att avstå sin arvslott till efterlevande maken

2019-05-19 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min bror tänkte ta ut en arvslott och dela på den och ta den andra delen när pappas nuvarande fru går bort ,är det rätt eller fel ?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar uppgifterna i din fråga som att du och din bror planerar att ta ut en av era arvslotter och dela på denna och låta den andra bli kvar hos er fars fru tills hon går bort, varpå ni delar på det efterarv ni får kvar. Jag utgår i mitt svar från att arvslotterna består av pengar. Vad säger lagen? Bestämmelser om arv regleras framförallt i ärvdabalken (ÄB). I 3:1 ÄB kan man utläsa att kvarlåtenskapen som huvudregel ska tillfalla den efterlevande maken men att den avlidnes bröstarvingar (som inte är bröstarvingar till den efterlevande maken) först ska få ut sin arvslott. Bröstarvingarna kan dock välja att avstå rätten att direkt få ut arvslotten och istället låta den gå till den efterlevande maken, detta framgår av 3:9 ÄB. Väljer man att göra på detta sätt har man rätt till ett efterarv när den efterlevande maken går bort, denna tar alltså över bröstarvingens arvslott med fri förfoganderätt, vilket i korthet innebär att hon får spendera och konsumera arvet, men inte testamentera bort det till egna arvingar. (3:2 ÄB). Bedömningen i ditt fall Som redogjorts för ovan är det fullt möjligt att avstå från sin arvslott till den efterlevande makens förmån för att sedan få ut ett efterarv när denna går bort. Om en av er tar ut arvslotten kan han till exempel skänka bort hälften till den som valt att avstå från denna eftersom det rör sig om hans egen egendom. När den andra av er får ut efterarvet från den efterlevande maken kan han göra samma sak. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Hur stor andel ärver arvingarna efter morbrors efterlevande fru?

2019-05-05 i Efterarv
FRÅGA |Vår avlidna morbrors fru har nu också avlidit. Inga barn har de. Hur stor andel ärver arvingarna efter vår morbror? Arvingar till morbrors syskon och syskonbarn.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en av makarna i ett gift par avlider ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider ska en kvotdel på arvet från den först avlidna maken delas ut till dennes arvingar som ett efterarv (3 kap. 2 § ÄB).För att veta hur stor andel ni ska ärva efter er morbror behöver man veta hur stort arv han lämnade efter sig till sin fru och hur mycket detta var i förhållande till fruns egna tillgångar. ExempelOm vi tar som exempel att er morbror lämnade efter sig 100.000 kr som frun ärvde och fruns tillgångar var 200.000 kr innan arvet leder det till att hon efter arvet hade 300.000 kr. Hela hennes förmögenhet består då av 1/3 arv från er morbror och 2/3 egen förmögenhet. Kvotdelen 1/3 är då det man beräknar ert efter arv efter. Oavsett om det finns mer eller mindre pengar i er morbrors frus bo nu ska ni som arvingar till er morbror ärva 1/3 av vad som finns i er morbrors frus bo. Om boet stigit i värde och nu exempelvis är värt 600.000 kr ska ni som arvingar till er morbror dela på 1/3 av det, dvs 200.000 kr. Om boet minskat i värde och nu endast är värt 90.000 kr ska ni som arvingar till er morbror dela på 1/3 av det, dvs 30.000 kr. Resterande 2/3 av boet går till er morbrors frus arvingar.Hur blir det i vårt fall?Exakt hur ert arv kommer se ut går inte att svara på eftersom det är beroende av hur mycket tillgångar som finns i boet och hur tillgångsförhållandena såg ut när er morbror avled. Det viktiga man kan säga är att man inte ärver samma summa som någon lämnade efter sig, utan man räknar ut en kvotdel som representerar hur stor andel man ärver. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv om efterlevande make gifter om sig

2019-04-30 i Efterarv
FRÅGA |Min avlidna mammas nya man har fri förfogande rätt över min och min brors arv. Han bor kvar i deras gemensamma lägenhet. Han har nu träffat en ny kvinna. Vad händer om hon flyttar in eller om de gifter sig. Alla mammas saker finns också kvar i lägenheten.
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).Ni som bröstarvingar till er mamma har alltid rätt att få ert arv. För att se till att så blir fallet använder man vad som kallas kvot delar. Det innebär att den delen som arvet utgör av er mammas nya mans totala egendom vid tiden då detta tillföll honom ska användas vid hans frånfälle. Samma procentuella andel som räknades ut ska ni få ut av den egendomen han har när han avlider (3 kap 4 § ÄB). Jag illustrerar med ett exempel:Om arvet efter er mor är 100 000 och hennes man vid samma tillfälle har tillgångar värda 200 000 utgör arvet 1/3 av han totala tillgångar (100 000 / (100 000 + 200 000)). Om han har 375 000 när han avlider ska ni ärva 1/3 av de 375 000 dvs 125 000 (375 000 / 3).Att någon ny kvinna flyttar in påverkar inte ägandesituationen och om den nya kvinnan och er mammas före detta man gifter sig och av någon anledning ska göra en bodelning ska den delen av hans tillgångar som kommer från er mor undantas innan bodelningen görs (3 kap 6 § ÄB).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad och vem har särkullbarn rätt att ärva?

