider. Din fars maka har vidare ärvt din fars egendom med fri förfoganderätt, och förutsatt att hon inte testamenterar bort den eller skänker bort den, får hon förfoga över den som hon vill. Det står henne alltså fritt att sälja huset och köpa en lägenhet, och hon är inte skyldig att betala några pengar till dig efter att hon gjort det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar eller om jag missförstått dig, får du gärna återkomma med fler frågor, likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,