Hur fungerar särkullbarnets efterarsrätt?

2021-04-09 i Efterarv
FRÅGA |När det finns 2 st bröstarvingar och 1 st särkullbarn. Särkullbarnets mamma gick bort för 10 år sen. Nu har bröstarvingarnas pappa gått bort. Särkullbarnet ska ha ett efterarv enl. kvotandel på 10%. Min fråga är:Ska bröstarvingarnas laglott räknas av från arvslotten innan särkullbarnet får sin kvotandel?Ex arvslott 1000kr / bröstarvingars laglott 50% =500kr särkullbarn 10% av 500kr=50kr resterande 450kr till bröstarvingarna.) Eller ska särkullbarnet ha 10% på hela arvslotten?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du skickar in din fråga till Lawline! Din fråga handlar om arvsrätt och därför är det ärvdabalken som ska användas för att lösa frågan. Vad är ett särkullbarn?Ett särkullbarn i lagens mening är ett barn som den avlidne har i sitt tidigare äktenskap. Om ex. Anna och Bertil är gifta och har barnet Camilla, är särkullbarnet ett barn som Bertil har med någon annan än Anna från exempelvis ett tidigare äktenskap. Hur fungerar arv för särkullbarn?Huvudregeln för arv är att den efterlevande maken får barnens arv med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken i stort sett kan göra vad som helst med tillgångarna förutom att testamentera bort det. Barnen får då en efterarvsrätt, vilket innebär att de får ut sitt arv när den efterlevande maken avlidit. Undantag finns däremot för särkullbarn som får ut sitt arv direkt och inte behöver vända på att den efterlevande maken ska avlida. Självklart ärver särkullbarnet endast från den maken som är förälder till barnet och arvet förutsätter därför att det är den maken som ska avlida för att särkullbarnet ska få sitt arv (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har däremot en möjlighet att avstå sin rätt till arvet till förmån för den efterlevande maken. Detta innebär att arvet som särkullbarnet ska få istället ges till den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 9 §). Jag antar att det är detta som har hänt i ditt fall, då särkullbarnet annars hade fått ut sitt arv direkt när mamman gick bort 10 år sedan. När särkullbarn gör detta så får de rätt till efterarv på samma sätt som de gemensamma barnen (3 kap. 2 och 9 §). Detta innebär att arvet från pappan ska fördelas lika mellan alla tre barn. Vad är laglotten?Laglotten är den halva arvslotten och arvslotten beräknas genom att dela tillgångarna på andel arvtagare (barn). Om t.ex. arvets värde är 150 000 kr och det finns tre barn är arvslotten 50 000 kt (150 000 kr / 3 barn) och laglotten då 25 000 kr (50 000 / 2). Laglotten är den del av arvet som man är berättigad till och denna delen kan därmed inte testamenteras bort (7 kap. 1 ÄB). I och med att särkullbarnet ska få sin andel beräknad på samma sätt som de gemensamma barnen blir alltså deras andel av arvet beräknade på samma sätt. Se exemplet ovan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till efterarv?

