Hur stor blir laglotten vid efterarv?

2018-11-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som gäller beräkning och värde på laglotten.Pappa har gått bort och mamma lever kvar. De har fyra barn - jag och mina tre helsyskon. I föräldrarnas inbördes testamente står det att: 1) Maken ärver med full äganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap med följande undantag: Vår son “A" får en del av vårt företags värde i form av aktier. 2) Efter bådas bortgång ska vardera av våra barn erhålla sin laglott. Resten av arvet tillfaller den eller de av våra barn som arbetar i företaget enligt gjorda insatser. Bouppteckningen har skett och jag har lagt till jämkningen. Testamentet har trädit i kraft och legatet har delats ut. Det låter som om man bara har rätt till en av laglotterna och inte till en del från både pappas och mammas arv. Vad har jag egentligen rätt till i arvet? Minst en laglott från både mammas och pappas arv, alltså en arvslott? Blir detta 1/16 + 1/16 = 1/8 av hela arvet? Är laglottens värde redan bestämd? Beräknar man alltså de två delarna från pappas och mammas arv enligt samma värderingar som gjordes tidigare vid bouppteckningen? Eller kommer delen från mammas arv beräknas med hänsyn till nya värderingar av kvarlåtenskapen, eventuella gåvobrev som delats ut och/eller ett nytt testamente? Tack för svar!
David Naud Björklund |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline! Först och främst beklagar vi din pappas bortgång.Jag utgår från att informationen i frågan är uttömmande och att du inte har några fler syskon på din pappa eller mammas sida. Av frågans ordalydelse tolkar jag det även som att dina föräldrar var gifta.Arvslott och laglottI lagen finns vissa skydd för bröstarvingar (vilket du som barn är). Skyddet som blir aktuellt för dig är en bröstarvinges rätt att få ut sin laglott. En laglott är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten beror i ditt fall på hur många barn din pappa har, eftersom barn delar lika (2 kap. 1 § ärvdabalken). Ni är fyra vilket betyder att din arvslott är 1/4 och din laglott 1/8.Arvet efter din pappaFrån arvet efter din pappa har du rätt till din laglott (1/8). I den mån testamente strider mot denna rätt har du rätt att påkalla jämkning (7 kap. 3 § ärvdabalken). Eftersom dina föräldrar var gifta vid din pappas bortgång får din mamma med fri förfoganderätt disponera över din laglott till dess att hon går bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det betyder att hon inte kan testamentera bort den delen men att du får ut den först vid hennes bortgång. Detta kallas för efterarv. I testamentet står full äganderätt och det kommer gälla återstoden av arvet.När din mamma går bort kommer någon behöva räkna ut laglottens värde (se 3 kap. 2 § ärvdabalken). Du har inte rätt att få ut så mycket som motsvarar 1/8 av den förmögenhet som din pappa hade vid sin bortgång. För att räkna ut vad du ska få krävs en kvot vilket räknas ut som följer. Det din mamma ärvde från din pappa som du egentligen skulle ha fått ut delas med vad hon ärvde från honom adderat med vad hon själv ägde då. Det du egentligen skulle ha fått ut är som sagt 1/8. Om din pappa ägde 8 000 000 ärvde hon alltså 1 000 000 som egentligen är dina (alltså laglotten). Det beloppet ska delas med vad hon totalt ägde efter din pappas bortgång. Vi säger att det totalt uppgick till 16 000 000. Då är kvotdelen 1 000 000/16 000 000, det vill säga 1/16. När din mamma sedan går bort ska du i så fall först få ut 1/16 av din mammas kvarlåtenskap i form av efterarv innan arvet efter henne fördelas.Arvet efter din mammaArvet efter din mamma blir således det som återstår efter att efterarvet efter din pappa räknats bort. Det fördelas enligt deras inbördes testamente. Din mamma har dock rätt att ändra sin del av testamentet.Det minsta du har rätt att få av arvet efter din mamma är återigen din laglott (1/8). Som sagt kan det krävas att du påkallar jämkning om inte din rätt redan tillgodoses av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken).Gåvobrevs inverkanJag har kanske inte riktigt förstått exakt vad du menar med gåvobrev. Jag tolkar det