2019-04-28 i Efterarv
FRÅGA |Maken och jag gifte oss 1989. Han har två särkullbarn sedan tidigare. Vi har två gemensamma barn. Maken är 20 år äldre än mig och kommer troligen att gå bort före mig, men det vet man aldrig.Vi tänker skriva ett testamente där särkullbarnen bara får sin laglott om maken går bort först.Jag vill börja spara seriöst för att ha en del efter pensionen men har ingen lust att slita för att sedan behöva dela mina pengar med särkullbarnen. Kan man skriva ett äktenskapsförord att pengar/fonder/aktier som står i mitt namn är min enskilda egendom? Om jag skulle gå bort före min man vill jag att min make får dessa tillgångar, före innan våra gemensamma barn får dem. Jag vill alltså bara skydda pengarna från särkullbarnen, inte maken.
Michaela Iosifidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du vill veta hur du ska skydda din egendom (pengar/fonder/aktier) från din makes särkullbarn, om du går bort före din make.Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är att den efterlevande maken får all egendom efter den avlidne (3 kap 1 § ÄB). Detta innebär att dina tillgångar kommer gå till din make om du går bort före honom. Det är först vid din makes bortgång som era gemensamma barn kommer att få ut sitt arv efter dig, ett så kallat efterarv (3 kap 2 § ÄB).När du går bort kommer din make att få en viss egendom efter dig på grund av sin giftorätt och en viss egendom i arv. Den andel av egendomen han får i arv kommer han inneha med fri förfoganderätt (3 kap 2 § första stycket ÄB). Denna andel anses härröra från dig, och han får till exempel inte testamentera bort den egendomen eller skänka bort den i gåva. Vid din makes bortgång kommer alltså en viss andel av hans kvarlåtenskap anses härröra från dig. Det är denna andel som kommer tillfalla era gemensamma barn som arvet efter dig. Resterande andel av din makes kvarlåtenskap utgör arvet efter honom och kommer tillfalla hans särkullbarn och era gemensamma barn som arvet efter honom.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med mitt efterarv när bouppteckningen efter min far visar sig vara felaktig?

