Jag ärvde min make enligt testamente med "äganderätt", med undantag för hans bröstarvingars rätt till laglott. Hur begränsar detta, om alls, min möjlighet att förfoga över min egna kvarlåtenskap genom testamente?

2019-01-20 i Efterarv
FRÅGA |Min man dog i 1995 och vi har testamente som säger att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med äganderätt med undantag för bröstarvingars rätt till laglott enligt svensk lag. Den egendom som tillfaller den efterlevande, barn eller deras rättsägare skall vara mottagarens enskilda egendom. Min man hade fyra barn och jag har tre barn. Mitt bo hade i 1995 ett värde av 332.550 kr och min avdöda mans ett värde av 83.517 kr.Om jag dör i morgon har mitt bo ett värde av 4 miljoner - hur mycket skall min mans fyra barn ärva efter mig?Kan jag via testamente lämna allt till mina barn?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att din fråga handlar om arvsrätt aktualiseras främst ärvdabalken (ÄB). Mitt svar behandlar särskilt två olika rättsliga aspekter av din situation, som är avgörande för vad svaren på dina frågor blir. Mitt slutgiltiga svar finns sammanfattat längst ner, i sista delen.Testamentet och laglottenFörst och främst bör något påpekas angående testamentet. Jag vet inte om du ordagrant återgivit en del av testamentet i din fråga, men jag kan utifrån det du återgivit ändå göra en bedömning. Såsom du återgivit testamentet framgår att du skulle ärva din make med "äganderätt", med undantag för den rätt som laglotten utgör i lagen. Enligt min uppfattning bör detta tolkas som att han hade för vilja att du skulle ärva all hans kvarlåtenskap, men att detta kunde komma att begränsas om hans barn valde att utkräva sina laglotter. Eftersom att testamentets ordalydelse verkar innehålla en hänvisning till svensk lag antar jag att det sagda är en rimlig tolkning, eftersom det är det lagen stadgar.Laglotten är nämligen ingenting som bröstarvingar får automatiskt. Enligt 7:3 ÄB krävs att en bröstarvinge som vill ha sin laglott kräver detta inom sex månader från det att hen erhöll testamentet. Som jag förstår det borde alltså din makes bröstarvingar ha behövt påkalla så kallad jämkning av testamentet för att de skulle få sina laglotter."Äganderätt"Ytterligare en betydelsefull sak som framgår av testamentet är just att den efterlevande maken, alltså i detta fall du, skulle ärva din make med "äganderätt". Det är mycket vanligt att makar mellan sig testamenterar sin kvarlåtenskap till varandra med antingen "full äganderätt" eller "fri förfoganderätt". När en efterlevande make ärver med "fri förfoganderätt" innebär det att den först avlidne makens särkullbarn kommer att ha en efterarvsrätt när den efterlevande maken dör. I detta fall framgår dock att du fått kvarlåtenskapen med "äganderätt", och detta borde innebära att din makes bröstarvingar inte har någon efterarvsrätt när du dör.SammanfattningMina slutsatser är sammanfattningsvis att du ärvt din make med så kallad full äganderätt. Detta innebär att din makes barn inte har någon efterarvsrätt efter din död. Dessutom är min uppfattning att din makes bröstarvingar förlorat sin rätt till deras laglotter, eftersom de inte krävt dem inom den stadgade perioden på sex månader (7:3 ÄB).Vad allt detta i sin tur innebär är att din makes barn inte ska ärva någonting efter dig, och att du får testamentera allt det du idag äger (även det du ärvt av din make) till dina egna barn.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Makes arvsrätt täcker inte särkullbarn