som att din mamma skulle välja att ge bort stora delar av vad hon äger. Eftersom ditt efterarv efter din pappa räknas ut proportionerligt medför det att vad du får ut blir mindre. Även här finns det en skyddsregel i lagen (3 kap. 3 § ärvdabalken).Om det din mamma ger bort utgör en "väsentlig minskning" av sin egendom aktualiseras denna skyddsregel. En väsentlig minskning har Högsta Domstolen sagt är ¼ av sin egendom (se NJA 2013 s. 736).Regeln är tekniskt ganska komplicerad men stadgar att när ni räknar ut efterarvet ska ni lägga till det beloppet som hon gav bort. Eftersom beloppet har givits bort (och därför inte finns) betyder det att ditt och dina syskons arv efter din mamma blir mindre. Det eftersom ni får ut mer och att mer därför kommer att räknas bort innan arvet efter din mamma fördelas.Eftersom du även får ut 1/8 av arvet efter din mamma är det osäkert hur mycket det skulle påverka hur mycket du får totalt. Troligen får du lite mer om skyddsregeln används.Sammanfattningsvis har du rätt att få ut arv (motsvarande minst laglotten) såväl efter din pappa som din mamma. Det oavsett vad som står i testamentet. Du kan dock inte tänka 1/8 + 1/8. Efterarvet efter din pappa räknas nämligen ut proportionerligt beroende på hur mycket av vad du skulle ha fått av din pappa som din mamma fick. Om din mamma ger bort stora delar av sin förmögenhet kan dina syskon och du ha rätt att räkna ut efterarvet som om gåvan aldrig hade ägt rum. Det medför att ni får mer i efterarv från er pappa men mindre i arv efter er mamma.Hoppas du fick svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Fördelning av arv vid efterlevande makes bortgång

2018-11-10 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Mina föräldrar har två barn tillsammans. Jag och min bror. Vår far har även ett särkullsbarn från ett tidigare förhållande.Hur fördelas arv mellan vår mor, mig och min bror samt halvbror om min far skulle dö först?För att göra det tydligt, ge gärna ett exempel där vi säger att våra föräldrars gemensamma egendom är 100 kr och hur dessa 100 kr fördelas mellan oss all.Blir det ngn skillnad om vår mor skulle gå bort först?Jag tänker att då tillfaller ju en del av arvet vår far. Kommer vår halvbror då få ett större arv än om vår far gick bort först?Tacksam för svar.
Robin Badili |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i Ärvdabalken (ÄB). Egendom motsvarar den totala förmögenheten, alltså saker och pengar som är kvar efter döden.Hur arvet fördelas när din far går bort först.När din far avlider ärver din mor all egendom efter honom, enligt 3 kap 1 § ÄB. Arvet tillfaller henne med fri förfoganderätt. Innebärande att hon inte kan testamentera bort egendomen som tilldelats henne i arv efter din far. Då egendomen är reserverade till dig och din bror. Särkullsbarnet från din fars tidigare förhållande får däremot ut sin arv direkt efter din fars död. Din fars egendom skall delas lika mellan hans tre barn, dvs. du, din bror och särkullsbarnet. Säger vi att din far har 50kr i egendom efter sin död, skall dessa 50kr delas mellan er tre lika. Dvs. 50/3 = 16.66kr. Skillnaden är att din mor ärver din och din brors arv, medan din halvbror får ut sina 16.66kr direkt.Hur arvet fördelas när din mor går bort först.Eftersom din din halvbror inte är barn till din mor kan inte han ärva henne. Det innebär alltså att din halvbror inte får någon del vid din mors bortgång, enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Säger vi att även din mor har 50kr i tillgångar, ärver din far dessa. Din far kan heller inte testamentera bort dessa 50kr. Eftersom din mor endast har två barn, dvs. du och din bror får ni hälften var av hennes tillgångar, dvs. 50/2 = 25kr var. Tillgångarna får ni däremot när även er far går bort.PrisbasbeloppetDessutom vill jag nämna prisbasbeloppet som framgår av 3 kap. 1 § 2 stycket. Ärvdabalken. Där det framkommer att en make efter den andra makens död ska ha egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp. Enligt SCB(Statistiska Centralbyrån) så är prisbasbeloppet 45 500 kr vilket innebär att maken minst ska ha 182 000 kr kvar efter den andre makens död. Dessa egendomar