Gåvor i strid med rätt till efterarv

2020-07-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej,min mor har i ett gåvobrev gett en sommarstuga som gåva till ett av tre barn. Hon har i gåvobrevet angivit att gåvan inte ska utgöra förskott på arv och att gåvans värde är noll kronor. Den här sommarstugan fanns med i bouppteckningen efter min far som avled 1995 och arvet efter honom har inte skiftats ut till oss efterarvingar utan vår mor fick sitta kvar i orubbat bo. Finns det någon möjlighet för oss att ifrågasätta denna gåva som vi tycker är väldigt orättvis?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Frågan är arvsrättslig. Om jag förstår dig rätt så fanns det en önskan om ett "orubbat bo" vid den ena make/makans bortgång och det finns inga särkullbarn utan endast gemensamma barn mellan de båda makarna. Bestämmelser kring arv hittas i huvudsak i Ärvdabalk (ÄB). Som utgångspunkt gäller alltid ett s.k. "orubbat bo" när en make/maka går bort och det finns en efterlevande make/maka vilket framgår av 3 kap. 1§ ÄB. Detta innebär att efterlevande gemensamma barn får ut sin del av arvet efter den först avlidna maken först efter att även den andra maken avlidit (s.k. efterarv). Vad som rent juridiskt menas med att låta någon bo kvar i "orubbat bo" är att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, (om inte annat har föreskrivits i eventuellt testamente). Att ärva med fri förfoganderätt innebär bland annat att man ärver egendomen med vissa förbehåll. Man får exempelvis inte får lov att testamentera bort den eller ge bort den som gåva får inte heller ge bort gåvor i sådan omfattning att det orsakar en väsentlig minskning av egendomen enligt 3 kap 2 – 3 §§ ÄB.Enligt 3 kap 3 § 2 stycket ÄB ska bröstarvingar vars arv har getts bort enligt ovan, kompenseras med motsvarande belopp i pengar men om detta inte går ska gåvan återbäras förutsatt att den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att mottagandet av gåvan var negativt rörande de andra arvtagarnas arvslotter. Talan om en otillbörlig gåva måste dock väckas inom 5 år från gåvotillfället. Har det gått mer än fem år kan ändå gåvan räknas som förskott på arv om den getts till bröstarvinge enligt 6 kap 1 § ÄB. Om det i ett gåvobrev föreskrivs om att gåvan inte ska räknas som förskott på arv förhindras dock detta.En väsentlig minskning av egendomens värde har i rättspraxis ansetts innebär att egendomens värde på grund av gåvan har minskat med minst en fjärdedel. Om flera gåvor av ett mindre värde har givits systematiskt för att minska boets värde kan man i vissa fall räkna samman värdet av dessa för att så om de orsakar en väsentlig minskning. Ett krav är då att handlingarna ska ha gjorts utan att tillbörlig hänsyn till efterarvingarna. För att avgöra detta ser man till om gåvan var påkallas av omständigheterna eller om den var i missförhållande till den efterlevandes ekonomiska ställning.Det är mycket viktigt är att talan om invändning mot gåvan måste väckas inom fem år från gåvotillfället. Vidare kan inte talan väckas förrän den efterlevande avlidit, alltså då din mor går bort. Detta innebär i praktiken att det endast är gåvor som skänktes under den efterlevandes sista levnadsår som kan bli aktuella. Gåvor som har givits tidigare oavsett om de har orsakat en väsentlig minskning av den efterlevandes egendom kan inte angripas. Om ovanstående krav är uppfyllda. Det vill säga att det rör sig om en gåva som har orsakat en väsentlig minskning, som inte var påkallad av omständigheterna och gåvotillfället var inom fem år tillbaka i tiden, då utgår ett vederlag motsvarande gåvans värde när man räknar ut efterarvets storlek, man kommer alltså räkna med ett fiktivt belopp som kompenserar de andra barnen vid en bouppteckning efter din mor. Ett alternativ kan även vara att hävda att gåvan ska likställas med förskott på arv eller med testamente men det beror på hur gåvobrevet är utformat.Om gåvan av fastigheten kränker din laglott har du även möjlighet att kräva jämkning i samband med att din mor går bort, i det fall gåvan är att likställa med testamente. Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB.Jag rekommenderar att du tar reda på om din mor fick sitta kvar i orubbat bo med fri förfoganderätt eller om något annat har testamenterats. Om din mor har ärvt med full förfoganderätt har hon vidare möjligheter att fritt förfoga över arvet än vid fri förfoganderätt. Jag rekommenderar även att du börjar med att invända mot gåvan till din mor och förklarar att du kommer att tvista om saken efter hennes frånfälle, om gåvan inte återgår. Om du inte kommer någonvart med konflikten rekommenderar jag att du anlitar en jurist eller advokat specialiserad på arvsrätt när det ska upprättas en bouppteckning efter din mor och eventuellt i det läget väcker en talan om att gåvans värde ska läggas till som ett fiktivt värde vid beräkningen av efterarvet och lägger till alternativa yrkanden som är lämpliga då. Om du vill anlita en våra jurister eller om något är oklart i mitt svar, är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