2019-05-09 i Efterarv
FRÅGA |Min far gifte om sig 1981 med en kvinna och bägge har barn från tidigare äktenskap. De köpte en villa som ca 10 år senare säljs och en bostadsrätt i Örebro köps.Med sig till boet har min far alla möbler från sig lägenhet, en nästen ny bil mm. De skrev ett äktenskapsförord vars innebörd är att det de för med sig in i boet och sedan var för sig anskaffar ska vara enskild egendom och vid fördelning av boet ska det göras enl. detta 17 år senare, 1998, skrev de ett testamente med sin sista och yttersta vilja, undertecknat av bägge. Den som överlever den andra skulle sitta kvar i orubbat bo. När bägge avlidit ska fördelning enl. äktenskapsförordet ske samtidget som det står att om boet skulle säljas ska intäkter av det delas lika mellan bägges arvingar. 1999 avlider min far. Något arv betalas inte ut till mig förutom att jag och makan delar lika på en mindre summa pengar på ett av min fars konton. Makan ska enl. testamentet bo kvar och bland annat disponera en bil vars kvitto är utställt på min far så länge hon lever. En bostadsrätt anges i bouppteckningen från begravningsbyrån som makans enskilda egendom. Någon förteckning över min fars enskilda egendom gjordes inte av begravningsbyrån. Någon arvskifteshandling har jag aldrig fått. År 2019 avlider makan. Vad gäller? Äktenskapsförord från 1981 eller testamente som bägge undertecknat 1998? Vad har jag rätt till? Kan boet hanteras på annat sätt än att det säljs? Vad menas med ordet "boet" som står i testamentet? Blir jag arvlös?
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur arvet efter din fars fru ska fördelas, och hur ditt efterarv ska bestämmas med tanke på att bouppteckningen efter din far verkar vara felaktig. De lagregler som är relevanta i din situation, och som jag kommer att hänvisa till i mitt svar, hittar du i Ärvdabalken (ÄB).I mitt svar kommer jag börja med att redogöra för några generella arvsregler som berör vem som har rätt att ärva och vad efterarv egentligen är. Därefter kommer jag att gå in på betydelsen av det äktenskapsförord och testamente som finns med i bilden. Slutligen kommer jag att ta upp en möjlighet som finns att rätta till felaktigheter i din fars bouppteckning. Generella arvsreglerMakar ärver varandra, men särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (ÄB 3:1). Både du och din pappas frus barn är särkullbarn, eftersom ingen av er är deras gemensamma barn. Genom ett testamente kan en make säkerställa att den efterlevande maken får sitt arv och att detta inte går direkt till särkullbarnen, vilket din far och hans fru också har gjort. Eftersom du skriver att testamentet innehåller en rätt att sitta kvar i "orubbat bo" utgår jag ifrån att det är ett testamente med fri förfoganderätt och att du, genom att avstå från ditt arv till förmån för den efterlevande maken, istället har rätt till efterarv (ÄB 3:9 och 3:2). Ett efterarv innebär att du har rätt att ärva din fars egendom först nu när hans maka gått bort. Utgångspunkten är att efterarvet utgör samma kvotdel i makans egendom som den kvotdel din fars kvarlåtenskap utgjorde i hennes totala egendomsmassa efter hans död. Detta kan illustreras med följande exempel:Exempel 1: Om din fars kvarlåtenskap uppgick till 500 000 kr och hans maka hade egendom värd 400 000 kr vid tidpunkten för hans bortgång, så är kvotdelen du har rätt att ärva 500 000 / (400 000 + 500 000) = 55 %. Nu när din fars maka gått bort har du alltså rätt till 55 % av hennes kvarlåtenskap som efterarv efter din far. Exempel 2: Om din fars kvarlåtenskap uppgick till 300 000 kr och hans maka hade egendom värd 700 000 kr vid tidpunkten för hans bortgång, så är kvotdelen du har rätt att ärva 300 000 / (300 000 + 700 000) = 30 %. Nu när din fars maka gått bort har du alltså rätt till 30 % av hennes kvarlåtenskap som efterarv efter din far. Äktenskapsförord och testamenteSom utgångspunkt gäller ett äktenskapsförord till dess att makar tecknar ett nytt äktenskapsförord, där det framgår att det gamla äktenskapsförordet inte ska gälla längre. Makarna kan komma överens om en ny fördelning, eller så träder bara reglerna i lagen i kraft igen. Detsamma gäller med ett testamente. Både testamentet och äktenskapsförordet är därför sannolikt gällande och ska tillämpas i fördelningen. Information som ska finnas med i en bouppteckningNär en person avlider ska en bouppteckning förrättas senast efter tre månader (ÄB 20:1). När bouppteckningen genomförs ska alla dödsbodelägare kallas, vilket är alla som har rätt att ta del i kvarlåtenskapen efter den avlidne. Som jag förstår det så avsade du dig arvet efter din far till förmån för hans fru, vilket innebär att du inte var dödsbodelägare i hans dödsbo. Däremot var du efterarvinge och skulle därmed ha kallats på den grunden (ÄB 20:2). Du har rätt att kallas till bouppteckningen eftersom du har ett intresse i hur denna upprättas, med tanke på att bouppteckningen efter din far kommer att läggas till grund för ditt efterarv i fruns kvarlåtenskap nu när även hon gått bort. I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet. Eftersom din far var gift vid sin död så ska även hans makas egendom ha antecknats (ÄB 20:4). Testamentet och äktenskapsförordet ska sedan ha bifogats till bouppteckningen när den registrerades hos Skatteverket (ÄB 20:5 och 20:8).TilläggsbouppteckningBouppteckningen är väldigt viktig för dig som efterarvinge, eftersom den utgör ett bevis för hur stor kvotdel av din fars frus kvarlåtenskap som du har rätt att ärva. En bouppteckning får egentligen inte registreras hos Skatteverket om den är felaktig. Om någon av reglerna ovan inte efterföljts så är bouppteckningen felaktig. Så om du inte kallades till bouppteckningen innebär det automatiskt att den är felaktig. Den är också felaktig om delar av din fars enskilda egendom inte antecknats. När en sådan här felaktighet upptäcks kan man begära att de rättas till i en tilläggsbouppteckning. Detta måste ske inom en månad från dess att felet upptäcktes (ÄB 20:10). En tilläggsbouppteckning ska göras på samma sätt som "vanlig" bouppteckning, vilket innebär att alla dödsbodelägare åter ska kallas (ÄB 20:1), egendomsförhållandena ska antecknas så som de var vid tiden för din fars bortgång, och så vidare. Jag kan dock se att detta kan bli en utmaning med tanke på att din far gick bort för 20 år sedan. Om du vill ha hjälp med detta kan du ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman förordnad (ÄB 19:1). Eftersom din fars fru nu är avliden så är du den enda dödsbodelägaren i hans dödsbo, under förutsättning att du inte har några syskon. Sammanfattning och hur du går vidareNär makar upprättar ett inbördes testamente om att den efterlevande ska få sitta i orubbat bo är det för att skydda denne från att särkullbarnen kräver ut sitt arv direkt efter sin förälders död, vilket de normalt har rätt att göra. När egendomen testamenteras med fri förfoganderätt har dock särkullbarnen, i det här fallet du, rätt att få ut sitt arv när den efterlevande maken också gått bort. Hur stor del av kvarlåtenskapen bestäms genom att man räknar ut en kvotdel. Du har rätt till samma kvotdel som din fars kvarlåtenskap gjorde i hans frus totala egendomsmassa efter hans bortgång. Hur stor den delen är räknas ut med hjälp av bouppteckningen som upprättades när din far gick bort. I bouppteckningen efter din far ska all hans egendom, jämte hans frus egendom, ha antecknats. Du skulle ha kallats till bouppteckningen för att kunna ta del av vad som togs med i dokumentet som sedan registrerades hos Skatteverket. Bouppteckningen är ett viktigt dokument för särkullbarnen, eftersom det utgör en viktig grund för att bestämma efterarvet. Om du inte blev kallad till bouppteckningen, eller först nu har upptäckt felaktigheter som du inte lagt märke till förut, så har du möjlighet att inom en månad begära en tilläggsboutredning som ersätter den som företogs efter din fars död. När makar har äktenskapsförord och testamente så är fördelningen av deras egendom väldigt beroende av vad som framgår i dessa dokument. Utan att ha de faktiska dokumenten är det därför svårt för mig att ge dig några mer konkreta råd. Därför rekommenderar jag att du kontaktar en professionell jurist som kan hjälpa dig reda ut vad som gäller i din specifika situation och hur dina möjligheter ser ut, eftersom de då kan ta del av de faktiska dokumenten. Om du skulle vara intresserad av att ta hjälp av någon av Lawlines jurister kan du kontakta mig på natalie.accord@lawline.se så kan vi ordna ett prisförslag åt dig. Med detta hoppas jag att läget blivit lite klarare för dig och önskar dig lycka till!Vänliga hälsningar,