2019-01-13 i Efterarv
FRÅGA |Jag har tidigare fått ett lättförståeligt och bra svar från er och nu har jag en annan fråga gällande arv. Jag och min make har 2 gemensamma barn, dessutom har jag ett barn från ett tidigare förhållande, jag undrar hur arvet kommer att fördelas mellan barnen om jag avlider före min make.
Jonas Wester |Hej, så bra att du är nöjd med vår tjänst.Om du dör medan du är gift med din make kommer arvet att tillfalla din make. Era gemensamma barn har inte rätt till arv efter dig förrän även din make dör. Det som din make har ärvt går i så kallat efterarv till dina barn då din make går bort.Ditt barn från ett tidigare förhållande har dock rätt att få ut sitt arv efter dig direkt. Eftersom du har tre barn har de rätt till en tredjedel var av arvet efter dig. Ifall ditt barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) vill ha ut sitt arv direkt (och inte vänta på att även din make går bort) kommer din make alltså endast att få ärva ca 66 % av din egendom då du avlider. Det finns dock en möjlighet för särkullbarnet att säga upp sin "direkta" arvsrätt och istället ta ut sitt arv då era gemensamma barn får sitt arv (dvs när din make också går bort). Era två gemensamma barn får ju då arv efter både dig och din make medan särkullbarnet endast får arv efter dig. Andelen av din makes egendom ska gå i efterarv räknas ut genom att man tar andelen som din egendom utgör i din makes totala egendom när den ärvs (alltså vid din död). Exv kan vi tänka att din make har 100 kr när du avlider, om han då ärver 100 kr av dig har han 200 och arvet efter dig utgör 50 % av hans totala egendom. Även fast han har 300 kr när han dör ska 50 % av det gå i efterarv, dvs 150 kr. Ifall särkullbarnet har frånsagt sig sin direkta arvsrätt ska då dina tre barn dela lika på 150 kr och får alltså 50 kr var.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur ska efterarvet till styvsyskon värderas?

2018-12-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min pappas hustru, inte min mamma avled 2010. Hon har 2 barn och min pappa 2. Hennes barn ärvde då hennes tillgångar( kontanter och försäkringar) och värdet av den gemensamma bostaden sattes till 2 miljoner dvs 1 miljon var. Pappa har sedan bott kvar i bostaden. Eventuellt har denna stigit i värde under de år som gått sedan hustrun dog.Vid pappas bortgång. Ska hustruns barn ärva det belopp som bostaden värderades till 2010 eller hälften av den summa bostaden säljs för? Har det någon betydelse om pappa säljer den före sin död eller om han har den kvar vid sitt frånfälle?Med vänlig hälsning
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Jag väljer att dela upp din fråga i 2 delar, uppdelat efter de frågor du ställt. I första delen beskriver jag vilket värde dina styvsyskons arv ska värderas till om han har bostaden kvar vid sin död. I andra delen beskriver jag vilken skillnad det skulle bli om han säljer bostaden innan sin död. 1.Ska hustruns barn ärva det belopp som bostaden värderades till 2010 eller hälften av den summa bostaden säljs för?Jag tolkar din fråga som att din pappas hustrus barn, dina styvsyskon, frivilligt har skjutit upp delar sitt arv till förmån för din pappa motsvarande just halva fastighetsvärdet (1 miljon kronor). Det var vänligt av dem, för det är som du säkert vet inget de var tvungna att göra. Men när de nu har gjort så, har de såklart rätt att få ut arv "i efterskott" när din far dör (ÄB 3 kap 9 §). Jag tolkar det också som att din pappa och hans fru bestämt att deras respektive barn skulle få ärva vardera sina förälders pengar, försäkringar med mera, och det enda som skulle delas mellan dem var fastigheten.Huvudregeln är att dina styvsyskon får samma andel av din pappas egendom, som de skulle fått 2010 ifall de inte avstod (ÄB 3 kap 2§). Det vill säga som huvudregel ska de få halva fastighetens värde, oavsett om fastighetens värde sjunker eller stiger. Om det nu är som du misstänker att fastighetens värde ökat, ska som sagt enligt huvudregeln dina styvsyskons arv också öka. Enda gången gången någon som väntar på arv i efterhand inte skulle få samma andel är ifall din pappa ökat sin andel i fastigheten genom arv, testamente, gåva eller intjänad lön (ÄB 3 kap 4§ första stycket). I ditt fall verkar dock endast fastigheten ökat i värde därför att fastighetsmarknaden generellt ökat i värde. Andelen kan också förändras ifall din pappa "väsentligt minskat" sin egendoms värde, i så fall kan dina styvsyskon få mer än 1/2 fastighetens värde (ÄB 3 kap 3 §). Här menas allvarliga, uppenbara missbruk från din pappas sida, om han till exempel gynnar er framför styvsyskonen. Men det finns ju inget i din fråga som får mig att tro att det skulle vara fallet, så jag går inte in mer på det. 2.Har det någon betydelse om pappa säljer den före sin död eller om han har den kvar vid sitt frånfälle?Om din pappa säljer bostaden före sin död blir det lite mer komplicerat. Här följer några alternativ som skulle kunna bli aktuella.Det kanske enklaste hade då varit att din pappa (om han har möjlighet) frivilligt väljer att "lösa ut" dina styvsyskon, det vill säga betala dem halva försäljningsvärdet. Styvsyskonen har inte rätt att kräva in pengarna, eftersom att de valt att avstå till förmån för din far och får därför som andra arvingar vänta till hans död (ÄB 3 kap 9§).Dina styvsyskon har som sagt rätt till samma andel av din pappas förmögenhet. De har alltså inte rätt till vissa specifika föremål, viss summa pengar eller liknande. Det betyder att efter din pappa sålt huset, har dina styvsyskon vid din pappas död rätt till andelen som motsvarar halva försäljningsvärdet delat med värdet av hans totala förmögenhet. Din pappas totala förmögenhet är i det fallet fastighetens värde plus värdet av all annan egendom han äger. Ni kan då fastställa andelen genom en bodelning eller ett avtal om andelsbestämning. Om ni inte fastställer andelen vid försäljningen, får ni lösa andelsbestämning med mera senare vilket kan bli svårare. Väntar till din pappas död kan det leda till en eventuell konflikt i en redan jobbig situation, vilket är en situation ni borde försöka undvika. I första hand skulle jag rekommendera er att prata med er pappa och styvsyskon om frågan ifall din pappa bestämmer sig för att sälja bostaden. Har ni fler frågor kring läget är ni välkomna att ställa dem här på hemsidan. Om ni behöver mer kvalificerad juridisk rådgivning i frågan kan ni boka tid med Lawlines jurister på vår hemsida. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rätt till efterarv när maka ärvt med full äganderätt?

