Hur beräknas arv om de efterlevande är halvsyskon?

2019-07-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Båda mina föräldrar har gått bort. Min far för 11 år sen, min mor förra året. Vi är 2 helsyskon och en halvbror som är min mors. Vi trodde att allt skulle delas på oss 3 men det är tydligen inte så, vår halv bror får inte lika mycket som vi helsyskon. Hur räknar man ut det?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), som reglerar fördelning av arv.Barn har rätt att ärva sina föräldrarPrecis som du nämner i din fråga så är det troligt att ni tre syskon inte får lika stora delar i er mors totala kvarlåtenskap. Anledningen till detta är att din halvbror inte är din fars barn, och har därmed inte arvsrätt efter din far. Du och ditt helsyskon är din fars barn och har arvsrätt efter din far. Varför detta har betydelse ska jag förklara nedan. Den avlidnes barn kallas för bröstarvingar i juridiska termer, och är den avlides närmaste arvingar (ÄB 2 kap. 1 §). Makar ärver med försteg och barn får del av arvet efter att båda föräldrar är avlidnaJag utgår från att din mor och far var gifta då din far gick bort. Då har din mor sannolikt fått ärva hela din fars kvarlåtenskap med försteg (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Du och ditt helsyskon har trots detta rätt att ta del i arvet, dock först efter att din mor avlidit, vilket gör er till efterarvingar. När din mor avlidit ska du och ditt helsyskon därmed ta del av två arvslotter vid samma tillfälle (ÄB 3 kap. 2 §). Ditt halvsyskon har rätt att ta del av en arvslott, efter er gemensamma mor. Enkelt förklarat ska din fars arv fördelas på två, och tilldelas dig och ditt helsyskon som är din fars barn. Din mors arv ska fördelas på tre, och tilldelas dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon, som alla är din mors barn. Som du kan se innebär detta att din fars arv måste avskiljas från din mors arv.Räkneexempel för efterarvsandelenFör att förenkla detta kan vi ställa upp ett räkneexempel. Utgångspunkten är egendomsförhållandet vid bodelningen mellan de två makarna, efter din fars död (även om en sådan inte har genomförts). Vi kan i räkneexemplet utgå ifrån att den totala summan som skulle delas mellan makarna var 100 000 kr. Här ska din mor ha fått ta del av 50 % av summan genom bodelningen, alltså 50 000 kr. Därefter har hon fått resterande 50 % av summan, 50 000 kr, genom arvet från sin make. I detta exempel har din mor med försteg ärvt 50 000 kr av din far, som ska tillfalla efterarvingarna (du och ditt helsyskon) när din mor avlider. Andelen eller kvotdelen som din fars arv utgör i din mors förmögenhet vid den här tidpunkten är viktig för att vi ska kunna räkna ut vad efterarvet blir. Andelen i detta räkneexempel beräknas med 50 000 (arvet efter din far) / 100 000 (din mors sammanlagda förmögenhet) = 50 %. För avskilja din fars arv ska andelen om 50 % användas för att räkna ut efterarvet då din mor avlidit. I detta exempel kan vi utgå från att din mors totala förmögenhet då hon avled var 120 000 kr.Efterarvet är 50 % av din mors totala förmögenhet, alltså 0,5 x 120 000 kr = 60 000 kr. Summan ska fördelas jämnt mellan dig och ditt helsyskon, vilket ger er 30 000 kr var. Detta är arvet efter er far. Resterande 60 000 kr utgör arvet efter din mor, vilket ska fördelas jämnt mellan dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon. Det ger er 20 000 kr var.Slutsatsen i detta räkneexempel är att du och ditt helsyskon får totalt 50 000 kr vardera, medan ditt halvsyskon får 20 000 kr. Observera att andra faktorer kan påverka sättet en kan räkna ut arvsandelar. Exempelvis om din mor var omgift, om det fanns ett testamente eller om någon av makarna hade enskild egendom. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig och skapa förståelse för hur du kan räkna ut ett efterarv, samt besvara varför du och dina syskon inte ska dela lika på den summa din mor efterlämnade sig. Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Ett gift par utan gemensamma barn. Den efterlevande maken sitter i orubbat bo. Den ena maken har syskon och syskonbarn. Har syskonen och syskonbarnen rätt till arv?