När får gemensamma barn ut deras arv efter en avliden förälder?

2020-07-01 i Efterarv
FRÅGA |Min far har avlidit och föräldrarna har inte upprättat nåt inbördes testamente. Vad får min mor göra med deras gemensamma tillgångar; skog, hus,fonder och obligationer. Vi är fem barn,inga särkullbarn finns, när får vi begära ut vad vi lagenligt har rätt till och hur stor del är det.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att era föräldrar fortfarande var gifta vid er fars bortgång och kommer således utgå från det i mitt svar. Reglerna kring arv och när man får ta del av arvet hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Make ärver före gemensamma barnOm den avlidne var gift vid sin bortgång, så får den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före de gemensamma barnen. När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna till den först avlidne rätt till efterarv (3 kap. 1§ ÄB). Ni kan således först få ut arvet från er far när den efterlevande maken, d.v.s. er mor, har avlidit.Efterarvet utgör inte någon specifik summa utan räknas ut genom andelsberäkning. Om din fars del i bodelningen bestod av tex 50 kr av 100 kr totalt (50 %), så består ditt efterarv av 50 % av din mors totala kvarlåtenskap.Arv med fri förfoganderättDet som en efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med – dock får man inte testamentera bort det. Eftersom att ditt efterarv är 50 % av din mamma totala kvarlåtenskap, så får din mamma exempelvis inte testamentera bort den andelen (3 kap. 2§ ÄB). Det vill säga att så länge hon inte testamenterar bort de gemensamma tillgångarna, så får hon göra vad hon vill med tillgångarna – exv. sälja dem.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Laglott, efterarv och särkullbarn

2020-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan! Min mamma och pappa var gifta när min pappa gick bort! Min pappa hade ett barn sedan tidigare som han inte haft någon kontakt med alls! Nu är är bouppteckningen klar och vi har fått hem papper som vi ska skriva på ! Hans son vill nu ha ut en del av sin laglott! Sen står det att resten skall gå till min mamma med fri förfogande rätt ( Vad betyder det ?) sen står det även att den dagen hon går bort skall han och jag dela på resterande av det som finns kvar? Enligt mig så ska han endast ha 25% av sin laglott sen är det klart , varför skulle han helt plötsligt ärva av min mamma och samtidigt få hälften av allt + sin laglott den dagen min mamma går bort? Det känns inte rätt och dessutom är vi inte heller nöjda med han som ska sköta bodelningen då han känns väldigt nonchalant gentemot oss! Med Vänliga Hälsningar Tack för hjälpen
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! När det kommer till frågor om arv hittar vi svaren i Ärvdabalken (ÄB).Fri förfoganderättAtt ärva med fri förfoganderätt innebär bland annat att man ärver egendomen med vissa förbehåll. Man får exempelvis inte får lov att testamentera bort den eller ge bort den som gåva (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB).EfterarvsrättDu och din din pappas son har rätt till efterarv efter din pappa när din mamma går bort. Här är det alltså arvet efter din pappa som är aktuellt, även om ni inte ärver honom förrän din mamma går bort. Huvudregeln är att du och din halvbror ska ärva en lika stor kvotdel av din mammas kvarlåtenskap som arvet efter din pappa utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ÄB). Exempel: Om din pappas kvarlåtenskap utgjorde 10% av din mammas förmögenhetsmassa ska hans arvingar, du och din halvbror, ärva 10% av hennes kvarlåtenskap när hon går bort.LaglottOm du och din pappas son är din pappas enda barn är era arvslotter hälften var av er pappas kvarlåtenskap och era laglotter består av hälften av arvslotterna (7 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt att ärva sin laglott. För att få ut den direkt ska arvingen begära jämkning, vilket det verkar som att din pappas son har gjort. Ni kan alltså inte kräva att han endast ska ärva 25% av sin laglott. Utöver laglotten har han dessutom rätt till efterarv på resten av sin arvslott när din mamma går bort.SammanfattningsvisNär din pappa gick bort hade både du och din halvbror rätt att få ut era laglotter (hälften av era arvslotter, det vill säga en fjärdedel av er pappas arv vardera). När din mamma går bort har ni rätt till efterarv efter er pappa eftersom din mamma ärvt hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det är då ni har rätt till en lika stor kvotdel av din mammas kvarlåtenskap som arvet efter din pappa utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort, minus laglotten om den begärts ut tidigare. När din mamma går bort är det bara hennes arvingar som ärver hennes kvarlåtenskap. Din halvbror har alltså inte rätt till hennes arv. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och lycka tillMed vänlig hälsning,