2018-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Min halvbror dog, hans fru ärvde honom med sk full äganderätt. De har inga barn och hans fru har ett syskon. Jag förstår detta men inte följden av detta när även hon ocksåkommer att gå bort! Varför påverkas mitt arv negativt den dag hon går bort?Det finns ingen logisk koppling anser jag mellan att hon ärver med full äganderätt och att jag och hennes syster sedan inte skull ärva lika.
Linnéa Carnrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt. Regleringar kring arvsrätt återfinns i Ärvdabalken 1958:637 (ÄB). Till att börja med bör nämnas att det förekommer inte någon legal arvsrätt för syskon. Det är enbart bröstarvingar som har denna rätt. Som syster har du alltså ingen legal arvsrätt, såvida inte annat har reglerats i testamente. Din bror har avlidit och hans fru har ärvt honom med full äganderätt. Utgångspunkten är att makar äger varandra med fri förfoganderätt. Om så hade varit fallet, hade en kvotdel av hustruns tillgångar utgjort efterarv efter din bror som du hade haft rätt till vid hennes bortgång. Då hon istället har ärvt md full äganderätt, har din bror istället testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap till sin fru, varför inga av hans släktingar har rätt till efterarv vid hustruns död. Den som har ärvt egendom med full äganderätt äger helt enkelt egendomen till sin fulla utsträckning. Hen kan alltså göra vad som helst med egendomen, till och med testamentera bort den. Om man istället ärver med fri förfoganderätt, finns det vissa begränsningar. Vanligtvis brukar en bilaga till testamentet finnas med som anger vem förfoganderätten är till förmån för. När man ärver med friförfogande kan man i princip nyttja egendom på vilket sätt som helst, med undantag för att testamentera bort den.SammanfattningsvisNär ett testamente föreskriver full äganderätt utgör detta alltså en presumtion för att efterarv inte ska ske. Det vill säga, utgångspunkten är att rätt till efterarv inte föreligger. Dock är rättsläget något oklart, varför det blir komplicerat att ge ett entydigt svar på din fråga. Enligt min bedömning borde dock testatorns vilja väga tyngst, varför du inte har rätt till efterarv eftersom din brors fru har ärvt med full äganderätt. (11:1 ÄB)

Hur ska fördelningen av efterarv ske om efterlevande make mottagit arv efter avlidne makes död

2019-01-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Behållningen i ett dödsbo består endast av likviden för en förra året försåld fritidsstuga, ca 1,2 milj. Gemensam stuga inköpt 1963. En make avled 1977, efterlevande maka avled 2018. Inga barn. Makan hade inga arvingar men ett testamente med utomstående förmånstagare. Makan hade fått några arv från 1979-1992 om ca 350000.Nu hävdar utredaren att dessa arv ska avräknas och i praktiken tilldelas testamentsinnehavaren. Men jag anser att dessa pengar inte finns kvar i boet utan är förbrukade sen tidigare. Vi, arvtagare till den först avlidne, hävdar att boet ska delas lika utan hänsyn till paragrafen i ärvdabalken.Tacksam om vi kan få ett vägledande svar.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make dör i ett äktenskap så ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). När en make går bort ärver den andra maken kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) med fri förfoganderätt. Det innebär att maken fritt får förfoga över tillgångarna och spendera dessa hur hen vill, men får alltså inte på något sätt testamentera bort eller på något vis ge bort kvarlåtenskapen i gåva. I ert fall skulle det därför innebär att änkan fick ärva allt efter sin man och fick alltså fritt förfoga över arvet. Nu när hon avlidit har i första hand syskon till den första avlidna maken rätt till så kallat efterarv (enligt 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet beräknas genom en andel av kvarlåtenskapen (en kvot, man kommer fram till kvoten genom att vid bodelningen när första maken avled dividera arvet med den totala summan änkan erhöll (sin andel + makens)) som utgör den del som makan ärvde efter sin make. Det som sker med arvet nu är att kvoten av det som tillhörde maken ska räknas ut från makans totala kvarlåtenskap och sedan tilldelas till makens arvingar. Alltså ska man ta den procentsatsen som kvoten utgjorde och dra av det från det som finns kvar av änkans dödsbo. Om allting delades lika vid bodelningen är alltså kvoten 50 % och då ska alltså änkans kvarlåtenskap delas 50 % mellan hennes arvingar enligt testamentet och hennes makes. Att makan haft fått ett arv efter hennes make avlidit spelar ingen roll då man ändå ska dra av kvoten vid hennes död, man kan som huvudregel alltså inte ta hänsyn till att dessa pengar kommit in "extra" då makan haft äganderätt över den egendomen och således kunnat spendera de pengarna hur hon vill. Man får tänka på att om hon skulle spendera hela makens arv så har man som arvinge till maken ingen rätt att klander det heller. Ett undantaget till huvudregeln skulle dock vara om arvet hon mottog på 350 000 kr däremot hade villkoret att det skulle vara enskild egendom och makan sedan köpt något med det så kan den egendomen genom villkor i arvet också vara enskild egendom (enligt 7 kap. 2 § p. 3 och 6 ÄktB). Om hon dock sammanblandade de pengarna med resterande pengar och inte avskild de skulle det innebära att de ÄVEN om det varit villkorat som enskild egendom, har pengarna förlorat sin karaktär av enskild egendom då det inte går att urskilja vilka pengar som är giftorättsgods och vilka som är enskild egendom (exempel på detta kan man se i rättsfallet NJA 1992 s.773). Sammanfattningsvis så beror det på om pengarna som änkan fick i arv var villkorade som enskild egendom och om hon i så fall har avskilt dessa pengar från resterande. Om det inte varit villkorat eller om hon sammanblandat egendomen ska pengarna räknas som giftorättsgods och alltså ska arvet fördelas enligt kvoten (som då troligen är 50%) mellan hennes arvtagare och er arvingar från den förste avlidne maken. Hon kan nämligen som du säger förverka dessa pengar under sin livstid då hon hade full äganderätt till de. Om du har följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på isabella.vasiliou@lawline.se så återkommer jag så fort jag kan! Vänligen,

Make ärver med fri förfoganderätt och syster får efterarv

2019-01-07 i Efterarv
FRÅGA |Ett gift par utan gemensamma barn,dock har den ena ett barn.Den andra har en syster.Först dör den som har en syster,sen dör den som har ett eget barn.Vem ärver?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När den som har en syster (make 1) dör kommer den andre maken (make 2) att ärva allt med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att make 2 ärver hennes egendom och får använda den på valfritt sätt under sitt liv bortsett från att egendomen inte får testamenteras bort eller ges i gåva hur som helst. När make 2 avlider ska den andel av den makens totala egendom som arvet från make 1 utgjorde vid tidpunkten för arvet utgå i efterarv till make 1:s syster. För att tydliggöra med ett exempel kan vi tänka att make 2 äger 100 kr och ärver 100 kr från make 1. Arvet utgör då 50 % av make 2:s totala egendom. Ifall make 2 vid sin död äger 300 kr ska 150 kr (50 %) gå i efterarv till make 1:s syster.SammanfattningMake 2 ärver alltså make 1 och när make 2 dör går arvet i efterarv till make 1:s syster (eller systerns barn ifall systern är död).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt efter förälder

2018-12-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mor dog för 22 år sedan. Vi tre barn skrev på att far fick bo i oförättat bo. Nu har han sålt villan och bor i ett äldreboende. Han hävdar att det inte längre finns något som heter morsarv? Att vi inte får något av de pengarna förrän han dör? Morsarv kunde vi krävt när hon dog men att det då endast gäller kontanter de hade på banken? De hade inga summor på banken enligt honom. Men då jag nu skickat efter bouppteckningen som vi ej heller fått så stod min mor för ca 500000 kr i aktier! Har vi barn ingen rätt till morsarv i dags läge?
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). När jag besvarar frågan kommer jag utgå från att du och dina syskon är helsyskon och att det alltså inte finns några särkullbarn till någon av dina föräldrar. Er far ärvde av er mor när hon gick bortHuvudregeln om någon som är gift dör är att den efterlevande maken ärver allt (3 kap. 1 § ÄB). Oavsett hur mycket pengar din mor hade i aktier eller på banken så tillföll hela arvet din far med full förfoganderätt. Full förfoganderätt innebär att din far får spendera din mors tillgångar så som han vill, med undantag för att han inte får testamentera bort arvet. Anledningen till att han inte får testamentera bort hennes tillgångar är att du och dina syskon har rätt till efterarv efter din mor den dagen er far går bort (3 kap. 2 § ÄB).Du nämner att du hade kunnat kräva arv av din mor när hon dog. Jag har svårt att se under vilka förutsättningar du juridiskt sett skulle kunna kräva arv redan då om du inte är särkullbarn (dvs. endast barn till den i äktenskapet som går bort) eller om din mor skrivit ett testamente om att hennes tillgångar ska tillfalla er barn direkt. Rätt att ta del av arvet av er mor när er far går bort Den dagen er far går bort har ni barn dels rätt att ärva av honom, men också rätt att få efterarv efter er mor. Hur stort efterarvet är, alltså hur stor del av er fars tillgångar som ni har rätt till som arv efter er mor bestäms av en kvotdel som kallas efterarvskvot. Exempel på beräkning av efterarvskvotOm er far vid er mors död själv hade 400 000 kr och därefter fick ärva 500 000 kr av henne var hans totala innehav 900 000 kr. 500 000 kr (arvet efter er mor) delas därefter med 900 000 kr (er fars tillgångar + arvet efter er mor) = 0,55. I exemplet hade efterarvskvoten berättigat er barn 0,55 % av er fars tillgångar för er barn att dela på i arv efter er mor. Utöver efterarv efter er mor har ni också rätt att ärva och dela på minst hälften av ers far tillgångar eftersom ni är bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Om er far inte har ett testamente kommer du och dina syskon dela på alla hans tillgångar när han går bort.SammanfattningMed utgångspunkterna du ger i din frågeställning verkar det sammanfattningsvis som att din far har rätt. Ni har rätt till arvet efter mor först när han går bort med hänvisning till 3 kap. 2 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!

Tolkning av testamente

2018-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Min farbror och hans maka skrev ett gemensamt testamente 1974. Där står: "Den som överlever den andra, skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap". I den följande och sista meningen står dock: "Efter bådas död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag."Min farbror dog 1994 och 2009 upprättar hans make ett nytt testamente i vilket hon förordnar att all hennes kvarlåtenskap oinskränkt ska tillfalla hennes kusin och hans lagliga arvingar efter hennes död. Makan avled 2016 och vi står först nu inför ett arvskifte.Jag och mina släktingar menar att den avslutande meningen i det ursprungliga testamentet är ett så kallat andrahandsförordnande som omvandlar full äganderätt till fri förfoganderätt och att den så kallade sekundosuccessionen ska gälla. Enligt vår mening innebär det att min farbrors maka kunde göra vad hon ville med arvet under sin livstid men att lagliga arvingar på bådas sida har rätt till arv efter bådas död.Stämmer vår tolkning av testamentet från 1974, att den avslutande meningen upphäver möjligheten att skriva ett nytt testamente över arvet? Vilken poäng finns det annars med den avslutande meningen att kvarlåtenskapen ska fördelas mellan arvingarna enligt lag? Finns det någon lagparagraf etc. som styrker vår sak? Har det någon betydelse att det i testamentet från 1974 står "äganderätt" och inte "full äganderätt"?
Felicia Johansson |Hej, tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Huvudregeln är att makar ärver varandra, förutsatt att ingen av parterna har särkullbarn. Det finns dock möjlighet att testamentera bort sin kvarlåtenskap, trots att man är gift. Det begränsas dock av bröstarvingars rätt till sin laglott, ett minimibelopp, vilket stadgas i 7 kap 1 § ärvdabalken. Det begränsas även av efterlevande makes rätt att erhålla ett minimibelopp i enlighet med 3 kap 1 § 2 st ärvdabalken. Utöver dessa begränsningar har en person rätt att testamentera sin egendom på det sätt personen önskar. Frågan är dock om din farbror valt att testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin maka, eller om kvarlåtenskapen enbart överläts med fri förfoganderätt, på det sätt som anges i 3 kap 2 § ärvdabalken. Du har klippt in två citat ur testamentet i din fråga. Till att börja med kan jag konstatera att det är svårt att uttala sig om en menings betydelse utan att få tillgång till hela testamentet. Jag kommer dock att, så gott jag kan, svara på din fråga utifrån den information jag fått. Det första citatet är: "Den som överlever den andra, skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap"Ordalydelsen i citatet ovan innebär att den överlevande maken skall ärva all den avlidnes kvarlåtenskap. Det är dessutom specificerat att kvarlåtenskapen ska överlåtas "med äganderätt". Om det inte finns någon ytterligare reglering av förfoganderätt för den överlevande maken kan testamentet tolkas så att den överlevande ärver med full äganderätt. Ordet "full" har inte en sådan stor betydelse att endast "äganderätt" innebär "fri förfoganderätt". Bedömningen kompliceras dock av det andra citatet: "Efter bådas död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag."Det är återigen inte möjligt att uttala sig säkert om meningens betydelse utan att ha tillgång till hela testamentet. Det är inte tydligt vad meningen "enligt lag" innebär. Det kan tolkas som en hänvisning till den lagstadgade rätten till "laglott". Det gäller dock under förutsättning att det finns bröstarvingar. Tolkningen av citatet är även beroende av vad som anges om testamentstagare i det första testamentet. Det som anges i 3 kap 2 § ärvdabalken om fri förfoganderätt är nämligen beroende av vad den avlidne reglerat i sitt testamente. Förutsatt att din farbror överlåtit sin egendom till sin maka med äganderätt kan det göras undantag för bröstarvingars rätt till laglott. Du är dock inte bröstarvinge till din farbror och har således inte rätt till laglottsskyddet. Om din farbror endast anses ha överlåtit sin kvarlåtenskap med fri dispositionsrätt på det sätt som anges i 3 kap 2 § ärvdabalken kan den fördelas till andra, med utgångspunkt i hans testamente. Om ni är intresserade av ytterligare hjälp är ni välkomna att kontakta mig på felicia.johansson@lawline.se.