2019-07-08 i Efterarv
FRÅGA |Ett gift par utan gemensamma barn men mannen har en dotter. Kvinnan dör först. Mannen sitter i orubbat bo. Han dör 2 år senare. Kvinnan som dog först har 7 syskon- 2 i livet och de andra döda. Alla har barnkullar. Har syskonen och syskonbarnen rätt till arv?Han ägde på papperet 3 gånger mer än henne. Hur blir fördelningen om det inte finns testamente?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller arv och regler kring arv så återfinns dessa i ärvdabalken (ÄB).För det fall den avlidna maken inte har några bröstarvingar ärver efterlevande make. I detta fall innebär det alltså att när kvinnan dör så ärver maken henne. Eftersom det inte finns några gemensamma barn till mannen och kvinnan (första arvsklassen) rullar arvet vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Här är alltså kvinnans syskon och syskonbarn berättigade till efterarv. Rätt till efterarv sträcker sig endast till andra arvsklassen – arvingar i tredje arvsklassen utesluts från efterarv (3 kap. 2§ ÄB).Efterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens (här: mannens) egna arvingar kan få ta del av arv efter sin arvlåtare.Efterarvet beräknas mot bakgrund av boet vid bortgången av den först avlidne maken. Det vanligste om det inte finns något testamente är att efterarvingarna ska dela på ½ eller 50%. Detta eftersom det vid bouppteckingen vid den förste makens död så delas ju giftorättsgodset på hälften mellan makarna om inget annat anges. MEN denna andel kan ju ändras eftersom den bl.a. påverkas av makarnas enskilda egendom, om en make har mer skulder än tillgångar etc. Kvotdelarnas storlek påverkas också om en efterarvinge får ut en del av sitt arv redan vid första makens död.I detta fall, om man utgår från de vanligast förekommande omständigheterna, så innte bär det att fördelningen blir så att efterarvet utgör halva det nuvarande boet och den halvan ska delas på kvinnans 7 syskon. För det fall att något eller några av syskonen är avlidna så träder deras barn in i dennes ställe enligt principen om istadarätten.Den andra halvan av det nuvarande boet går till mannens arvingar.Observera att denna förenklande illustration endast utgår ifrån de vanligaste situationerna och att du själv vet om det t.ex. finns enskild egendom eller inte som då kan påverka andelarna.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

2019-07-05 i Efterarv
FRÅGA |Min får gick bort för 10 år sedan och givetvis ärvde min mor honom.Hon är bipolär och kan inte handskas med pengar.Så något arv efter min far finns ju inte kvar .Får hon göra så att inget finns efter honom?Nu har min fasters man gått bort och jag är efterarvinge eftersom de inga barn hade och hennes syskon avlidna.Min bror är sjuk och kan gå bort Min mor ärver ju honom.Hon kommer att slösa bort detta arv väldigt fort..kan man göra något och har jag någon rätt till arv efter min far .Ska hon sätta undan pengar till det om hon får ärva min bror?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente om sådant finns.I mitt svar kommer jag utgå från att inget testamente finns. Att ärva med fri förfoganderättOm den döde var gift och maken fortfarande är i livet och de har gemensamma barn ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det är detta din mor har gjort efter din far. Du är efterarvinge även till din far och kommer få ut ditt arv när din mor avlider (3 kap. 2 § ÄB). Nu nämner du att din mor redan spenderat pengarna efter din far. Att ärva något med fri förfoganderätt innebär vissa begränsningar. Det man är begränsad att göra är att testamentera bort pengarna till någon annan eller på ett otillbörligt sätt ge bort pengarna till någon på ett sätt som är att likställa med testamente (3 kap. 3 § ÄB). I övrigt får personen göra vad de vill med pengarna. Detta innebär att personen i princip får leva hur slösaktigt som helst. Finns inga pengar kvar till efterarvingarna så finns det inte mycket att göra eftersom personen får använda pengarna som de vill (med undantag för att ge bort pengarna). Hindra någon att få ut sitt arvDet går inte att hindra att någon annan får ut sitt arv. Personen själv kan dock välja att avstå eller avsäga sig rätten till arvet (17 kap. 2 § ÄB). SammanfattningEftersom din mor ärvt med fri förfoganderätt får hon spendera pengarna som hon vill förutom att testamentera eller ge bort pengarna på ett vårdslöst sätt. Jag skulle därför tro att du inte kommer få några pengar efter din far. Vad gäller eventuellt arv från din bror går det inte att hindra att hon får ta del av det om hon inte själv väljer att avstå från arvet. Hoppas detta var till hjälp för dig.