Hur räknar man ut sitt efterarv?

2020-06-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min pappa gick bort tidigare i år. Han hade 2 särkullbarn med två olika kvinnor som föddes innan mig. Han har aldrig träffat dessa barn. Han och min mamma var gifta fram till min mamma gick bort för 19 år sen. Han satt då i orubbat bo.Nu när bouppteckningen är klar efter min pappa och arvskiftet ska göras så undrar jag hur jag ska göra.Jag vet att först nu kan jag få ut mitt morsarv och nu undrar jag hur jag ska räkna ut det?
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När vi söker svar inom arvsrätten är det ärvdabalken som är lämplig att kika i. När man skall räkna ut hur stor del av tillgångarna från din far som är arvet till dig av din mor måste man titta på det genom antingen bråkdelar eller procent. För att förklara detta på ett bättre sätt kommer jag nedan att ge ett exempel på hur man räknar med fiktiva siffror. Exempel: Vid din mors bortgång efterlämnade hon ex. 100 000 kronor, som din far ärver före dig (3 kap 1 § Ärvdabalken). Dessa pengar skall du få i efterarv efter din fars bortgång (3 kap 2 § Ärvdabalken). Din far har vid tillfället av din mors bortgång ex. 150 000 kronor. Vilket gör att efterarvs andel blir 100 000 (din mors kvarlåtenskap som du är berättigad) / 250 000 (Det som din far får totalt med pengarna från din mor) = 0.4. 40% av den kvarlåtenskap som din far lämnar efter sig är alltså ditt efterarv från din mor.Efterarvet är det som först kommer att dras av innan resterande av pengarna skall delas lika mellan dig och de andra särkullbarnen. Så om din far skulle haft 300 000 kronor vid sin bortgång i kvarlåtenskap, skulle 120 000 kronor av dem (300 000x 0.4= 120 000) bli ditt efterarv. Resterande 180 000 kronor delas lika mellan dig och din fars särkullbarn. Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig! Har du fler frågor så tveka inte på att ställa den till oss på Lawline. Vänligen,

Rättigheter när ens gifta syster dör?

2020-07-03 i Efterarv
FRÅGA |Min gifta syster har just avlidit, inga barn, vad har jag som bror för rätt.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar sorgen men hoppas kunna klara upp det juridiska. Eftersom din syster var gift regleras situationen dels genom äktenskapsbalken (ÄktB) och dels genom ärvdabalken (ÄB). Eftersom din syster var gift ska först en vanlig bodelning ske eftersom hennes död innebär att äktenskapet upplöses (ÄktB 1:5 och 9:1). För att hålla det kort innebär en bodelning i grova drag att det som inte är s.k "enskild egendom" (genom t.ex äktenskapsförord) delas lika mellan din systers dödsbo och hennes make (ÄktB 11:3 jämte 11:6 och 11:7). Det som din systers dödsbo erhåller i bodelningen utgör hennes kvarlåtenskap - dvs det som ska ärvas av någon. Eftersom hon var gift men saknade barn kommer hennes make ärva allt (ÄB 3:1). Dock har din systers genetiska släktingar rätt till s.k efterarv. "Efterarv" innebär att den med bäst arvsrätt efter din syster istället ärver din systers make när han dör (ÄB 3:2). Eftersom din syster inte hade några barn är hennes föräldrar de med bäst rätt till arv, skulle de vara döda är det hennes syskon, dvs du (ÄB 2:2 1-2st). Det vanligaste är att den som får efterarvet har rätt till hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne dör men detta kan påverkas av bl.a bodelningen (ÄB 3:2 1st och 3st). Denna rätt kan inte påverkas genom testamente eller genom att den efterlevande maken försöker ge bort efterarvet (ÄB 3:2 1st och 3:3). Vissa andra saker kan även påverka men detta är det huvudsakliga att känna till. Som bror har du alltså inte några särskilda rättigheter just nu. Du kan dock ha rätt till efterarv senare beroende på hur familjesituationen ser ut när din systers efterlevande make dör.

Hur ska huset fördelas?

2020-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min far och hans fru har varit gifta över 30 år, före midsommar dog han. Hon har tre barn från tidigare äktenskap och min far har mig och min bror. Inga gemensamma barn. Hon bor i deras gemensamma hus. Dessutom ska hon självklart få bo kvar i huset men om det säljs eller om hon dör vill vi få våran del korrekt. Hur bör man gå till väga och hur stor del av huset tillfaller mig och min bror?Tacksam för svar.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger arvsrätten?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Här framkommer de olika arvsklasserna, alltså vilken ordning arvingar ärver i. I den första arvsklassen ärver barn till den avlidne. Barn till den avlidne ska dela lika på kvarlåtenskapen efter den avlidne. (2 kap. 1 § ÄB) Om den avlidne var gift har den efterlevande maken eller makan som utgångspunkt rätt att ärva. (3 kap. 1 § ÄB) Finns det dock inga gemensamma barn har barn till den avlidne förtur till arv. Detta innebär att den efterlevande maken eller makan inte ärver efter den avlidne om de inte har gemensamma barn alternativt om det inte finns ett testamente. Istället ärver den avlidnes barn. Dock har den efterlevande maken eller makan alltid rätt att få ut så pass mycket från kvarlåtenskapen efter den avlidne att det tillsammans med vad maken eller makan erhöll vid bodelningen motsvarar värdet av 4 prisbasbelopp. (3 kap. 1 § ÄB) Barnen till den avlidne kan dock välja att avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken eller makan. Detta innebär att barnen istället har rätt till efterarv från den efterlevande maken eller makan vilket motsvarar en kvotdel i värdet hos den efterlevandes kvarlåtenskap. (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB)Hur fördelas värdet på huset?Vad gäller huset i frågan fördelas värdet av detta först genom en bodelning mellan de båda makarna. Bodelningen sker enligt reglerna i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter kallad ÄktB. När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske där giftorättsgodset läggs samman. Därefter dras skulder av och sedan fördelas återstående värde lika mellan makarna. För husets del så ska alltså värdet av huset sedan skulder dragits av fördelas lika mellan makarna. Den del av värdet som tillfaller den avlidne utgör en del i dennes kvarlåtenskap och är alltså en del av arvet. (9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB.)SammanfattningSammanfattningsvis är du och din bror arvtagare till er far. Beträffande huset tillfaller halva värdet från bodelningen er i arv. Ni kan välja att avstå från att ta ut ert arv direkt till förmån för den efterlevande makan. Detta skulle ge er efterarvsrätt i den efterlevande makans totala kvarlåtenskap. Efterarvsrätten utgörs av en kvotdel i hela kvarlåtenskapen efter den efterlevande makan. Tyvärr kan jag inte ge ett mer preciserat svar än detta med utgångspunkt av den information som framkommer i frågan. För att få mer klarhet i er situation rekommenderar jag att ta kontakt med en jurist. Vi på Lawline har kunniga jurister och möjlighet att boka tid finner du här.Lycka till!Mvh,

Kan man ärva sin förälders sambo?

2020-06-26 i Efterarv
FRÅGA |Hejmin pappa dog nyligen. Jag har två bröder. vi är alltså 3 biologiska barn. min pappa hade en sambo. sambon har två biologiska barn som inte är min pappas barn. enligt pappas sambo har pappa och hon skrivit ett testamente som säger att om någon av dem dör så får den andre ta över den avlidne del av huset (när båda var vid liv ägde de 50/50). det jag undrar är om jag och mina syskon kommer ärva pappas sambo när hon avlider, eller är det bara hennes 2 biologiska barn som får ärva huset?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Utgångspunkten är i arvsrätten att sambor inte ärver varandra. Detta kan dock ändras genom ett testamente. Genom ett testamente så kan testatorn förordna om att den efterlevande sambon ska ärva. Dock är laglotten för bröstarvingar skyddad. Detta innebär att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott från kvarlåtenskapen av den avlidne föräldern. (7 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 3 § ÄB) För att en bröstarvinge ska ha rätt till efterarv från ett testamente behöver detta framkomma i det skrivna testamentet. Det kan framkomma genom att den som ärvt genom ett testamente ärvt med fri förfoganderätt och att egendomen efter arvtagarens bortgång ska tillfalla bröstarvingen. (12 kap. 2 § ÄB)SammanfattningVid ett testamente till förmån för en sambo måste det framgå att det ska förekomma ett efterarv till bröstarvingarna, annars finns det ingen efterarvsrätt vid ett testamente. Dock har bröstarvingarna alltid rätt att få ut sin laglott från den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Då du och dina syskon inte ingår i den legala arvsordningen enligt 2 kapitlet ÄB så kommer ni inte ärva din fars sambo i annat fall än att det skulle framgå från ett testamente. (se 2 kap. ÄB)Utifrån din fråga kan jag tyvärr inte ge ett närmare svar än detta. Jag hoppas det har varit behjälpligt. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

Har en brorson till den först avlidne rätt till arv vid den efterlevande makens död, om det gemensamma barnet har avlidit?

2020-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Min moster dog förra året. Hon har varit gift men maken är död sedan 55 år. Deras gemensamma son dog 1997, han hade ingen familj. Det finns ett testamente efter min moster som säger att jag och mina två bröder med full äganderätt ärver hela hennes kvarlåtenskap. Det finns en brorsson till min mosters avlidne make, ärver han någonting?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar och börja med att kort redogöra för de olika arvsklasserna. Därefter kommer jag redogöra för hur arvet hanteras vid din mosters makes död, och sedan hur arvet hanteras vid din mosters död. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).ArvsklassernaArvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasser. I den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Makens dödVid den tidpunkt som din mosters make avled, så hade de ett gemensamt barn som då utgör en bröstarvinge till din mosters make (2 kap. 1 § ÄB). När en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt", och att arvingarna i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Det är således endast makens bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död.Efterarvet utgörs av den kvotdel som din moster ärvde från hennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hon ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hon hade efter arvet. Om din moster exempelvis ärvde 50.000 kr från hennes make, och hennes totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %.Din mosters död och hennes testamenteNu när din moster har gått bort lever inte det gemensamma barnet längre och det finns således inte några efterarvingar i den första arvsklassen – dock finns det en brorson i den andra arvsklassen som också har rätt till efterarv.Det som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – man får dock inte testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mosters testamente är ogiltigt i den del din hon testamenterar bort kvarlåtenskap som hon inte har rätt till (13 kap 1 § ÄB).SammanfattningDin mosters avlidna makes brorson har således rätt till efterarv enligt den kvotdel som din moster ärvde från hennes make – detta efterarv ska delas ut till brorsonen innan din mosters förmögenhet fördelas. Din moster har, som ovan nämnt, inte någon rätt att testamentera bort den del som hon ärvde efter hennes avlidna make – utan testamentet är ogiltigt i den delen. När brorsonen har fått ut efterarvet, fördelas resten av din mosters förmögenhet enligt hennes testamente.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,