Hur beräknas efterarvskvoten?

2020-10-23 i Efterarv
FRÅGA |Efterarv: A och B var gifta med ett barn C. A avlider och B ärver allt efter A. Fördelningen av boet är 50/50. B får alltså inte testamentera bort 50% av sin samlade förmögenhet mm eftersom det ska gå till C vid Bs bortgång. Men vad händer med det arv B får (som enskild egendom och som ej ska ingå i bodelning) efter As död? Är det samma bestämmelse om kvotdel (50%) ska betraktas som efterarv efter A eller undantas arvet från efterarvet. Hur beräknas man i så fall kvotdelen vid Bs död?
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så vill du få klarhet i hur efterarvskvoten beräknas.Först sker bodelningNär A avled gjordes först en bodelning enligt Äktenskapsbalk (1987:230) bestämmelser innan arvskiftet. Det är viktigt att notera att det enbart är giftorättsgodset enligt 10 kap. 1 § Äktenskapsbalk som ingår i bodelningen och inte makarnas enskilda egendom utan den enskilda egendomen fördelas först vid arvskiftet. Bodelningslotterna är i ditt fall 50 % vardera av det totala giftorättsgodset. Därefter sker arvskifteEnligt 3 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637) ärver B före C eftersom C är ett gemensamt barn. Det som B ärver är både bodelningslotten som A tilldelades vid bodelningen och A:s enskilda egendom. Det tillsammans blir makens arv som tilldelas med fri förfoganderätt. Det innebär alltså att det kan vara mer än vad som ingick i bodelningen om A har någon enskild egendom. Eftersom B nu har rätt att ärva före det gemensamma barnet C så ska C:s efterarvskvot beräknas. Beräkna efterarvskvotenEfterarvskvoten beräknas genom att den summa pengar som B fick i arv framför C dvs bodelningslotten och enskilda egendomen divideras med den totala behållningen som B har inklusive arvet efter A. Då får man ut en kvot som C kommer ha rätt till dagen då B avlider innan resterande av B:s kvarlåtenskap skiftas enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalk.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Kan en efterlevande make testamentera bort arvet från en avliden make om det finns arvingar till den avlidna maken i livet?

2020-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Min fråga gäller hur det blir med arvsrätt efter ett gift par där maken gick bort för 10 år sedan, makan lever fortfarande. Inga barn fanns i äktenskapet och efterlevande maka har inga släktingar kvar i livet alls. Den för 10 år sedan avlidna maken hade två systrar varav den ena har en son. Denna son dök upp på bouppteckningen som arvinge med fullmakt från sin mor. Frågan gäller nu om denna arvsrätt fortfarande finns kvar eller om den efterlevande makan kan bestämma genom testamente över arvet den dagen hon går bort?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arvsrätt hittar vi Ärvdabalken (ÄB).Arvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasserI den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom. Är den avlidnas barn inte längre i livet, träder deras barn i deras ställe genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga bröstarvingar, som i detta fall, så går vi vidare till den andra arvsklassen. Här hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte längre är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB).I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makens arvsrättNär en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt", och att arvingarna i första och andra arvsklassen sedan har rätt till efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Det är alltså endast den avlidna makens bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. Eftersom att de inte har några gemensamma barn är det i detta fall den avlidna makens syskon och eventuellt syskonbarn som har rätt till efterarv.Efterarvet utgörs av den kvotdel som makan ärvde från hennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hon ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hon hade efter arvet. Om makan exempelvis ärvde 50.000 kr från hennes make, och hennes totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %Det som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – man får dock inte testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB). SammanfattningDen avlidna makens syskon har således rätt till efterarv enligt den kvotdel som den efterlevande makan ärvde från hennes make – är någon av syskonen inte längre i livet träder deras barn i deras ställe. Så länge det fortfarande finns arvingar i första eller andra arvsklassen från den först avlidne (dvs. barn, föräldrar, syskon, syskonbarn eller deras barn) så består deras arvsrätt och den efterlevande makan får inte testamentera bort det som hon ärvde från sin make.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur ska ett arv fördelas mellan efterlevande make och bröstarvingar?

2020-10-13 i Efterarv
FRÅGA |A har gått bort. Han efterlämnade änkan B och deras gemensamma son C, 29 år. B har dottern D, 32 år, från ett tidigare äktenskap. Dottern har under hela sin uppväxt bott hos A och B. Vid arvskiftet framkommer till B bestörtning att A har ytterligare ett barn, sonen E, som bara är 2 år gammal. A har vid tidpunkten för dödsfallet enskild egendom om 700 000 kronor och giftorättsgods för 600 000 kronor samt skulder på 300 000 kronor. B har enskild egendom om 400 000 kronor och giftorättsgods uppgående till 100 000 kronor. Hon är skuldfri. C har tack vare en givmild mormor egendom om 1,5 miljoner kronor. Fördela egendomen beloppsmässigt. Samtliga dödsbodelägare vill ha maximal utdelning.
Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag utgå från att sådant inte finns.I samband med A:s bortgång ska först en bodelning göras mellan honom och B (23 kap. 1 § ÄB). BodelningenI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först måste A:s skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB), A:s skuld om 300 000 kr räknas då av på hans giftorättsgods. Därefter ska det sammanlagda värdet av A:s och B:s giftorättsgods (alltså 300 000 kr + 100 000 kr) fördelas lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB). Resultatet av bodelningen blir då 200 000 kr var som andelar. Alltså måste 100 000 kr från A:s giftorättsgods "ges" till B. Efter bodelningen uppgår det sammanlagda värdet på A:s giftorättsgods till 500 000 kr (200 000 kr motsvarande vad han får behålla efter bodelningen och 300 000 motsvarande skulden som avräknades). Den enskilda egendomen om 700 000 kr kvarstår. ArvetA:s kvarlåtenskap motsvarar nu: 700 000 kr + 500 000 kr - 300 000 kr = 900 000 kr. Detta ska fördelas i form av arv. I första hand är det A:s bröstarvingar, dvs. C och E som ärver A (2 kap. 1 § ÄB), men då A var gift med B tillfaller arvet henne (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller dock inte E som är att betrakta som ett särkullbarn eftersom han inte är barn till B, han har därmed rätt till att få ut sitt arv direkt. Då det inte finns ett testamente och A har två bröstarvingar fördelas arvet på två. E kan därmed få ut sin arvslott direkt. Denna motsvarar 450 000 kr (900 000 / 2).C får först ut sitt arv vid B:s bortgång i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när A dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då A gick bort dividerar C:s arvslott med B:s totala förmögenhet.Eftersom B:s tillgångar motsvarar 600 000 kr (200 000 kr i giftorättsgods + 400 000 kr i enskild egendom), lägger man dessutom till de 450 000 kr som motsvarar C:s arvslott motsvarar B:s totala förmögenhet 1 050 000. C:s andel blir därmed ca 42,86 % (450 000 / 1050). Fram till det att B går bort förfogar hon över dessa med fri förfoganderätt, vilket innebär att dessa inte får testamenteras bort (3 kap. 2 § ÄB). Därefter kommer C ha rätt till sin andel samt hälften av den resterande kvarlåtenskapen från sin mor (B har ju två bröstarvingar). Den kvarvarande hälften kommer tillfalla D. SammanfattningsvisE får i egenskap av särkullbarn ut sin arvslott direkt medan C får vänta på att få ut arvet från sin far när hans mor dör. Han kan då först ta ut sitt efterarv som en andel av B:s kvarlåtenskap. Därefter fördelas kvarstående kvarlåtenskap lika mellan honom och D.