Fri förfoganderätt

2019-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Vad betyder följande: Den av oss som överlever den andre ska erhålla hela den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande har således inte rätt att testamentariskt förfoga över kvarlåtenskapen. Vad innebär den sista meningen?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den andra meningen är egentligen ett förtydligande av vad den första meningen innebär. Att egendom vid en persons frånfälle tillfaller en annan person, t.ex. en efterlevande make, med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande ärver egendomen med fri dispositionsrätt. Den efterlevande maken har alltså rätt att förfoga över egendomen som denne vill, men saknar full äganderätt och närmare bestämt rätt att testamentera egendomen. Om den först avlidne maken har bröstarvingar som inte är gemensamma med den efterlevande maken krävs dock att den först avlidne makens bröstarvingar avstår från sitt arv för att en efterlevande maken ska kunna ärva hela den först avlidne makens egendom. Om någon gemensam bröstarvinge eller bröstarvinge, förälder, syskon eller syskons avkomling till den först avlidne maken lever vid den efterlevande makens död ska s.k. efterarv utgå. Hälften av den efterlevande makens dödsbo ska tillfalla de som då har den bästa arvsrätten efter den första avlidne maken, d.v.s. i första hand den först avlidne makens bröstarvingar. Fri förfoganderätt innebär alltså en inskränkning i den efterlevande makens testationsrätt till förmån för den först avlidne makens bröstarvingar och deras arvslott respektive gemensamma bröstarvingars laglott.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur skyddas särkullbarns efterarvsrätt?

2019-07-08 i Efterarv
FRÅGA |Kan efterarv förbrukas av den efterlevande pga fri förfoganderätt så att särkullbarnen inte kan få ut sitt arv vid den efterlevandes bortgång eller skyddas efterarvet på något lagligt sätt?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarns arvsrätt fungerar på det sättet att vid förälderns bortgång har barnet rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullsbarn har även en möjlighet att välja att avstå arvet till förmån för efterlevande make (3 kap 2 § ÄB). Då särkullbarn väljer att avstå arvet kommer de att bli berättigad till efterarv (3 kap 9 § ÄB).De tillgångar som den efterlevande maken ärver för barnens räkning innehas av denne med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken har rätt att förfoga över tillgångarna men kan exempelvis inte testamentera bort dem. En rätt till efterarv innebär för barnet att denne har rätt till en kvotdel av kvarlåtenskapen som tillhörde den förälder som avled först. SammanfattningEfterarvet kan minskas eller öka beroende på hur den efterlevande maken har förfogat över det. Det skyddas inte mer än att det ger en rätt till en procentuell del av den kvarlåtenskap som finns efter den efterlevande makens bortgång.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är ett efterarv en egen del av kvarlåtenskapen?

2019-07-06 i Efterarv
FRÅGA |Min farfar dog för ett år sedan och min farmor ärvde honom.Nu har min farmor gått bort och efterlämnade ett testamente som säger att alla hennes tillgångar ska delas lika mellan mig (hennes sondotter) och hennes son.Vad gäller eftersom farfar inte skrivit någon sista önskan? Är det farmor ärvt efter honom inte inkluderat i hennes tillgångar? Det finns inga andra arvingar. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag för din fråga är ärvdabalken (ÄB). Vem skulle ärva min farfar?Eftersom din farmor och farfar var gifta när din farfar avled ärvde din farmor honom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att hon är fri att förfoga över arvet som hon vill, men hon får exempelvis inte testamentera bort det.Närmaste arvingar är egentligen den avlidnes bröstarvingar, dvs dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Dessa får rätt till ett efterarv från sin avlidne förälder när den andra föräldern avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att den efterlevande föräldern ärver allt från den först avlidne föräldern, men att barnet/barnen har rätt att få sitt arv från den först avlinda föräldern när även den andra föräldern avlider. Är det farmor ärvt efter honom inte inkluderat i hennes tillgångar?När din farmor nu har avlidit ska först arvet från din farfar fördelas till hans bröstarvingar, dvs barn eftersom han inte skrivit något testamente. Detta görs genom att räkna ut hur stor del av din farmors förmögenhet som kommer från arvet från din farfar. Motsvarande del som kom från din farfar fördelas till hans arvingar.Resterande del som finns kvar efter att din farfars arv fördelats till hans efterarvingar utgör din farmors kvarlåtenskap. Detta ska då fördelas enligt testamentet hon skrivit. SammanfattningEftersom din farfar inte skrivit något testamente fördelas hans arv enligt den legala arvsordningen, och då tillfaller arvet hans bröstarvingar, dvs hans barn. Det din farmor ärvde av honom ska först delas ut till hans arvingar, och sedan kan din farmors arv delas ut enligt testamentet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv och halvsyskon - arvsfördelning?