kan den efterlevande maken göra vad den vill med. Det innebär alltså att arvingarnas, dvs. du, din brors och din halvbrors arv kan komma att minskas för att tillgodose den efterlevande makens rätt att få fyra prisbasbelopp värt av tillgångar, dvs. 182 000kr.Hur arvet fördelas om båda föräldrarna gått bortSäger vi att era föräldrars gemensamma egendomar är 100kr och de båda gått bort, ska en fördelning av egendomarna ske mellan barnen. Som jag ovan nämnde får ni alla tre 16.66kr var genom din fars egendomar. Genom din mor får du och din bror 25kr var.Slutligen, får du och din bror 25 + 16.66 = 41,66kr var genom en fördelning av dina föräldrars gemensamma tillgångar. Din halvbror får endast 16,66kr från sin egna fars tillgångar. Din halvbror kan inte ärva din mor.Din halvbror kan välja att inte ta ut sin del när er gemensamma far dör, enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken. Han kan tillsammans med dig och din bror vänta tills er mor går bort, även om han inte har någon skyldighet enligt lagen att göra det. Det finns ingen fördel med att vänta utan det kan för det mesta anses vara schysst i förhållande till er.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Minskad egendom vid efterarv ger rätt till vederlag

2018-11-08 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan,Min pappa gick bort för två år sedan och en bouppteckning gjordes. Han var gift med en kvinna som ej var min biologiska mamma och hon dog nyligen.På min pappas sida är vi tre syskon och på andra sidan är det en hen, inga gemensamma barn finns. När pappa dog lät vi kvinnan sitta kvar i orubbat bo, inget rördes. Där fanns en fastighet som var lågt belånad och en ansenlig summa pengar på banken.Nu när pappas änka dog gjordes en ny bouppteckning och då var kontot tömt av särkullbarnet. Vad gäller här? Är detta ett förskott på arvet eller kan hen göra så? Finns det någon tidsrymd då det är okej att ge bort sina pengar i gåva till särkullbarnet/syskon istället för att pengarna ska tillhöra det gemensamma arvet.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I och med att du och dina syskon lät den efterlevande maken sitta kvar i ett orubbat bo har ni nu rätt till efterarv, det vill säga den andel av hennes kvarlåtenskap som utgjordes av er fars egendom när han dog och hon ärvde den. Då andelen som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt har försvunnit eller gått till särkullbarnet som gåva har ni efterarvingar rätt till vederlag. Det belopp som ni skulle ha fått i efterarv (beloppet på kontot) som har försvunnit har ni rätt till från kvarlåtenskapen av den efterlevande maken. Detta belopp får ni alltså på bekostnad av särkullbarnet. Du nämner att det även fanns en fastighet som delvis tillhörde din far. Enligt rättspraxis brukar det sägas att värdet av egendomen som ärvts med fri förfoganderätt ska ha minskat med åtminstone 25 %. Det innebär att ifall det endast fanns en väldigt liten summa pengar på kontot och fastigheten är värd väldigt mycket har ni troligtvis inte rätt att få ut beloppet från kvarlåtenskapen av den efterlevande maken, eftersom den totala egendomen då inte minskat med tillräckligt mycket. Ifall egendomen efter den efterlevande maken inte räcker till för att ge tillbaka det beloppet som blivit taget från kontot har ni rätt att få tillbaka beloppet direkt från särkullbarnet under förutsättningen att hen visste att beloppet tillhörde er. Ifall ni vill väcka talan om detta, och inte kan lösa det privat, måste ni göra det inom 5 år från dess att gåvan mottogs av särkullbarnet.Sammanfattningsvis kan alltså sägas att så länge pengarna på kontot utgör minst 25 % av den totala egendomen ni skulle få i efterarv har ni rätt att få ut beloppet från den efterlevande makens egendom (som annars skulle gå till särkullbarnet) eller från särkullbarnet direkt ifall den efterlevande makens egendom inte är tillräckligt stor. Ifall ni behöver hjälp av domstol för att få igenom ert krav måste talan väckas inom 5 år från dess att gåvan mottogs.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Har särkullbarn rätt till efterarv om hen avstod från att ta ut arvet direkt?

2018-11-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min mor avled 2015. Hon var gift. Ej min far.Maken har inga barn. Bara syskonbarn.De hade inbördes testamente. Orubbat bo.Vi tog inte ut nåt morsarv utan skulle vänta till maken avlidit. Maken har nu avlidit. Makens syskonbarn säger nu att vi inte har rätt till nåt morsarv. Att vi får skylla oss själva att vi inte tog ut det direkt.Är detta rätt?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först redogöra för vem som hade arvsrätt efter din mor. Sedan kommer jag ge dig tips på vad du kan göra nu och längst ner kommer jag skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga.Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem hade arvsrätt efter din mor?Eftersom du inte nämner något om det så förutsätter jag att din mor inte hade något testamente. Finns det inget testamente ska arvet fördelas enligt ÄB 2 kap. I första hand är det den avlidnes barn (bröstarvingarna) som ska dela på arvet, se ÄB 2 kap. 1 §. Detta betyder alltså att din mors barn skulle dela på arvet efter din mor, d.v.s. du och dina eventuella syskon/halvsyskon. Eftersom din mor var gift med en man som inte var din far hade du rätt att få ut din del av arvet direkt, men då du säger att ni inte tog ut något arv utan skulle vänta tills maken avlidit förstår jag det som att ni avstått den rätten. Även om ni avstod från er rätt att ta ut arvet direkt har ni fortfarande rätt till efterarv, se ÄB 3 kap. 9 § och 2 §. Ifall maken har testamenterat bort egendom som ni hade efterarvsrätt till är detta ogiltigt, se ÄB 3 kap. 2 §. Alltså har du och dina eventuella syskon nu rätt till efterarv från din mor oavsett vad maken testamenterat. Vad kan du/ni göra nu?Eftersom du har rätt till efterarv är du dödsbodelägare i dödsboet efter maken, se ÄB 18 kap. 1 §. I första hand kan du höra av dig till övriga dödsbodelägare (syskonbarnen) och meddela att du har rätt till efterarv efter din mor. Ifall ni (alla dödsbodelägare) blir överens om hur arvet ska fördelas kan ni upprätta ett arvsskiftesavtal tillsammans. Om ni inte är överens, eller syskonbarnen av någon annan anledning ger dig problem, kan du begära att en skiftesman ska anlitas för att hjälpa er med arvskiftet, se ÄB 23 kap. 5 §. Det räcker alltså att en dödsbodelägare begär detta och kostnaderna för skiftesmannen betalas av dödsboet. SammanfattningEfter makens död har du och dina eventuella syskon efterarvsrätt i makens dödsbo. Att du avstod från att ta ut arvet direkt efter er mors död innebär inte att du avstått från din rätt till efterarv. Du är alltså dödsbodelägare i makens dödsbo. Om syskonbarnen nekar din arvsrätt bör du begära att en skiftesman ska anlitas. Det räcker att du begär det så ska en skiftesman anlitas och kostnaderna betalas av dödsboet. Ansökan om skiftesman görs till tingsrätten, här kan du läsa mer om det och hitta ansökningsformulär. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är det bara att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Räknas pengagåvor som minskande av egendom?

2018-11-15 i Efterarv
FRÅGA |Jag har förstått att man kan ge gåvor utan att det räknas som förskott på arvet, om man då upprättar ett gåvobrev där det framgår. Min fråga är dock, gäller även pengar som gåvor? Jag har precis förlorat min man och bouppteckningen är klar. Dock kommer min mans flicka få ut sista delen av laglotten när jag avlider. Jag ser hellre att så mycket som möjligt går till mina två andra barn (ett gemensamt). Därav frågan om jag får ge pengar som gåvor.
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv och rätt till efterarv regleras i ärvdabalken (ÄB). UtgångspunkterI mitt svar utgår jag från att din make hade en dotter som inte är er gemensamma och som inte fick ut hela sitt arv från sin far när han avled. Dottern har därför istället rätt att enligt lag få ut sin kvarvarande del av arvet i ett så kallat efterarv när du avlider. (3 kap. 2 § ÄB) Vad innebär efterarvet? När ett barn till en tidigare avliden make har rätt till ett efterarv innebär det att du som efterlevande maka endast ärvt med fri förfoganderätt. Det innebär att du inte ärver med fullt ägande utan med vissa inskränkningar. En sådan inskränkning är att du inte får minska din egendom på ett sätt som innebär en nackdel för efterarvingarna, alltså till nackdel för din mans dotter. (3 kap. 3 § ÄB). Har en minskning av egendomen skett till nackdel för en efteravinge ska efterarvingen bli kompenserad för minskningen. Vad är att minska sin egendom till nackdel för efterarvingar? Minskande av din egendom syftar på att minska det totala värdet av din egendom. Ett exempel är att ge bort gåvor av betydande värde. Detta innebär att alla former av gåvor inkluderas som ett minskande, även rena pengagåvor. För att det ska anses vara till nackdel för efterarvingarna behöver dock minskningen vara väsentlig. Av rättsfallet NJA 2013 s 736 framgår att en väsentlig minskning normalt är att efterlevande make minskar sin totala egendom med en fjärdedel. Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarv utgörs av en andel, och inte ett belopp, i den totala kvarlåtenskapen

2018-11-08 i Efterarv
FRÅGA |Ett särkullebarn har accepterat att vänta på sin arvslott tills styvfar avlider. Senare ärver styvfadern av sin bror en summa pengar som enskild egendom. Ingår även detta arv när styvfar avlider eller går de pengarna endast till de 2 biologiska döttrarna? Dessa pengar ingick ju inte i det ursprungliga dödsboet?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När styvfadern avlider har särkullbarnet rätt till efterarv som ska uppgå till den andel av styvfaderns totala egendom som arvet efter den avlidne maken utgjorde. Som exempel kan vi tänka att styvfadern ägde 100 kr när den först avlidna maken dog, om han då ärvde 100 kr av henne är hans totala egendom 200 kr och efterarvet kommer omfatta 50 % av hans totala egendom vid sin död eftersom 100 är 50 % av 200. Efterarvet bestäms alltså i en andel och inte i ett särskilt belopp.Arvet som styvfadern fått av sin bror kommer ingå i kvarlåtenskapen efter styvfadern precis som all annan egendom. Den egendomen kommer påverka storleken på efterarvet. För att visa hur fortsätter jag på det tidigare exemplet. Ifall styvfadern hade 200 kr och fick 100 kr av sin bror har han totalt 300 kr. Andelen som ska gå till efterarv är fortfarande 50 % av det totala. Hälften av 300 är 150 kr och beloppet (men inte andelen) som ska gå till efterarv har ökat.Att styvfadern ärvt pengar av sin bror gör att efterarvet ökar. Detta eftersom efterarv utgörs av en andel, och inte ett belopp, i den totala kvarlåtenskapen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan man sälja eller ge bort egendom som ska gå i efterarv?