Hur mycket ärver särkullbarn?

2019-05-03 i Efterarv
FRÅGA | Hej! K avlider och har sedan tidigare äktenskap tre barn. Han träffar B och hon har sedan tidigare A, tillsammans får K och B en son, L. K avlider och hans tre barn avsäger sig sin del av arvet, dom vill ha ut den delen dom kan få direkt och resten lämnar dom till B. (K och B har ett testamente där det står att dom ska sitta i orubbat bo och när båda är borta så ska det delas lika mellan alla barnen.) B dör efter tre månader, hur stor summa får var och en av barnen? Dom har 800 000 kr på banken. Vem får pengarna som Ks tidigare barn tackat nej till? Får det gemensamma barnet mera? Hälsningar
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att Ks barn sedan tidigare tackat nej till arvet för att det skulle gå till B och därför inte få ut någonting direkt och kommer att utgå från det när jag besvarar din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Laglotter till barnBarn har alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga den summa av arvet som en bröstarvinge (barn till arvlåtaren) är berättigad (7 kap 1 § ÄB). De tre barnen till K, är särkullsbarn och de kan (och har även gjort) vänta med att ta ut sin laglott till dess att efterlevande make, i detta fall B, går bort (3 kap 9 § ÄB). De får då en efterarvsrätt som innebär att Ks särkullsbarn kommer att ärva den procentuella del av arvet som Ks arv utgör av Bs kvarlåtenskap. Resterande arv kommer att fördelas mellan A och L, där L får en större del eftersom L ärver från både mor och far, medan A bara ärver från mor.Orubbat boAtt K och B hade ett testamente där de båda ska sitta i orubbat bo innebär att den efterlevande maken, här B, ärver tillgångarna med fri förfoganderätt (en kan råda över tillgångarna, men får exempelvis inte testamentera bort dem). SammanfattningDe tillgångar som Ks tidigare barn avstått från, kommer de att få ta del av då B avled genom efterarvsrätten. L kommer att få ut en större del av arvet eftersom denne ärver efter båda föräldrarna, och de andra barnen ärver bara efter en. Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarv vid ÄB:s gamla lydelse