När finns det rätt till efterarv?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA |vår mor dog för 4 år sedan och vår far för 43 år sedan.testamentet är skrivet så att syster endast har sin arvslott, och i sin bitterhet hävdar hon att det finns ett efterarvskrav från far,mor fick 2 försäkringar utbetalde ett från spp. 74tkr varav 1 barn fick 14000r syster 7000kr de andra var över 20.sen en livförsäkring på 29000 som mor fick far efterlämnade 5001 kr finns det verkligen ett efterarvskrav
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det avled er mor för fyra år sedan och er far för 43 år sedan. Enligt testamente har din syster endast sin arvslott och hon hävdar nu att det finns ett efterarvskrav efter er far. Du undrar nu om det verkligen kan finnas ett krav om efterarv.Utgångspunkten för mitt svarDin fråga ger tyvärr inte någon vidare bakgrund varför mitt svar till dig kommer att bli något generellt och jag kommer att redogöra för vilka regler som gäller för efterarv. Inledningsvis vill jag inflika att arvslotten är det en bröstarvinge har rätt till efter föräldern när denne avlider. Är ni två syskon är er arvslott därmed hälften vardera av kvarlåtenskapen. Det är dock tänkbart att du eventuellt menar laglotten i din fråga. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Det är dock inte avgörande för svaret i övrigt.När finns det rätt till efterarv?Om den som är gift avlider ärver som huvudregel den avlidnes make. Jag kan tänka mig att så är fallet i det du beskriver. Vid er fars frånfälle skedde en bodelning; den hälft som utgjorde kvarlåtenskapen efter er far ärvde er mor med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har rätt att ärva först när den efterlevande maken avlider. Om den först avlidna maken har särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sin arvslott direkt (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Det er mor ärvde med fri förfoganderätt har hon haft rätt att använda, skänka bort, sälja men inte att testamentera bort. När er mor avled har därför efterlevande bröstarvingar (du och din syster) rätt till efterarv efter er far. Efterarvet utgör hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB). Från huvudregeln om att hälften av boet ska tillfalla efterlevande arvingar finns vissa undantag. Om er mor skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen efter er far kan det innebära en nackdel och att det finns en rätt till kompensation i efterarvet (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Ytterligare ett undantag är om boets värde ökat efter er fars frånfälle genom att hon ärvt tillgångar eller förvärvsarbetat. I det fallet kan det innebära att det ökade värdet (s.k. förkovran) inte ska ingå i efterarvet (jfr 3 kap. 4 § ÄB).I det fall du beskriver finns det en möjlighet att din syster (och du) har rätt till efterarv efter er far. Den del av boet som er mor erhöll i arv har ärvts med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att er mor inte kan testamentera bort den. Som huvudregel utgör efterarvet hälften av den efterlevande makens bo. I ert fall är det dock 43 år sedan er far avled och det är tänkbart att det kan ha skett en förkovran av boet genom att er mor ärvt tillgångar eller förvärvsarbetet.För en djupare genomgång om vad som gäller i ert fall är min rekommendation att du anlitar en jurist. Juristen kan gå igenom ärendet och företräda dig för det fall att det uppkommer en tvist. Om detta är intressant kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt - får ej testamentera bort del som ska tillfalla efterarvingarna

2020-10-21 i Efterarv
FRÅGA |Vad betyder egentligen fri förfoganderätt av bröstarvingars arv?Kan efterlevande maka använda bröstarvingarnas laglotter så det inte finns något kvar vid även makans bortgång?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar efterarvet (3 kap. 3 § ÄB).Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaGemensamma barn och särkullbarn som har avstått sitt arv till förmån för efterlevande make har rätt till efterarv när den sista maken avlider. Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen.SammanfattningsvisEfterlevande make ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Denna rätt innebär att efterlevande make blir ägare till samtlig egendom och kan disponera över den efter eget tycke. En begränsning är dock att kvarlåtenskapen inte får testamenteras bort samt att det finns en skyddsregel vad gäller gåvor som väsentligt minskar egendomen.Med vänlig hälsning,

Har vi rätt till arv från vår moster?

2020-10-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej är lite konfunderad. För 25 år sedan dog min mammas syster. Hon var gift med en man, dom fick aldrig några barn. Nu dog han, han hade skrivit ett Testamente, där han lämnade allt till sin bror. Fick höra att min mosters del, skulle tiiifalla min Mor, men hon är också död. Kvar finns jag och min syster. Har vi rätt till vår mosters del? Även om han skrivit ett Testamente. Vi vet inte om vår Moster skrev något Testamente till sin man, vi tror inte det. Ursäkta om det låter krångligt.Mvh .