2018-11-07 i Efterarv
FRÅGA |Jag har lagfart på en fastighet idag som jag har fått via arv eftermin avlidna make.Han ägde denna fastighet som enskild egendom från sina föräldrar.Min makes systrar står som efterarvingar i bouppteckningen. Nu skall jag avyttra denna fastighet, kan jag då via gåva avyttra fastigheten eller måste det ske med försäljning genom att det var makens enskilda egendom. Har jag friheten att välja på vilket sätt den avyttras?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den egendom du ärver före arvsberättigade arvingar innehas med fri förfoganderätt till skillnad mot full äganderätt (vilket indirekt framgår ur 3 kap. 1 och 2 § ärvdabalken (ÄB)). Skillnaden jämfört med full äganderätt består i att du inte kan testamentera bort egendom med fri förfoganderätt. I övrigt står det dig fritt att sälja eller ge bort egendom med fri förfoganderätt.VederlagsregelnDäremot skulle eventuellt den så kallade vederlagsregeln i 3 kap. 3 § ÄB kunna aktualiseras om du ger bort fastigheten som gåva, eller säljer den till underpris. Regeln utgör en skydd för efterarvingarna varvid de kan kompenseras genom vederlag ur din kvarlåtenskap om du ger bort egendom utan tillbörlig hänsyn till ett väsentligt värde. Räcker din kvarlåtenskap inte till för att kompensera för värdet av gåvan kan även gåvomottagaren bli skyldig att återge gåvan eller dess värde om denne insett eller bort inse att gåvan utgjort en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen (3 kap. 3 § andra stycket ÄB). För att vederlagsregeln ska bli tillämplig ska det handla om att gåvan utgör en väsentlig minskning av din kvarlåtenskap vilket innebär att den måste utgöra ett värde om en fjärdedel vid gåvotillfället jämfört med värdet av din kvarlåtenskap (NJA 2013 s. 736). Vidare måste ska gåvan ha getts utan tillbörlig hänsyn till de efterarvsberättigade. Detta kan exempelvis avse fall där du ger fastigheten som gåva till en arvinge utan att denna kan avräkna värdet av gåvan som förskott från sin arvsandel (6 kap. 1 § ÄB). SammanfattningsvisDu har friheten att avyttra fastigheten förutom genom testamente. Om du ger bort fastigheten eller säljer den till underpris skulle det däremot kunna drabba din arvingar eller gåvomottagaren utifrån ovan nämnda förutsättningar.Hoppas svaret varit behjälpligt och lycka till!Med vänliga hälsningar

Efterarv vid ökning av boet

2018-10-31 i Efterarv
FRÅGA |Min moster dog nyligen medan hennes man dog för 20 år sedan. De hade då ett testamente sinsemellan där de stipulerade att vid bägges död skall alla tillgångar gå till välgörande ändamål.Nu ändrade min moster sitt testamente och det fick laga kraft och i detta fick min mor hennes arvsrätt.Vad vi förstår kan ej makens 50% förändras utan det skall gå till utpekad fond men hur värderas denna del.Min moster har förvärvsarbetat och levt snålt i alla år och själv sparat på sig en förmögenhet.Är det det ursprungliga dödsboets värdering plus en schablonmässig uppskrivning som gäller eller skall man värdera hennes eget arbete. En 50-50 fördelning efter 40 år känns lite felaktigt. Vad är laglig praxis=
Sara Bohlin |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag tolkar dig som att din moster efter sin mans död ändrade åsikt om sitt arv och ville istället att det skulle gå till sin syster. Nu är dock problemet att ni är lite osäkra på hur mycket av boet som ska gå till välgörenhet, eftersom att det har sett en ökning av förmögenheten. När din mosters man dog så ärvde hon hans egendom med fri förfoganderätt. Med den fick hon göra i princip vad hon ville utom att testamentera bort den. Det motsvar idag en andel av hennes totala egendom, som man brukar räkna ut med följande formel. Det är den andelen av vad som finns kvar av din mosters arv som ska gå till välgörenhet. Andel = (det maken ärver med fri förfoganderätt) / (det den andra maken får i bodelning + det man ärver med fri förfoganderätt).Efterarvet: andelen * den andras förmögenhet vid dödsfallet Exempel: Om din moster och hennes man bara hade gemensam egendom på 100 kr. Så skulle en bodelning ge dem båda 50 kr var. fri förfoganderätt = 50 kr (din mosters mans del)Det den andra maken får i bodelningen 50 kr (din mosters del)50/(50+50) = 0.5 = alltså 50 % av din mosters förmögenhet ska gå till den fonden som hennes man ville. Men då det har skett en ökning av hennes förmögenhet kan det finnas möjlighet att tillämpa ärvdabalkens 3 kapitels 4 § som du hittar https://lagen.nu/1958:637#K3 Enligt den så ska ökningar som kan härledas till den efterlevande maken, (alltså din moster) endast tillfalla dennas efterlevande (alltså hennes syster). Så om din moster har jobbat mycket kan dessa pengar undantas innan man räknar ut din mosters mans andel. Om det har skett en ökning pga. hennes investeringar av arvet efter honom så kommer dessa att tillfalla båda. Det finns alltså möjlighet att undanta en del av pengarna ifrån din moster arv ifrån efterarvet av hennes man. Hoppas att du fick svar på din fråga!