2021-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Min storebror och jag har samma mor. Båda våra fäder är döda och han har fått ärva sin far. Vår mamma börjar nu att bli till åren och frågan har dykt upp i mitt huvud. Den dagen som hon kilar vidare, ärver jag och min bror då henne 50/50 eller är det, som jag har hört någonstans, att jag ärver både min mor OCH min far, dvs. 75%?Med stora hälsningar och tack på förhand.
Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din mor och att din far var gifta vid din fars bortgång. Då du inte nämner andra syskon än din bror kommer jag att utgå ifrån att du inte har fler syskon när jag besvarar din fråga. Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag även att utgå från att sådant inte finns.För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).I samband med din fars bortgång gjordes bodelning mellan honom och din mor (23 kap. 1 § ÄB).BodelningenI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först avräknades din fars skulder från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter fördelades det sammanlagda värdet av din fars och din mors giftorättsgods lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB).ArvetDin fars kvarlåtenskap motsvarade alltså hans andel efter bodelningen. Då det inte funnits ett testamente skulle allt detta ha tillfallit dig, men då din far och mor varit gifta vid tidpunkten för hans död finns det en bestämmelse i 3 kap. 1 § ÄB som säger att allt ska tillfalla henne. Först vid din mors bortgång får du ut detta i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när din far dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då din far gick bort dividerar hans kvarlåtenskap med din mors totala förmögenhet.Exempel För att underlätta förståelsen ger jag följande exempel. Låt oss säga att din fars kvarlåtenskap var 60 000 kr och din mors tillgångar motsvara 40 000 kr (där din far kvarlåtenskap om 60 000 också ska adderas). Kvoten kommer då motsvara 60 000/100 000, alltså 0,6.När din mor går bort säger vi att hon efterlämnat sig 200 000 kr. Av dessa 200 000 kr ska först 60 % (0,6) avräknas, alltså 120 000 kr och tillfalla dig. Resterande 80 000 kr ska fördelas jämnt mellan dig och din bror.Du har därmed rätt till 160 000 kr (120 000 + 40 000) och din bror 40 000 kr.SlutsatsDu har rätt till din fars kvarlåtenskap och även hälften av din mors kvarlåtenskap vid hennes bortgång.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har syskon till avliden make rätt till arv?

2021-03-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej! har en fråga.har en faster som gifte sig för längesedan, hennes man dog och hon blev änka. hon fick ärva en liten summa pengar efter hans död. dom hade inga barn tillsammans. det jag undrar är vem ärver om hon går bort? hon har en bror och vi är 3 stycken barnbarn. hennes man som dog hade 2 syskon.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Vem har rätt till arv?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Såvida er faster inte har upprättat ett testamente kommer ärvdabalkens arvsordning gälla. I ärvdabalken kan man finna tre olika arvsklasser. I första arvsklassen finner man barn, barnbarn och så vidare i nedstigande led (2 kap. 1 § ÄB). Det är dessa man brukar kalla för bröstarvingar. Om man inte kan finna någon i denna arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Där talar man i första hand om föräldrar till arvlåtaren, men även arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Den tredje arvsklassen ger mor- och farföräldrar arvsrätt (2 kap. 3 § ÄB). Om jag förstår din fråga rätt så har din faster enbart en bror och ni är barnbarn till honom. Som bror till arvlåtare hamnar man i den andra arvsklassen. Han kommer, förutsatt att han är ensamt syskon till er faster, bli tilldelad hela arvet efter henne. Notera dock att er fasters avlidne makes arvingar har rätt till sin del av efterarv. Jag går in på det här nedan. Rätt till efterarvOm jag tolkat din fråga rätt så är hennes mans syskon de närmaste arvingarna han hade. Syskon faller in i vad man brukar kalla för den andra arvsklassen (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Eftersom din faster var gift och hennes man inte hade några egna barn så fick hon summan pengar i arv efter hans död (3 kap. 1 § första stycket ÄB). När er faster gå bort så kommer hennes makes legala arvingar ha rätt till arv. Denna form av arv kallas för efterarv och innebär att hälften av er fasters kvarlåtenskap ska tillfalla den först avlidne makens arvingar (3 kap. 2 § ÄB).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp för dig. Är något fortfarande oklart eller om jag tolkat din fråga fel är du varmt välkommen att skicka in en ny. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt att ärva efter efterlevande makes bortgång

2021-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Min Mamma och min Pappa skiljde sig och Pappa gifte om sig och jag fick en styvmor och dom adopterade en flicka och därmed fick jag en syster.Min Pappa avled 1996 och min styvmor avled 2020.I bouppteckningen efter Pappa framgick det att han efterlämnade sig bankmedel.Jag bodde vid min Pappas död med egen familj på annan ort. Jag blev sedemera förfrågad om jag ville kräva min laglott vilket jag gjorde 1996. Men pga. Att min styvmor sa mig att det fanns inget att ärva, så med den kunskapen levde jag tills min styvmor avled, då fick jag ett brev om förfrågan om jag ville få ut min laglott efter min far. Det visades det sig att det fans bankmedel att ärva..Min styvmor avled 2020 och hon hade betydligt mer bankmedel.Min fråga är om jag har rätta att ärva även min styvmor. Det finns inget testamente mellan min styvmor och min ( adopterade ) syster. Har jag rätt att dela lika av min Pappas bankmedle och min styvmors bankmedel.Vad händer om det visar sig att min syster inte är rätteligen adopterad, om det inte finns dokument som visar att hon är adopterad
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelser i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga då det handlar om arv. Jag kommer även beskriva rättsläget lite mer allmänt då jag inte känner till diverse makars egendomsförhållande eller ifall testamente funnits mellan dem. Jag har dock utgått från det då du skrivit att du fick kräva ut din laglott vilket sker vid jämkning av testamente. Frågan om din adoptiv systers adoption är svår att besvara. Jag har svårt att se hur det inte är rätteligen gjort då förfarandet utförs hos tingsrätten enligt 4 kap 12 § föräldrabalken, och leds samt utreds av socialtjänsten. Ifall förfarandet inte gjorts enligt föräldrabalken eller inte erkänts av svensk domstol föreligger inget rättsligt förhållande och enda sättet för personen att erhålla arv är genom testamente. När ett äktenskap upplöses delas egendomen lika mellan parterna, ifall inte egendom varit enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Du har då som utgångspunkt rätt till din arvslott från din pappas kvarlåtenskap, såvida den inte genom testamente gått vidare till efterlevande make. I sådana fall har du rätt att jämka testamentet. Ifall du vid din pappas död avstått från att jämka testamentet och kräva ut din laglott och därmed ta del av din arvsrätt har du rätt att ur efterlevande makes kvarlåtenskap erhålla hälften av egendomen (3 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Här är det dock väldigt beroende på testamentet, ifall egendomen är testamenterad med full äganderätt har du bara rätt till din laglott ifall, ifall det dock är testamenterat med fri förfoganderätt har du rätt till hälften. Värt att notera är dock att ifall efterlevande make erhöll en andel som utjorde något annat än hälften som jag utgick från, ska bröstarvingen erhålla den andelen ur efterlevande makes kvarlåtenskap ( 3 kap. 2 § 3 stycket ärvdabalken). Jag utgår även här från att du inte fått ta del av din laglott efter din pappas död, ifall du hade fått erhålla egendom efter din pappas död hade din rätt till efterarv varit borta. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt

2021-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga om arvsrätt som inkluderar särkullbarn. I det här fallet finns 2 särkullbarn på moderns sida, 3 särkullbarn på faderns sida och 2 gemensamma barn. Modern har avlidit sedan några år, och en viss del av arvet på moderns sida har betalats ut till hennes särkullbarn. De två gemensamma barnen har inte fått ut sitt morsarv. Faderns förmögenhet är nu ca 4 milj, som då inkluderar då en skuld till den avlidna moderns särkullbarn.1. Hur ska arvet fördelas när fadern dör enligt arvsrätt om inget testament vore skrivet?2. Enligt fadern har han skrivit ett testamente som innebär att moderns särkullbarn, som fortfarande har en oreglerad skuld från moderns dödsbo även ska få del av hans dödsbo, som då ska dela lika med 3 särkullbarn på pappas sida och de 2 gemensamma barnen.Min fråga är: Kan ett sådant testament vara giltigt i lagens mening? Jag tänker att det blir en orättvis fördelning där moderns särkullbarn i så fall får mer, och får ärva två gånger och att det få missgynnar de 2 gemensamma bröstarvingarna. Faderns 3 särkullbarn har väl rätt att dela på 50% av faderns arv, enligt arvsrätten? Om det hypotetiskt skulle vara ett giltigt testamente, är det då bröstarvingarnas 50% farsarv som ska delas med moderns särkullbarn. Knepig situation..
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.(1) Hur ska arvet fördelas om inget testamente är upprättat efter fadern?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt innebär att denne under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna, men i övrigt är fri att disponera över dem som denne önskar.Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).EfterarvsrättEfterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.Beräkningen ser ut som följande:Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.I ditt fallModern som avled hade här fyra barn. Om inte något testamente säger något annat ska de ärva en lika stor del var av moderns kvarlåtenskap, det vill säga en fjärdedel var. Särkullbarnen har redan fått ut sitt arv från modern och resten av moderns arv erhöll fadern med fri förfoganderätt. Det framgår inte av din fråga hur stort arvet efter modern var eller hur mycket tillgångar fadern hade efter bodelningen, så jag kan inte avgöra hur stort efterarvet här kommer bli, men det beräknas enligt ovan nämnda formel.Vad som kvarstår efter att efterarvet till de gemensamma barnen delats ut är faderns kvarlåtenskap. Fadern har fem bröstarvingar. Om inget testamente är upprättat ska de som ovan nämnt dela lika på kvarlåtenskapen, och erhåller då alltså en femtedel var av faderns kvarlåtenskap var.(2) Får ett testamente som inskränker på bröstarvingarnas arv upprättas?Om inget testamente är upprättat ärver barnen som ovan nämnt en lika stor del var av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Arvlåtaren har dock möjlighet att upprätta ett testamente och på så sätt förordna över sin kvarlåtenskap. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom fadern här har fem bröstarvingar motsvarar deras arvslott 1/5 av hans kvarlåtenskap medan laglotten motsvarar 1/10 av kvarlåtenskapen. Laglotten kan inte testamenteras bort.Du skriver att fadern i det hypotetiska testamentet angett att moderns särkullbarn ska dela lika på hans arv med hans fem bröstarvingar. Jag tolkar det som att du menar att varje person ska erhålla en lika stor andel var av faderns kvarlåtenskap. Eftersom modern har två särkullbarn innebär det att de skulle vara sju arvingar som delar lika på faderns kvarlåtenskap och de skulle då alltså erhålla 1/7 av kvarlåtenskapen var. Eftersom detta inte understiger den laglott om 1/10 av faderns kvarlåtenskap som hans bröstarvingar är berättigade till, är fadern fri att förordna över sin kvarlåtenskap genom sitt testamente på detta vis. Det hypotetiska testamentet skulle alltså i inte vara ogiltigt på denna grund.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning

Hur räknar man ut efterarv

2021-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår syster avled 29.12.20.Inga barn. Maken avled 1997. Han har syskon barn. Vår syster blev kvar i orubbat bo. De hade ca 175 000 i kontaner 1997. Han hade en försäkring som.utdelade 145000kr. Av dessa pengar fa ns i början.på 2013 ca 85000 kr. Systern.dement. Idag ca tio år senare hade vår syster vid sin död 195000 kr.Vidbouppteckningen efter utgifter ca 100000 kr. Hur skall dessa pengar fördelasmellan Vår systers efterleva de o makens syskonbarn?mvh.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den döde makens syskonbarn har rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)).Om bodelning inte gjordes mellan er syster och hennes make 1997 så måste man för att räkna ut efterarvet göra en bodelning i efterhand, men uträkningen kan påverkas av om bodelning faktiskt gjordes eller inte.Försäkringsbeloppet ingick inte i arvet efter maken (14 kap. 7 § Försäkringsavtalslagen). Trots detta kan försäkringsbeloppet omfattas av efterarv, det framgår av ett avgörande i Högsta Domstolen (NJA 1975 s. 302). Det vanliga är att försäkringsbeloppet beräknas som om de hade varit gemensam egendom mellan makarna så kallat giftorättsgods. Kvotdel: För att räkna ut hur mycket syskonbarnen till maken ska ha i efterarv räknar man ut en kvotdel. Formeln är: Det som den döde maken hade efter bodelning dividerat med allt som den efterlevande maken fick efter bodelning och arv från sin döde make. Jag utgår nu i min uträkning från att bodelning gjordes 1997 och att försäkringsbeloppet ska räknas som giftorättsgods och att det inte fanns någon annan så kallad enskild egendom i bodelningen. Bodelning: 175 000 kr delat på två är lika med 87 500 kr. Den döde maken fick alltså 87 500 kr efter bodelning. I beräkningen av efterarv tänker man sig att även försäkringsbeloppet hade ingått fast det egentligen inte gjorde det. Alltså 145 000 delat på två som är lika med 72 500 kr. Det beräkningsmässiga bodelnings-resultatet efter den döde maken blir då: 87 500 + 72 500 = 160 000 Nu till formeln: 160 000 kr (den döde makens beräkningsmässiga del efter bodelning) delat på 87 500 kr (det hon egentligen fick i bodelningen) + 72 500 kr (det som vi beräkningsmässigt kom fram till att hon fick av försäkringen) + 160 000 kr (det som hon beräkningsmässigt fick i arv från maken). Det blir 160 000 / 320 000 = 50 % Kvotdelen är alltså 50 %. 50 % av 100 000 kr är 50 000 kr. Efterarvingarna ska alltså ha 50 000 kr av er systers kvarlåtenskap efter hennes död. Det finns också undantagsregler i Ärvdabalken som påverkar beräkningen av efterarv som t ex. så kallad förkovran (se 3 kap 4 § 1 st ÄB). Sammanfattning: Det är svårt att säga helt säkert att denna uträkning stämmer i just ert fall. Det finns många om och men som du märker. Vill ni vara säker på att allt går rätt till råder jag er såklart att anlita en sakkunnig på området som hjälper er. Hoppas att du ändå fick en översikt.

Arv och efterarv när ens förälder gifter om sig

2021-03-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! En liten fundering. Min mamma och pappa byggde nytt hus för snart 10 år sen. Min mamma stod som ägare till huset fram till hösten 2018 när hon gick bort. Jag och min bror ärvde mamma men har låtit pappa bo kvar i huset sen dess. Nu har pappa förlovat sig med en gammal älskarinna som han dessutom har en dotter på snart 30 år ihop med. Kvinnan vägrar flytta in i samma hus som min mamma bott i. Nu har pappa planer på att sälja huset och sen bygga nytt hus igen ihop med denna kvinna. Vad händer med vår del av arvet om han säljer huset nu och investerar i ett nytt hus?Och om de nu även skulle gifta sig vad blir det då?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör arv och äktenskap så kommer ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) att bli tillämpliga. Även sambolagen kommer att beröras. Arvet efter din mammaJag tolkar din fråga som att du och din bror var din mammas enda barn och att ni således hade rätt till hela hennes arv (2 kap. 1 § ÄB). Emellertid fick ni avstå arvet till förmån för den efterlevande maken (det vill säga er pappa), vilket istället ger er rätt till efterarv (3 kap. 1 och 2 § ÄB). Denna egendom innehar er pappa med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt får disponera över egendomen, men däremot inte testamentera bort den till någon annan. Vad händer om de gifter sig? Om din pappa och kvinnan gifter sig så kommer konsekvensen vid någons bortgång bli att en bodelning ska äga rum (9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå, och en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). I regel är all egendom därför giftorättsgods, om man inte har ett äktenskapsord som förklarar att egendom ska vara enskild eller att man till exempel har fått viss egendom i gåva från en tredje part med villkoret att den ska vara makens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). I praktiken innebär detta att huset kommer att läggas till kvarlåtenskapen och den egendom som ska fördelas mellan makarna vid en bodelning. Om din pappa och kvinnan flyttar ihop i ett nytt hus utan att gifta sig så kommer huset vid samboförhållandets upplösning ingå i en bodelning ändå, eftersom det då är gemensam samboegendom (3 och 8 § sambolagen). Observera att detta inte gäller om de bor kvar i din pappas nuvarande hus, eftersom det då inte anses vara "förvärvat för gemensam användning" (jfr 3 § sambolagen). Innan bodelning kan ske så ska dock först ert efterarv, det vill säga arvet efter er mamma, delas ut och avräknas från egendomen (3 kap. 6 och 7 § ÄB).Har ni ändå rätt till ert arv? En efterlevande make har alltid rätt att få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet, vilket för år 2021 är 47 600 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att denna regel sällan aktualiseras. Istället har den efterlevande maken rätt att ärva framför gemensamma bröstarvingar. Eftersom du och din bror betraktas som "särkullbarn" så har ni dock rätt att få ert arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns dock en möjlighet för er att avstå från ert arv till förmån för den efterlevande maken och istället ta del av arvet efter henne (3 kap. 9 § ÄB). Sammanfattning Er rätt till arvet efter er mamma kommer inte att påverkas om er pappa gifter om sig, eftersom efterarvet kommer att fördelas innan någon bodelning ska äga rum. Däremot kommer hans övriga egendom att betraktas som giftorättsgods (som huvudregel) och därmed ingå vid en bodelning mellan makarna i det nya äktenskapet, vilket då minskar ert arv efter honom. Skulle er pappa gå bort innan hans nya kvinna så har ni rätt att få ut era arvslotter direkt, men kan även välja att istället avstå arvet till förmån för kvinnan och ta del av arvet efter henne istället (så kallat efterarv). Skulle du behöva mer hjälp kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserade av detta kan du kontakta mig på julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

När har syskon rätt till efterarv?

2021-03-18 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min man har inga barn, mina föräldrar är borta men jag har en bror. Om jag inte skriver något testamente så ärver min man mig med fri förfoganderätt om jag förstått det rätt. Men tydligen har min bror rätt till att ärva efter min man när han går bort, stämmer det och hur fungerar det isåfall?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!Hur fördelas arvet enligt lagen?Om inget testamente upprättas kommer arvet att fördelas enligt reglerna i Ärvdabalken (ÄrvB). Denna legala arvsordning innebär att man delar upp arvingar i olika arvsklasser med olika rätt till arv. Den första arvsklassen består av barn och den andra arvsklassen består av föräldrar och syskon (2:1-2 ÄrvB). I de fall den som avlider var gift så har den efterlevande maken arvsrätt, medan de andra arvingarna (i den första och andra arvsklassen) endast har efterarvsrätt vilket innebär att de har rätt till arv när den efterlevande maken går bort (3:1-2 ÄrvB). Om den avlidne inte var gift har arvingarna i arvsklasserna rätt till arv direkt.Vad innebär "fri förfoganderätt"?När en make avlider ska en bodelning göras vilket innebär att tillgångarna ska fördelas. Allt giftorättsgods läggs ihop och delas sedan på hälften. Den efterlevande maken kommer då att erhålla en hälft som sin egen med full äganderätt, och en hälft som ett arv med fri förfoganderätt. Den delen som erhålles med fri äganderätt kan den efterlevande maken fritt råda över som denne önskar. Den andra hälften som erhålles med fri förfoganderätt har däremot vissa begränsningar. Eftersom att denna andel senare ska tillfalla den först avlidnes arvingar som efterarv får den efterlevande maken t.ex. inte testamentera bort egendomen eller skänka bort en stor del.SammanfattningOm du inte skriver ett testamente kommer arvet att fördelas enligt lagen. När du avlider kommer din make att få arvet från dig med fri förfoganderätt. När han också avlider så kommer din bror att få ett efterarv från dig, eftersom att han tillhör den andra arvsklassen och det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!