2019-07-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min mor gick bort för snart två år sedan. Då stod min far kvar i orubbat bo. Min far är nu också avliden. Förutom mig och min syster har han även en dotter i ett tidigare förhållande. Dödsboet är värderat till 5 000 kr. Efter begravningskostnader mm finns kvar cirka 99 000 kr på hans konto. Hur ser arvsfördelningen ut? Ärver vi tre lika eller ska vår halvsyster få en tredjedel av 50 %? Tacksam för svar då man får så olika svar på nätet!Med vänlig hälsning
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag förutsätta att varken din mor eller far lämnade något testamente efter sig. Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig.När din mor gick bort hade egentligen du och din syster rätt att ärva henne, men eftersom hon var gift med er far så fick han stå kvar i så kallat "orubbat bo". Eftersom er far nu också gått bort har du och din syster först och främst rätt till efterarv efter er mor och sedan även rätt ärva er far. Kort svar: det korta svaret på din fråga är att din halvsyster antagligen kommer ha rätt till en tredjedel av 50% men detta beror lite på omständigheterna, se mer om detta nedan. Ni kommer i alla fall inte dela lika på arvet då du och din syster först har rätt till efterarv efter er mor. Hur mycket efterarv har du och din syster rätt till?Er rätt till efterarv regleras i 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet räknas ut som en kvotdel och inte en exakt summa pengar. Hur stor kvotdelen är beror på om din mor eller far hade enskild egendom eller om de ägde allt gemensamt. Eftersom jag inte vet något om dessa omständigheter kommer jag utgå ifrån att de ägde allt gemensamt, men kom ihåg att er kvotdel förändras ifall någon av de ägde enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord. Jag kommer här illustrera hur stor din kvotdel blir om de ägde allt gemensamt genom ett exempel.Exempel)Ifall din mor och styvfar tillsammans ägde egendom till ett värde av 100 000 kr när din mor dog så skulle din mors arv bli 100 000/2 = 50 000 kr. Då skulle du alltså du och din syster haft rätt att ärva 50 000 kr efter din mor, d.v.s. 25 000 kr var. Eftersom ni inte fick ut något arv efter er mor har ni nu istället rätt till efterarv. Efterarvet är lika med den delen du skulle fått ärva (25 000 kr) delat på hela summan som din far fick behålla (100 000 kr). Ditt efterarv är alltså i det här exemplet lika med 25 000/100 000 = 1/4.Förutsatt att din mor och far ägde allt gemensamt har du och din syster alltså rätt att ärva 25% av det din far nu har ämnat efter sig i efterarv. Efter att du och din syster fått ut 25% var så ska resterande delen fördelas på dig, din syster och din halvsyster. I sådana fall kommer alltså ni tre att dela lika på resterande 50% av din fars dödsbo.Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det skulle uppstå ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Har ett särkullbarn rätt till efterarv trots att hen fått kräva ut sin laglott?

2019-06-26 i Efterarv
FRÅGA |Om man som särkullbarn bestrider ett testamente och får ut sin laglott. Har man då rätt till resterande arvslott, efterarv efter att kvarvarande maka dött?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag skulle säga att det avgörande är om den kvarvarande makan har ärvt med fri förfoganderätt eller med full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att hon får förfoga över egendomen som hon vill under sin livstid men att särkullbarnet har rätt till efterarv. Full äganderätt innebär istället att resterande arvslott går till den kvarvarande makans arvingar och att särkullbarnet inte har rätt till efterarv. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar får du gärna återkomma. Vänligen,