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att din moster inte hade upprättat något testamente när hon avled, utan att arvet efter henne följde den legala arvsordningen. Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur fördelades arvet efter vår moster?Om den avlidna vid sin död var gift men saknade barn tillfaller arvet som utgångspunkt den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes andra legala arvingar, så som föräldrar, syskon eller syskonbarn har de dock rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att din mosters make ärvde hela din mosters kvarlåtenskap när hon avled, men att du och din syster i egenskap av syskonbarn har rätt till ett efterarv från er moster när er mosters make avlider. Ni delar då lika på den andel som skulle tillfallit er mor (2 kap. 2 § ÄB).Hur beräknas ett efterarv?Ett efterarv beräknas utifrån hur stor andel av den efterlevande makens förmögenhet som utgjordes av arv från den först avlidna maken vid dennes död. När även den efterlevande maken avlider tar man samma kvotdel av kvarlåtenskapen och fördelar som efterarv till den först avlidna makens arvingar. Jag ska försöka tydliggöra kvotdels- och efterarvsberäkningen med ett exempel:A och B är gifta. A avlider och efterlämnar 100.000 kr i kvarlåtenskap. Eftersom A och B inte har några barn ärver B hela A:s kvarlåtenskap på 100.000 kr. B:s förmögenhet tidigare till 300.000 kr, men i och med arvet från A har nu B en förmögenhetsmassa på 400.000 kr. Av B:s totala förmögenhet härstammar 25 % från A:s arv (100.000 / 400.000 =0.25). A:s efterarvingars arv kommer därför beräknas utifrån en kvotdel på 25 %. När B avlider har hans förmögenhet ökat och hans kvarlåtenskap uppgår till 600.000 kr. Innan kvarlåtenskapen kan fördelas enligt B:s testamente ska A:s efterarvingar få sin del av arvet. Utifrån tidigare beräknad kvotdel på 25 % innebär det att A:s efterarvingar ska dela på 150.000 kr (0,25 x 600.000 = 150.000). A:s arvingar ärver alltså inte exakt den summan som A lämnade efter sig, utan de ärver motsvarande kvotdel. Det innebär att A:s arvingar både kan få mer eller mindre än det som A efterlämnade beroende på ifall B:s bo har ökat eller minskat sedan A:s död. Har vi rätt till något arv från vår moster?Som syskonbarn till er moster tillhör ni de arvingar som är berättigade till efterarv om hennes efterlevande make ärvt er moster enligt den legala arvsordningen (3 kap. 2 § ÄB). Er mosters make är fri att testamentera över det han själv äger, men han kan inte testamentera bort den andel som han ärvt från er moster när det finns efterarvingar som är berättigade till efterarv. Som syskonbarn till er moster är ni berättigade till efterarv och delar lika på det efterarv som skulle tillfallit er mor. Efterarvet beräknas i form av kvotdelar på samma sätt som i exemplet ovan och delas ut till er innan er mosters makes egna kvarlåtenskap kan fördelas utefter hans testamente. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur fördelas arvet från en efterlevande make när särkullbarn från den först avlidna har avstått deras arv till förmån för den efterlevande maken?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Min farbror har gått bort och hans fru är avliden sedan tidigare. Han hade inga barn. Närmast är hans syster och jag då min far, hans bror är avliden. När hans fru gick bort tog inte hennes barn ( fem stycken) från tidigare äktenskap ut något arv utan han blev satt i orubbat bo. Hur blir nu fördelningen av min farbrors arv? Blir det en rak fördelning på tre olika delar ( min faster/hans syster, avlidna frus barn från tidigare äktenskap och jag ) samt räknas det då till och med den bouppteckningen som gjordes vid hans frus bortgång?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och hur denna fördelas mellan arvingar hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Efterlevande makens arvsrättOm den avlidna är gift vid dennes död, så är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt – detta gäller dock inte när man har särkullbarn. Har man särkullbarn så ärver dessa deras förälder direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Särkullbarn kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, som i detta fall för att låta maken sitta kvar i s.k. orubbat bo (3 kap. 9 § ÄB). Vid sådant arvsavstående ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt och barnen får istället rätt till efterarv.Efterarvet utgör inte någon speciell rätt till viss egendom eller visst belopp, utan det innebär en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet som den särkullbarnen avstår till förmån för den efterlevande maken, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (dvs. inklusive arvet som särkullbarnen avstod).Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras. Om den efterlevande maken har ökat sin förmögenhet, så innebär kvotdelen att man får ut en högre summa än man ursprungligt skulle fått om man fick ut sitt arv direkt – om förmögenheten däremot har minskat, så får man självklart ut mindre.Efterlevande makens dödEftersom att din farbror inte har några barn, får vi istället kolla i den andra arvsklassen där vi hittar den avlidnes föräldrar – och om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon. Då din far inte längre är i livet, kommer du träda i hans ställe (2 kap. 2 § ÄB).När den efterlevande maken sedan avlider har den först avlidnas barn rätt att få ut deras efterarv innan förmögenheten fördelas mellan övriga arvingar, dvs du (som träder i din avlidna fars ställe) och din faster (3 kap. 2 § ÄB). Utdelningen av efterarvet från den först avlidna räknas från den egendom som den efterlevande maken hade vid dennes dödstillfälle.ExempelX avlider och efterlämnar en förmögenhet på 50.000 kr, en make och 5 särkullbarn som avstår deras arv till förmån för den efterlevande maken. Om vi utgår från att den efterlevande maken vid X dödsfall hade en förmögenhet på 150.000 kr, så kommer hen efter arvet från X ha 150.000 kr – och efterarvkvotdelen är alltså 50.000/200.000 = 25 %. När den efterlevande maken avlider efterlämnar han dig och din faster. Eftersom att särkullbarnen avstod deras rätt till arv till förmån för efterlevande make och fick rätt till efterarv, så kommer man börja med att dela ut efterarvet till särkullbarnen – dvs. 50 % av den förmögenhet som efterlevande maken lämnar. Om vi utgår från att förmögenheten varken har ökat eller minskat så får särkullbarnen dela på 50 % av 100.000, dvs 50.000 kr och de får alltså 10.000 kr vardera.Det som finns kvar efter att efterarvet har delats ut, ska sedan fördelas lika mellan dig och din faster – om förmögenheten inte har förändrats så är den kvarvarande förmögenheten 50.000 kr. Alltså får du och din faster 25.000 kr vardera.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Kan man undvika att den först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv?

2020-10-11 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och saknar barn bägge två. Om vi vill undvika att efterarvingar får ärva den först avlidne när även den andra av oss avlider – hur kan vi göra det? Kan man genom ett inbördes testamente "skriva bort" rätten till efterarv?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om den avlidne är gift ska dock hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Vad innebär efterarvsrättOm den avlidne är gift och dennes efterlevande make därmed ärver uppstår rätten till efterarv. Detta innebär att någon har rätt att få ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Denna rätt tillfaller i första hand makarnas gemensamma barn, och i andra hand arvingar i den andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlider om det inte finns några barn. Kan man skriva bort rätten till efterarv?Denna rätt till efterarv är endast någorlunda absolut när det gäller den avlidnes barn. Bröstarvingar har allt rätt till sin laglott, och denna laglott kan inte undvikas genom testamente (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Däremot är rätten till efterarv inte absolut för arvingar i den andra arvsklassen. Detta innebär att deras rätt till efterarv kan inskränkas genom testamente.SlutsatsDet är alltså möjligt att undvika att den först avlidnes efterarvingar i andra arvsklassen får ärva då även den efterlevande maken avlider. Detta kan göras genom testamente. I testamentet kan ni förordna att den efterlevande maken ska ärva allt med full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva allt helt och hållet. Det är självklart även möjligt att skriva att endast viss egendom ska ärvas med full äganderätt och annan egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen som ärvs med fri förfoganderätt kommer gå till efterarv.Ni kan upprätta ett inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andra ska ärva med full äganderätt, eller upprätta vars ett testamente. Det är upp till er hur ni vill lägga upp det.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,