Kvotdelen vid arvsskifte med exempel?

2019-03-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag fick ett svar till min fråga i https://lawline.se/answers/71751 Men den svarade ju inte på vad kvotdelen blir för C respektive D i arvskiftet efter att B avlider. Finns det möjlighet att få ett förtydligande? Dvs med vilken kvot ska arvet fördelas mellan C och D när B avlider? Specifikt, använder man samma kvot vid arvsskiftet efter B som vid A's frånfälle?Tack på förhand
Jacqueline Björklund |Hej och vad kul att du vänder dig till Lawline med dina frågor!När kvotdelen av arvet räknas ut för barnen beaktar man A och B:s förmögenhet i förhållande till varandra. Kvotdelen kan då bli större för C om A:s förmögenhet var större än B:s. Det enklaste sättet att förtydliga är genom exempel, varför jag ger dig två nedan utifrån den situation som du beskrev i din fråga i https://lawline.se/answers/71751: Exempel 1: Säg att A hade en förmögenhet på 150 kr och B hade en förmögenhet på 200 kr när A avled. Bodelning sker men förmögenheten ser ut på det sättet att B:s förmögenhet kvarstår på 200 kr och A:s på 150 kr. A:s två barn får sina arv på en tredjedel var, vilket innebär att 50 kr återstår som C sedan ska ärva och som B ärver med fri förfoganderätt. B:s förmögenhet blir då 250 där 20 % utgör förmögenheten med fri förfoganderätt (50 + 200 = 250. 50/250 = 20 %)När B sedan avlider har pengarna som B har på grund av goda investeringar ökat till det dubbla 500 kr. Eftersom C både var A och B:s barn ska denne ärva både sin kvotdel som återstod från A:s frånfälle (det som B ärvde med fri förfoganderätt), samt en ytterligare del från B:s egna förmögenhet. För att ta reda på vilken del av B:s förmögenhet som är den del som B ärvde med fri förfoganderätt använder man sig av kvotdelen vilket var 20 %. Uträkningen blir då: 500 x 0,2 = 100. 500 – 100 = 400. 400 är B:s egna förmögenhet, vilket ska delas lika mellan B:s barn C och D. D kommer ärva 200 kr vilket är hälften av B:s förmögenhet. C ärver 200 + 100 vilket är hälften av B:s egna förmögenhet och A:s förmögenhet. Exempel 2: A hade en förmögenhet på 150 och B hade en förmögenhet på 50 när A avled. Bodelning sker med förmögenheten ser ut på det sättet att B:s förmögenhet kvarstår på 50 kr och A:s på 150 kr. A:s två barn ärver direkt, vilket innebär att 50 kr återstår som B ärver med fri förfoganderätt som C sedan ska få som efterarv. Kvotdelen blir då 50 + 50 = 100. 50/100 = 50 %. Hälften av B:s förmögenhet ägs med fri förfoganderätt. När B sedan avlider har pengarna ökat markant från 100 till 500 kr. C ska få sitt efterarv innan B:s förmögenhet delas lika mellan B:s barn. Kvotdelen var 50 % vilket innebär att C ska ärva 250 kr som efterarv från A. B:s förmögenhet är då 250 vilket ska delas lika mellan C och D. D ärver 125 och C ärver 125 + 250 = 375. SlutsatsSom du ser kan alltså kvotdelen variera! C kommer dock alltid ärva en tredjedel från A, men efterarvet måste ses i relation till B:s förmögenhet. När C ärvt A:s förmögenhet (den del som B innehade med fri förfoganderätt) kommer dock B:s arv alltid att delas lika mellan C och D.Hoppas detta var förtydligande, annars är du välkommen att ställa en ny fråga eller kommentera!

Vilka är efterarvsberättigade och hur räknas andelen som går i efterarv ut?

2019-03-10 i Efterarv
FRÅGA |Hej !Min syster avled juni 2018. Hennes man,min svåger avled i februari 2019. De har inga barn. De har inga föräldrar i livet. Min syster har en bror. JAG. Min svåger har en syster och en bror. En avliden syster och en avliden halvbror.Vilka av oss ärver ?Och i så fall hur stor del av dödsboet är mitt ?Tack !!
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!EfterarvsberättigadeVid en makes död så ärver den efterlevande maken före övriga arvingar förutom eventuella särkullbarn (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken (ÄB)). Om det finns levande personer som tillhör den första eller andra arvsklassen till den första avlidna maken vid dennes bortgång så blir de berättigade till efterarv vid den efterlevande makens frånfälle (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Den första arvsklassen består av bröstarvingar och deras avkomlingar (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga bröstarvingar går efterarvet i stället till den andra arvsklassen som består av föräldrar, eller om föräldrarna är döda, deras barn (2 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderätt och andelsberäkningDen efterlevande maken förfogar över efterarvet med fri förfoganderätt vilket innebär att denne kan förvalta efterarvsandelen såsom den finner bäst, med den begränsningen att den andel av kvarlåtenskapen som innehas med fri förfoganderätt ej får testamenteras bort (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Efterarvet består inte utav ett absolut värde, utan utgörs av en ideell andel av den efterlevande makens egendomsmassa. Andelen bestäms utifrån förhållandena vid bodelningen som skedde med anledning av den först avlidne makens död. Om det skedde en likadelning så att arvet efter den först avlidna maken utgjorde hälften av värdet av egendomsmassan som till tillföll den efterlevande så är det hälften av den efterlevandes kvarlåtenskap som ska gå i efterarv (3 kap. 2 § första stycket ÄB). I annat fall anpassas andelen motsvarande andelen av arvet i relation till den efterlevandes totala egendomsmassa (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Omständigheter som kan påverka efterarvets storlekStörre gåvor, som vid gåvotillfället utgör 25 % den efterlevandes egendomsmassa, som ges utan tillbörlig hänsyn till de efterarvsberättigade kan föranleda att motsvarande värde ska läggas till som ett vederlag som dras från den efterlevandes arv, och om det ej räcker till, kan gåvotagaren blir återbäringsskyldig (3 kap. 3 § ÄB).Har värdet av den efterlevandes egendomsmassa ökat i värde från bodelningen kan den efterlevandes arvingar har rätt till så kallad förkovran. De måste i så fall visa att det har skett en värdeökning, samt att värdeökningen kommit till stånd genom arv, gåva, testamente eller genom den efterlevandes egna förvärvsarbete (3 kap. 4 § ÄB). Kan detta visas så ska motsvarande värde dras av innan efterarvet beräknas. Värdet som dras av i form av förkovran kan aldrig överstiga självavärdeökningen och ej heller den totala summan av värdet av de former av tillskott som berättigar förkovran.Konkret innebördEftersom din syster och hennes man inte hade några barn så är det den andra arvsklassen, det vill säga din systers föräldrar, som är efterarvsberättigade. Eftersom även föräldrarna är döda, så träder föräldrarnas barn i deras stället vad gäller arvsrätten (den så kallade istadarätten). Du som det enda levande barnet kommer i så fall ärva båda dina föräldrars andelar. Som efterarvinge är du dödsbodelägare först i den efterlevandes makens dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Du har i första hand rätt till den egendom som tillhörde din syster (3 kap. 5 § ÄB).Eftersom jag inte vet något om hur andelarna har sett ut vid bodelningen med anledning av din systers död kan jag inte uttala mig om hur stor andel du har rätt till i efterarv, men förhoppningsvis kan du själva hitta ledning till det utifrån den ovan givna informationen. Även andra omständigheter, såsom vederlag eller förkovran, kan påverka efterarvet.Hoppas mitt svar har varit behjälpligt och lycka till! Med vänliga hälsningar

Den efterlevande makens rätt att testamentera bort den först avlidne makes kvarlåtenskap

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår boutredare säger att ert svar nedan inte stämmer i vårt fall.Vi har en moster som testamenterat till sina tre syskonbarn sitt arv. Inga fler släktingar finns kvar.Hennes make gick bort för femton år sedan inga barn finns på något håll.Boutredaren säger att arvet går tillbaka så hennes makes syster ärver halva boet och hon kan endasttestamentera sin hälft vilket då innebär att det testamentet inte har någon verkan,isf skulle det har skrivits tidigare och varit undertecknat även av hennes make.Bevittning av banken är ok.Tacksam för svar.Ang ert svar:2018-02-10 i TestamenteFRÅGAhej! min man är avliden ,vi har inga barn däremot syskon min f råga är om jag kan testamentera bort allt till vem jag vill eller ärver min makes syskon eller syskonbarn en viss delBestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Det är endast bröstarvingar (barn, barnbarn, o.s.v.) som inte får göras helt arvlösa genom att du testamenterar bort allt (ÄB 7 kap. 1 §). Syskon och syskonbarn har däremot inte denna rätt till arv. Du kan alltså testamentera bort allt till vem du vill utan hinder i lagen, eftersom du och din make inte har några barn
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken).Detta innebär att förutsatt att mostern och hennes man inte hade enskild egendom, utgjorde hälften av boet efter bodelningen makens kvarlåtenskap. Med att det inte fanns några särkullbarn, ärvde din moster makens kvarlåtenskap (3 kap. 1 § Ärvdabalken). När även den andra maken dör, (i det här fallet när din moster), ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen, i det här fallet till makens syster (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Den så kallade sekundosuccessionen (uppskjuten arvsrätt) innebär att en efterlevande make, dvs. din moster har ärvt sin makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och inte full äganderätt, vilket hindrar henne från att testamentera bort hälften av boet som utgör makens kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis är det som boutredningsmannen påstår riktigt och enligt reglerna i Ärvdabalken, hade inte eran moster rätt att testamentera bort den del av boet som utgör makens kvarlåtenskap, därför ska den del av hennes testamente jämkas och hälften av boet ska tillfalla makens syster. Med Vänliga Hälsningar,

rätten till efterarv - förordnande om testamente

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Rätt till efterarv eller inte? Min far informerade mig strax innan han gick bort att han ville skydda sin kvarvarande maka och att jag skulle få vänta på min arvslott. Nu när han har gått bort finns ett testament som beskriver laglotten vid hans bortfälle men frågan är om det finns möjlighet till efterarv för min del som är särkullsbarn och inte ett av dom 3 gemensamma barnen. Makan får med fritt förfogande erhålla min halva min arvslott i första läget, men kan man hävda efterarv enligt testamentet? Blir villrådig då min far varit tydlig med detta ett par tilfällen under dom sista åren och testamentet nämner endast dom 3 kvarvarande barnen vid makans bortgång. Om hon dött först finns jag inte med alls i texten och om jag tolkar det rätt har jag då min fulla arvslott åtminstånde efter min far enligt fördelningsprincipen.Hur skall jag tolka detta testament?-Om jag YY avlider före min make skall all kvarlåtenskap tillfalla honom med fri förfoganderätt. Efter hans död skall kvarlåtenskapen tillfalla samtliga våra tre gemensamma barn till lika fördelning dem emellan. - Om jag XX avlider före min maka skall hon med fri förfoganderätt erhålla all min kvarlåtenskap förutom min sons rätt till laglott efter mig. Efter hennes död skall kvarlåtenskapen tillfalla samtliga våra tre gemensamma barn till lika fördelning dem emellan.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Arv Lite kort om arv, som du är medveten om ärver du och dina syskon din pappa, enligt 2 kap 1 § ärvdabalken och ärver lika lott. Men om den som dött var gift vid dödstillfället tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken/makan, enligt 3 kap 1 § ärvdabalken. Det framgår även i denna paragraf att om det fanns ett särkullbarn har denne rätten att ta ut sin arvslott direkt. Laglott – arvslott I 7 kap 1 § ärvdabalken förklaras det att hälften av arvslotten är laglotten. Det betyder att man som bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, resterande del kan testamenteras bort. Efterarv Rätten till efterarv beror på om den efterlevande maken ärvt kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och givetvis om det finns pengar kvar att ärva. Det ska även sägas om den ena maken har testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till den efterlevande maken, utan förordnande om efterarv är rätten till efterarv utesluten. Testamentets tolkningEftersom du är särkullbarn har du rätt att få ut din arvslott direkt som jag förklarat ovan. Men din far har begränsat denna rätt genom sitt testamente och ger dig bara rätten till din laglott. Resterande del av kvarlåtenskapen ärver din styrmor med fri förfoganderätt. Eftersom det skrivits ett testamente om att efterlevande makan ska med fri förfoganderätt ärva kvarlåtenskapen, så ska särkullbarnet ha rätt att få efterarv vid den efterlevande makans död. I ditt testamente dock står det ingenting om rätten till efterarv, och rätten till efterarv är beroende av om det står något i testamentet om detta. Därmed har rätten till efterarv försvunnit. Som jag uppfattar testamentet står det inget om rätten till efterarv och därmed faller denna rätt bort. Dock har du alltid rätt till din laglott. Det betyder, som jag tolkar det, att du inte har rätt till arv när din styrmor går bort, utan de arvet ska delas lika mellan deras gemensamma barn. Sammanfattning Som jag nämnt ovan ärver du din far eftersom du är bröstarvinge. Eftersom du är särkullbarn har du rätten att ta ut din arvslott direkt om det inte föreligger ett testamente som säger något annat. I detta fall finns det ett testamente som säger att du har rätt att ta ut din laglott, vilket utgör hälften av arvslotten. Rätten till efterarv har du så länge testamentet inte säger någonting annat, om det gör det så måste ett förordnande om efterarv finnas i testamentet. I ditt fall finns det inget förordnande om efterarv, därmed har du bara rätt till din laglott såsom jag tolkar testamentet. Det blir ju lite klurigt med det du säger, eftersom din pappa förmodligen ville att du skulle ha din fulla arvslott efter hennes död, men det är inget som framgår av testamentet eftersom det bara nämner de tre gemensamma barnen och inte dig. Jag hoppas du fått svar på dina funderingar och det är bara att höra av dig om du har flera, till antingen mig eller mina kollegor. Men om jag vore du, så skulle jag kontakta en jurist. Det med tanke på vad din pappa har sagt till dig och att testamentet säger motsatsen till vad han förklarat för dig angående din arvslott. Vi har duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig!Om du vill ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist, då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist. Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Hur fördelas efterarv?

2019-03-16 i Efterarv
FRÅGA |Fråga: Hur definieras kvotdelen för arvskifte efter att båda föräldrarna har gått bort för barnen C och D i följande beskrivning?A och B är gifta och har ett gemensamt barn C samt A har två barn från tidigare äktenskap och B har ett barn D från ett tidigare äktenskap. A avlider först och bodelning sker där de två barnen från tidigare äktenskap tar ut sitt arv (1/3 var av A's del av boet). C registreras som efterarvinge och låter sin 1/3 gå till efterlevande maka B med fri förfoganderätt.Hur ska arvsskiftet göras mellan barn C och D när förälder B avlider? Det har gått 12 år mellan A och B's frånfälle, så boets totala värde har ökat signifikant. Det finns inga andra arvingar än C och D.
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När A avled övergick en summa till B som denne ärvde med fri förfoganderätt. Denna summa utgjorde vid den tidpunkten en kvotdel av B:s förmögenhet. Denna kvotdel ska beräknas när B avlider och delas ut till A:s arvinge (3 kap. 2§ tredje stycket ärvdabalken). Det är alltså inte summan av A:s förmögenhet som övergick till B som C har ensamrätt till utan A:s kvotdel i B:s förmögenhet. Detta innebär i ditt fall att arvet efter A kommer att ha ökat. När arvet efter A är utdelat ska arvet efter B delas ut lika mellan C och D. Detta gäller naturligtvis inte om annat är skrivet i testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur fördelas arv när efterlevande make ärvt allt?

2019-03-09 i Efterarv
FRÅGA |HejMin Mor har nyligen gått bort, men min Far lever fortfarande.Jag är deras enda levande barn, då min bror dog för några år sedan.Däremot har min Bror 5 barn. Min Bror var dessutom gift när han dog, och tre av barnen var deras gemensamma barn, och de resterande två är från ett tidigare äktenskap.Jag förstår redan att min Far ärver allt efter min Mor eftersom de var gifta.Men vad händer när även min Far går bort?Vem ärver kvarlåtenskapen? Hur många procent av det slutgiltiga dödsboet efter min Far ärver var och en?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du och din bror var helsyskon stämmer det att din far som make ärver allt efter din mor (3 kap. 1 § ärvdabalken). När din far går bort kommer hälften av hans egendom tilldelas dig och din bror som efterarv efter eran mor (3 kap. 2 § ärvdabalken). Det eftersom ni är hennes bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Återigen under förutsättning att du och din bror är helsyskon. Ni delar lika på den delen (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Andra hälften av din fars egendom kommer fördelas som arv efter honom. Det fördelas lika mellan hans barn, dvs. du och din bror (2 kap. 1 § ärvdabalken). I praktiken fördelas alltså allt lika mellan er två.Eftersom din bror tyvärr gått bort kommer hans barn att träda i hans ställe. De delar lika på den del som din bror skulle ha fått. (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Det spelar ingen roll att de inte är helsyskon utan det viktiga är att de är din brors barn. Det spelar inte heller någon roll att han var gift när han gick bort. 50% av din fars egendom ärver du och din bror alltså som efterarv efter er mor. Ni får hälften av det var, dvs. 25%.50% av din fars egendom ärver du och din bror efter er far. Ni får hälften av det var, dvs. 25%.Totalt får ni alltså 50% var av allt er far äger. Din brors 50% fördelas lika mellan hans barn. De får alltså 10% var av det din far totalt äger. Sammanfattningsvis betyder det att du kommer ärva 50% av din fars egendom. Den andra hälften delas lika mellan din brors barn. De får alltså 10% var.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Kan efterlevande makes testamente påverka efterarv?

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |HejAvvaktar ett arvskifte som skall inkomma.Förusättningar:All egenom är Giftorättsgods mellan min faster och hennes man. Inga barn finns med i bilden.Min faster avled 2012 och mannen i fråga avled 2017. Äktenskapsförord finns från år 2000. Det skall inte finnas särskild egendom.I hans testamente så skänker han 20 % av jordbruksfastigheten dvs arrendatorn får köpa för en billigare peng än marknadspris.Han skänker även en viss del pengar till välgörenhet.Han ärvde henne med fri förfoganderätt.Min fråga är följande:Han sänker min fasters del med 20 % som han ger som gåva i form av ett billigare pris för en egendom.Är det möjligt att min faster skall belastas av den gåvan? Eller det räknas från hans del? Tacksam för svar.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån reglerna kring arv som finns i ärvdabalken (ÄB) ska jag nedan förklara vad efterarv innebär.När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken behålla hela kvarlåtenskapen (det din faster lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt". När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin släkting. (3 kap. 1§ ÄB)Det man har med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med, men man får inte testamentera bort det. När kvarlåtenskapen efter din fasters man nu ska fördelas, får din fasters arvingar sitt efterarv först och efter det kommer resten av pengarna fördelas till mannens testamentstagare och arvingar. (3 kap. 2§ ÄB)Efterarv är uppbyggt så att man inte har rätt till en viss summa, utan till en viss kvot. Då all egendom är giftorättsgods, ägde din faster och hennes man 50% var. Detta innebär att när din faster gick bort var hälften av det hennes man hade med fri förfoganderätt efter henne och hälften var hans eget. Din fasters arvingar har därför rätt till hälften av det hennes man lämnade efter sig.Sammanfattningsvis har din fasters arvingar rätt att dela på hälften av det hennes man lämnade efter sig. Sedan ska den andra hälften fördelas mellan de som ska ärva mannen. Därför är svaret på din fråga att det som mannen testamenterat bort dras från hans del och inte från din fasters del.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsfördelning vid sist avlidande make utan bröstarvingar.

2019-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vi står nu mitt i en annalkande bouppteckning. Och är nu osäker vilka som ärver min faster. Hon var gift med Harry och de hade en gemensam dotter Petra. Harry dog 2000Petra dog 2013, gift med Lars Åke Vad gäller nu? Ärver även Harrys syskon dödsboet eller är det utagerat IOM Petras död?
My Öhman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som händer med arvet när det inte finns några levande barn eller barnbarn till den avlidne är att dödsboet, alltså din fasters egendom, ärvs av hennes föräldrar. Är föräldrarna inte i livet så ärver den avlidnes syskon lika delar. Är syskonen i sin tur inte i livet så tillfaller syskonens del till deras barn (2 kapitlet 2 § Ärvdabalken). Som du nämner har även din fasters mans syskon rätt att ärva den delen av dödsboet. De ärver då den delen av dödsboet som din faster ärvt av sin man vid hans bortgång, så kallat "efterarv" (3 kapitlet 2 § Ärvdabalken).Hoppas du fått svar på din fråga!Hälsningar,