2019-04-29 i Efterarv
FRÅGA |HejVi ska nu göra ett arvskifte där tidigare avliden make (dog 1967) hade brist i boet och således inte lämnat något efterarv. Gäller ändå giftorätten? Det fanns inget testamente, inget äktenskapsförord och 12:2 har inte begärts (fanns kanske inte ens då?). OM JA att giftorätten gäller och att det nu finns ett efterarv att dela ut så krånglar vi till det ännu mer genom att det finns ett särkullbarn från tidigare maken, har detta särkullbarn då rätt till arv?
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om arvskifte är tillämplig lag ärvdabalken (ÄB) och då din fråga handlar om efterarv är tillämplig bestämmelse 3 kap. 1 § ÄB. Vad som här är viktigt att beröra är att efterlevande makes arvsrätt som den ser ut idag inte såg likadan ut på 60-talet, utan då ärvde bröstarvingar före efterlevande make, vilket följer av den gamla lydelsen. Det här utesluter därför särkullbarnets möjlighet att erhålla efterarv då den redan ska ha fått ut sitt arv.Det här innebär alltså att den nu avlidna personens bröstarvingar kommer med lika delar, vilket följer av 2 kap. 1 § ÄB att ärva hela dennes kvarlåtenskap.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Halvsyskon avstod rätten till arv till förmån för make - hur stor del av efterlevande makes arv har de rätt till?

2019-04-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! Min far var gift med min mor. Min far hade även två barn ifrån ett tidigare äktenskap. När min far avled avstod de (mina halvsyskon) ifrån rätten till arv till förmån för min mor. Nu har min mor också gått bort och min fråga är om mina halvsyskon, förutom arvet från min far även kommer att ärva min mor. Med andra ord, ärver de lika mycket som jag eller hur ska arvet fördelas?Tack på förhand.
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag utgå ifrån att du och dina två halvsyskon är dina föräldrars enda barn. Likaså kommer jag utgå ifrån att varken din far eller mor skrev något testamente. Ifall något av detta inte stämmer kan svaret förändras. Jag kommer härunder förklara huvudregeln för hur arvet ska fördelas och illustrera det med ett räkneexempel. Observera dock att arvet kan komma att fördelas annorlunda om din far eller mor hade enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord. Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Hur ska arvet efter din mor fördelas? Då dina två halvsyskon valde att avstå sin arvsrätt till förmån för din mor har de nu rätt till efterarv ur din mors dödsbo, se ÄB 3 kap. 9 §. Detta innebär att hälften av vad din mor nu lämnat efter sig räknas som efterarv efter din far, se ÄB 3 kap. 2 §. Du och dina två syskon har alla rätt till en lika stor del av din fars efterarv, eftersom ni alla var hans bröstarvingar (barn). Ni tre har alltså alla rätt till en lika stor del av hälften av din mors dödsbo. Sedan har du som ensam bröstarvinge till din mor rätt tatt ärva henne d.v.s. den andra hälften av vad hon lämnat efter sig. Jag kommer härunder visa hur arvsfördelningen kommer gå till med ett räkneexempel.Räkneexempel Ifall din mor lämnade efter sig egendom till ett sammanlagt värde av 300 000 kr skulle hennes arv fördelas enligt följande: 1) Efterarvet efter din far beräknas till hälften av vad din mor lämnade efter sig, d.v.s. 300 000/2 = 150 000 kr. Du och dina två halvsyskon har alla rätt till en lika stor del av arvet efter din far. Ni har alltså alla rätt till 150 000/3 = 50 000 kr var. 2) Som din mors enda barn har du rätt till allt hon lämnade efter sig. Du ärver alltså resterande 150 000 kr. 3) Sammanlagt ärver du alltså 50 000 + 150 000 = 200 000 kr, d.v.s. 4/6 av vad din mor lämnade efter sig. Dina halvsyskon ärver båda 50 000 kr (1/6) var i efterarv efter sin far. Detta är alltså hur arvet efter din mor kommer fördelas om allt dina föräldrar ägde var giftorättsgods, svaret kan dock komma att förändras om de hade äktenskapsförord eller testamente.Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det skulle uppstå ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar