Efterarv i förhållande till testamente
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken, förkortat ÄB, samt Äktenskapsbalken, förkortat ÄktB, för att svara på din fråga. Jag kommer först att gå igenom grunderna så ni vet mina utgångspunkter för mina slutresonemang. Jag kommer även att ge er ett exempel på en efterarvsberäkning baserat på vad ni skrivit.
Bröstarvingar & laglott
Bröstarvingar är de som först och främst har rätt till arvet från någon som har dött. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det avkomlingar, det vill säga barn. Alla som klassas som bröstarvinge delar lika på ett arv de har rätt till. En arvlåtare kan dock testamentera fritt och kan välja att testamentera bort allt som en bröstarvinge skulle ha fått. Enligt 7 kap. 1 § ÄB har dock bröstarvingar rätt till sin laglott, motsvarande hälften av deras arvslott. Om ett testamente skulle gå emot en bröstarvinges rätt till laglott måste denne påkalla jämkning inom sex månader får det att denne erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB), vilket ni verkar ha gjort.
Bodelning vid makes bortgång
När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo.
Efterlevande makes arv och särkullbarns efterarv
När en make går bort så kallas den kvarvarande maken för efterlevande make och den bortgångne för arvlåtaren. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska arvlåtarens kvarlåtenskap, om denne var gift, tillfalla den efterlevande maken. Undantaget är om arvlåtaren har särkullbarn eftersom särkullbarnen har rätt att ta ut sitt arv innan det tillfaller den efterlevande maken, såvida inte särkullbarnet avstår från denna rätten enligt 3 kap 9 § ÄB, varpå särkullbarnet istället får efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB.
Efterarv exempel & problem
Här följer ett exempel för hur efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB kan beräknas i er situation:
1.406.000/ 5.369.000 = ca 0,26. Detta innebär att av er fars efterlevande makes arvsmassa utgjorde ert efterarv 26% av den totala summan. Det medför att vid er fars efterlevande makes bortgång skulle du och din syster få lov att bryta ut 26% av hennes arvmassa som efterarv, det vill säga cirka 1.825.784 kr (ca 0,26 x 6.972.000).
Det finns dock ett problem. Den delen av er arvsrätt som inte utgör er laglott hade er far rätt att testamentera bort hur han vill. Som jag tolkar det hade er far och hans fru ett testamente där den sist kvarlevande skulle ärva allt efter den andra. Er fars fru ärvde då efter er far inte enligt bestämmelserna om efterlevande make och efterarv, utan hon ärvde enligt bestämmelserna om testamente. Den troligaste slutsatsen är då att ni inte har något efterarv att hämta ut, endast laglotten som ni redan fått ut.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.
Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.
Med vänlig hälsning,